Riktningen är uppåt, pain trade ligger på uppsidan, så bara av den anledningen borde det fortsätta upp i veckan. Men fav vet. FED borde ge ett väldigt hökigt budskap, som kan få räntor och dollar att studsa. Det borde inte marknaden gilla. Jobben på fredag lär inte bli så dåliga. Finns ingen ledande data som pekar på detta. Å andra sidan är det faktiska jobb mot väntade som är avgörande, och man väntar sig 185k nya jobb och 0,3% MoM löneökningar.
Idag är det lugnt på datafronten, men veckan ser ut som följer:
Tisdag: Kina PMI, US ECI (löner i q4), Case shiller huspriser, Chicago PMI, CB Consumer Confidence.
Onsdag. FED möte, ISM/PMIs Mfg, Flash inflation från Europa
Torsdag: ECB möte
Fredag, NFP jobbdata, ISM/PMI Services.
Tbc,
Ha en fin vecka!
—————-
Givet att räntorna får genomslag, givet att X% av bundna lån förfaller etc, så tvingar detta oss successivt in i recession. Därmed tror jag på sämre försäljning och därmed sämre vinster än vad marknaden tror på. Så här tror jag det blir
Ska bli intressant att se tillbaka om ett år.
Hitintills, för SPX bolagen, har 70% slagit vinstförväntningarna. Det är starkt. Men på Revenues sidan har ration inte varit så dålig sen 2019. Det finns många anledningar, och handlar lite om sektorn per sektorn, men rent generellt kan man säga att bolagen imponerar inte på Försäljning längre. Sämre efterfrågan helt enkelt, trots att man höjt priserna. Däremot ser vi en marginalförbättring då kostnaderna inte blivit så dyra.
——————–
Från Sverige kom data över lönerna för November förra året (mi.se). De landade på 3,0% YoY, för hela perioden jan-nov låg de på 2,7% YoY. Detta motsvarar ett inflationstryck runt 2%. På Riksbankens mål alltså!!! Som ni förstår handlar svensk inflation om nåt annat. De handlar om höga mat, energi priser samt hyror (stigande räntekostnader och energipriser för hyresvärdarna) och sist men inte minst. Höga import priser (svag krona). På så sätt skiljer sig vår inflationssituation ganska rejält mot exempelvis den Amerikanska. Thedeeen borde inte vara så orolig egentligen, om det inte vore för den svaga kronan, och det faktum att ECB är hökiga. Han är tvingad att följa efter. Sen kommer ju avtalsrörelsen senare i år, där facken lär kunna förhandla fram högre löner än 3%ish, detta samtidigt som Sverige går in i lågkonjunktur. Resultatet av detta är att företagens vinster störtdyker, varpå de kommer säga upp fler människor än vad de gjort om lönerna varit lägre. I denna recession är knappast inflation ett problem, så som ex Riksbanken fört på tal. Detta stämmer bara om det är stark tillväxt och tajt arbetsmarknad. Då kickar inte företagen personal, de höjer priserna i samma utsträckning som lönekostnaderna ökar, vilket sätter press på Riksbanken. MEN, denna gång kommer alltså lönerna samtidigt som konjunkturen ger vika, och då kan man inte höja priserna mot kund. Därför får man ta det över kostnadssidan istället, dvs varsel. Då skiftar det från lön till A-kassa, varpå Sverige går från balanserad budget till budgetunderskott, när skatteintäkter från arbetsgivaravgifter och sociala avgifter försvinner samtidigt som kostnader för A-kassan ökar. Budgetunderskott kan man hantera på lite olika sätt. Antingen genom att sänka andra kostnader, som ex försvar, polis, sjukvård, skol… det lär blir knepigt. Eller höja andra skatter. Det gillar inte sittande regering. Eller låna upp pengarna genom ökad statsskuld. Detta är inga problem eftersom statskulden är så liten, så det är kanske det mest troliga. Det är det mest populistiska också, eftersom skattehöjningar eller färre lärare och poliser inte är så populärt.
——————–
Tisdag…
Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 50,1 mot väntat 49,8 och fg 47,0. En klar förbättring vilket var väntat med tanke på att lämna zero-covid policy. NBS Non-Mfg PMI kom in på 54,4 mot fg 41,6. En ännu större förbättring vilket beror på samma sak. Vi får se hur uthålliga de här effekterna är. En inbromsning i Europa och USA brukar väga tungt i Kina, och det finns även en oro att de starka råvarupriserna på sistone, till följd av Kina, får centralbankerna att bli ännu hökigare. När det kommer till Kina brukar man också säga att det är bättre att Kina går lite halvdåligt och staten stimulerar, än att Kina går starkt och staten drar bort stimulus eller bromsar. Denna tumregel är dock lite väl enkel kan jag tycka.
Chicago PMI kom in på 44,3 mot väntat 45,0 och fg 44,9… svagt och även sammansättningen var svag. Pekar på dålig ISM imorgon!
Case Shiller, amerikanska bostadspriser, kom in på -0,5% MoM mot fg -0,5… priserna fortsätter ner som väntat!
CB Consumer confidence kom in på 107,1 mot väntat 109 och fg 109…. fortsatt svagt konsumentförtroende helt enligt förväntningarna.
ECI, Employment Cost Index, som är den mätningen som beskriver lönerna i USA bäst och som FED tittar mycket på, kom in på 1,0% QoQ mot väntat 1,1 och fg 1,2. Bättre än väntat. Något marknaden gillar. Men make no mistakes här. Företag som höjer lönerna med 1% i kvartalet, 4 kvartal i rad, uppvisar en årstakt på 4%. I linje med 3% core PCE. Rätt trend men fortfarande för högt för att göra FED glada. Man kan även räkna 1% på ett kvartal, är 0,33% i månaden, som är 4% om året. Visst det är bättre än 1,4% som vi såg under ett kvartal förra året, då detta är 5,6% i årstakt, men ändå. Om man ser till årssiffran, dvs lönerna under Q4 2022 över 2021 så låg dom på 5,1%. Summasumarum, trenden är rätt, men nivån är fortsatt fel.
Så den stora frågan där ute…. fortsätter lönerna ner till 2,5% i årstakt, som är snittet mellan 2010-2017 och i linje med FED inflationsmål, med eller utan recession?
Optimisterna säger JA. De säger att lönerna sjunker undan pga soft landing i kombination med att inflationen avtar. Att recession inte är nödvändig. Pessimisterna, där jag ingår, säger att optimisterna delvis har rätt, men att vi inte uthålligt kan lita på en strukturellt låg lönetakt så länge som arbetsmarknaden är tajt och det skapas flera hundratusen jobb i månaden. Då denna miljö ger arbetstagarna pricing power att hålla löneläget högt, vilket DOM VILL, för att även om företagen slutar höja priserna, så har två års prishöjningar inneburit att pengarna inte räcker till lika mycket som innan. Då finns det bara två varianter att lösa detta gap på. Antingen att lönerna realt rör sig upp mot prisnivåer på varor och tjänster, alternativt att priserna faller ner mot lönerna. I det förstnämnda har vi ett fortsatt högt lönetryck, vilket innebär att FED inte är nöjda. Det är inte bra för börsen. I det andra exemplet faller priserna, vi har deflation, och det får vi som regel bara i en recession miljö. Det gör FED nöjda, men knappast börsen.
Imorgon är det alle man på däck. Blir det först en fint, och sen rörelse? Vet ej…. men det har potential att starta en resa mot 3600 alt 4400. Oavsett ligger mitt 2800/3000 target kvar.
Det mest intressanta inför morgondagens FED möte är inte att han höjer med 25 eller hur mycket han har kvar att höja. Det kan mycket väl vara så att detta är den sista gången. Även om 25 punkter i mars också är möjligt. Nej det intressanta är hur LÄNGE han tror han behöver sitta på 4,50% styrränta!
Vad är det som styr?
1, Är det inflation, som ex Core PCE ska komma ner till 2%. Mätt i årstakt, eller räcker det att månadstaken kommer ner till detta. Är sammansättningen viktig? Räcker det at begagnade bilar drar ner det till detta eller behövs en bred nedgång inom alla delar?
2, Eller är det löneläget som måste mattas ytterligare för att han ska kunna lita på Nr1 ovan, och i så fall hur lågt måste lönerna ner?
3, Eller är det kanske jobbskapande och tillväxt som måste ner tillräckligt för att han ska våga lita på Nr2 och därmed Nr1.
Personligen tror jag det är en kombination av de här….
Men för den börsintresserade så är man ju intresserad av NÄR han tror de här olika bitarna ska falla på plats. Sanningen där är att varken han eller vi vet. Vi kan gissa och titta på olika modeller, men felmarginalen är stor.
Men en sak är jag rätt säker på, och det är detta som kan skrämma marknaden. Han vill inte göra om felet man gjorde på 70-talet. Dvs han håller hellre i 4,5% styrränta resten av året, till han ser blodet rinna på gatorna och vara riktigt säker på att inte en näringsidkare ens funderar över att höja priset en endaste vara eller tjänst… än att göra nåt för tidigt, och inflationen kommer tillbaka och FED tappar marknadens förtroende… detta narrativ… ”FED wants to see blood”…. har inte marknaden riktigt fattat hävdar jag.
Jag tror tvärtom att marknaden är hyfsat glad över att inflationsdatan visar på bättring… sen att det är begagnade bilar som blivit billigare till stor del… det skiter man i!
Sen hur marknaden hanterar FED är svårt att säga…. sentimentet är starkt och det kan fortsätta upp, men det kan också vända på en femöring. Fundamentalt är en annan femma… där är det dåligt hur man än vrider och vänder på det!
————– Onsdag
FED day!!!! Håll koll på dollarn!
Kina Caixin Mfg PMI kom in på 49,2 mot väntat 49,5 och fg 49,0… inte riktigt samma glädje som igår. Men inte samma ball park
Europa Mfg PMI kom in på 48,8 mot flash 48,8 och fg 47,8… inline.. soft landing
Tysk Mfg PMI kom in på 47,3 mot flash 47,0 och fg 47,1… inline… soft landing
Euro Flash Inflation ex energi kom in på -0,3% MoM. Inklusive Energi -0,4%. ÄNTLIGEN lite deflation i Europa… dvs företagen faktiskt sänker priserna från en månad till en annan. Det bådar gott. Prissänkningarna ser ut att vara bred. Bara matpriserna som fortsätter att stiga. Men det borde ebba ut. I grunden handlar matpriser om foder (som sen blir kött och mjölk) och spannmål (som blir bröd och pasta) som i sin tur handlar om Fertilizers, som i sin tur handlar om Naturgas priser. Enkelt uttryckt. Fallande energipriser (natgas) slår med en fördröjning alltså. Bortsett från Ukraina effekten då såklart, som borde vara hyfsat utagerad. I vanliga fall har vi även en swingfaktor kring väder, men den är inte förklaringen längre. Fallande naturgas priser kommer ge billigare mat med ett års fördröjning.
ECB kommer trots detta höja imorgon med 50 punkter från 2 till 2,5%. Sen får vi se….
US Mfg PMI kom in på 46,9 mot flash 46,8 och fg 46,2…. inline… soft landing nivå i Q1
US Mfg ISM kom in på 47,4 mot väntat 48,0 och fg 48,4… sämre och visar på q1 präglas av soft landing.
Dito Prices kom in på 44,5 mot fg 39,4.. bättre men fortsatt låg nivå. Visar på att företagen slutat höja priserna, men ännu inte börjat sänka dom. Också förenligt med soft landing.
Dito Employment kom in på 50,6 mot fg 51,4… man sparkar inte men man nyanställer inte heller. Också förenligt med soft landing
Dito New Orders kom in på 42,5 mot fg 45,2.. sämre än sist och svagare nivå. Visar på att vi rör oss från soft landing mot sämre tider.
En svag siffra, men visar tydligt att Soft landing är rådande miljö, fast med en blinkning om sämre tider.
Men som jag sagt, ser man till kort och långräntor i juli, så är detta vad vi kan vänta oss. Men vi vet också var räntorna tog vägen efter sommaren, och konjunkturen lär följa samma väg framöver!
FED MÖTET!
Man höjer som väntat med 25 punkter fr 4,25 till 4,50
Man säger att man börjar gå i mål, men att det kvarstår flera höjningar. Man kommer alltså höja med 25 punkter i mars och maj. Dvs upp till 5%. Sen är det sannolikt över. Det är mer än vad jag trodde för ett halvårsedan. Men idag var det ingen överraskning för marknaden.
Det intressanta är vad som händer sen.
Powell är glad över att ekonomin och inflationen visar tecken på avskylning. Men han kan inte säga hur länge han behöver ligga kvar på 5%. Han säger att datan får bestämma, och att han hellre ligger kvar för länge än för kort tid.
En kombo av data som core cpi/pce, löner och jobb kommer visa vägen. När de är tillräckligt bra, eller dåliga, beroende på hur man ser det, så sänker han. Men han vet inte när! Han är också tydlig med att arbetsmarknaden, löner och jobbskapande, är det som är viktigt nu. Den supplydrivna inflationen lägger dom inte tid på längre. Allt handlar om löner och jobb. Frågan är om lönerna kan falla ner mot 0,0-0,2% samtidigt som arbetsmarknaden är hyggligt stark? Kan du svara på den så kan du svara på om vi kan få ner inflationen på lång sikt rent strukturell med eller utan recession.
Men marknaden verkar veta, för marknadsräntorna faller och ligger långt under 4,5-5%. Vilket pekar på framtida sänkningar. Dock inte när och inget skrik på recession.
Fed har historiskt sänkt med 300 punkter när vi är i recession. Det visar inte marknaden på. Däremot är räntorna under styrräntan och yieldkurvan inventerad, så inbromsning är det som signaleras. Vilket vi också har!
Marknaden är inte rädd för recession. Punkt. Det är inte inprisat!!
Vad som gör det ännu knepigare är att även om marknaden här rätt i lägre räntor och bibehållna vinster så handlas börsen till PE18, vilket inte är billigt hur man än vrider och vänder på det.
Så uppgången är helt sentimentsdriven.
Dollarn är svag, räntorna sjunker… det är en duvig reaktion utan oro för konjunktur. Vix faller och bekräftar marknadens aptit på risk.
på kort sikt spelar inte fundamenta och värdering någon roll. På längre sikt spelar det 100% roll.
Detta innebär att det kan fortsätta upp i det korta perspektivet mot 4300-4400. Oattraktivt kan alltid bli mer oattraktivt.
Men fundamentalt är analysen negativ.
Det farliga med sentiment är att det kan svänga på en sekund, och man vet aldrig när den sekunden infaller.
Jag är bearish av fundamentala skäl. Men sentimentsmässigt och tekniskt kan det fortsätta. Jag ser det rent utav som troligt. Men risken är hög så ta position med förstånd.
Jag penslar för fortsatt uppgång på kort sikt, urtoppning och sen ny utförslöpa.
Imorgon kommer ECB som höjer med 50. Frågan är om de flaggar för 0, 25 eller 50 nästa gång?
På fredag kommer pmi fr servicesektorn. Inflationstryck, new orders och arbete är intressant där.
på fredag kommer även jobbdata. Adp var dålig idag, men det är en opålitlig guide. Pmi employment pekar på en hygglig siffra.
så länge som dollarn är svag gäller nuvarande narrativ, och börsen lär inte bryta ihop. Men den dagen dollarn börjar stärkas, och den dagen kommer, då är det över. Vi vet bara inte när… tills dess går det upp!
Trevlig kväll
——————–
ECB höjer med 50 punkter till 2,50 och flaggar för ytterligare en höjning i mars på 50, till 3%. Både lång- och kort räntor vänder ner med kraft i Europa. Därmed försvagas Euron mot Dollarn. Samma mönster
ECB styrrtänta 2,5% 2åring 2,5% 10åring 2,1%
FED styrränta 4,5% 2åring 4,1% 10åring 3,4%
Det är marknadens sätt att säga att vi går mot sämre tider, vi går mot tider med lägre inflation, och detta för att centralbankernas agerande fungerande.
Aktiemarknaden däremot, ”hmmm om centralbanker sänker räntan så måste de innebära att de är oroliga för konjunkturen som behöver hjälp. Alltså måste det vara bra om de höjer. Bortsett från att räntorna kanske stiger. Men det gör dom inte, dom sjunker, och det gör dom för att inflationen är på väg bort… så då är allt bra”
Björnrally som jag trodde var slut i början av december, fick ett ben till på uppsidan i januari. Det trodde jag inte. Men jag borde kanske insett detta när börsen konsoliderade under en längre tid, istället för att visa svaghet och fortsätta ner, och kanske mest av allt. Dollarn fortsatte att vara svag. Det var inte förenligt med sur börs. Men min fundamentala bild överskuggade allt.
Den fundamentala bilden är intakt. Jag tror nu att vi är inne i björnrallyt, som pågått sen oktober, sista skede. Med target runt 4200-4400. Efter urtoppning så tror jag fortfarande på en resa 3600-3300-3000. MEN, den kräver att köparna kommer tillbaka i dollarn… och det har vi inte sett prov på ännu.
Jobb och Service PMIs imorrn!
—————– Fredag
Vilket sjuuuukt siffra. NFP Jobben kom in på 517k nya jobb i januari mot väntat 185k och fg 260k (upreviderat från 223k). Sinnessjukt starkt. Nästan så att man tror det är nåt fel faktiskt. Eller att det finns någon specifik förklaring. Detta är inte i linje med soft landing. Detta är i linje med en urstark ekonomi. Det går liksom inte ihop. Det skulle betyda att företagen anställer som galningar, helt plötsligt för att efterfrågan är superstark. Därmed skulle inte räntorna få något genomslag alls. Att senaste tidens väldigt svaga Retail sales data inte stämmer heller? Det går också helt stick i stäv med ISM Employment nivåerna runt 50 som pekar på en relativt lugn arbetsmarknad. Jättekonstig siffra. Får gräva lite djupare här…
Men skulle den stämma och det verkligen är förenligt med superstark tillväxt och god efterfrågan, då tror jag det gör FED riktigt oroliga. Det skulle betyda att deras räntor inte biter överhuvudtaget.
Sen undrar man hur marknaden tar detta…. skraj för att det kommer påverka FED negativt, eller glatt för att ekonomin inte på långa vägar är på väg in i recession med den typen av jobbskapande. Svårt att säga… jag kollar dollarn. Börjar den stärkas så är det inte bra för börsen!
Lönerna då? Well, med en stark arbetsmarknad som skapar massa nya jobb och med en arbetslöshet som är den lägsta sen 1969 så är det inte så konstigt att lönerna kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4 (uppreviderat fr 0,3). Lirar med ett årligt lönetryck om 4%. Samma som ECI visade i veckan för Q4 förra året. Lönetrycket har vänt ner sen highs, men har varit rätt stabilt senaste 4 månaderna. OCH lönetrycket är för högt för FED, det var dom väldigt tydliga med igår. Jag tror Powell vill se siffror kring 0,0-0,2 minst 3-6 månader i rad för att vara riktigt nöjd. Där är vi inte ännu på långa vägar.
Next up PMI för tjänstesektorn.
US Service PMI kom in på 46,8 mot flash 46,6 och fg 44,7… bättre men fortsatt i Soft landing lägret
ISM Non-Mfg kom in på 55,2 mot väntat 50,4 och fg 49,2…. super starkt och visar på att aktiviteten i Tjänstesektorn verkligen vänder upp…
Dito Employment kom in på 50,0 mot fg 49,4…. typ inline, och indikerar att man verkligen anställer eller varslar. Lirar inte alls med Jobb siffran som kom innan.
Dito Prices kom in på 67,8 mot fg 68,1…. Fortsatt mycket högt ”prishöjar”- läge i tjänstesektorn, vilket är fullt förståligt när lönekostnaderna ökar som dom gör, dels pga nyanställningar och dels löneökningar med 4%. Antingen säljer man mer i volym, eller höjer man priserna. Eller både och. Men det bygger på att det finns god efterfrågan, vilket det alltså verkar finnas trots allt. Jag har länge trott att prishöjningarna i tjänstesektorn skulle gå samma väg som varu-sektorn. Det brukar dom göra. Men den här har inte viljat släppa ännu. Jag tror löneinflationen och efterfrågan i tjänste-sektorn måste ner innan det händer. Där är vi inte ännu. Tydligen!
Dito Business Activity kom in på 60,4 mot fg 53,5. Dito New Orders kom in på 60,4 mot fg 45,2. En sjuuuk rebound i business aktivitet, och jag får liksom inte ihop det.
Både jobbdatan idag och ISM Bus Act + New Order som är de mest framåtblickande komponenterna i ISM kommer in super starkt. Som om ekonomin växlar upp FRÅN Soft landing till Högkonja. Jag får liksom inte ihop det. Det skulle betyda att räntehöjningarna upp till 4,5% endast har en marginell inverkan på hushållens köpkraft. Men även på företagens investeringsvilja osv. Det är supermärkligt.
Amerikanska hushåll är inte lika skuldsatta som Svenskar. Men det är en äpplen och päron jämförelse. Amerikanerna lägger enorma summor på skola och vård. Medan hos oss dras denna kostnad av innan lönen dimper ner på kontot. Skatt kallas det för. Rensar man bort deras utgifter för ex försäkringar etc, något de måste betala, så är det skuldkvot ungefär lika hög som vår.
Men man behöver inte ens tänka på det sättet. VARFÖR Gick tillväxt och jobbskapande ner under andra halvåret förra året, jämfört med första halvåret. Jo för att ekonomin började känna av räntehöjningarna under våren och sommaren. Ränta upp – Tillväxt ner. Det funkade. Men helt plötsligt nu, så är det full fräs i januari. Detta utan att lång eller kort räntor motiverar det. Enligt mig ska läget bli sämre allt eftersom månaderna går, just för att räntorna steg förra året och får genomslag med ett halvår ungefär.
Dagens data är väldigt förbryllande. Jag får återkomma till detta i nästa vecka.
Börsen då? Well dagens data pekar på motsatsen till recession, och då kan vi lita på vinst estimaten. Å andra sidan betyder det att FED totalt misslyckats kyla ner ekonomin, och att de inte är i slutet av sin höjar cykel, utan bara ha varit slutet på början. Nu är det dags att gå nästa rond. Början på slutet, eller vad man skulle kunna säga.
Jag blir inte riktigt klok på det här… räntorna drar upp kraftigt idagoch dollarn stärks. En hökig signal, vilket är fullt rimligt givet ovan. Börsen var först initialt ner på detta, vilket också är logiskt. Men handlas nu flat. Jag vågar mig inte på någon tanke här, för jag har ju inte ens grepp om den fundamentala bilden… men det lär väl ge sig närmaste veckorna.
Jag bibehåller låg risk i portföljen… inte för att jag har hög conviction över att det ska upp eller ner, utan för att läget är svårbedömt.
Trevlig helg!!!
Kortsikt's Blog 
Ingen har på flera år pratat om skuldbördan i Italien, Portugal, Spanien och Grekland. Är det inte längre relevant?
Statsskulderna ligger ju kvar på 120-175 % i PIGS men det var ju inget problem när ECB satte räntan till 0 %.
Om ECB styrränta letar sig upp till 3 % och BNP faller 5 %, då börjar det väl bli svettigt för PIGS?
Länge sedan man hörde något om oro för PIGS, men nu om någonsin, kommer det väl bli problem om BNP faller samtidigt som räntan ökar. Men kanske är det som så att alla lånen är bundna på 5-30 år och att ytterst lite förfaller kommande 2-3 år?
Kanske har man redan byggt bort problemen genom att i dessa länder genom ECB binda lånen på 10-30 års löptid till närmast 0-ränta?
Jo men det är en intressant iaktagelse. Som du säger band man upp skulderna på väldigt långa löptider, så de betalar fortfarande låg ränta, och jag är osäker exakt hur mycket som förfaller just i år.
Sen är det frågan… När Draghi sa ”do whatever it takes” så blev liksom Greklands sak, Europas. Dvs det spelar ingen roll vad räntekostnaderna blir eller hur mycket skuld som måste rullas över. ECB kommer att finnas där och täcka upp om det behövs. Alternativet är en default kris i ett euro land och det sa Draghi att det kommer aldrig hända. Men man skulle verkligen behöva gå genom statlig skuld, corporate skuld och hushållens skulder land för land. Dels för att se hur mycket som ligger på rörligt, och hur mycket som är bundet, och förfall struktur.
Det enda jag vet är att Sverige sticker ut där, så därför kan man väl säga att Svenska konjunkturen, givet skulderna, är lite av en kanariefågel i kolgruvan…
Jo nog pratas det om de där länderna men inte i Sverige.
Italienska 10-åringen står i 4.2% vilket kan jämföras med svensken strax över 2%. FTSE MIB har gått bättre än svenska börsen i år vilket är helt i sin ordning under greed.
Kul att du tar ut svängarna och tror på cirka 30% sämre än konsensus från Q2.
Fråga. Hur räknas vinsterna enligt konsensus? Är det på sista raden eller är det vinst per aktie med det sedvanliga myglet med återköp som amerikanerna är världsmästare på?
Det är vinst per aktie så det finns såklart en inflatering här som du riktigt påpekar
Då är det inte så konstigt att intäkter inte imponerar men vinst per aktie levererar (så här långt).
Tror du är alldeles alldeles för pessimistisk om vinstnivåerna i Q2.
Konsensus ligger på 56 i Q2, du är sannolikt alltför pessimistisk på 38.
Jag följer inte SP500 så noggrant, däremot OMX. Finns enligt mig mycket lite som talar för vinstkollaps så snart som under Q2.
Tittar vi på OMX: Vilka företag är det som genererar kassaflöde?
Volvo Lastvagnar är en stabil vinstmaskin, bolaget säger själva efter Q4 att man är konservativa med att ta nya order då man har väldigt fina orderböcker. Q2 2023 är alltså nästan redan klar i Volvo då man har full orderbok nästan hela 2023. På samma sätt är ju orderböckerna fulla i Sandvik, Atlas Copco, SKF. De tunga industribolagen signalerar alla fulla orderböcker så produktionen är ju redan i princip säkrad/såld för Q2 2023.
Bankerna SHB, Nordea, SEB och Swedbank kommer i Q2 2023 göra fina vinster från ökande räntenetton som kompenserar för eventuellt minskade provisionsintäkter.
AstraZeneca är ett stabilt läkemedelsföretag som säljer gott oavsett konjunktur.
Vilka företag är det som skall kollapsa i Q2 och dra ned vinstnivån från 56 till 38?
Tittar jag själv i mina privata företag så ligger vi med full orderbok för hela Q2 i det ena företaget samt har redan säkrat efterförsäljning 6 månader framåt i det andra företaget. Bolagens intäkter är så nära garanterade man kan komma 6 månader framåt, då böckerna är fulla med garanterade order (går i princip inte att bryta ingångna avtal).
Om Q2 skall komma in på 38 istället för 56 skulle man ju redan nu se tecken på kollaps i orderböckerna, något sådant ser vi inte. Väldigt få bolag som guidar för kollaps i intäkterna eller utsikterna. För varje månad som går så fyller vi istället orderböckerna rullande 6 månader framåt, snart fullbokade även i juli/augusti.
Jag säger inte att Q4 och eventuellt Q3 kan bli dåligt, men finns enligt mig inte en chans att Q2 skulle komma in på 38. Hela industrin går ju redan med 6-9 månaders totalt fullbokade orderböcker.
Vilka företag är det som skall kollapsa redan i Q2 för att så kraftigt dra ned vinsterna?
Det är alltid svårt med själva tajmingdelen
Enskilda bolag vill jag inte ha nån uppfattning
När konjunkturen vänder brant, typ 1q09 och framåt eller första halvåret 2020 så går det i regel fort. Ofta, om inte alltid, så var prognosförmågan från marknaden typ noll endast någon månad innan
Anledningen till att jag bettar på bred nedgång i q2 bygger på räntornas genomslag med 6 mönaders fördröjning
Operational leverage är kraftfulla mekanismer. Intäkter behöver bara tappa c10% för att vinsterna ska falla med30%
Orderstockar ger jag inte mycket för. I goda tider stämmer dom… men under 2008/2009 var det stora delar av orderböckerna som antingen blev uppskjutna eller cancelerade.
Men tajmingfaktorn är det omständiga lite beroende på skuldstrukturen som jag inte har detaljerna om… scenariot kan bli framflyttat 6 månader..
Hänger inte riktigt med i ditt resonemang om att dagens räntenivåer redan från Q2 2023 skall resultera i kraftigt fallande vinster för företagen.
Juni 2006 höjde FED sin ränta till 5.25 % vilket är en bra bit över dagens räntenivåer. 2006 var ju amerikanska hushåll högt belånade och lånen hade dålig underliggande kvalitet sett till låntagarnas inkomster.
Trots att de amerikanska hushållen redan juni 2006 var högt belånande så dröjde det ända till augusti 2008 innan recensionen slog till, då främst till följd av kollapsen i Lehman.
Det jag inte förstår är varför dagens räntenivå om 4.5 % i USA redan i Q2 2023 då skall slå så hårt mot vinsterna när det 2006 med 0.75 % högre ränta tog hela 2 år innan krisen slog till ordentligt. Hushållen får ju betraktas ha varit högbelånade i USA under 2006 och 2007 men ändå slog krisen inte till förrän H2 2008, trots att räntan låg på 5.25 % från juni 2006.
Historiken talar ju för att det tar 1½-2 år med nuvarande räntenivåee innan efterfrågan/marknaden skadas i grunden?
För att räntorna biter. Q2 förra året var vinstmässigt bästa kvartalet, detta präglades av räntor under Q421. Q4 i år är klart svagare och präglas av räntor under 2q22. Q2 i år kommer präglas av räntor under Q4 förra året.
De långa räntorna i USA toppade i oktober förra året och slår genom med cirka 6 månaders fördröjning, dvs i Q2 i år.
Både företag och hushåll har avsevärt mycket mer lån än under 2006-2008, om man rensar bort Sub prime som utgjorde cirka 10%. Dock är de inte mer belånade då Ebitda för företag och Inkomster för hushåll OCKSÅ är avsevärt mycket högre.
Men viker inkomsterna, ex till följd av stigande arbetslöshet, vilket då även slår mot företagens försäljning, och därmed Ebitda, så blir skuld stocken väldigt dyr.
Sen har amerikanska staten en statskuld idag på cirka 140%/BNP mot då c40%… men en stat är det skillnad, de kan alltid ta hjälpa av FED… men situationen är inte bättre i USA idag än då skulle jag säga.
Tänk på hur ISM mfl kommit ner från 60+ till under 50, jobbskapande på +500k i månaden till c250k under ganska kort tid, och detta har bara reflekterat en ganska liten ränteuppgång. Räntehöjningarna tog riktig fart under sommaren och framåt…. och det är detta vi nu kommer känna av under våren.
Här är mitt starkaste argument för varför marknaden inte behöver oroa sig för nuvarande räntenivå. Titta på denna graf:
https://fred.stlouisfed.org/series/HDTGPDUSQ163N
De amerikanska hushållen var 2006 avsevärt högre belånade än idag.
Från juni 2006, då FED höjde räntan till 5.25 %, tog det ändå över 2 år innan ekonomin skadades i grunden. Mycket av den skadan hade dessutom kunnat undvikas om man inte låtit Lehman gå i konkurs (man hade ju aldrig idag tillåtit en sådan konkurs).
Om det med högre skuldbörda och högre räntor ändå tog 2 år innan efterfrågan i ekonomin skadades förefaller det mig helt orealistiskt att en räntenivå om 4.5 % i USA idag skall skada ekonomin så mycket att vinsterna minskar med över 30 % redan i Q2 detta år.
Dessutom är det sannolikt som så att en mycket stor del av de amerikanska hushållen mellan 2010 – 2022 passat på att binda sin lån på 30 år när FED hade en ränte kring 0 – 0,25 %.
Förstår inte hur du kommit in på spåret att nuvarande räntenivåer redan i Q2 eller Q3 skall skada ekonomin?
För att räntorna slår genom med 6 månaders fördröjning.
Inbromsningen under Q4 förra året präglades av räntor under Q2, och då låg 10 åringen på 2,5% och korta räntor lägre än så. Ändå var Q4 ett mycket svagare kvartal än både Q3 och Q2.
Q2 i år präglas alltså av ränteläget under Q4 förra året, då räntorna låg över 4% på både långa och korta.
Din graf är inte dålig. MEN att jämföra hushållens lån mot BNP är inte relevant. De bör jämföras med det som betalar räntekostnader, dvs inkomsterna. Det är dom som blir squezzade vilket slår mot konsumtion.
Inkomsterna har utvecklats långsammare än BNP.
Dessutom tycker jag man bör ta bort Sub prime som utgör en mindre del idag för att få fram äpplen och äpplen…
Sen som jag sa… lånen är mycket större idag i nominella termer. Såklart inkomsterna också… men viker inkomsterna till följd av snabbt ökande arbetslöshet… då går det snabbt utför!
Oavsett recessionen eller ej… så handlas marknaden till PE17 vilket knappast är köpvärt vid dagens räntor.
Novis. Här har du lite snabba fakta om SPX:
https://www.spglobal.com/spdji/en/indices/equity/sp-500/#data
Denna artikel i WSJ var rätt intressant:
https://www.wsj.com/articles/fed-debates-whether-wages-or-employment-rate-will-drive-inflation-11674961044
“If wage pressures are moderating on their own, it becomes harder to tell a story where you’re going to be really worried about a wage-price spiral developing,” said Mr. Pingle of UBS.
John Roberts, a former Fed economist, said he sees some scope for declining non-wage costs to ease pressure on services inflation. “But in the medium term, I have to lean on Powell’s argument here,” he said. “If wage growth stays as high as it has been, they will still have an inflation problem.”
Håller med!
Och löenutvecklingen har lugnat ner sig i partiet med den inbromsning vi redan sett.
Dock taktar lönerna ännu på för hög nivå…
Vilket föder den viktiga frågan:
Kommer lönerna fortsätta ner mot 0,1-0,2 i månadstakt, vilket är vad som krävs för att strukturellt stabilisera inflationen på FEDs nivåer, UTAN att det behövs en recession med stigande arbetslöshet?
De som säger JA på den frågan, pekar gärna på att det är stigande priser på varor och tjänster som drivit upp lönerna. Och när de nu lugnar ner sig, vilket vi ser överallt, så kommer även lönerna att göra det.
De som säger NEJ, inklusive jag, menar på att det visst finns en koppling ovan. Inget snack saken, MEN viktigare är att så länge som 1, arbetsmarknaden är tajt och 2, tillväxt och jobbskapande fortskrider… så kommer inte lönerna att vilja etablera sig på låg nivå.
Jag ser två skäl till detta….
Dels för att reallönerna har tagit en stor smäll… dvs priserna har höjts så mycket under senaste två åren, så även om nu företagen slutar höja priserna (vilket innebär att inflationen faller), så ligger de kvar på en hög nivå, vilket gör att lönen fortfarande känns knapp. Så länge som ekonomin växer och arbetsmarknaden är stark kommer arbetarna vilja ha ut mer i lön för att de känner sig fortsatt fattiga. Detta kan bara en recession ändra på… då vi lär få sänkta priser, och stillastående löner.
Och tittar man på åren 2017-2019… när tillväxten var okej, och arbetsmarknaden var tajt så började lönerna att stiga från tidigare 2-2,5% i årstakt till över 3% vilket drog med sig inflationen varpå FED höjde från 0 till 2,25%. Lönetakten blev förhöjd i en sån miljö, och kan därför tänkas vara det även denna gång.
Som jag ser det har lönetakten på sistone bara harmonierat med soft landing. Dvs i takt med att efterfrågan kommit ner, har företagen slutat höja priserna, och därmed har löneanspråken också kommit ner.
Men de behöver komma ner mer…. och jag tror fortfarande på att det krävs ännu sämre tider för att få till detta….
Men visst, det är ingen exakt vetenskap… och tajmingbiten gör det svårt att översätta till börsen och dess utveckling.
Dock är det helt avgörande…
för börsen kommer att styras av hur vinsterna och räntan utvecklas närmaste 12 månaderna.
Tack för kommentaren!
Jonas Thulin (denna ständiga motpol :)) argumenterar i sina dragningar för att lönetrycket är på väg ner och att historien talar för ett svagt statistiskt samband mellan låg arbetslöshet och stigande löner. Det har han bra data på, inga konstigheter där.
Dock tänker jag: eftersom FED vet att det ibland finns ett samband mellan låg arbetslöshet och stigande löner och inflation så kan de inte ta risken att låta arbetsmarknaden vara för tight…
Han har helt rätt i att Philips sambandet inte fungerar… det bygger på att en tajt arbetsmarknad automatiskt driver löner, som automatiskt driver inflation. I detta samband kan man alltså titta på arbetslöshet och plotta inflaiton efter det. DETTA FUNGERAR INTE LÄNGRE.
Vad som fungerar däremot är en variant. Dvs om arbetsmarknaden är tajt + vi har stark tillväxt, dvs jobbskapande, så leder till förhöjda löner, som i sin tur driver inflation, då företagen höjer priserna för att kompensera för ökad lönekostnad. Detta fungerade hyfsat bra under 2017-2019… mellan åren 2010-2017 var också jobbskapandet starkt, men arbetsmarknaden var inte tajt… och därför var lönerna stabila kring 2,5% i årstakt… men det var först under 2017 när det började tajta till sig som lönerna började lyfta. Detta tvingade FED att höja från 0 till 2,25… och sen blev det inbromsning och handelskrig, varpå de sänkte till 1,50, och sen kom pandemin och de nollade räntorna.
Så en variant av Philips fungerar fortfarande.
Jonas mfl ser att lönerna kommer ner från höga nivåer och extrapolerar trenden framåt. De ser logiken i att lönerna inte behöver höjas eftersom inflationen där ute avtar. Detta håller jag med om.
Men vad jag tror de missar är att lönerna inte bara kommer trenda ner så länge som ekonomin växer och det skapas 200k jobb i månaden. Detta gör att löntagarna fortsätter att ställa krav om högre lön….
Det sista du skriver håller jag därför med dig om!
På vilket sätt prisar marknaden in räntesänkningar?
Finns det någon formel? 🤔😊
Marknadsräntorna ligger avsevärt lägre än Fed styrränta
Har sedan Q2 2022 legat helt utanför. 2022 slutade därför -15% totalt, vilket var nedgången som jag hade när jag gick ur. Till en början var jag väldigt nöjd med detta, men nu har börjat bli mer och mer orolig. Dels känslan av att ligga helt fel hittills (börsen är ju upp sen jag gick ur), men dels också lite pain av att det fortsätter upp och man ligger utanför.
Jag kan verkligen inte se varför vi inkl. utdelningar nästan är tillbaka på samma nivåer som 2021, när förutsättningarna är så mycket sämre, men det börjar bli svårt att övertyga mig själv om att inte börja köpa in mig. Vad tror du, blir jag fintad just nu när jag vill börja köpa in mig?
Jag ger inte enskilda råd, men jag har ju som bekant en väldigt mörk bild av konjunktur och vinster, och detta är inte inprisat i marknaden.
Känslan är dock den motsatta, men det brukar vara farligt!
Förstår exakt din känsla, ligger delvis utanför . Och det här med Fomo är inget man skojar bort . Men som jag ser det är det bara att härda ut och invänta 3300 , sen är det all in igen .
Kan rapportera från byggsvängen att det har kommit varsel på flera firmor och att stora projekt är lagda på is . På entreprenad sidan står alldeles för många maskiner still för att magkänsla ska vara bra.
Svårt detta .
Tur att vi har Jonas som bra guide
Rätt eller fel… jag har aldrig jobbat efter pris och känsla för mina beslut, utan min fundamentala syn. Det har funkat för mig!
FOMOn är så extrem att jag nästan önskade att jag hade glömt bort mitt inlogg till Avanza där i början av 2022 och sen loggat in igen om 3 år.
Jag har ganska mycket investerat men även ett stort bolån, så passade på att sälja av och amortera. I grunden tror jag det är ett bra beslut, men man kan ju ändå må piss de dagar börsen går upp 2% 😂
Också insett i år att jag drivs mer av att inte göra fel än att göra rätt när det kommer till investeringar.
AMS
Då kanske du mår bättre nu när SPX i SEK tappade 3,4% igår?
Tackar för en otroligt bra blogg. Jag har lärt mig otroligt mycket, det är definitivt bästa jag läst inom makro.
Men om man utgår ifrån din karta så betyder det att riskerna idag är väldigt höga. SEK toppade under hösten. Du skriver att dollarn är svag och att börsen kan nå nya höjder innan det faller. Jag vet att du inte ger råd eller rekommendationer. Är mer ute efter kunskap. Sitter man på cash som tappar i värde eller köper amerikanska statspapper eller nåt annat säkert då USD borde stärkas mot SEK vid ett börsfall. Jag är bearish, tror inte börsen prisat in räntornas inverkan på bolagsvinster.
Tack, vad kul att höra!
Dollarn brukar stärkas initialt när marknaden inser att det går åt fanders. Men rätt snabbt brukar den försvagas igen eftersom FED börjar sänka räntan i syfte att hjälpa konjunkturen. Tror inte FED är lika snabba på att sänka då nu för tiden. Men helt klart är swing faktorn med dollarn jobbig när det kommer till äga långa dollarbonds. Detta brukar dock fixa till sig då de går upp rätt mycket i takt med att räntorna faller.
Jag tror vändningen var i oktober… men du kan ha rätt att ( Efter urtoppning så tror jag fortfarande på en resa 3600-3300-3000. ) Vad är din bilden som får dig att tro det att vi ska till 3000 på SP500? När något går sönder, vad ska gå sönder? Bostadsmarknaden?
En aktieriskpremie mellan 3 och 4% räknas som fair, 4% och över är attrajtivt.
Tidigare har marknaden bottnat kring 4%.
Jag räknar med att vinsten för SPX letar sig ner mot 160-180usd. vilket är en minskning med c25%. Det är i linje med tidigare recessioner. En negång på vinster med 25% kräver att Revenues tappar c10%. Det är ganska vanligt i recessioner, och givet det konsumtionsbortfall dagens räntor X Skuldkvot innebär.
Vid 3000 och vinst på 160-180 dollar pratar vi PE 17-19 så en Earnings yield på 5-6%
I denna tuffa miljö räknar jag med att FED flaggar för räntesänkningar, varpå långräntorna faller mot 1-2% (de var nere på 0,7% under pandemin)
Lägger du hop 5-6% och 1-2 ränta så hamnar du på 3-5% aktieriskpremie… snitt 4%.
Så någonstans där tror jag är köpvärt. Sen kan det alltid falla 20% till, av rent sentiment, men då vet jag att jag köpt till rätt pris.
Ser man sen till nästkommande år, så lär vinsten på sikt repa sig, och då talar vi inköpspris PE15ish vilket brukar vara en långsiktigt bra nivå.
Så jag härleder alltid mina nivåer fundamentalt. Sen kan marknad och sentiment göra si och så, men jag har inte hittat nåt sätt att navigera detta på ett bra sätt.
Make sense?
ps. apropå gå sänder… ska vinsterna ner 30% så är det en hel del som ska gå sönder… kraftigt stigande arbetslöshet är en sån grej. ds.
Dollarn bryter en trendlinje idag. Får se om det håller. Lägger du vikt i detta?
Dollarn är superviktig… vilken linje tänker du på?
Tack för din blogg! Jag läser en del som hävdar att fallande vinster redan är inprisat i marknaden (vilket verkar stämma just nu med tanke på att aktier rusat på dåliga rapporter). Att aktier oftast bottnar ett bra tag före vinsterna bottnar. Så oavsett om vinsterna ska ner ytterligare så har marknaden redan ägnat 2022 åt att prisa in en förväntad recession. Jag förstår att det inte går ihop med dina beräkningar av forward P/E. Men kan det vara så att marknaden redan blickar förbi detta, kanske ändå in i 2024? Eller är det bara ett goldilocks scenario med utebliven eller mycket mild recession som prisas in nu?
Jag noterar också att vissa indikatorer (PMI etc) nu verkar ticka uppåt en aning. Ser du detta enbart som brus? Kan den ökade likviditeten och börssentimentet faktiskt bli en självuppfyllande profetia, där stigande börser och optimism ger stöd åt konsumtionen och ekonomin i och med att det leder till ”looser financial conditions” samtidigt som inflation och energipriser faller?
det stämmer fint att börserna bottnar innan vinsterna.
Men inprisat säger du? SPX handlas till PE18 på vinstestimat som är högre än förra året. Det känns inte så inprisat tycker jag.
Marknaden går starkt för att man inte längre är rädd för stigande inflation och räntor, tvärtom går detta nu åt andra hållet. Samt att det finns inga tecken på recession, tvärtom är ekonomin ganska stark.
Men även om detta stämmer så tycker jag PE18 är orimligt.
Marknaden tittar aldrig så långt bort. Anledningen är rätt enkel. För då skulle börsen aldrig gå ner för den ser vad som händer efter recession. Men den skulle heller aldrig kunna gå upp, för den skulle veta att efter goda tider kommer dåliga.
Rent historiskt ligger den 6 månader innan vinsterna och därmed skulle man kunna säga att den diskonterar framtiden med 6-12 månader.
Jag ser PMIs som ganska robusta runt 50 och i linje med Soft landing…
Vi behöver en break down av typ New ORders ner mot 30 för att förstå att recession väntar om 3 månader.
Den sista faktorn är intressant… men jag säger att den väger lite mot räntans effekt. Dom extra tusenllapparna jag betalar banken varje månad, är tusenlappar mindre i konsumtion. Det finns ingen optimism i världen som kan trolla tillbaka dom åt mig.
Vet att du inte rekommenderar några aktier på bloggen, för den som känner att han missat uppgången och vill in till någorlunda låg risk kan man ändå generellt tänka sig följande:
Banksektorn uppvisade fenomenala Q4 trots havererade provisionsintäkter.
Q1 2023 kommer vi se de högsta bankvinsterna någonsin: Räntenettot fortsätter stiga så länge riksbanken höjer räntan samtidigt som provisionsnettona kommer bli de högsta någonsin i Q1 efter denna makulösa börsuppgång som föder courtage, växelavgifter samt fondavgifter.
Q1-Q3 2023 kommer bankerna från positiva räntenettot tjäna närmast ofattbara pengar samtidigt som provisionsintäkterna än så länge under 2023 exploderar.
Låg risk med chans till medelhög avkastning i banksektorn.
För någon månad sedan kommenterade jag att amerikanerna här inte är såräntekänsliga eftersom de alla har bundna räntor, oftast på 30/15/10 år och att många refid under 21/22 till 2-3%. Verkar stämma…
FED har inte någon bra direkt sätt att gröpa ur köpkraften utom för bilar, vilket kan ses på begbilpriserna (räntor på uppemot 8-10%) men det fråga om val inte nödvändighet. Jag märker iaf ingen större aktivitetsminskning. Rest är fulla hela tiden, flygplatserna likaså (ganska sjukt med tanke på priserna här).
Jag har hört att det inte stämmer.
Säg att alla la om sina lån till 2% bunden ränta under 2020. På andra sidan av ett bostadslån finns en bostadsobligation. De som köpt som vet att de ska få den gamla högre räntan under många år. Vem gick in och täckte den mellanskillnaden? Den vinsten man gör på att lägga om ett lån till låg bunden ränta äts till stor del upp av den mellanskillnaden det tar att lösa ett lån i förtid, beroende såklart av vilken ränta det år bundet till och återstående löptid..
Och om amerikanska hushållen är helt okänsliga för ränteförändring eftersom alla ligger med bundna lån, varför bromsade ekonomin in under andea halvåret jåmfört med första?
För det första, alla conforming loans (obligationer) kan säljas tilll Fannie och Freddie. Sen är closing cost i USA ganska låga, 2-5% med tanke på att de kunde binda till 2.5-3 på 30 år.
Kolla på denna, 10 års horisont
https://tradingeconomics.com/united-states/mba-mortgage-refinance-index
Tack
Men hur kunde höjningarna under 2018 få sånt genomslag om inga bolån påverkas..
Hur ska jag förstå grafen
Intressant tråd med DCF för SP500. Väldigt likt de fundamentala slutsatser du har nämnt tidigare Jonas. För att motivera värderingen behöver man dra ned 10årsräntan samt ha positiv outlook för vinsttillväxt.
https://www.dagensps.se/investerardygnet/det-har-kommer-inte-borsen-att-gilla/
Du har säkert rätt i ditt resonemang jonas men precis som Mr burry, väldigt tidigt ute 😉 detta soft landing resonemang har väl banken aldrig lyckats med förr.
Tack för en fantastisk blogg. Ser att det är negativ divergens på vecka, dag och timme på OMXS30 stoch slow…Möjlig topp kanske? Vad tror du reaktionen på europabörserna blir på att jobbsiffran kom in bra för US, tänker att det borde vara negativt för Europa då högre räntor under längre tid kan förväntas?
Gällande jobbsiffran så kom Rönning med en bra utläggning här:
Kanske gör man bäst i att se förbi denna siffra och invänta nästa istället..?
Gällande ISM Mfg.. New orders trendar ner ganska kraftigt. Siffra under 40 i februari kanske blir första varningsskottet?
– ISM®’s New Orders Index contracted for the fifth consecutive month in January
– None of the 18 manufacturing industries reported growth in new orders in January.
“None of the six largest manufacturing sectors reported increased new orders. Uncertainty regarding future demand, buyer/supplier disagreements on prices and lead times, and hangover from overordering in 2021 and 2022 continue to weigh heavily on the index,” says Fiore.
ISM number of industries reporting an increase in new orders at zero. The last time it was at zero was Jan. 2009.
Chart:
Och sen Service som förbryllar mig extremt. Hur i helvete kan service växla upp?
New export orders verkar vara en faktor..
NEW EXPORT ORDERS
Orders and requests for services and other non-manufacturing activities to be provided outside of the U.S. by domestically based companies grew in January after three months of contraction preceded by an eight-month period of growth. The New Export Orders Index registered 59 percent, a 11.3-percentage point increase from the 47.7 percent reported in December. Of the total respondents in January, 73 percent indicated they do not perform, or do not separately measure, orders for work outside of the U.S.
Kinas återöppning som orsakar denna rörelse i service industrin? Om så bör man ha i åtanke att Kina även tidigare präglat datan negativt under H2 2022, alltså inte enbart ränteeffekter som tyngt.
Känns oavsett som en cocktail som kan utlösa större rörelser i datan kommande månaderna. Framförallt ifall ränteeffekterna börjar bita tag under ytan. Då riskerar senaste service-siffran att framstå som den sista sminkade grisen. En perfekt bull trap.
https://www.ismworld.org/supply-management-news-and-reports/reports/ism-report-on-business/
En total amatörfundering:
Skulle det kunna vara så att hushållen hittills har haft väldigt stora marginaler i sina plånböcker, och att det är detta som förklarar varför företagen fortfarande ångar på?
Alltså att hushållens utgifter hittills har varit väldigt mycket mindre än inkomsterna, och att detta överskott har sparats på ett eller annat sätt – fram till nu.
När nu utgifterna har blivit högre så är det kanske bara dessa sparmarginaler som har minskat – inte konsumtionen.
Angående jobs report
http://bonddad.blogspot.com/2023/02/scenes-from-blockbuster-jobs-report-1.html
Väldigt tyst från bloggen! Det är torsdag nu, ingen update ännu har du spänt fast dig för hårt? 😉 Skämt och sido.
Hej, kom hem igår men ligger nerbäddad med nästan 40 graders feber…
Krya på dig!
Tack Max
Sköt om dig. Hoppas på snar bättring!
Tack Lars
Hej Jonas. Misstänkte det. Ta det lugnt nu och ta en rejäl paus från bloggen. Krya på dig.
Tack för omtanken
Åh nej. Hoppas du börjar känna dig bättre! Du är saknad! 🙂
Tack 🙏
Krya på dig Jonas! Har kollat bloggen några gånger i veckan, och började fundera på om du kommit fram till att du skulle sluta blogga, till följd av att tonläget i kommentarerna stigit betydligt under den senaste tiden.
Tack för omtanken. Nej då, har inga planer på att sluta blogga. Så länge som jag tycker det är kul så fortsätter jag.
Däremot har jag funderat på att skippa det tekniska, sätta ut target nivåer osv… det är ju inte det som bloggen handlar om i grunden utan makro scenarior. Kanske man tappar dom som bara vill läsa köp/sälj och inte läser eller tänker på varför. Å andra sidan har jag aldrig riktat mig till dom heller.
work in progress
Folk är ju helt crazy så det var väl bara en tidsfråga innan de skulle hitta hit.
Intressant nu med SEKetas om det var en dead cat bounce när Mr T tryckte till igår. Blev inte 75 punkter som jag trodde men det kompenserade han i eftersnacket. Blev faktiskt helt ställd av reaktionen på valutamarknaden trots att jag var inne på att han skulle vara rejält hökig.
Håller med, förvånad över hur tydlig han var att kronan (och därmed inflation) är överordnat bostadsmarknad och konkjjnktur…
Han kommer inte vara nöjd förrän kronan etablerat sig kring 10-10,50 eur…
Han har alltid varit hök. Han har alltid stört sig på hur svensk skuldkvot gått upp. Men politikerna gav honom inte fria händer på Finansinspektionen att reglera utlåning. Dels för att bank lobbyn är stark, och dels för det hade varit ett opopulistiskt val av politikerna för det hade delsvis sabbat bostadsprisernas utveckling. Och media har hela tiden missat detta, och istället pekat finger åt riksbanken, att de borde höja räntorna trots att deras mandat inte omfattar skuldsättning utan inflation.
Det enda som kan rädda svensk konjunktur och bostadsmarknad nu är att usa rullar över i recession….
Jag älskar att ta del av den tekniska biten. Skulle sakna det, men gör det du tycker blir bäst.