Ännu en lugn vecka

Den här veckan är också ganska lugn, även om det ibland har rörts sig rätt mycket veckan efter OPEX.

Flash PMIs typ, som marknaden brukar ta med ro givet att det inte är en stor avvikelse. Vi har även svensk HOX data.

Men nästa vecka är extremt viktig. Antingen bryter vi upp och går mot 4400 eller ner och då väntar 3600.

Viktigast i nästa vecka är Fed mötet och Jobbdatan.

Min syn på de här:

Fed mötet, där man höjer med 25 punkter till 4,50% och säger att man börjar gå i mål. MEN jag misstänker att man kommer ge ett väldigt hökigt anslag av två skäl:

1, så länge som ekonomin växer och skapar jobb, och arbetsmarknaden är tajt så kan Fed inte vara säkra på att lönetakten etablerar sig på 0,2% MoM vilket krävs för att lönetakten på årsbasis ska ligga runt 2,5% och därmed generera en core PCE på 2% eller lägre. Inte strukturellt på lång sikt i varje fall. För att uppnå detta måste arbetslösheten börja stiga…och för detta krävs ett negativt jobbskapande mot idag positivt. Detta innebär inte att man måste fortsätta att höja. Det räcker att ligga kvar på 4,50-5,00 så löser det sig. Varje dag finns det bundna lån som måste läggas om till den högre räntan, och varje dag får en investering avslag på grund av för dyr finansiering. Detta äter sig in i köpkraften och drar ner tillväxten. Tids nog blir den tillräckligt dålig för att slå hål på jobbskapandet.

I inflationskretsar pratas det mycket om den supplydrivna inflationen och rätt lite om löner och att Philips sambandet är dött. MEN lönetakten som historiskt taktat kring 0,2% MoM och som leder till inflation om 1,5-2% har senaste TVÅ åren letat sig upp till 0,4% MoM i snitt vilket leder till 5% årlig lönetakt, och därmed strukturellt inflationstryck om 4-4,5%. Månadstakten hålls uppe av två saker, tajt arbetsmarknad och positivt jobbskapande. Lönetakten måste ner strukturellt, och det klarar man bara om man förstör jobbskapandet.

2, Det finns extremt mycket som skiljer sig idag från 70-talet. Skuldsättning, Globaliserad värld med integrerade supplykedjor, svaga fackförbund etc. Men Fed kommer ihåg att man lyckades inte få bukt med inflationen på riktigt, för att man var inte tillräckligt uthållig. Det misstaget vill man inte göra om. Det innebär två saker. Man börjar inte sänka räntan förrän man är säker, dvs man har inte mot att vara sen på bollen. Och man kommer troligtvis sänka mer försiktigt för att se till att inflationen inte kommer tillbaka.

Uppgången sedan oktober handlar om fallande räntor och inflation. En förnimmelse av en mer duvig regim. Detta kan Fed enkelt slå hål på. Det andra är att datan överraskat, och soft landing narrativet fått fäste. Det kan också börja vackla.

Angående jobbrapporten: den har ändå potential att bli hyfsad..

1 , då Employment faktorn inom olika Ism/pmi inte sackat ihop ännu, vilket i sin tur bygger på att ekonomin är hyfsat stark, vilket i sin tur bygger på att dagens styrka i ekonomin präglas av ränteläget i juli typ.

Hittills har marknaden gått bra på jobben, för de visar på en ekonomi som inte rusar in i recession. Vilket gör att man litar på vinstestimaten. Softlanding = vinster över 200. Recession = under 200 dollar. Men en stark jobbrapport kommer också bekräfta att Fed inte begravt stridsyxan. Så det är inte bara positivt. Egentligen har vi en loose loose situation här. Starka jobb=Fed är inte nöjda. Svag rapport=vi kan inte lita på vinstestimaten.

Men marknaden verkar vara nöjd med inflationsdata och soft landing narrativet. Detta kan fortsätta. MEN vad marknaden inte fattat är att Fed inte bryr sig så mycket om inflationsdatan egentligen. De tittar på underliggande. De måste förstöra soft landing för att strukturellt komma till rätta med inflationen. Det räcker inte med att vi kommer till rätta med den supply drivna inflationen, som kommer ur råvaror etc. Man måste få bukt med den demanddrivna som kommer ur löner och jobb. Annars kan man inte få bukt med efterfrågan, och gör man inte det så kommer inte heller inflationen att gå att lita på.

Eller för att vara ännu mer konkret. Mycket av inflationen kom tidigare av att priserna på Begagnade bilar skenade. De skenade av en mängd skäl som ex leveransproblem, att nya bilar var dyra, övergång från bensin drift till eldrift skapade osäkerhet etc. De faktorerna har vänt, och nuvarande soft landing gör att begagnat priserna faller och drar med sig inflationen ner. Om det BARA handlade om begagnade bilar, så hade nog FED varit nöjda idag. Men det är dom inte, jag tror knappt de tittar på Core Goods inflation längre. Det handlar om lönebildningen… och därför är jobbdatan viktigare än inflationssiffran i sig. Detta har inte marknaden riktigt fattat ännu.

Ha en fin vecka!

—————————

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 47,0 mot väntat 47,9 och fg 47,1…. fortsatt soft landing

Europa Mfg Flash PMI kom in på 48,8 mot väntat 48,5 och fg 47,8… fortsatt soft landing

Services kom in hyfsat inline för båda kring 50… soft patch.

Detta är inte så oväntat. Europiska långräntor låg på 1% i somras, och korträntor på 0,5%. Snitt 0,75% så det är ingen stor räntebörda som tynger. Numera ligger räntorna på 2 resp 2,5, snitt 2,25% så det kommer bli svettigare framöver. Men ännu viktigare är att ECB varit sena på bollen och fått ett abrupt uppvaknande kring inflationen, som visserligen handlat mycket om mat och energi, men där inflationen i Europa idag är ganska brett spridd. ECB kommer att höja med 50 punkter nu i februari, och sannolikt med 50 punkter till, dvs från 2% till 3%…. så räntebördan kommer öka ytterligare.

Att energipriserna lugnat ner sig lite mot bakgrund av varmt väder har förmodligen också gjort Europas ekonomin lite gladare. Kanske även några företagare är glada för Kinas öppnande. Europa har trots allt fina kopplingar dit.

Europa är ju lite ointressant som vanligt, då vi bara är en residual på Kina och USA.

I eftermiddag kommer USA. Dom är långt viktigare, även om marknaden visat att de lägger större vikt vid ISM som kommer i nästa vecka…

Min räntekarta är följande:

1, USA, FED höjer med 25 till 3,50% nästa onsdag den 1 feb. Därefter risk för ytterligare 25 i mars om inte datan svalnar. I maj tror jag datan svalnat tillräckligt för att FED ska sluta höja.

2, ECB höjer med 50 till 2,50% nästa onsdag den 2 februari. Man höjer därefter 50 i mars till 3,0%. I maj lämnar man räntan oförändrad alternativt höjer med 25 lite beroende på hur datan kommer in.

3, Riksbanken höjer med 50 till 3,0% den 9e februari. Väldigt tveksamt om man höjer 26 april. I så fall med 25 punkter, och sannolikt för att försvara kronan mot euron. Under mötet 29e juni tror jag inte man höjer, vilket bygger på hur jag ser konjunkturen i sommar.

Mitt tänkt runt penningpolitiken kretsar kring räntorna och hur de får genomslag på köpkraften. Den osäkra faktorn är såklart hur företag och hushåll har strukturerat sin skuld, och hur snabbt genomslaget får. Men denna osäkerhet tror jag inte mana primärt ska översätta till högre styrräntor än de vi har idag, utan snarare att styrräntorna kommer ligga kvar längre än vad jag först tänkt mig, i en värld där lånen prisas om väldigt snabbt.

US Mfg Flash PMI kom in på 46,8 mot väntat 46,0 och fg 46,2

US Service Flash PMI kom in på 46,6 mot väntat 45,0 och fg 44,7

Båda är bättre, men på fortsatt soft landing nivå. Ism anses viktigare. Dollarn är inte särskilt svag så börsen tolkar inte datan som stark, trots att de pekar på soft landing.

Att vi fortfarande har de här nivåerna handlar om att konjunkturen präglas av räntorna i somras då långräntor låg på 3% och korträntor 1,5%. Så det kommer bli värre. Dessutom läggs bundna lån om till ny hög ränta för varje dag som går…

——————-

Onsdag,

Lugnt idag och imorgon. Bolagsrapporter är det viktiga. Hox imorgin, På fredag kommer Core PCE och Michigan.

Nästa vecka avgörande, Duvig FED ger fortsatt svag dollar = bra för börs. Stark jobbdata ger stöd åt soft landing narrativet = bra för börs. Motsatsen är dålig. Bör kunna knuffa SPX åt antingen 3600 eller 4400.

Fundamentalt Target 2800/3000 kvarstår… och jag tror det är högre sannolikhet för en nedgång till 3600 än 4400.

Det har kommenterats lite huruvida jag har haft fel eller rätt. Jag har ofta rätt, och rätt ofta fel. Huruvida jag har haft rätt och fel kring börs tycker jag är ganska ointressant faktiskt. Men tolkning av data och makro scenarior är däremot viktigt.

Jag trodde tidigare att USA skulle vara i recession i Q1 och räntesänkningar redan i sommar. Bakgrunden var min syn på inflation, räntor och belåning, och dess negativa effekter på konsumtion och investeringar, och slutligen dess inverkan på tillväxt och jobb. Där har jag haft fel. Inte för att sambanden inte fungerar, utan sannolikt för att hushåll och företag har varit duktiga på att binda upp sin belåning till de låga räntor vi hade 2020/2021. Detta har inneburit att dagens räntor inte fått det genomslag som jag väntat mig.

Men det innebär också att FED kommer ligga kvar på si styrränta längre än väntat, och för varje dag som går så läggs det om lån till den högre räntan. Så önskad effekt kommer till slut.

Det har inte blivit någon recession i Q1, men det finns goda förutsättningar för detta i Q2 istället. Det innebär också att räntesänkningar i sommar sannolikt kommer skjutas fram till slutet av året.

Översatt till börsen så innebär det att vinsterna under Q1 sannolikt kommer vara hyfsade och det är inte förrän i Q2 som det blir tuffare, fast där 1H23 kommer ändå vara okej, medan 2H23 kommer vara urdåligt. Typ NER 10% YoY under 1H och 30%+ YoY under 2H.

Detta innebär i sin tur att nedrevideringarna inte kommer bli en så börsnegativ faktor som jag först tänkt mig. Samtidigt borde Soft landing miljön göra FED riktigt sur eftersom jobbskapandet inte dyker och därmed känner de sig osäkra kring lönebildningen. Då är de tvingade till att tuta i marknaden att de möjligtvis inte behöver höja så mycket mer, men räkna med fortsatt höga räntor LÄÄÄÄÄNGE till. Detta etablerar långräntorna runt 3-4%, istället för att falla ganska ordentligt under 1H. Räntefallet skulle därmed accelerera först under 2H.

Som sagt, jag är negativ till börsen oavsett…..

Tbc…

——————

torsdag

Hox Valueguard kom med data över Svenska bostadspriser som var ner igen. Svenska bostadspriser är nu ner c15% från toppen. Man talar om att januari visade på viss stabilisering. Det må vara hänt, men är rätt mycket hack i trendkurvan.

1, Säsongsmässigt är detta starka månader, det blir snart sämre igen

2, Thedeen kommer höja till minst 3%, kanske mer. Svag krona pressar honom. Detta gör att bostadsoblisen har svårt att sjunka mer än den gjort. Utlänningarna är dessutom säljare av bostadsobliser vilket håller uppe räntan.

3, Transaktionsvolymerna i bostadsmarknaden har gått ner kraftigt. Hade säljarna gått ner och mött bulken av köparna på deras räntemotiverade nivåer så hade priserna varit ännu lägre.

4, Boende kostnaderna, läs räntekostnaderna, har bara träffat oss med halva handen då vi haft en stor andel bundna lån. Detta läget försämras för varje dag

5, Konjunkturen har bromsat in… men arbetslösheten har inte börjat dra ännu. Detta kommer!

Så jag säger att base case är att bostadspriserna ska ner c10-15% härifrån. Sannolikt innan året är slut. Worse case -25%.

Att priserna nu stabiliseras och inte ska sjunka mer tror jag inte en sekund på…

————

Äntligen fredag…

FEDs favo mått på inflation kom precis, Core PCE kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,2. På årsbasis kom den in på 4,4 mot väntat 4,4 och fg 4,7. Inline. Man kanske kan tycka att 0,3 är lågt och någon tiondel hit eller dit gör ingen skillnad. Men det gör det. Ett inflationstryck på 0,3 i månaden är uppräknat 12 månader i rad 3,6%. Det indikerar en core CPI på c4% och en lönebildning på 4,5-5,0%. Detta är alltså för högt för att FED ska vara nöjda. Det kommer inte innebära någon skillnad i nästa vecka. Man höjer med 25 till 4,50%. Sen får vi se vad det blir i mars och maj, men den stora grejen framöver är inte hur högt de tänker höja, utan hur länge de kommer ligga kvar på sin styrränta. Så länge som de ligger kvar på 4,5-5,0% styrränta så lär långa obligationer ligga på 3-4% vilket gör att ett räntemotiverat PE-tal ligger på HÖGST 15. Helst lägre. Det är inte förrän marknaden får vittring om lägre räntor som vi kan motivera högre PE-tal. Detta kräver att FED börjar tro på ”rätt nivå” på inflationen. Rätt i deras värld är c2% core PCE i årstakt. Eller c2,5% för core CPI, eller c3% för lönebildningen. Det innebär att core PCE måste takta 0,1-0,2 i månadstakt. Eller 0,2-0,3 för core CPI eller 0,2-0,3 för lönerna. Där är vi inte ännu, och jag är rädd att jobbskapandet måste åtminstone Nollas för att vi rent strukturellt ska komma dit. Jobbskapandet nollas när tillväxten är negativ, tillväxten är negativ när konsumtion och investeringar ger vika. Konsumtion ger vika när räntekostnaderna stiger, Investeringar viker när IRR blir dålig, IRR blir dålig när räntan är för hög och utsikterna är svaga. Räntan är nyckeln….

Så dagens siffra om 0,3 är hyfsat låg när man ser till senaste två årens månadssiffror, men den är inte tillräckligt låg för att FED ska känna sig klara. Det kommer de göra klart för marknaden på onsdag.

Dagens siffra lär inte röra om i grytan då CPI redan kom för två veckor sen… så marknaden har koll på detta!

Nästa vecka blir extremt viktig som sagt, på onsdag har vi FED möte och ISM Mfg, och på fredag ISM Non-Mfg samt jobdata. Och lite annat smått och gott! Deras inverkan på dollarn är nyckeln. Fortsatt svag dollar.. ja då kan detta klättra vidare mot 4,400. Börjar dollarn stärkas på allvar. Ja då är det bye bye… Jag är inte säker på nåt, bara att jag köper inte en börs på PE17 med långa räntor på 3,5%. Det är galet. Sen kan sentimentet alltid driva upp detta till 4400 och då kanske man kan vara med på en skvätt… vi får se! Jag hoppas på stark dollar mot bakgrund av hökig FED, som i inlindade ord säger ”vi tänker ligga kvar på 4,5% styrränta till vi skapat recession och negativt jobbskapande. Ni kanske shoppar idag för att ni har jobb och bundna lån till låg ränta, men vi kommer alltid vinna över er, då ni en vacker dag måste betala vår ränta och kanske inte har ett jobb att gå till”.

Don´t fight the FED… kan man inte upprepa tillräckligt ofta!!!!

Trevlig helg!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

30 kommentarer till Ännu en lugn vecka

  1. Richard Menzinsky skriver:

    Tack. Bra analys. Håller med i det mesta. Undrar ibland över Europa inflation som har haft andra drivkrafter, energi. Kanske borde vi räkna med att den kommer snabbt tillbaka i år. Baseffekter och inte mycket annat….?

    • GaStan skriver:

      Centralbanker är smartare än så…. då de tittar på kärninflation, dvs inflation exklusive energi. Höga energipriser har på medellång sikt nästan en deflatorisk inverkan på inflationen då de likt räntor tränger undan annan kosnumtion.

      Sen finns det en hög korrelation mellan inflation och kärninflation, för att höga energipriser gör tillverkning av varor dyrare (fabriken de tillverkas i får höga energipriser, plaster som används korrelerar med olja, frakt priser är oftast tyngda av energi osv).

      Sen baseffekten sett till årsdata ska man också vara försiktig med. Centralbanker tittar mer på månadstakten. Säg att kärninflationen växer med 0,3% i månaden, så kanske baseffekten till slut gör så att inflationen faller i årstakt, men om företagen höjer med 0,3 tolv månader i rad, så blir årstakten till slut 0,3 upphöjt till 12, dvs nästan 4% vilket är för högt.

      • Richard Menzinsky skriver:

        ja energi priser sprider sig till allt.

        tänker att kanske ändå skillnaden i fundamenta mellan USA och Europa är stor. Vi har ju inte haft samma gigantiska finasiella stimulis, arbetsmarknaden är väl inte direkt stekhet, shelter cost i Europa har jag dålig koll på. Min poäng skulle isf kunna vara att ECB inte behöver höja så mycket eftersom det inte handlar om efterfrågan på samma sätt som i USA. Våra lador är nog inte lika fyllda som i USA så snabbare påverkan.

        såg att södra europa föredrar höga räntor framför QT. Skulle inte tro norra europa håller med.

        My two cents….

      • GaStan skriver:

        Tack för input… du har helt rätt i att det är stora skillnader.

        Energipriserna svider mer i Europa
        Budgetunderskotten har varit mindre
        Köpkraft, dvs nya jobb + löneölkningar, har varit lägre
        Mer export beroende
        Industrin väger tyngre än konsumenterna
        Men också lägre underliggande inflationstryck, då Europa handlar mycket om energi+mat direkta och indirekta effekter…
        men också strukturellt svagare valuta fram till nylligen…

  2. Timpa skriver:

    Hej,

    Jag kanske är fel på det men av ditt inlägg att döma fick jag känslan att också du börjar vända till att det blir en ”soft landing” och ingen recession.

    Du brukar skriva .er övertygande om att detta bara är en ”fejk” rörelse uppåt.

    Så min fråga är?
    Tror du fortfarande på recession och SPX till ~ 3000 i år?

    • GaStan skriver:

      Bra att du frågar!

      Nej jag har inte ruckat en millimeter på att det är recession och 3000 som gäller i år..

      Krävs data som pekar på motsatsen för att ändra mig

      Soft landing är ett övergångsläge mellan hög och låg konja…

      Så länge som marknaden tror på soft landing narrativet så kan sentimentet driva oss högre. Även om inte ens det är värderingsmässigt motiverat…

      • Steffe skriver:

        Det har du visst. Du pratade inte ens om 4400 fören Ten_Bagger ändrade sin vy några veckor sedan. Innan dess följde du bara hans TA och bekräftade det med din fundamenta. Innan han ändrade sig var du helt säker på 3000 men så fort han ändrade sig så ändrade du dig också. Saken är den att ni båda gissar lika mycket just nu. Båda har helgarderat sig med att det kan gå både upp och ner härifrån. Den analysen kunde min farmor gjort

      • GaStan skriver:

        Vad tråkigt om du missförstått mig. Men Jag målar alltid upp två fundamentala scenarior men försöker vara tydlig med vilket jag tror på. Sen finns det en teknisk bild som jag slänger in lite här och där…

        I grunden är ju detta en makroblogg där det grundläggande handlar om att diskutera ekonomiska samband och scenarior. Syftet är alltså inte att säga bu el bä om börsen, men det finns ju en stark koppling, som jag vet att många är intresserade av. Men det är en avvägning såklart.. att helt bortse från att prata börs och tappa många läsare och att som nu ta upp börsen men då riskera att fokus flyttas från makro till börs.

  3. Gustaf Karlsson skriver:

    Index över ledande indikatorer i US kom in negativt igen och har historiskt varit en pålitlig indikator för recessionsrisk. Men börsen bryr sig inte, går istället upp 🤔…

    https://mobile.twitter.com/MacroAlf/status/1617540076170543104

    • GaStan skriver:

      Tack såg det!!!

      Jag tänker på den gamla grundregeln: i en bull mqrknad gör börsen allt för att du inte ska sitta med och svårast är det att köpa i dalarna. Och i en Bear market är det tvärtom.

      Jag tycker börsen gör ett hyfsat bra jobb nu i att rationalisera varför man ska sitta med igen…

  4. Jakob Byhr skriver:

    Jonas, du vet att jag älskar bloggen så jag vill inte på något vis ställa dig mot väggen eller efterklokt ifrågasätta det du tidigare skrivit. Det är alltid busenkelt med facit i hand. Men, jag är nyfiken på det du skrev mycket om för 6-12 månader sedan, att höga energipriser snarare är deflatoriska (om jag förstod dig rätt pga att folk inte kan minska sin energikonsumtion i någon större utsträckning och därför får mindre pengar över till annat = fallande efterfrågan). Du skrev också en del om att soft landing är en utopi som är omöjlig att uppnå, vilket jag ser att du kommenterat kring ovan. Så om vi håller oss till energin: Hittills i vinter har inte energipriserna varit riktigt så höga som man flaggade för i somras, men många privatpersoner och företag har ändå dubblat/tripplat sina elräkningar, eller värre. Samtidigt ger sig inte kärninflationen, inte än iaf. Jag jobbar inom flyget och ser välfyllda plan lyfta mot varmare destinationer dagligen. Folk verkar fortfarande ha råd att spendera. Är det en fråga om tid och tålamod eller har du en annan syn på det eventuella sambandet mellan energi och kärninflation nu än för ett år sedan?

    • GaStan skriver:

      Tack för dina frågor!

      Från början tog jag räntorna och skuldkvoterna rakt av, och då drog jag slutsatsen att bromsarna skulle slå på nästan direkt. Detta var helt klart en missbedömning. Räntorna har inte haft den SNABBA utgröpande effekt som jag räknade med för att hushåll och företag varit duktiga på att binda sina lån på låga räntor, eller som företag emitera obligationer till låg ränta och lång löptid. Detta har fått har gjort att räntorna inte biter lika mycket och lika fort. Alltså soft landing istället för recession. Pmi har gått från 65 till 50 istället för 65 till 35 eller jobben i usa har gått från +500k i månaden till +250 istället för -500k…. Om du förstår liknelsen. Så här har jag haft fel. Jag var ju negativ redan i slutet av 2021, och trodde ex att hösten 2022 skulle bli tuff. Detta är fel.

      Å andra sidan kommer centralbankerna ligga kvar på sina styrräntor länge av just den här anledningen. För varje dag som går så löper x% långa lån ut och prisas om till nya räntor..

      Vad gäller energipriser har inte ändrats…. På kort sikt finns en hög korrelation mellan head line cpi och core cpi. Skälet är att höga energipriser spiller över på varor och tjänster… men på lång sikt får höga energipriser samma inverkan som räntor och har en deflatorisk effekt.

      • Richard Eidestedt skriver:

        Skulle ändå vilja ge dig lite kredd i och med att det verkar bli ett ”varför har du aft fel”-kommentarsfält. Makromässigt verkar du ha varit för tidig (ev fel ute men det visar sig med tiden). Däremot tror jag de flesta av läsarna, och inesterare generellt, hade varit i bättre position portföljmässigt om de varit negativa sedan slutet av 2021. Det skulle i alla fall jag varit. Uppskattar det du delar med dig av men investeringsbeslut får man ta ansvar för själv.

        Har skrivit i några kommentarer nu på slutet om hur jag följer råvarupriserna med spänning. Noterar hyfsad starkt oljeris med väldigt höga crack spreads som leder till högre dieselpriser och bensinpriser. 5:e februari införs EU’s importförbud av oljeprodukter från Ryssland vilket kan påverka produktssidan ytterligare. Tror inte att FED är nöjd med vad de ser just nu tillsammans med Kina’s återöppning. Såg att inflationen i Mexico fick ett upptick trots en starkare valuta. Cleveland FED’s Inflation Nowcast tickade upp i Jan jmf med Dec (vet att den inte har varit en bra indikator nyligen). Jag ser i alla fall tecken på att FED kommer visa sig ännu mer hawkisk (eller åtminstone få marknaden att inse hur hawkisk dom är) snart.

        Läst en del intressant om att det som har saknats har uppsägningar inom construction i USA och att byggandet har fortsatt starkt trots att nyförsäljningen har minskat kraftigt. Vet inte om det är något du har följt Jonas? Skrivits om förklaringar så som mycket infrastrukturprojekt med statlig finansiering som håller upp sektorn bl.a. Kanske den sektorn som behövs knäckas för att få en ökande arbetslöshet?

      • GaStan skriver:

        Tack Richard, Fel och rätt har vi alla från tid till annan. Det intressanta är diskussionen och krafterna bakom. Den tar jag gärna. Men rätt och fel kring börsen är rätt ointressant. Det är inte huvudspåret med bloggen, utan mer än konsekvens av de ekonomiska resonemangen.

        Normalt sett är jag som du säger väldigt tidig på bollen… Men jag trodde vi skulle vara i en konjunkturellt MYCKET tuffare situation just nu än vad vi är.

        Jag har utgått från räntor, och deras squezze out effekt på konsumtion och investeinrgar, givet skuldkvoter. Där ser jag inga bevis ännu för att jag har fel. Sen kan man alltid diskutera tajming, vilket är mer tur än otur. MEN en faktor jag troligtvis underskattat är hur många hushåll och företag som tog till vara på lågränteläget under 2020/21 och band upp sin belåning på låga räntor. Detta har sannolikt inneburit att de stigande räntorna inte fått så stort genomslag som jag först tänkt. Därför soft patch just nu istället för recession.

        MEN, detta innebär också att

        1, efterfrågan har hållt i sig längre och drivit upp inflationen längre än vad centralbankerna kanske trodde från början.

        Detta i sin tur innebär att

        1, centralbankerna har höjt och kommer att höja högre än vad de först tänkt sig

        2, de kommer ligga kvar på höga räntor längre än vad de själva först trodde

        Detta för att även bundna lån och obligationer till slut ska prisas om till högre ränta, och därmed få den nedkylning på ekonomin som det är tänkt från början.

        Jag trodde exemplevis för ett halvårsen ungefär att vi skulle få räntesänkningnar redan i sommar.

        Det är inte troligt JUST på grund av den här anledningen.

      • Richard Eidestedt skriver:

        Tillägg till min tidigare kommentar är att Australien’s inflationssiffror överraskade på uppsidan. Ska bli väldigt intressant med nästa FED-möte

      • GaStan skriver:

        verkligen!

        Tack för input!

  5. Timothy skriver:

    Ny bull, soft landing eller hard recession?!

    Som jag skrev för någon månad sen och jag ständigt säger till mig själv ”en vis man sa till mig för länge sen att aktiemarknaden lockar förföriskt gång på gång in investeraren för att ta dennes pengar och förödmjuka investeraren….

    Jag tittar emellanåt på denna chart (se länk) när känslorna säger faran över och nu landar vi soft, sen tar mitt tränade över och jag får andra bilder från mitt arbete kring detta.

    Man ska ha i minnet att det finns event och sen major event – och många jämförelser ställs mot just sådana sällsynta major events såsom 2000 och 2008. Having that said.
    Citatet från inledningen ovan gällde verkligen i de 7 topparna och 7 bottnarna som spelade ut…. från slutet 2007 till första halvårsskiftet +2009. Något extra att fundera kring är hastigheten i de tre sista bottenracen.s utseende. 1313 ish till 667 ish på dryga halvåret -50 %.

    // still bearish med tiltning till laggning, typ hösten/tidig vinter?!
    Inshalla!

    (Jonas, keep up your good work!)

  6. Fredrik skriver:

    Hej Jonas. En fråga som inte är helt relaterat till senaste inläggen. Men svenska kronan är ju ett sorgebarn sedan länge vilket jag förstått påverkar inflationen i Sverige. Hur ska Sverige komma tillrätta med detta? Behöver vi höja räntan långt mer än våra grannländer/övriga EU för att få bukt med detta eller vad tror du om kronan framöver?

    • GaStan skriver:

      Tyvärr är vi i en rävsax..

      ECB förhåller sig till USA och det faktum att inflationen numera har spridit sig bredare än bara mat och energi, vilket tvingar som till höjningar.

      Om vi inte höjer relativt ECB, så kommer kronan att försvagas ännu mer än vad den redan gjort…

      Samtidigt har svenska hushåll hög skuldsättning, och kortast duration på skulden, dvs hög andel rörligt. och där det bundna är på ganska kort tid.

      Så detta sätter krokben på efterfrågan, samtidigt som vi tvingas försvara kronan,

      för försvarar vi inte kronan så försvagas den ännu mer vilket gör att vi importerar ännu mer inflation, vilket försvagar kronan ännu mer… och så har du en negativ spiral

      Sen påverkas Sverige även av riskaptit som liten valuta, exportberoende ekonomi, stora fastighetssektor med mycket skuld.

      Så detta gör att utandet säljer kronor vilket håller nere kronan ännu mer än vad kanske räntediffrensen motiverar…

      Det bästa du kan hoppas på är att USA snart hamnar i recession med kraftigt stigande arbetslöshet, för då kommer FED tvingas till sänkningar, vilket lyfter bort trycket mot ECB och därmed Riksbanken… som med fördröjning kan sänka, och där konjunkturen till slut stabiliseras vilket gynnar Sverige, samtidigt som fastighetsskulderna inte skapar oro… dvs tillbaks till den miljön vi hade 2010-2019 typ. Låg tillväxt, låg inflaiton, låga räntor, men ändå inte lågkonjunktur.

  7. Per skriver:

    Hej Jonas.
    Hur är din vy på USD (vs Euro)? Tidigare skrev du att du trodde på en förstärkning av USD men senare skrev du något om att den kanske mest står och stampar.
    Vad är din syn/vy på detta nu? och gärna relativt EUR

    • GaStan skriver:

      Mmmm den är svårt… 3 saker..

      1, på kort sikt borde den översålda dollarn studsa. Detta av ren taktisk syn då vi har mycket short possar i dollarn, samtidigt som jag är negativ till börsen.

      2, Ofta när nåt går i sönder, typ mars 2009 eller 2020… så blir alla skitskraja och säljer allt och växlar hem till dollar.. så den stärks kraftigt…. dock under kort tid. Detta kan hända igen…

      3, Men rent strukturellt är vi på väg mot recesssion i USA, och tids nog kommer FED sänka räntan… och här ligger man först i cykeln jämfört med resten av världen… och givet att räntespereaden sett på ett års sikt är till dollarns nackdel, så är det mer sannolikt med en långsiktigt fallande trend.

      Så det är lite olika horisonter och lite olika drivkrafter bakom…

      Sorry att jag inte kan ge mer explicit svar…

  8. Simon skriver:

    Tack för givande inlägg och diskussioner i kommentarsfältet! Skulle du kunna redogöra för hur du ser på nominell/real konsumtion? Enligt data så hålls nominella belopp uppe (än så länge) medan reala belopp (volymer) faller ganska rejält. Vad får det för påverkan på servicenäringen?

    Om vi exempelvis spenderar lika mycket på hotell/restaurang-besök som förra året i nominella termer men inte i reala, så borde det ändå få genomslag på arbetslösheten ganska fort eftersom volymen avspeglar mängden tid/arbetskraft som behövs, inte beloppen/priset per måltid?

    • GaStan skriver:

      Helt rätt… Realt har det varit si och så under rätt lång tid. Dvs det säljs framförallt färre varor än tidigare. Detta börjar nu smyga sig på den laggande servicenäringen.

      Men jag tänker mig att de nominella konsumtionen ska falla i takt med att räntorna får genomslag och bundna lån löper ut och prisas om… då blir det ännu värre.

      Det här med varor och tjänster är intressant.

      Om du säljer mindre varor än tidigare, så leder det bara till att du gör mindre inköp. Så det är rätt enkelt att möta en nedgång i efterfrågan.

      När det kommer till tjänster är det knepigare. Där är ju kostnadssidan löner. Det enklaste hade varit om ett företag kunde sänka lönerna på sina anställda i takt med efterfrågan. Men det får man inte… då finns det bara en sak att göra, och det är att säga upp folk.

      och det är precis vad Riksbanken och FED vill med sina räntehöjningar. Tränga undan konsumtion och investeringar… så att företagen börjar avskeda folk. Det får två konsekvenser.

      Löneinflationen faller vilket gör att företagen inte behöver höja priserna för att kompensera för lönekostnader

      och

      kanske det viktigaste, stigande arbetslöshet (och mindre lönebildning) ger minskad nominell köpkraft… vilket leder till minskad efterfrågan hos företagen, som alltså blir mer angelägna om att rea ut varor och tjänster, än att höja priser.

      Man dödar pris inflationen helt enkelt, genom att paja ekonomin.

      Nu har alla centralbanker tittat på skuldstrukturen, och på underliggande inkomster, och räknat ut vilken ränta som krävs för att döda konjunkturen. FED är i princip i mål…

      Nu är det bara för FED att vänta så att alla skulder prisas om en i taget, och så kommer de nå sitt mål.

      Ex. Ta mig själv. Jag har bolån. 20% del hade jag på rörligt. de prisades om direkt. Det har inte gett så stor inverkan på mitt liv. 80% har jag bundet, i två delar där den första läggs om till hösten, och andra hälften nästa vår. Om räntorna ligger kvar på dagens nivåer så kommer det börja brännas rejält. De bundna kostar mig nämligen cirka 1% om året i ränta.. men prisas om till 4%. Säg att jag ovanpå det skulle bli av med min inkomst… då jävlar.

      Nu är jag inte så orolig då jag inte tror att räntorna är så höga nästa vår eller så… och inte för jobbet heller.

      Problemet hade varit om alla hade bundna lån till nästa vår, för då kommer Riksbanken vänta ut detta till nästa vår. Men redan nu så är 60% av alla lån till dagens ränta, och när året är slut är vi på nästan 80%…

      Men point being… centralbankernas strategi kommer fungera precis överallt. Dom går inte att vinna över.

  9. Herr B skriver:

    Hej och tack för informationsrik och intressant blogg (följt den flera år)!
    Jag jobbar i byggbranschen (arkitekt) och har märkt en väldigt annorlunda utveckling mot vad man tidigare sett.
    Arkitekter tror jag är, generellt, en bra yrkesgrupp att kolla på för att se vilket håll konjukturen är på väg mot.

    I byggprocessen brukar alltid planarkitekter ligga först (utredningar, detaljplaner), sedan byggarkitekter (ritningsframställan) och sist inrednignsarkiteketer.
    Just nu tippar jag att 4/5 kontor med inriktning mot antingen bostäder eller kommersiella lokaler har sagt upp eller varslat. Egentligen är det bara ett av dom större kontoren som inte gjort detta ännu och det är nog en tidsfråga innan även dom är där. En del kontor har sagt upp 15% men varsel visar på att upp till 30% kan få gå.

    Ungefär 8 månader INNAN Covid gjorde sitt intåg märkte vi en snabb inbromsning där projekt (bostäder/kontor/industri) som låg redo att börja ritas pausades.
    Det här var alltså när vi hade låga finansieringskostander.
    Planarkitekter sades upp eller varslades, många byggarkitekter och inredningsarkitekter gick ned i arbetstid eller debiteringsnivå (om man var välkapitaliserade).
    När Coronapengarna sedan under jobba-hemma-åren började strösslas ut kom dessa igång igen men vi märker nu att orderingången på kommersiella ytor (kontor/industrilokaler) samt bostäder har saktat in ordentligt.
    Någonstans >50% ned skulle jag tippa är branschstandard just nu, på många håll mer.
    Anbuden från arkitektkontor att ta ramavtal hos kommunerna visar på offerter med timpriser där inte timkostnaderna kan täcka ens nyexaminarade arkitekter.
    Undantagen är små arkitektfirmor (snabbfotade med 2-5 anställda och låga fasta kostnader (löner, lokaler/licenser)) som gör projekt för privatpersoner (villor, tillbyggnader/attefallare) samt arkitekter som gör badhus (extremt cykliskt då tekniska livslängden på byggnation från 60-70-talet (80-90% av badhusen) löper ut).

    Många mindre seriösa fastighetsutvecklare som förmodligen hade skakig finansiering redan tidigare har försvunnit eller sitter på markområden som dom vill sälja av.
    Bygglovskontor i kommunerna vittnar om snabbt (mycket snabbt i vissa kommuner) vikande antal ärenden på större fastighetsprojekt som kommer in till dom.
    Byggfirmor skriker efter projekt, säger upp personal och en del har varit tvungna att lösa ut sig ur ingångna avtal då uppförande kalkylerna inte längre går ihop (materialkostnader).
    Samtidigt sitter planarkitekter och har extremt mycket att göra, framförallt åt dom större aktörerna som verkar vara välkapitaliserade även om vi ser att även en av dom stora har svårt att hitta finansiering.
    Gapet mellan planarkitekters arbetsmängd och byggarkitekters har nog aldrig varit så stort som nu och så få projekt som går från plan till byggnation.

    Min fråga är då om vi egentligen bara sköt lågkonjukturen framför oss när Covid kom
    och
    -om glappet mellan planarkitekter som brukar ligga 3-6 månader före byggarkitekter i konjukturen kan visa på att ekonomn kommer räta upp sig inom denna tidsrymd
    samt
    -om vi kan se likheter mellan tiden (8-9 månader) före Covid (när vi märkte nedgången) och den situation vi är i nu.
    Den enda likheten som jag som lekman kan se är att vi suttit på en historiskt hög värdering av börsen, haft en hög privat belåning och rätt skruvade fastighetsvärderingar.
    Finns det fler likheter, och om så, vilka lärpenningar kan man dra av detta?

    • GaStan skriver:

      Tack Herr B för en väldigt intressant spaning…

      Byggbranschen är räntekänslig och i regel sen i konjunkturcykeln… jag tror nedgången kommer att accelerera yttelrigare, och jag tror inte den relativt höga aktiviteten hos Planarkitekter ska tolkas som en signal att vi står inför en uppgång om ett halvår eller så… Global står världen inför en inbromsning som bara precis har börjat. 2023 kommer konjunkturellt bli ett dåligt år, 2024 likaså. Dock kommer lågkonja medföra räntesänkningar från USA tdigast i år, och från Sverige och Europa under nästa år. Detta ger stöd fast med en fördörjning .

      Räntorna pekar på att bostadspriserna ska ner ytterligare 15%

      Många fastighetsbolag sitter på obligationer med extremt låg ränta… de har ingen kniv mot strupen men för varje dag som går så är det en dag mindre till förfall och omläggning av lån, och till dagens räntor kommer det att kosta. Samtidigt måste de hålla i hyresintäkterna. Som förvisso är stabila normalt sett… men vakanserna drar om konjunkturen blir riktigt svag. Då kan det bli tajt, särskilt om man är högt belånad.

      Jämföresen med Covid är inte rätt. Snarare 2008-2009.

  10. Peter skriver:

    Har du någon gissning på var vi är på investeringsklockan?

    Råvaror går som tåget just nu men vi kan väl omöjligt vara på kl 8-9 redan? Borde dröja minst 12 månader kan jag tycka.

    • GaStan skriver:

      svårt att säga.. den är ju genial i sin enkelhet, men många gånger rör sig olika saker i olika faser. om jag tvingas gissa så är det kring 17-18

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.