På makrofronten är det rätt lugnt i veckan. NAHB index från USA, Philly FED på torsdag, Flash PMIs på fredag samt ECB möte på onsdag där man kommer att höja med 25 punkter. Hox Valueguard från Sverige.

Rent generellt tror jag rapporterna kommer vara bra. Företagen har haft hyfsad pricing power under kvartalet. Räntekostnaderna hos kunderna har inte hunnit börja svida ännu. Inventory cykeln var rätt okej under kvartalet. MEN, det finns risk i hur de guidar andra halvåret. Man behöver inte vara Einstein för att inse att det ser rätt mörkt ut om man tittar en bit bort. Q3 blir sämre, Q4 kan bli katastrof. Ser man till FY22 Earnings för SPX har de hållit upp fint, men granskar man detaljerna så är det Energy och Commodity bolagens vinster som håller en fin revideringstakt senaste månaderna, samtidigt som övriga är ner, så den där total siffran är ett mynt med två sidor. Jag säger så här: Jag tror negativa revideringar i bolag generellt kommer fortsätta, och sen när recessionen slår till så faller priserna på energi och råvaror, och då kollapsar vinsterna även i de här bolagen, och då faller den totala Earnings siffran ihop som ett korthus.

Empire FED förra veckan var rätt stark, lirar typ med ISM 55, men på frågan om hur New York företagen ser på konjan 6 månader ut är de tvär negativa. Typ 100% säkra på recession. Lite som ISM Mfg New Order signalerar, och som kanske Industrimetaller och Kopparn så sakteliga börjar ta in. Kanske också därför som US10yrs obligationen inte är uppe och nosar på 3,5% trots senaste tidens data. Inflations- och konjunkturutsikter lockar in köparna i bonden, vilket håller ner räntan. FED är inte klara ännu, 75-100 i juli, och ett snäpp lägre i september. Detta kommer hålla uppe korträntorna. För Sverige och Ingves perspektiv så tampas vi också med internationell inflationstryck, och svag krona är lök på laxen. (redan dyra importerade varor blir ännu dyrare om kronan är svag). Så räkna med 50-75 punkter i september från Riksbanken.

Men börserna har hållit sig rätt starka. Det hade sett annorlunda ut om datan drivit upp US10yrs mot 3,5% samtidigt som dollarn varit så här stark. Då hade det varit baisse. Nu har vi haft svag ränta, stark dollar. Vilket förvisso är Risk Off, men som marknaden bortsett från. Man har helt enkelt varit glad för låg ränta, vilket handlar mer om att inflationsförväntningarna kommit ner (ISM New order -> Industrimetaller) än om recessionsoro.

Jag tror så här, håller sig räntan på mattan, och dollarn börjar rekylera mot 1,04Eur då är chansen stor att SPX bryter upp och testar sitt motstånd kring 3,900 och sannolikt bryter det för att fortsätta upp mot 4,000-4,050. (gap 4,017). MEN, mer blir det inte, jag tror fortfarande att vi ska ner mot 3,500. Och risken är att denna rörelse upp också helt uteblir. Så rätt klen risk/reward alltså!

Många FED ledamöter är ute och guidar lite olika i sin syn på räntehöjningar. Jag tror det är viktigt att bena upp argumenten.

Det som talar för 100bp höjning nästa onsdag är:

1, datan som visar hög tillväxt och hög inflation

2, att FED gärna vill vara framtunga i sina höjningar, inte linjärt.

3, då det är bättre att höja för mycket nu och senare sänka än att inflationen börjar bita tag i lönerna och blir ett långsiktigt problem….spiral stickyness

4, Höjer man med 100 så landar man på 2,5%. Senaste cykeln så höll ekonomin för 2,25% även om man fick sänka senare till 1,5%. 2,5% lär inte ge radikalt annat utfall. (men denna går att vända på, se punkt 2 nedan)

Det som talar emot höga höjningar är

1, räntehöjningar slår genom i ekonomin med 6-12m fördröjning. Så oavsett hur mycket man höjer nu så påverkar man inte inflation i närtid. Different put, hade du velat få bukt med inflationssiffran för två veckor sen, då hade du behövt höja för ETT år sedan. Du måste tro på fortsatt hög inflation om 6-12 månader om du höjer kraftigt idag. Det finns ingen koppling mellan räntehöjningar idag och inflation idag. Media har låg förståelse för detta när de skriver om inflation vilket rör ihop det för många.

2, Vid senaste räntehöjarcykeln så höjde man från 0 till 2,25 vilket var lite mycket så man fick sänka till 1,50%. Givet underliggande skulder och inkomster (skuldkvot) i ekonomin så var det senare mer lagom. Eftersom mängden Skulder och inkomster i ekonomin inte har förändrats extremt mycket sedan dess kan man anta att 1,50% är rätt lagom nivå även idag, och givet att vi idag ligger på 1,50% kommer det att visa sig vara rätt bra för inflationen och ekonomin bara man väntar ut den i ett år. Så att höja kraftigt härifrån innebär bara att det ger en FÖR kraftig inbromsning om ett år, som man sen får backa tillbaka ifrån. Folk blir arbetslösa i onödan nästa år med andra ord. Men det är svårt att för centralbanker att chansa.

Jag tror på 100 nästa onsdag, som minst 75, och sen 75 alt 50 i september. Det beror på datan! Ingen höjning i nov eller dec. Alltså från dagens 1,50 till 2,75-3,25%. Hårdhandskar, och sannolikt för mycket men man vågar inte chansa. Efterfrågan måste dödas för att företagen ska sälja mindre i volym, och då efterfråga mindre råvaror, som sjunker i pris. Men även för att Arbetstagare, oavsett hur tajt arbetsmarknaden är, har svårt att ställa krav på högre löner hos arbetsgivarna om ekonomin bromsar in och företagen börjar gå dåligt. Då går man ofta från att ”hota med att byta jobb om inte bättre lön” till ”man är glad om man får behålla sitt jobb”.

Sen tror jag man börjar sänka redan nästan sommar och ligger sannolikt på noll redan innan årets slut!

Ska man vara helt krass så handlar det om felaktig politik. Dvs hade man börjat höja redan för ett år sen (samt dra bort QE och inte kört budgetunderskott, dvs expansiv finanspolitik) så hade vi inte haft samma situation som idag. Nu gör man ett policymisstag igen, då man höjer för mycket, vilket skapar recession nästa år, och som leder till sänkningar. Men det är lätt med facit i hand, och det handlar om att man hamnade fel i gungan redan från början.

Hade man höjt 4ggr a 25 förra året, och 3ggr 25 i år, dvs upp till 1,75%… så hade det räckt, och vi hade inte haft problemen som vi har idag. Men det är lätt för mig att säga nu!!!! Jag var en av många som ansåg att inflationen var övergående, då den dels var en DEMAND push av engångskaraktär (budgetunderskott) och dels kom främst från SUPPLY sidan (råvaror och energi) och inte löner, och borde därför rullat tillbaka. Men Demand överraskade, Inventory rebuild blev starkare än jag trodde och Krigets inverkan på mat och energi…. #lättmedfacit

Ha en fin vecka

NAHB kom in på 55 mot väntat 65 och fg 67…. EN SÅN JÄVLA PUNGSPARK, nu slår räntorna genom även i fastighetsmarknaden… den har varit onaturligt sticky måste jag säga, så det kom ju inte oväntat men inte den här Ketchup effekten hade jag aldrig väntat mig. NAHB guidar ner priser med 6-12 månaders fördröjning. Så räkna med väsentligt lägre bostadspriser i USA nästa år.

Från EU kom det inflationsdata, som jag normalt inte följer så noga. Men intressant är att headline kom in 0,8% MoM (8,6 YoY) med CPI ex mat, energi, alkohol och tobak kom in på 0,2% MoM (3,7 YoY). Man ska passa sig för att rensa en hit och en dit, men det är tydligt att i Europa handlar inflationen nästan uteslutande om stigande råvarupriser på energi, mat och andra råvaror, och inte om löner och så mycket annat. Dvs Europa är verkligen 100% en supplydriven grej, och rädslan för att det skulle bli en spiral och inflationen biter sig kvar på höga nivåer länge, är förhållandevis lite. Lite dåligt konja, råvaropriser faller tillbaka (redan börjat) och vips så kommer inte Europa ha ett problem med inflation längre. ECB kommer dock höja med 25 på torsdag.

En diskussion som det pratas rätt lite om är de långsiktiga effekterna av inflationen. Dvs även om inflationen trillar ner till typ noll nästa år så kommer inte från det faktum att priserna justerats upp relativt köpkraften. Enkelt uttryckt. I nästan 20 år växte typ lönerna med c2,5%/år. 100kr i lön blev 164kr. Samtidigt steg priserna med cirka 1,5% i snitt, så Varan som kostade 100kr steg till 135kr. Vi blev realt rikare och kunde handla mer saker. Samtidigt sjönk räntekostnaderna som andel av inkomsterna, skatten likaså samtidigt som kvaliteten på varan i många fall steg. Vi fick det bättre. Men senaste tvår åren så steg priset på varan med 20% från 135kr till 162kr, samtidigt som lönerna bara steg med 5% till 172kr. Så vi har blivit realt fattigare. Man kan säga att den reala köpkraftsökningen vi haft under 20 år, i princip har ätits upp under senaste 2 åren. Kommande 20 åren kan vi göra samma sak som innan, dvs lönerna ökar med 2,5 och inflationen 1,5, och så är vi tillbaka i samma situation som för två år sedan. Men vi kommer inte från att det köpkraftstappet som hänt går inte att ta tillbaka. Alltså vi kan inte hålla 10% löneökningar, för då kommer vi sannolikt hamna på 15% inflation. Alltså måste vi ha låg lönebildning, men vi kommer inte ha strukturell deflation på varor och tjänster, för då krymper vinsterna för företag, de börjar varsla folk, tillväxten vänder ner, och vi är i lågkonja. Så det går liksom inte att lösa. Den enda lösningen är om lågkonjunkturen blir så svår, att råvarupriserna faller så mycket, att företagen i princip sänker priserna till samma nivå som gällde innan. På lite sikt skulle det återställa köpkraften. Dock är företag väldigt obenägna att sänka priser, vilket är kopplat till att de strukturellt under lång tid inte kan sänka kostnaderna. Primärt löner. Löner stiger, och blir lönekostnader ett problem, så sänker man genom att säga upp folk, och då hamnar vi i regel i recession. När löner normalt sett stiger, så anpassar företagen priserna på sina varor och tjänster för att möta kostnadsökningen och bibehålla vinsterna, och där har vi klassisk Demand driven inflation. Jag har inte facit, men det ska bli intressant att se var priserna tar vägen.

———–

Fått frågan ang var vi är tekniskt. Jag tycker det har varit aningens svårt att urskilja, men jag skulle säga att 1ABC är klar, med otydlig 1B. Sen tvåan är också avklarad, och att vi är inne i nån form av sista trea. Jag inser att den inte varit så svag som jag tidigare tänkt mig utan snarare konsoliderande på många håll. Den kan ha ett sista ben på nedsidan. Alternativt bryter vi upp och då är den klar, och då är vi inne i nån typ av bear market rally, som förvisso inte behöver ta oss längre än till SPX 4,000ish för att den ändå ska varit en 10% rörelse sen 3,650 i mitten på juni. Därefter är det ny nedgång, sannerligen med ny botten där jag fiskar efter 3,500. Så för att summera:

1, 3,900 nivån håller och vi inom kort vänder ner, i första hand mot 3,650-3700 men sen ny botten.

2, 3,900 bryts och vi går upp mot 4,000ish+, för att sen vända ner mot 3,500.

Min gissning är att FED nästa onsdag kan ha ett finger med i spelet.

Next up… Philly och ECB möte på Torsdag, Flash PMIs på fredag.

————

Onsdag

Hox Valueguard kom precis med data över svenska bostadspriser, som visade på en nedgång med 3,8% i riket, och 4,5% för bostadsrätter i Sthlm. Låter som en kraftig nedgång, och visst det är det sett till en enskild månad men priserna ligger fortfarande på September 2021 års nivåer så de är fortsatt höga i absoluta termer och kommer att komma ner.

Bostadsobligationen 5yrs ligger på 3,1%. Kommit ner en bit sen toppen 3,8%. Faktum är att den har varit nere på 2,7% för nån vecka sen. Det svänger snabbt där.

Scenariot spelar ut rätt väl. Priserna faller och kommer fortsätta att göra det. Räntorna kommer tids nog att toppa ur om de inte redan gjort det. Kommer sannolikt ligga kvar på en relativt hög nivå fram till att FED börjar svänga på kappan, och varpå internationella räntor kommer att reagera, och sen kommer vi i Svedala med eftersläpning.

Jag tror ju att Riksbanken höjer med 75 i september, till 1,5% och sen får det vara bra. Jag tänker mig att en 5yrs statsoblis i denna miljö kan stabiliseras kring 2% och en bostadsoblis till slut kring 2,5%. Jag tror inte på spreadar mellan dom på 150 punkter är här för att stanna utan kommer normaliseras på det historiska snittet 50bp. Så räkna med en bostadsoblis på 2,5-3% under andra halvåret.

Detta pekar såklart på att priserna ska ner ytterligare. I första hand till Pre Covid nivåer… sen får vi se. Vi pratar alltså 20% till….

Ni noterar säkert att marknaderna bröt upp ur sin konsolidering. Jag säger så här, Dollarn är svag för att räntorna håller sig på mattan. Räntorna håller sig på mattan för att det finns ett köptryck efter obligationer. Det finns ett köptryck eftersom man inte är lika oroad över inflation som tidigare. Man är inte oroad över inflation eftersom priserna på olja, metaller och andra råvaror sjunker. Vissa är även oroade över recession, de köper också obligationer.

Jag tror inte uppgången är här för att stanna. Jag tror dollarn kommer bottna i första hand kring 1,035-1,04. För att den ska fortsätta krävs nåt nytt, nåt nytt från FED. Jag tror inte FED kommer att överraska marknaden nästa onsdag. De är oroade över styrkan i ekonomin och nivån på inflation. Vid senaste räntehöjarcykeln landade man på 2,25%. Nu ligger man på 1,50%… det finns utrymme! I den miljön tror jag inte dollarn fortsätter att försvagas, och gör den inte det, så tror inte jag börserna klättrar vidare. Jag räknar med topp här kring SPX 4,000 vilket såklart kan sträcka sig mot 4,100.

Kanske är det så enkelt att det fortsätter upp fram till FED, och sen är det bye bye?

If Anything… Sell the Rip.

———————

Torsdag..

ECB slog till med en dubbelhöjning på 50 punkter från noll till 0,5%. Det var mer än väntat och man hade kunnat tänka sig att räntorna skulle lyfta på beskedet och därmed stärka Euron. Men räntorna sjönk såväl i Europa som USA, och det blev inga stora rörelser på valutamarknaden. Tidigare i juni var den Europeiska 2-åringen uppe i 1,3% och 10-åringen på 1,9%. På bara några veckor har de tappat 90 punkter till 0,4% samt 1,0%. Marknaden är inte rädd för inflation i Europa. Den är tar höjd för recession. Nästa möte är den 9 september.

Philly Fed kom in på -12,3 mot väntat 0 och fg -3,3. En riktigt svag siffra som indikerar ISM strax under 50. Den här gången var det bredd på det negativa, då 6m Biz oulook var extremt svag, Employment faktorn likaså. Men med intressant tycker jag är hur Prices paid komponenten nu för andra månaden i rad faller kraftigt. Fallande priser på råvaror i allmänhet gör att företagen inte känner prishöjarpressen i lika stor omfattning, samtidigt som efterfrågan från kunderna mattas.

Q3 kommer att vara en inbromsning, både såväl tillväxt och till viss del inflation, men det är framförallt i Q4 som risken nu är väldigt stor att USA rullar över i recession, och inflationsnarrativet tvärdör. Alla mekanismer pekar på detta.

Tyska Mfg Flash PMI kom in på 49,2 mot väntat 50,6 och fg 52,0… svagt

Europeiska motsvarigheten kom in på 49,6 mot väntat 51,0 och fg 52,1… också svagt

Service indexen var också svaga.

Krigets inverkan på mat och energi priser skapar recession i Europa… så är det.

Från USA kom Mfg Flash PMI in på 52,3 mot väntat 52,0 och fg 52,7… inbromsningen är där, men det går långsamt. Lirar inte riktigt med Empire och Philly!

Service Flash PMI kom in på 47,0 mot väntat 52,6 och fg 52,7…. riktigt svagt, och jag tror det handlar om att när amerikanerna betalat räntan på sitt bolån, mat och energi räkningar, så finns det helt enkelt inte så mycket kvar längre till annat… typ service och tjänster. Men det är i huvudsak där jobben skapas, och känner de här branscherna av inbromsningen så kommer de sluta rekrytera, och skapas det inga jobb så bromsar köpkraften in… och bromsar den in, ja då är det recession nästa. Inflation är inget framtida problem.