FED möte på onsdag

FED kommer höja 25 punkter på onsdag kväll, och flagga för 5-6 höjningar totalt i år. (dvs upp till c1,5% styrränta). Typ ett vid varje möte. Det är deras karta!

Egentligen inget nytt. Det är vad räntemarknaden har talat om för oss ett tag nu med hänsyn till den fallande yieldkurvan (10-2). Andra indikatorer pekar på hur PMIs kommer falla mot 50… och dagens energipriser ser ut att kunna ha en lika negativ effekt som om centralbanker världen över höjt med 1%.

Men FED kartan ligger fast, och den är aktuell så länge som

1, Tillväxten är god och arbetsmarknaden är stark (där det senare är en funktion av tillväxt) i kombination med att inflationen är hög (vilket egentligen också kommer vara en funktion av tillväxt då dagens inflation bygger på att supply inte lyckas möta demand, men om demand viker så lär även inflationen göra det)

2, Men man kommer också göra klart för marknaden att man ser risker för tillväxten, och skulle de infalla och tillväxten vända ner, så är man också flexibel att upphöra med höjningarna.

Hur kommer marknaden att ta emot detta? Svårt att säga, det finns lite olika spår.

1, Detta är inget nytt, det är detta som har diskats under året, och därför blir det en Sell on rumours, Buy the fact situation. Ganska troligt

2, Likt ECB i förra veckan, så kommer FED att vara rejält hökig och inte darra på manchetten. Man måste visa sig beslutsfast till datan (tillväxt) säger nåt annat. Marknaden kommer inte gilla hökigheten i denna osäkra värld, och kommer handlas ner. Väldigt troligt.

3, FED kommer trots sin hökiga karta, lyfta fram ett rejält duvigt budskap, som i princip säger att vi har den kartan vi måste ha, men vi tror egentligen inte på den. Räntorna faller, och marknaden reagerar positivt. Inte särskilt troligt.

Det jag kommer beskriva nu är inget nytt. US10yrs ligger på nästan 2,1%. US2yrs 1,8%. 10-2 spreaden har krympt till 0,3. Den har inte inverterat och pekar på recession, ÄNNU. Men det branta fallet pekar i all sin tydlighet på att vi står inför en rejäl nedgång vad gäller tillväxt. Detta borde även FED se. DOCK är det fortsatt god tillväxt och hög inflation, så de måste agera. Det är inte förrän tillväxten vänder ner med besked som de kan börja backa från sin karta.

Jag vill uppdatera min gamla metafor,

2019 så bestod köpkraften i 100 dollar, Företagen sålde för 100 dollar, uppdelat på 10 volym X 10 pris.

2020 slog C19 till och köpkraften hos privata sektorn föll till 70 dollar. Staten körde budgetunderskott på 20 dollar. Så det shoppades för 90 dollar. Fördelat på 9 volym X 10 pris. Recession i dollar då det sjönk från 100 till 90, men även volym.

2021 så repade sig privata sektorn oväntat snabbt från 70 till 100, samtidigt som staten ändå körde 20 i stimulans. 120 totalt. Kraftig uppgång från förra årets 90 dollar. De 120 fördelades på 10 i volym (samma som 2019) X 12 i pris. Pris steg alltså från 10 till 12… kraftfull inflation. I grunden handlade det aldrig om tajt supply, då man levererade ungefär lika mycket som under 2019, utan det var en sällan skådad Demand push.

2022. Privata sektorn mår bra och kommer ha 100 dollar att sätta sprätt på Men stimulanserna uteblir. Så det blir en nedgång i köpkraft från 120 till 100. Eftersom priserna ligger på 12 så kommer volymen att landa på 8,3 (100/12). En kraftfull nedgång i volym väntar. Eftersom prisuppgången i Service näringen inte varit lika stor, och eftersom där finns mer pend up demand, så kommer volym nedgången framförallt slå mot Goods sektorn.

2022 (krig). Men så bröt kriget ut vilket slår mot utbudssidan på energi (olja, kol, gas), råvaror (som ex Nickel) och Matpriser. Det gör att de nya priset inte blir 12 utan 13. Eftersom det fortfarande inte finns mer än 100 dollar så kommer Volym blir 7,7 (100/13).

Utebliven köpkraft + krig + prishöjningar kommer ge kraftigt volymfall någon gång framöver. Kanske till och med framkalla recession.

När volymerna faller, och tillväxt faller, så faller sen råvarupriser, sen PPI (producentpriser) och sen inflation. Men med fördröjning.

Men vi har ju även en hökig FED, så det finns ju även ett case

2022/23 (krig + FED)

Där privata sektorn har 100 dollar, men om FED höjer kraftigt så ökar räntekostnaderna (vilket är samma sak som att skjuta upp konsumtion till framtiden) varp köpkraften sjunker till 90. 90 fördelas på priset 13 och volymen blir 6,9. Vi talar alltså om höööög sannolikhet för recession.

Yieldkurvan 10-2 har börjat flagga för hela den här utvecklingen. Inget nytt där. Många talar om Stagflation, dvs svag tillväxt och hög inflation. Sorry, men det är rent okunnigt. Priserna är höga för att utbudet inte har kunnat matcha demand. När demand nu dör, så visst faller tillväxt. Men eftersom alla priser där ute är beroende av BÅDE demand och supply, så kommer det svänga från undersupplied till oversupplied i ett nafs. Egentligen är det bara demand som svängt, och då kommer priserna falla som en sten överallt. Det finns inget varaktigt tillstånd av Stagflation. Om du förstår dynamiken så förstår du att vi bara är på väg mot recession. Priser som inte matchas av demand leder till ett fall i tillväxt, och recession, som bland annat innebär att priserna dör. Det är verkligen hur enkelt som helst.

Sen är det frågan om tajming. När kommer FED att backa från sin karta. Kommer de få signalerna sent, och därmed hunnit höja det mesta, och då har tåget redan gått. Eller kommer de väldigt snart att bli varse och kommer att backa tidigt. Jag vet inte!

Dessutom är ovan scenario starkt påverkat av råvarupriserna, som påverkas av kriget, där vi inte har en aning om hur det utvecklas. Ser ju inte så bra ut just nu… men sånt kan ändras.

PMIs i världen, och USA i synnerhet är viktiga här. Särskilt New Order komponenten. Ska volymen ner från förra årets 10 till 6,9 så kommer INTE New order kunna ligga kvar på dagens nivåer. Det är inte en fråga om branta fall i New Orders… utan NÄR.

NÄR är egentligen omöjligt att säga. Man skulle kunna föra ett scenario tänk i stil med att: 1, När New Order nåt 50 eller lägre, så tar det 1-3 månader innan huvudsiffran gör det 2, vilket börjar märkas i ekonomin 1-3 månader efter detta vilket 3, får FED att börja guida för förändring i räntehöjarplanen. Så lägger man ihop detta så kan man tänka sig att FED slutar att höja 6 månader efter att New Order nått 50 eller lägre. Utifrån detta finns det alltså en klar risk att FED kommer att genomföra samtliga höjningar i år, och sen sluta höja under 2023. Men eftersom räntehöjningar slår igenom i ekonomin med 12 månaders fördröjning, så blir alltså 2023 ett riktigt svagt år konjunkturellt, vilket alltså föranleder att de måste sänka allt dom höjt redan mot slutet av 2023. Detta är ingen prognos utan mer ett resonemang. Ni fattar!!!

Många hävdar att Lönerna är starka och håller upp köpkraften. Det är bullskit

1, Löneglidning är en 70-tals produkt i en icke global värld

2, Lönerna kompenserar inte för priserna tillräckligt

3, Skulderna är extremt mycket större än Inkomsterna, så ränteuppgången tar bort löneuppgången

4, Löneshocken vi sett under förra året, och i år, är av samma DEMAND shock natur som inflationen. Hade vi inte haft 30% budgetunderskott under 2020/2021 så hade inte arbetsmarknaden repat sig som den gjort och då hade vi inte heller haft den lönestuds i USA som vi haft.

5, JUST NU, så sitter anställda och förhandlar sig till god lön i USA. Det är arbetstagarens marknad, men givet Volym och köpkrafts metaforen ovan så är det bara en tidsfråga innan det blir arbetsgivarens marknad. Då handlar det inte om att höja lönen, utan behålla jobbet. Då dör löneinflationen.

Hur man än vrider och vänder på detta så ser det ganska mörkt ut.

Därmed inte sagt att börsen måste gå dåligt här och nu… då det mesta är rätt känt.

DOCK kvarstår SPX target 3500/3800.

I veckan fokuserar jag på Svensk Inflation, Retail Sales, Philly FED, Empire, NAHB index…

Ha en fin vecka

Tbc

————

Svensk inflation kom in nu på morgonen. Kärninflation, dvs KPIF ex energi kom in på 3,4% YoY mot väntat 3,1 och fg 2,5. Ni vet alla vad det kommer från, inte löner och eftefrågestyrd inflation utan stigande priser på varor, insatsvaror, råvaror och indirekta spillover effekter från energipriserna världen över. Priser som inte följs upp av ökad köpkraft utan som bara gör oss fattigare.

Visst skulle Ingves kunna höja räntan och göra oss ännu fattigare. Men det lär ju knappast påverka den importerade utbudsstyrda inflationen ändå. Han behöver inte göra nåt alls egentligen, då efterfrågan på volym, beskriven i ovan exempel, kommer göra att de här priserna tids nog går rakt ner i källaren. När de gör det har vi dessutom baseffekten som trillar in, och då kommer man till och med kunna prata om deflation.. hahaha!!! Och visst, har Ingves höjt så kan han ju sänka då…. hahahha, eller inte göra nåt alls. Det ligger inte i hans händer.

Det man skulle kunna ha synpunkter på är den svaga kronan. En alltför svag krona gör att vi importerar mer inflation än vi behöver, och därmed försvagas köpkraften. Så ur det perspektivet skulle han kunna snacka upp kronan lite. Å andra sidan är hushållens skulder så stora att höjer han räntan, så stärks kronan, och vi får råd att köpa dyra importerade varor. Å andra sidan kommer stigande räntekostnaderna att äta upp en stor del av disponibel inkomsten, så vi har inga pengar att köpa importerade varor för. Trots att de blivit mer köpvärda efter kronförstärkningen. Hahahaha, vilket dilemma. Han gör bäst i att sitta still i båten, och vänta in ECB.

————

Tisdag, Brent oljan är tillbaka under 100 dollar och på samma som nivå som vid invasionen. Om vi får en cease fire och riktningsändring på det här kriget om några veckor, DÅ kommer man kunna säga att kapitalmarknaderna flaggade redan för detta den 15e mars. Lite som att det bottnade den 23 mars 2020 när Covid brann som värst och att man någon månad senare kunde konstatera att det blev inte värre än det var i mars. Kapitalmarknaderna har inte facit, men de är och förblir alltid de som är först ut med att vända när det är som mörkast. Sluta läs tidningen, börja följ marknaden säger jag. Den dagen kriget ser ut att ta slut… om den nu kommer, då har tåget lämnat perrongen för länge sedan.

————-

Onsdag.

Ingves var ute och hintade om att man kan tvingas till första höjning långt innan 2024 som de guidar för. Detta är inte så konstigt med tanke på 1, inflationen hemma och utomlands och 2, den svaga kronan. Ni vet min syn på inflation framöver, så där tror jag hans syn kommer att förändras allteftersom. Den svaga kronan däremot är en annan biff. Svag krona brukar vara bra för Sverige, genom att den gör exporten attraktivare allt annat lika. Dvs en svag krona gör en Scania lastbil attraktiv. Men det är inte ett linjärt samband, Dvs kunderna ökar inte upp sina orders med 10% linjärt när kronan försvagas 10%. Så man kan säga att 10eur+ är bra för lastbilsförsäljningen, medan 8euro inte är det. Men 12euro ger inte 20% fler sålda lastvagnar än 10euro. Med detta sagt är Ingves i händerna på ECB. Dvs om de höjer som i höst som en konsekvens av att FED hunnit höja en massa gånger, så är Ingves tvungen att haka på ECB tåget. Däremot tror jag FED kommer svänga i sitt narrativ när de inser att världen inte har problem med inflation utan tillväxt. Frågan är om ECB hinner börjar höja eller inte. Detta kommer vara avgörande för om Ingves höjer eller ej.

US PPI, producentpriserna, (ex food/energy) kom in på 0,2 MoM mot väntat 0,6 och fg 1,0. En otrolig tillbakagång. Är det nu det börjar???? Så här ska du tänka! Om man i B-t-B ledet (biz to biz) höjer priserna med 1% i månaden, så är det c12% på årsbasis. Om man tänker att det genomsnittliga företaget säljer en vara för 100 dollar, köper in den för 50 dollar, och gör en bruttovinst på 50 dollar, och inköpet 50 dollar ökar över ett år med 12%, från 50 till 56, så måste företagaren höja ut priset från 100 till 106, för att försvara sin bruttovinst på 50 dollar (som sen ska täcka löner, hyror, skatt och bli lite vinst). Alltså ger en 12% (1% i månaden) höjning av PPI priserna en 6%:ig (100 till 106) höjning i konsumentledet. Och mycket riktigt, det är där vi har core CPI/PCE i USA. Förra månaden sjönk alltså PPI till 0,2 och gör man samma beräkning som ovan, så fattar ni att trycket på företagen lättar, och de är alltså inte tvingade att höja CPI/PCE lika mycket, eller alls. Ni förstår vad detta leder till? Mitt case kickar in. Sen tar det ett halvår innan det här blir ett narrativ på riktigt, som dessutom centralbankerna verkligen tar till sig av.

Empire FED, den lokala PMI som mäter aktiviteten i New York området kom in på -11,8 mot väntat 7,0 och fg 3,1. En väldigt svag siffra i linje med ISM Mfg 50. Det här är bara EN siffra, lokal dessutom, och nästa månad kan vara helt annorlunda, MEN det är enligt mitt case, och det är så här det börjar!

Oljan är fortsatt svag… dvs Cease fire möjligheten är inte utdömd av marknaden. Man nämnde att Kina vill köpa olja av Saudi och betala med CNY (Renminbi), och vissa får detta att verka som att Dollarns glansdagar som reservvaluta är över, och en del i ”kriget”. Weeeellll, då kanske vi först ska diskutera varför den kinesiska valutan inte är helt rörlig/flytande, utan fortsatt semi peggad till dollarn. Det är en lång diskussion, men min slutsats är enkel. Dollarn är ohotad under väldigt lång tid framöver.

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till FED möte på onsdag

  1. Amco skriver:

    Det skulle vara intressant hora om din syn pa att SE05Y gick fran -0.7% (feb 2020) till +0.715% idag. Sist den var pa samma niva var Aug 2014 och BoOBL5Y var 1.185%. Idag ar BoOBL5Y 1.605% (premien betydligt hogre). Allt annat exkl. skulle det kunna peka pa betydande fallhojd for bostadsmarknaden

    • GaStan skriver:

      VERKLIGEN!!!

      Jag brukar räkna med 50 punkters skillnad över tid. Dagens spread på 90 punkter prisar in problem. Det skulle jag ta med en nypa salt.

      Å andra sidan är 0,7% klent för en 5yrs stats när styrräntan är 0%. Den borde ligga på c1%. Det är kanske detta bostadsoblisen tar höjd för.

      Hursomhelst… oavsett så pekar det på stor nedsida på bostadspriserna. DOCK har bankerna varit sega på att höja det bundna 5åriga bolånet. Det är först när de gör detta som vi får inverkan på låenlöftena, och därmed priserna.

      • Amco skriver:

        Tack for svaret!
        Att bankerna ar sega pa att hoja 5yr kan val tyda pa chicken race, ingen vill vara forst ut for att inte tappa marknadsposition. Finansierar de detta da med, tillfalligt, minskad spread?
        Den snabba uppgangen i yield ar ganska fascinerande speciellt med tanke pa att RB fortfarande koper MBS so vitt jag vet. Ar det utlandska aktorer som saljer (pga likviditetsproblem) alt koper mindre? Om uppgangen skulle fortsatta, vad har RB for alternativ? Kopa mer MBS–>svagare SEK–>importerad inflation

        Manga fragor 🙂

  2. Johan skriver:

    Ursäkta korkad fråga, men vad är det som gör att vi inte kan få ett scenario likt länderna i ”tredje världen” där inflationen fortsätter vara hög/stiga trots att lönerna inte hänger med? Finns ju uppenbarligen många exempel på detta.

    • GaStan skriver:

      Finns inga korkade frågor,

      Skillnaden stavas VALUTA. Tredje världen länder, som vi kan kalla dom, har så LITE att erbjuda oss, och vi har så mycket som dom vill ha, så de dras med ett stort underskott i bytesbalansen (eftersom importen överstiger exporten), där de i praktiken måste nettosälja sin valuta, och köpa typ dollar och euro för att kunna betala för de importerade varorna, vilket innebär att valutan försvagas om och om igen. Svag valuta innebär att länderna importerar inflation, eftersom valuta försvagningen gör de importerade varorna dyra, varpå de måste höja styrräntan annars blir valutan ännu svagare, vars räntor då går upp väldigt mycket, och sätter krokben på tillväxt. Så de hamnar i en situation med svag tillväxt, höga räntor, hög inflation och svag valuta. Titta gärna på Turkiet.

      Sverige eller EU har inte de här problemet, då Euron är efter dollarn reservvaluta, och för att vi har konkurrenskraftiga ekonomier. Det kan gå åt helvete ändå såklart, men inte av samma skäl som tredje världen.

      I vår värld är det inte valutan och bytesbalansen som sabbar det. I vår värld kommer minskad köpkraft göra att vi efterfrågar mindre VOLYMER (eftersom priset på varorna gått upp). När efterfrågan på volym sjunker, så sjunker till slut efterfrågan på råvaror, och då sjunker allt annat lika priset på råvaran. När den sjunker så kan varan till slut bli billigare, och därmed anpassar sig efter vår köpkraft!

      Hoppas detta klargjorde något!

  3. Simon skriver:

    Ser du en risk för att de svenska lönerna kommer att stiga som reaktion på de stigande priserna? Skulle det i så fall ge Ingves skäl att höja räntan? Det krävs förstås en försiktig approach givet skuldsättningen. Lobbyverksamheten inför nästa lönerörelser har ännu inte dragit igång men att döma av löpsedlar + valår bör risken vara… förhöjd..

    Tack för ännu ett fantastiskt inlägg!

    • GaStan skriver:

      Nej, fackförbunden har redan gjort klart att man står bakom inflationsmålet, och inte kommer börja jaga inflationen.

      Får jag rätt kommer tillväxten att vända ner, efterfrågan på råvaror och insatsvaror följa efter, och då lättar även priserna, och då blir utbudsinflationen en mindre issue…. och då klingar diskussionen kring lönerna av…

  4. Östergren skriver:

    Vilken dag.
    Kina trycker på gasen och vilka är det som gynnas mest av alla världens börser i världen av det inklusive valuta? Jo Sverige av alla länder. De med svenska innehav kan skänka en tanke till Ingves. De med amerikanska innehav kan sitta och sura över att Ingves snack raderar dagens uppgång i S&P.

    • Östergren skriver:

      Fattar att ingen är intresserad av Kina och Hong Kong men dagen är fan i mig historisk.
      Hang Seng tech index var/är det mest översålda indexet i världen sedan börskraschen i US år 1987. Så jävla illa var/är det.
      Dagens lilla studs på 22% upp efter Kinas utspel kan sättas i relation till att indexet trots uppgången behöver gå upp med 160% för att nå ATH från februari 2021.

  5. Hugo skriver:

    Såg att FI:s GD Erik Thedéen var ute och pratade om konsekvenserna av Ukraina/Ryssland. https://www.fi.se/sv/publicerat/tal-och-debatt/2022/erik-thedeen-konsekvenser-for-finansiell-stabilitet-av-kriget-i-ukraina/ .

    Där han säger att ”Vi står med andra ord potentiellt inför ett stagflationscenario präglat av stigande inflation och sjunkande tillväxt”, vilket jag köper helt. Men han säger också sen att han menar på att om inflationstrycket stiger pga. det jag just nämnde så kommer detta leda till höjda räntor.
    Varför skulle Riksbanken välja att höja räntorna enbart på grund av högre inflation om vi har låg tillväxt? Det är väl just det de inte kommer göra? Då hade de ju verkligen svensk ekonomi i botten.

    • GaStan skriver:

      Du har helt rätt. Det finns inget permanent läge av stagflation. När nu inflationen är högre än köpkraften mäktar med, så får vi kortsiktig stagflation, men den svaga tillväxten dödar till slut inflationen, och då försvinner stagflationen. Räntehöjningar gör saken värre.

      Ska centralbankerna strunta i att höja? I teorin så kan de göra detta, det rättar till sig till slut. Men de måste agera när inflationen är hög och tillväxten är stark. Det är först när tillväxten går i backen som de kan byta politik. Sen är de tyvärr så att de bidrar till att sänka tillväxt, men det är också det är det som är målet då låg tillväxt resulterar i fallande inflation.

      Från början borde inte regeringar kört så stimulativ finanspolitik med tanke på att privata sektorn klarade sig bra. Men det är lätt att säga i efterhand. Sen borde centralbankerna stramat åt långt tidigare när finanspolitiken blev grädde på moset. Men det är också lätt att säga i efterhand då ingen visste då hur hög tillväxten och senare inflationen skulle bli.

      Det stora misstaget var en alltför stimulativ finanspolitik under 20/21…. Men Pandemin skrämde skiten av oss alla….

      • Martin skriver:

        Det var väl en sak med stimulus 2020 när folk var permitterade och BNP gick ned ordentligt, men misstaget var kanske att fortsätta 2021 när allt återhämtade sig?

        När kommer ett längre inlägg på bloggen kring Feds uppdatering? Väntar med spänning

      • GaStan skriver:

        Helt rätt, 2020 var befogat, 2021 not so much. Men lätt att konstatera i efterhand.

        Har fullt upp på jobbet, så har inte hunnit… men kontentan är att Fed är beredd att gå in i kaklet… men det kommer vika ner, och då kommer de revidera. Problemet med stort P är tajming

      • Anton skriver:

        Har du ”Fullt upp på jobbet” som i BTFD – Buy The Fucking Dip eller i att sälja allt ni har i fonden? 😉

  6. E skriver:

    Fråga från en novis som blir lite stressad av ökade boräntor. Just nu pekar ju allt på att boräntorna ska gå upp. 5-åringen ligger redan betydligt högre än vad man prognostiserade runt årsskiftet. Samtidigt bör ju alla ökade levnadsomkostnader (boende, el, bensin, mat mm) leda till minskad konsumtion – åtminstone så länge inte lönerna drar iväg, men det lär ju dröja. Detta bör väl i sin tur leda till en mer försiktig ränteuppgång? Jag funderar å ena sidan på att binda på 7 år till 2,24% och känna mig trygg lång tid framöver, men går vi snabbt tillbaka till de historiskt låga räntorna som vi haft sen 2015 så är det ju helt onödigt. Vad tror du om boränteprognosen på både kort och lång sikt?

  7. Johan skriver:

    Kom över en väldigt intressant artikel,

    Visa på Medium.com

    Går väldigt hand i hand med din uppfattning här på bloggen imo, även om du nu tror recessionen kommer lite längre bort.

    • GaStan skriver:

      Tack, deras syn lirar som sagt med min… fast där tar man mer fasta på att inflationen måste bekämpas av FED, och de kan bara göra det genom att samtidigt trigga igång en recession.

  8. E skriver:

    Fråga från en novis som blir lite stressad av ökade boräntor. Just nu pekar ju allt på att boräntorna ska gå upp. 5-åringen ligger redan betydligt högre än vad man prognostiserade runt årsskiftet. Samtidigt bör ju alla ökade levnadsomkostnader (boende, el, bensin, mat mm) leda till minskad konsumtion – åtminstone så länge inte lönerna drar iväg, men det lär ju dröja. Detta bör väl i sin tur leda till en mer försiktig ränteuppgång? Jag funderar å ena sidan på att binda på 7 år till 2,54% och känna mig trygg lång tid framöver, men går vi snabbt tillbaka till de historiskt låga räntorna som vi haft sen 2015 så är det ju helt onödigt. Vad tror du om boränteprognosen på både kort och lång sikt?

    • GaStan skriver:

      Det är inte fel att ha en del bundet.

      Alltså min syn är att räntorna är på väg upp, och då är det såklart smart att ha bundet, men jag tror även att recession väntar längre fram och då brukar FED nolla styrräntan, varpå bolåneräntorna faller tillbaka.

      Så med facit i hand är det inte säkert att bundet på 5-7 år är bättre än rörligt, då rörligt sannolikt kommer påverkas av både perioder med låg som hög ränta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.