1430 kommer US CPI från USA….
Jag tror så här…
Försvagas Dollarn mot 1,10EUR igen, då kommer SPX ta fart och röra sig mot 4,400
Förstärks Dollarn mot 1,05 EUR så kommer resan gå söderut i första hand till 3800 och i andra hand 3600.
Rycker dollarn på axlarna åt datan… ja då tar jag också börsreaktionen, om det blir nån, med en nypa salt.
Vad gäller själva datan, så är det inget i ex lönedata, eller priskomponenterna i ISM, som pekar på att det skulle bli en stor outlier idag. Vi vet att hyror tuffar på, vi vet att Begagnade bilar har tappat mycket men lugnat ner sig. Core Goods borde vara mjuk, utan det handlar fortfarande väldigt mycket om Core Services Ex Hyror…. sammansättning ÄR viktig.
US Core CPI kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,4…. bang in line
På årsbasis kom den in på 5,6% YoY mot väntat 5,5 och fg 5,7… inline
US CPI, dvs ink energi, kom in på 0,5% MoM mot väntat 0,5 och fg 0,1
På årsbasis kom den in på 6,4% mot väntat 6,2 och fg 6,5
Först blev marknaden glad, typ tänkte ”yes, det har nog funnits en rädsla för en riktigt dålig siffra, och nu blev det bara inline”, så dollarn svagades…
Sen kom marknaden på att a, 0,4 i månaden är ju faktiskt 5% i årstakt b, trenden senaste månaderna är ju inte nedåt utan faktiskt sidledes med 0,3/0,3/0,4/0,4 för oktober-januari. Det är i linje med en inflationstakt som lirar med c4% vilket lirar med löner på 4-5%. Det är för fan inte bra. Det kan inte FED vara nöjda med!
Båda långa och korta räntor lyfter på den här siffran, och dollarn är nu rätt stark.
Vi har ännu inte fått ett riktigt brott i dollarn… vi måste ha det för att känna oss bekväma med riktning… men det kanske kommer senare.
Två höjningar till från FED känns rätt säkert… men detta är knappast news för någon. 5% styrränta är förmodligen där vi kommer landa.
MEN, den stora grejen nu för tiden…. som jag tycker det talas om för lite, är HUR LÄNGE han kommer ligga kvar på typ 5%. För det är framtida lägre räntor som gör marknaden glad, men så länge som datan kommer in så här får vi leva med 5% styrränta. Då är börscaset inte lika kul längre, för då kan man som högst motivera PE multiplar på 12-13 i min bok. Sen kan sentiment alltid ta en högre på nån veckas sikt… men vem fan vill köpa den trejden.
Jag säger så här….bryter man ner dagens siffra i core Goods och core Services så är det goods som gör hela jobbet. Services är riktigt sticky, vilket är ett problem. För det är inflationen i tjänstesektorn som är FEDs stora problem. Goods sektorn med begagnade bilar i spetsen har de haft koll på länge. Hyror är höga men inget jätteproblem heller. För mig handlar allt om Service näringen, och i den handlar det om jobb och löner, och det 1, skapas för mycket jobb och 2, löneökningarna är för stora, och de här kostnaderna skickas vidare ut mot kunderna i form av prisökningar, vilket hittills inte varit ett problem då efterfrågan är stark. Detta är grundproblemet.
För att vi varaktigt ska tro på strukturellt lägre inflation, och börjar hoppas på en duvig FED och lägre räntor i horisonten, så MÅSTE jobbskapandet ner till noll. Först då kan vi tro på det här narrativet. Tyvärr. Sen är risken att den dagen vi har noll jobb, så är det sannolikt bara ett övergångsskede till recession och negativt jobbskapande, och då lär inte fallande räntor hjälpa. Men det är en annan pilsner.
Dagens data är inget att hurra över i min bok. Men marknaden är stark… vi får väl se var USA tar vägen ikväll efter Europa stängt!
Ha en fin kväll!
– ————– onsdag
Inflationen kom in hyfsat inline… korträntor i usa lyfte något, dollarn höll sig på mattan, så från deras håll var det lite en känga till FED att ni har INTE tämjt inflationen om ni tror det… men aktiemarknaden tog det med ro, VIX sjönk, och Growth/unprofit tech gick återigen starkt.
Fjolårets Dogs, är årets Stjärnor, och tvärtom. Så man kan undra What´s next? Det som inte hängt med är Defensives, vars relativt trade nu är nedtryckt. Om det är Defensives som ska outerforma så brukar det vara i samband med en negativ marknadsmiljö. Nej om det finns ett ben kvar i marknaden mot 4400 så är det nog årets stjärnor som ska driva den trejden. Samtidigt, vad är dom oddsen? Det som drivit Growth Outoperformance på sistone är ju ”peak rates/inflation” narrativet som nu känns rätt dött. Europa trejden har drivits av ”fallande gaspriser och Kina Re-opening” i kombination med att Europa var fullständigt utbombad tidigare. Den trejden har drivits av varm vinter, förmåga att importera gas från andra håll, och europa flit att hushålla med energi. Känns ju rätt diskad den trejden också. För att konkludera….. jag utesluter inte 4400 men om jag måste välja mellan 3800 och 4400 så väljer jag 3800….
Jag penslar fortfarande efter OMX 1600… även om det inte är mitt main index att följa! För mig är det inte så mycket en OM fråga… den är ganska high convicition. Problemet är NÄR….
Det börjar se illa ut för den Svenska ekonomin, varsel data igår var inte kul. Då är ändå Sverige HJÄLPT av två fakorer. 1, Bankerna har inte höjt rörliga räntor lika mycket som styrräntan har stigit, för att man lyckats hämta hem vinster genom att investera inlånade medel till hög ränta samtidigt som man inte pressats erbjuda höga sparräntor och 2, svenskarna var duktiga på att binda lånen under 20/21 och därför suttit på en osedvanlig liten del rörliga när de lagts om. BÅDA de här faktorerna kommer att klinga av allteftersom… You ain´t see nothin yet!
Empire och Retail sales, NAHB index senare i em… tbc
Empire FED kom precis in på -5,8 mot väntat -18,0 och fg -32,9…. väldigt stark och pekar på en stark återhämtning i New York omårdet… sen ska man ha klart för sig att det lirar med ISM kring 50, så det är inte en tillbakagång till högkonja, men Empire är en av dom som hintat att vi borde röra oss mot recessionsnivåer, dvs ISM sub-40, men med dagens siffra, så är det en fet Var God Dröj. Det är en stark siffra, som givet marknadsklimatet, där dålig data är bra data för börsen (då det innebär duvig FED runt hörnet) så tvingar detta FED till ännu en gång spänna musklerna. Det är en siffra som borde stärka dollarn… vilket alltså inte är bra för börserna.
Retail sales kom in på +3,0% MoM mot väntat 1,8 och fg -1,1. Ex autos kom den in på 2,3 MoM mot väntat 0,8 och fg -0,9. Suuuuperstark. Tänk på att inflationstakten numera ligger på c0,4, så det är en realökning på 2-2,5%. Konsumenterna handlar både i volym och dollar under januari. Var kommer pengarna ifrån??????????????????????? Jag fattar att det skapades 6 miljoner nya jobb förra året, och med det 6 miljoner nya löner att shoppa för, och jag fattar att alla fick 5% påökt i lönekuvertet. Men detta är stark data, och visar på att FEDs räntehöjningar inte riktigt får fäste.
Ett 30årigt bolån ligger på 6-7% ränta…. dubblat från c3% under 2020. Men om varenda kotte där ute band om sina lån och fortfarande ligger och betalar 3%, ja då spelar det inte så stor roll vad FED gör. Handlar det om detta? Jag vet inte riktigt. Men är helt klart överraskad av datan.
Om det inte händer nåt snart… så är jag rädd att FED vänder på kappan och börjar flagga för rond 2… dvs ett läge där de inte alls ser inflationen som besegrad utan måste ta nya tag. Det kommer inte marknaden att gillar. ELLER, är det några årsskiftes effekter inblandade och som är en one off som snart klingar av? Lite konstigt är det?
Hur jag än vrider och vänder på detta så landar jag i hökig FED, stark dollar… i kombination med högt värderad börs…. så 4400 toppen känns långt borta. Snarare 3800 mid March… vi kanske bara ska hålla näsan ovanför vattenytan från till Fredagens Opex…
NAHB index kom in på 42 mot väntat 37 och fg 35 …. klart bättre, som allt nu för tiden tydligen. Skämt åsido… nivån är fortsatt svag. Så vänta er inget stordåd.
Just nu frågar jag mig….. Når inte FEDs räntehöjningar den privata sektorn i form av räntekostnader. Och i så fall varför, och vad innebär det? I Sverige hade vi 80% rörliga bolån för några år sen, det var 3,500mdr av 5000 låg på rörligt. Nu har vi mött den här ränteuppgången med 2,000 mdr rörligt istället. Det är skillnad, MEN hur ser det ut i Usa?
—————– torsdag
Äntligen en siffra som styrker mitt case… Philly Fed kom in på mycket svaga -24,3 mot väntat -7,4 och fg -8,9. En siffra som helt klart pekar på ISM under 40 och recessionsnivå. Sammansättningen var dessutom svag. Med tanke på datan på sistone börjar man bli orolig för att räntehöjningarna inte biter i Usa. I nästa vecka kommer Flash Pmi´s och givet veckans Empire och Philly så är det nu extra spännande att följa.
US core PPI kom in på 0,5% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3 (uppreviderat från 0,1). Oj, inte alls så disinflatotoriskt längre i producent ledet. Rätt stor skillnad mellan 0,5+0,3/2=0,4 och 0,1+0,3/2=0,2 då det ena pekar på 5% i årstakt och det andra på bara hälften. Ink energi kom den också in högt. Alltså tiden fram till nästa FED möte i mars kommer kännas vääääääääldigt lång, och marknaden kommer vara sjukt känslig för signaler från FED. Konsensus har länge varit två höjningar a 25 punkter till 5% och sen första räntesänkning innan årsskiftet… TILL…. vadå? ”Höja varje möte hela året ut så länge som tillväxten är stark och inflaitonen inte kommer ner?” Inte min prognos men går fan inte att utesluta om räntorna inte biter. Vad pratar vi då… styrränta på 6%+…. US10yrs på 5%+ Vad ska börsen handlas till då? PE12 låter rimligt eller?
Börsen har inte bestämt sig… jag tittar på Dollarn och VIX och väntar mig brott i endera riktning. Sen måste det inte komma nästa vecka. Börserna har typ konsoliderat i två veckor, och kan lätt göra det i två veckor till. Jag har ingen bestämd uppfattning här. Man vill så gärna se riktning, men faktum är att konsolidering är ett väldigt vanligt tillstånd.
Många är inne på att den starka datan, primärt Retail och Job rapporten innehåller starka säsongseffekter. Att datan kommer normaliseras redan nästa månad. Det hade varit logiskt enligt mitt scenario, men seeing is believing. I nästa vecka ha vi framförallt Flash PMIs, men även inflation från Sverige och Europa, samt core PCE från USA….
————-äntligen fredag
Stark jobbdata och klart sämre inflationsdata, trycker amerikanska räntor uppåt. 2-åringen tangerar gamla toppar. 10-åringen har brutit fallande trend men har några tiondelar kvar till 4,3% toppen. FED ligger på 4,50 och har typ sagt att man höjer med 25+25 i mars och maj. Dvs till 5%. Men får inte räntehöjningen effekt på ekonomin så menar många på att man kommer fortsätta att höja året ut upp till 6%+ och då lär 2yrs fortsätta upp mot 5,5-6,0% och 10yrs mot 4,5-5%.
Just nu är räntorna lite överköpta och det kan pysa tillbaka lite. Men så länge som datan kommer in som på sistone så lär det fortsätta. Fel hade jag som penslade efter 10yrs mot 3%… men då trodde jag också att räntorna skulle få ökat genomslag för varje dag. Philly Fed var inte kul igår… men det var bara en siffra. Förra året var bonds korrelerade med aktier (dvs räntorna steg, obligationspriser föll, och aktier föll). Detta tillhör ovanligheterna och nu pekar många på det omvända. Det blir lite konstigt för att stiger räntorna enligt ovan så ska marknaden helt plötsligt gillar aktier? Well, SPX handlas till earnings yield på knappt 5%, så varför köpa dom när man får lika bra yield riskfritt? Eller ska aktier ner och räntor ner… men det lirar inte med en hökig FED. Nej jag tror korrelationen mellan bonds och aktier fortskrider fram till att vi ser recessionen i vitögat. Då droppar aktier som en sten, samtidigt som obligationer rallar (ränta ner).
I nästa vecka får vi se om Flash PMIs verkligen visar att konjunkturen är så hiiiimmmlllllaaa stark trots höga räntor (dvs privata sektorns räntekostnader är fortsatt låga) eller inte…
Trevlig helg!!!!!
Kortsikt's Blog 
Kan man säga att ju längre CB ligger kvar med höga räntor, desto djupare och skitigare blir recessionen? Är detta isf något CB väger in i sin timing av första sänkningen eller är de helt låsta på att mht inflationsrisken absolut inte sänka för tidigt (igen)?
Well, inte riktigt. Hade alla suttit på rörliga skulder så kommer effekten direkt. Nu blir den mer utsmetad, men aggregerat blir den inte större så länge som det är samma skuld vi pratar om.
Sen finns det även effekterna av ”ny skuld”… dvs bolagens investeringsplaner, hushållens nya lån osv…. ju längre man ligger kvar desto längre håller man tillbaka aptiten på detta. Men denna effekt är mindre..
CB är låst på att INTE sänka förrän de är säkra på att inflraitonen inte kan bita sig fast… vilket i grunden handlar om lågkonja. Det räcker alltså inte med att inflationen kommer ner mot målet om konunkturen i övrigt mår bra. Då är de nämligen rädda för att om de släpper ner räntan så kommer inflationen tillbaka…. de måste bryta denna koppling på riktigt. 70-talet var ett bra ex på detta. Även om 70-talet i övrigt skiljer sig på en rad punkter.
Tyder inte stark data på att soft landing är inom räckhåll? Dvs att inflationen är på g ned, lönetakten är lägre men ekonomin är stark?
Verkar onekligen som att räntehöjningarna har begränsad påverkan på amerikanska konsumenter, bådar inte gott för Sverige.
jag skulle säga att vi hade högkonja fram till förra sommren, och sen började inromsningen under Q3, för att helt klart befinna oss i soft landing under Q4… något som jag sen trodde skulle fortsätta i Q1…. Så vi ÄR i soft landing as we speak. Just därför är det så förvånande när datan i USA för januari lyfter som den gör, Jobb och Retail, utan att vi blivit förvarnade om det under Q4 i ISM datan… som brukar ligga 1-3 månader innan….
Som du säger är det INTE bra för Sveriges del…
Förlåt en okunnig: på vilket sätt är det inte bra för Sverige? Jag menar inte att det tvärtom skulle vara bra, utan är bara nyfiken på vad det skulle kunna innebära och är för okunnig för att dra egna slutsatser.
Bra att du frågar!
Om tillväxten växlar upp i USA, trots dagens styrränta så kommer det tvinga FED att ta ännu tuffare tag. Dvs höja räntorna ännu mer.
Detta kommer i sin tur tvinga ECB att hänga på. Gör dom inte det så kommer Euron att försvagas kraftigt, vilket gör att euroland importerar inflation som gör situationen ännu värre för ECB..
och vi i Sverige är i sin tur beroende av ECB… så hakar vi inte på dom så står kronan snart i 12 euro+ och då importerar vi inflation. Så Riksbanken måste följa upp vad ECB gör…. men eftersom Svenska hushåll är ganska högt belånade, och där den genomsnittliga bindningstiden på skuldstocken är extremt låg…. så kommer alltså detta kosta oss i form av mycket höga räntekostnader. …. något som slår mot ekonomin, och därmed tvingar upp arbetslösheten… således svår lågkonjunktur… och detta pga att USA mår för bra trots höga räntor.
Är inte en mycket stor andel av bostadslånen i US bundna? vilket leder till en inlåsningseffekt och störtdykande ny-försäljning snarare än höjda räntekostnader för hushållen (direkt).
Se exempelvis: https://www.cnbc.com/2022/04/27/adjustable-rate-mortgage-demand-doubles-as-interest-rates-hit-the-highest-since-2009.html
eller: https://calculatedrisk.substack.com/p/update-some-good-news-for-homebuilders. ”homeowners with a low mortgage rate will be reluctant to sell, and then buy a new home, when their monthly payment will be much higher for the new home. The sharp increase in mortgage rates is probably the key reason new listings have declined sharply year-over-year”
Jo absolut, men frågan är vad snitt tiden på stocken är… är det 10 år så rullas ändå 10% om året.
Verkar ju nu som sparandet hos amerikanerna fortsätter ner och ligger nu på ca 3 procent mot att ha legat kring 7 sen finanskrisen. Där är kanske en förklaring till var pengarna kommer från, men borde ju grunda sig i en relativt positiv syn på framtiden? Skulle detta sparande normaliseras kring 7 procent igen så skulle ju efterfrågan få sig en rejäl knäck, men vad kan då föranleda detta när räntehöjningarna inte biter?
Varit orolig under en tid att det kanske är möjligt för amerikanerna att ta med sitt gamla bolån in till den nya bostaden och att det skulle kunna vara en stor förklaring till varför deras bostadsmarknad har hållit uppe. Men om jag har förstått det rätt (efter lite efterforskning) så är de flesta bolån i USA fästa till fastigheten (dvs ej portabla). Så känner mig nu extremt säker på att bostadsmarknaden där borta kommer falla rejält. Skulle de psykologiska i att gemene amerikan känner sig fattigare när bostaden tappat mycket i värde kunna få efterfrågan att äntligen dyka? Eller letar jag kanske för djupt i min bekräftelse bias…
Som jag har förstått det är den starka börsen i US delvis driven av att retail-kunderna.
Ok intressant… ja de har ju som vana att vara ganska momentum styrda!
jag har inte heller stenkoll…
För några år sen fick jag berättat för mig att bolånen där är 30 åriga, fast de betalar en rörlig 30 årig ränta. Ungefär som du tecknade ett 5 årigt lån, fast varje månad du betalar så betalar du vad 5 åringen står i just då. Men det har jag inte riktigt kunnat bekräfta.
Verkar som om många la om sina lån under 2020/21. Men hur stor andel vet jag ej.
Man kan ju också undra, lite teoretiskt, om ALLA satt på ett 30årigt lån till obligaitons ägare 2019, och sen lägger ALLA om lånet 2020 till en ny obligationsägare till lägre ränta. Vem betalar den gamla obligationsägarens alla räntor? De har ju knappast gått upp i rök. Visst, det kan finnas inbakade optionslösningar som gör att man kan binda om sina räntor om bättre tillfälle ges. Men någon måste hosta upp mellanskillnaden till den gamla obligationsägaren.
Hittade lite information vad gäller bolån i USA :
”Our calculations of Fannie Mae and Freddie Mac data from 2020 to 2022 indicate 19.5 percent of ARM originations have an initial fixed term of 5 years, 47.8 percent have a fixed term of 7 years, and 32.7 percent have a fixed term of 10 years.”
ARM: Adjustable Rate Mortgage
Sedan läste jag annanstans att det är vanligt att man väljer mellan 15 år eller 30 år och antingen bundet eller rörligt för både alternativ. Men även om man väljer rörligt 15 år så är första åren (upp till 5 år) som brukar vara bundet sedan justeras räntan baserat på makro. Så man kan konstatera att det tar längre tid för amerikanska hus ägare som köpte sina boenden förra året (eller upp till ca 5 år tidigare) att se effekten av ökade räntor slå.
Intressant, men vad betyder det… att lånen har bindningstider på 5/7/10 år…. fast man lånar på 30 år, dvs man amorterar under 30 år för att vara skuldfri vid slutet. Jag har hört att det inte finns amorteringsfria lån i USA. Men bara för att man har lån på 30 år så betyder inte det att man binder räntan på 30 år…
95% av amerikanska bostadslan ar 15 och 30 ar fixed rate – samma ranta 15/30 ar och amortering under samma period. Majoriteten av dessa 95% ar 30-yr fixed.
https://www.financialsamurai.com/adjustable-rate-mortgages-as-a-percentage-of-total-loans/#:~:text=As%20a%20result%2C%20roughly%2010,mortgage%20rates%20up%20in%202022.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/15214842.2020.1757357#:~:text=Thus%2C%20the%20U.S.%20mortgage%20market,year%20fixed%20rate%20mortgage%20originations.
”Mortgage options are typically separated into fixed versus adjustable (also called variable) rate mortgages. With a fixed rate mortgage (FRM), the borrower is guaranteed a fixed rate over the life of the mortgage. In contrast, the adjustable rate mortgage (ARM) has an interest rate reset at designated time intervals based on the existing market rate. Most adjustable rate mortgages start with a short time period in which the interest rate is fixed. This time period can vary from one month to five years or longer. After this fixed interest rate period, the interest rate is reset for an additional time period. For example, a 5/1 ARM locks in the initial rate for 5 years, followed by a rate that is adjusted annually.”
ARMs (3/1, 5/1, 7/1 etc) amorteras pa 30 ar men rantan ar fixed under de forsta 3/5/7 aren beroende pa vilken du valjer. Efter den forsta perioden justeras rantan arligen (fortfarande minst 1 ar bundet!!)
intressant tack…
men går det utifrån detta att säga hur stor del av stocken som berörs av nuvarande räntor?
VIX ikväll 😭 Dxy ikväll 🥺 meltup i Europa fortsätter med index på ATH över allt.
tycker nog inte Vix/Dxy penslar nån jättestark bild… å andra sidan kan det konsolidera i två veckor till…
Den här snubben har en hel del bra data om varför USAs ekonomi är så stark och varför räntehöjningar inte verkar ha så stor påverkan (än iaf). Vet att du efterfrågat data och förklaringar till varför ekonomin studsat tillbaka. I många av hans tweets tror jag du hittar svaren.
Lite axplock från hans tweets:
https://twitter.com/wabuffo/status/1622010439499382787 (genomsnittlig ränta på bolån från kvartal till kvartal). Om du inte har lyckats hitta räntenivåer på bolån än så borde den länken kunna ge vägledning.
https://twitter.com/wabuffo/status/1601646524316155904 (deposits-credit card debt. =$3,8T i december 2022)
Amerikanerna har mkt bättre balansräkningar idag jmf med åren före finanskrisen.
Intressant tack Gustaf,
Tror man ska akta sig för att jämföra med 2007-2009.
Dels fanns subprime då, typ 10% av stocken , som inte fanns idag. Så man bör lyfta ut detta för att få äpplen och äpplen.
I Amerikanskt fall bör man även titta på disponibel inkomst/skuld, och inte brutto inkomst, där socialförsäkringar blivit väldigt dyrt, även skola etc, så deras verkliga ”räntebudget” är mindre än 2008.
Balansräkningen säger inte så mycket, då bostadspriserna ligger nära ATH… men du kan inte betala ränta med tegelsten, och skulle priserna tappa 30% så är bilden helt annorlunda.
Men det du belyser är att många Amerikaner betalar 3,5% ränta på sina bolån… när ett nytecknat ligger på 6-7%.
Grafen över (deposits+currency)-credit debt tolkar jag helt enkelt som att amerikanerna har ca $3,8T (!) mer i nettotillgångar på sina konton jmf med före pandemin. Det mesta som betalades ut genom stimulanser, avskrivna studielån mm finns fortfarande kvar. Arbetslösheten är låg så tillgångarna försvinner därmed inte i så stor utsträckning. Dessutom får man idag ränta på sina kontanter, samtidigt som största delen av lånen (70% av lånestocken) är låsta kring 3,5% boränta. Jag har sett data som visar att detta heller inte enbart är koncentrerat till en liten del av befolkningen.
Jag tänker också att vi aldrig har varit så rika som vi är idag. USA är därmed annorlunda jmf med tidigare ekonomiska cykler. $3,8T som förstärkt ekonomisk krockkudde pga 1-2 års lockdown är ju helt sjukt.
Bostadsmarknaden kommer vara kall så länge räntan ligger kring 6-7%. Byggbranschen kan ju påverka resten av ekonomin negativt efterhand, men i övrigt finns det extremt gott om pengar i ladorna.
Hur ser du på att DXY inte är starkare utifrån hur räntorna har rört sig senaste tiden? Jag är lite förvånad att den inte var starkare idag när även index vände ned.
jo men lite… samtidigt har räntorna i Europa också gått starkt, så rent räntespreadmässigt är det kanske inte så konstigt att dollarn inte stärkts mer… lite kort utvärderingstid dessutom
Här har du ny rapport från FED med en massa data om lån och uteblivna räntebetalningar. Ser inte illavarslande ut än, framför allt inte om man jämför med 07-08.
https://t.co/Ja5pjj6NrF
07/08 hade du suprime som verkade ur systemet… detta är en parentes..
Bättre att se på skuldstocken ökade från 7 till 17 tn från 2003 till 2023. 20 år. En ökning med 243%, eller 4,5% om året. Inkomsterna har ökat med c2,5% om året. Så visst är skuldsättningen högre idag än för 20 år sen.
I Sverige har skulderna ökat med c5,5% årligen under samma period, medan inkomsterna c2%. Så Sverige har skuldkvoten ökat mer.
Men den stora grejen är att de sannolikt ligger på väldigt långa lån bundna till bra räntor under 20/21…
Men man skulle behöva veta mer… alla band ju inte på 30 år då?
Hur stor del av stocken ligger på 30 år, hur mycket ligger på andra löptider?
Hur stor del av stocken förfaller i år?
Ja de frågorna bör man ha ett korrekt svar på innan man ger sig på en gissning om hur USAs ekonomi kommer utvecklas framöver. Blir rätt irrelevant att göra jämförelsen med Sverige där vi uppenbarligen är fucked utifrån hur räntekostnaderna (förmodligen) kommer utvecklas närmaste 1-2 åren.
Vem blir först av alla dina läsare att ta reda på svaret? Ska försöka hitta energi. Kan man maila FED? 🙂
haha maila FED!!!!
En fundering kring börsen
Vi småsparare utgör väl en väldigt liten del av den totala handeln på börsen? Så är de väl banker, institut och myndigheter som står för den stora handeln, Morgan Stanley, blackrock, centralbanker, fonder. Men dom handlar väl inte nu? Dom är väl utbildade med samma som dig att detta är en dyr börs, tomterally är ingen trend o lita på och att räntorna ska tvinga ner värderingarna, så vilka äre som köper upp börsen ? Frågan är antagligen rätt komplex.
Retail flöden är inte en försumbar driver på amerikanska marknaden.
Sen har jag alltid varit skeptisk till det här med flöden, då i grunden finns det en köpare och säljare bakom varje aktieaffär, och alla utestående aktier ägs alltid av någon. Därmed är det mer en fråga om pris, och pris reflekterar alltid framtida utsikter. När det kommer till framtida utsikter kan man skilja på sentiment som är mer kortsiktigt, och fundamenta som styrs av värdering och vinster, som slår genom på lite längre sikt.
Vad betyder retail flöden?
Flöden från privatpersoner
Vad är din syn på den massiva likviditetsinjektionen som uppenbarligen satte igång i början av oktober 2022? Fick börserna att tvärvända uppåt i alla fall. Om du tittar på bifogad bild så ser man tydlig korrelation till hur börsen gått. Strax innan valet i USA 2016 så drämde man på i två omgångar. Fick SP att stiga ca 60% fram till 2018. Sen körde man igen framförallt från H2 2019 (oklart varför – man kan nästan tro att de visste Covid var på ingång och ville parera). Massiv injektion därifrån. Fick SP att stiga över 100% från botten 2018 fram till början av 2022 (covidnedgången blev bara ett hack i grafen). Nu har de gjort det igen. Nästan lika stor injektion som sist. Inte konstigt att börserna bara tutar på. Hur många tiotals procent uppgång blir det denna gång? Och vem står för dessa likviditetsinjektioner. Kina och BOJ kör så det ryker, visst. Men att det räcker? https://twitter.com/SuperfreakCap/status/1626186123008417792/photo/1
Har aldrig sett en beräkning där man inkluderar guld och bitcoin i likviditet.
Likviditet är svag, då centralbanker kör QT och höjer räntorna, samtidigt som finanspolitiken inte är expansiv. Det är för mig verklig likviditet.
Guld går på realränteförändringar, och eftersom räntorna varit fallande sen i oktober så steg guldet, men sedan nån vecka faller det igen. I samklang med räntorna som numera stiger tack vare hökigare FED och makrodata. Fortästter räntorna så kommer guldet fortsätta att falla.
Bitcoiin är för mig en ren risk mätare, typ som VIX. Sen går dom inte riktigt hand i hand utan det måste till en viss nivå av VIX, dvs marknaden måste ha en hög nivå på riskapitit för att Bitcoin ska gå. Intressant med senaste dagarnas styrka i Bitcoin, då det visar att marknaden INTE är rädd för någon större sättning.
Samtidigt är guldet väldigt svagt, vilket visar att marknaden är rädd för högre räntor och hökig FED, något som borde skrämma ner riskaptiten…. dvs Bitcoin…
Någon lär ge vika, vi får se vilken det blir!
Mja. Är endast en jämförelse mellan btc/guld och den globala likviditeten. Kunde lika gärna varit en jämförelse med SPX. Hittade ingen sådan graf. Det som intresserar mig med denna graf är just likviditeten.
Här kan du läsa mer om saken. Är ju uppenbart så att stora likviditetsinjektioner pressar upp tillgångspriserna. https://www.reuters.com/markets/markets-ride-1-trillion-global-liquidity-wave-mcgeever-2023-02-14/
Tack för feedback. Du har helt rätt. Jag har fokuserat på Fed i första hand, och faktiskt missat den stora pushen från framförallt Boj och Pboc.
Som jag förtår har även USA en mindre negativ (kanske till och med positiv) likviditetssituation än vad QT ger sken av senaste tiden då Treasury drar ned TGA för att finansiera sitt underskott istället för att emittera obligationer pga skuldtaket. Tror de hade 300-400 miljarder USD kvar i TGA som de teoretiskt skulle kunna dra ned innan de behöver göra något åt skuldtaket. Det i sig tillför likviditet och motverkar QT.
Absolut, så har det varit hela tiden om jag inte är fel på det…
Tänk under 2020 /21 när de körde nästan 15% budgetunderskott, dvs med nästan 3,000mdr dollar om året, eller 250mdr i månaden… det var ett jävla utbud, trots att FED körde QE.
Nu har vi QT, men samtidigt kör man en tajt budget så treasury har inte lika mycket supply som innan…
Tänkte mer att idag emitterar de inte obligationer (vilket även suger ut likviditet lite beroende på köpare) utan drar enbart ned från Treasury General Account (TGA) vilket tillfälligt då motverkar QT. När debt ceiling ökningen förhandlas fram kommer förmodligen Treasury bygga upp TGA igen vilket ger ner mer negativ likviditetseffekt. Blir även intressant och se om USA behöver minska sitt underskott för att få Biden ska få igenom skuldtaksökningen för Republikanerna. De har som du säger kört på väldigt stora underskott senaste åren.
JPM har en artikel om hur de såg på liknande dynamik vid skuldtaksförhandlingarna 2017:
https://am.jpmorgan.com/se/en/asset-management/institutional/insights/portfolio-insights/fixed-income/fixed-income-perspectives/quantitative-tightening-many-moving-parts/
Hittat uppgifter om att 90% av alla bolån är 30-åriga (2021):
https://www.investopedia.com/terms/f/fixed-rate_mortgage.asp#citation-1
”In the United States, terms can range anywhere from 10 to 30 years for fixed-rate mortgages; 10, 15, 20, and 30 years are the usual increments. Of all the term options, the most popular is 30 years, followed by 15 years.
The 30-year fixed-rate mortgage is the product of choice for nearly 90% of today’s homeowners.”
Matnyttig artikel från förra året:
https://www.corelogic.com/intelligence/interest-rates-are-up-but-arm-backed-home-purchases-are-way-up/
”The adjustable-rate mortgage is typically not most homebuyers’ go-to means for financing their homes due largely to uncertainty in future interest rates. ARM’s loan volume never exceeded 10% in the past 10 years, even as ARM products have become safe, sound and transparent in the post financial crisis era.”
Hej! Är ny här. Att FED höjer räntan slår väl inte enbart mot hushållen i USA, det slår väl oxå mot företag? Så snart borde vi se högre kostnader för en hel del företag, de som har mkt lån?
Absolut!
Har du några tankar kring att den 5 åriga bostadsobligationen är högre än den 2 åriga enligt riksbanken?
Den brukar ligga högre..
Där blev det fel! Den 2 åriga är högre än 5 åriga.
är i linje med internationella räntor där 10 år handlas lägre än 5 år, 5 år lägre än 2 år osv… vilket i grunden handlar om en inverterad yieldkurva, som bygger på
1, lägre inflationsförväntningar
2, sämre konj utsikter
3, marknaden köper långa bonds, i tron att räntorna på sikt går ner vilket lyfter priset på långa obligationer
och bostadsoblisen rör sig med 5 resp 2 år stat, med en spread som handlar om synen på risk för booblis….
Förstår inte riktigt hur man kan kväva inflationen med högre räntor. Väldigt mycket av ens utgifter är ju sånt som krävs för att driva runt ett hushåll. Skulle räntan gå upp till 7-8% tar man ju hellre av lite sparande än att käka hundmat till lördagsmiddag. Sen fattar jag att kanske inte alla har ett sparande att ta ifrån.
Ekonomin känns ju fortfarande väldigt stark, mitt företag gjorde bättre januari och februari 2023 än 2022 vilket känns sjukt med tanke på allt som hänt. Du brukar prata om att företagen sänker sina priser men det måste gälla tillverkning och inte tjänstesidan? För mina kunder köper ju min tjänst om de har ett behov, jag skulle inte få in fler kunder om jag sänkte priset med 70%.
Sen läste jag att Thedéen skrivit att man inte ska köpa dyraste utan leta lägre priser. Men om jag istället för min vanliga bagerisemla a 50kr köper en på ICA för 29, hur påverkar det inflationen? Bageriet kommer ju inte sänka sina priser pga det. Visst deras volym kanske går ner lite. Eller menar han typ köp oxfile från Litauen för 199 istället för svensk oxfile för 299?
Tack för din blogg!
Förlåt att jag inte återkopplat.
De flesta har inte sparande att ta av…
Tanken är därför att strypa konsumtionen så att prishöjningarna upphör.
Ekonomin är stark idag för att den präglas av ränteläget för ett halv år sedan. Medan ekonomin om ett halvår präglas av räntor idag. Det sker med viss fördröjning alltså.
Tjänsteföretagens priser präglas framförallt av lönekostnaderna. Till skillnad från tillverkningssektorn där man kan sänka kostnaderna, så kan man inte sänka lönerna utan man gör sig av med folk istället.
Så om dina kunder drar ner på att köpa din tjänst, för att de helt enkelt inte har pengarna, så kanske du i första hand sänker priset något, men precis som du säger gör det inte så mycket. Men du lär i varje fall inte höja priset.
Det var dumt sagt av Thedeen, för om ICA höjt från 20 till 29 medan andra bageriet bara höjt från 45 till 50 så ska man gynna den som höjt minst.
Men vad han nog menar är att om folk vill att pengarna ska räcka till mer, köp billigare Semor, för räntekostnaderna kommer inte att minska. De kommer att öka
Tack för svar!
Men det jag inte fattar är hur man kan strypa prishöjningarna med högre ränta. ICA höjer ju priserna för att det är stigande priser på energi, transport, foder etc i alla led innan produkterna kommer till ICA. Dessa kostnader sjunker ju inte för att räntan höjs, snarare tvärtom om bolagen i tillverkningskedjan är belånade.
Hej Max,
Förstår hur du tänker men det stämmer inte riktigt.
Priserna på energi, transport, foder etc är delvis höga pga utbudsstörningar, men som alltid när det kommer till utbud så är det inte tajtare än vad efterfrågan tillåter. Faller efterfrågan så blir oftast utbudet otajt, och då faller priserna.
Vad världens centralbanker gör är att öka räntekostnaderna för alla skuldsatta företag och hushåll, så de har mindre över till konsumtion och investeringar idag. De som gynnas är de som lånat ut, då de tar emot de ökade räntekostnaderna. De här pengarna går inte ut i ekonomin IDAG, utan ackumuleras till framtida konsumtion. Pensioner etc. Därmed kan man enkelt utryckt säga att höjer man räntan så flyttar man konsumtion till framtiden, på bekostnad av konsumtion idag. När man sänker räntan gör man tvärtom.
Eftersom varje centralbank, genom räntan, kontrollerar detta samband i skulder och fordringar i egen valuta, och alla centralbanker göra likadant i världen, så flyttas alltså tillväxt från idag, till framtiden.
Lägre tillväxt, innebär lägre efterfrågan, vilket allt annat lika kommer göra att råvarupriser faller. Lägre råvarupriser letar sig sedan tillbaka i världekedjan i form av lägre priser.
Så mycket av det ICA erfar nu är effekter från 2020-2022. Men det kommer vända, och därmed kommer priserna att gå ner.
Men i grunden handlar det om att alla centralbanker i världen agerar samstämmigt i att lyfta räntekostnaderna för alla belånade.
Man kanske tänker att Riksbanken hade kunnat överlåta jobbet till omvärlden, och ligga stilla på nollränta. Vad som händer då är att vår räntespread mot omvärlden hade blivit väldigt negativ. Detta i sin tur hade gjort att kronan fallit betydligt kraftigare än den redan gjort. En svag krona hade gjort att vi importerat inflation, då utländska varor blivit ännu dyrare, ovanpå det faktum att de redan är dyra pga inflationen i resp land vi importerar från.
Ovanpå det hade marknaden totalt tappat förtroedet för Riksbankens politik. De har som mål att hålla en låg stabil inflation, vilket är ungeför samma sak som att hålla en hyfsat stabil växelkurs. En centralbank som verkar skita i det, den valutan vill du inte äga, så då hade säljtrycket på kronan blivit ännu värre, och tids nog hade vi fått krypa till korset.
Sen gjorde ex kriget att naturgas priser och spannmålspriser drog iväg extra mycket. Det hade inte med efterfrågan att göra. Men de här priserna har till stor del kommit tillbaka till ursprungsnivåer…. och med en fördröjning kommer även ICA känna av detta.
Jag hoppas det klargjorde något!