Jag penslar fortfarande efter att US10yrs ska en bit lägre. Guldet är starkt, Sentimentet har en bit kvar på ovansidan, att dollar då är svag, och att börsen håller sig hyfsat. MEN att nästa stora rörelse är på nedsidan.
I veckan har vi Flash CPI från EU, Case Shiller, Core PCE, Chicago PMI, ISM Mfg samt final PMIs. Viktig data absolut men inget avgörande.
Ur mitt perspektiv är det tre datapunkter som är viktigast just nu, och det är jobdatan, som visar hur stark konjunkturen är, ISM Non-Mfg som tar tempen på den viktiga tjänstesektorn, och slutligen Core CPI som FED navigerar efter. Enkelt uttryckt kan man säga att fortsätter tjänstesektorn att må bra, så kommer det sannolikt skapas fler jobb, och i en stark arbetsmarknad så lär lönetrycket ligga kvar, och då finns risken att inflationen kommer tillbaka, vilket kan tvinga FED att ändra sig. Detta är inget jag tror på. Tvärtom borde det gå åt andra hållet, men hittills har det visat sig vara fel.
Tbc
Ha en fin vecka!
————- tis
Case Shiller bostadspriser i USA kom in på 3,9% YoY mot väntat 4,0 och fg 2,1…. fortsatt MYCKET starka priser. Men tittar man på gårdagens försäljning av nya hus så rasar dom. Säljare vill inte sälja till dåliga priser, och endast det lilla fåtal som kan och vill betala All time high priser gör det. För det är ingen som går och tar bostadslån på 8%. Situationen är mycket lik den i Sverige. Bortsett från att man har mer bundna räntor. Å andra sidan har man mer studielån, kreditkort, sjukförsäkring, bil etc… Men det är en konstig prissättning där bostadspriserna inte reflekterat räntorna. Där priserna på nybyggda hus faller kraftigt, men där ingen vill bygga. Ungefär som i Sverige. Vi får väl se vad som händer när hyrorna vänder ner. USA har åtminstonen en fungerande hyresmarknad.
CB Consumer Confidence kom in på 102,0 mot väntat 101,0 och fg 99,1. Fortsatt ganska risig nivå, men inget fritt fall. Under kategorin arbetsmarknaden börjar visa på en kraftig försämring. Åtminstone sett till hur mycket jobb erbjudande där finns.
10yrs tar nya tag på nedsidan. 4,10% Here we go… och dollarn svagar sig. Björnrally kommer inte försvinna så länge som det är så! Men vi sjunger nog på sista versen!
————— tors
Chicago PMI kom in på 55,8 mot väntat väntat 45,4 och fg 44,0… sinnessjukt starkt och pekar på en stark ISM imorgon…
Core PCE kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,3. Den ligger på 3,5% YoY. Men tar man 0,2 och extrapolerar landar man på 2,5% om ett år. Så någonstans där runt 2,5-3% ligger inflationstrycket, vilket alltså lirar med löner runt 3,5-4%. Också där dom ligger i dag typ.
Jag tror inflationen kommer fortsätta ner mot målet om 2% eller bättre. Jag tror att det kommer att ske parallellt med att löner drar sig ner mot 3% eller bättre i årstakt.
Den stora frågan är om det kan hända i en ekonomi som mår rätt bra, och där vinsterna är intakta. Säger man JA här, så säger man JA till att det skapas ca 100-200,000 nya jobb i månaden i snitt närmaste året. Dvs totalt sett 1,2-2,4m nya jobb i USA närmaste året. I den miljön biter inte räntorna på efterfrågan, och lönerna sjunker trots att det skapas nya jobb när arbetslösheten redan är rekordlåg. It makes no sense.
Vad som make sense är att räntorna biter, att efterfrågan sjunker, att företagen slutar anställa, att lönetakten går ner mot 3% eller bättre, att core PCE drar sig ner mot 2% eller bättre… men i den miljön finns det inte en chans att vinsterna stiger eller är oförändrade!
Flash inflation från Europa om in bättre än väntat. Den var ner -0,6 MoM. Jag skulle säga att Europa nu har deflation, inte inflation. Och givet att löneökningar släpar efter så squezzas vinsterna varpå företagen helt slutar anställa, och kommer börja varsla folk istället. Det är ett välkänt recept för recession…. dit Europa nu är på väg 2024. Det är nästan kassaskåpssäkert. Med stigande arbetslöshet kommer räntesänkningar, men de slår genom med en fördröjning, så först 2025 kommer vi vädra morgonluft igen!
Att USA skulle dundra på i den här världen, som om inget hänt…. GLÖM DET! 2024 blev året som räddades av bundna lån, hög sparkvot till följd av fiskal spending. Det reptricket gör vi inte om 2024. och nu handlas SPX på 4600 och vinstestimaten ligger på 240-250usd för nästa år. Jag kiknar av skratt!
———————- fredag
Det finns många kloka läsare här på bloggen! Jag har en fråga till er:
”Kan lönetakten i USA och Europa, som idag ligger runt 4%, komma ner mot 2-3% i årstakt, samtidigt som arbetsmarknaden är stark, dvs det fortsätter att skapas jobb?”
För mig är detta avgörande. Kommer inte lönetakten ner, så är risken stor att inflationen tar fart igen. Då kommer vi i efterhand kunna konstatera att vintern 2023 påminde om förra vintern, och att inflationen tog fart på nytt under våren. Men om lönetakten rör sig nedåt, så kan vi också lita på att det fallande inflationstrycket håller i sig. Men frågan är alltså om den kan göra det samtidigt som arbetsmarknaden är stark.
Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,4 mot väntat 49,7 och fg 49,5. Caixin Mfg PMI kom in på 50,7 mot väntat 49,8 och fg 49,5. Inte så dåligt med tanke på vilken bild som utmålas av media. NBS non.mfg kom in på 50,2 mot fg 50,6. Samma analys.
Tysk Mfg PMI kom in på 42,6 mot flash 42,3 och fg 40,8… bättre än flash, bättre än senast. Fortsatt kämpigt, men har det vänt? Är vi på väg mot 50+ nu? Personligen tror jag det handlar om lageruppbyggnad, inte starkare slutkundsefterfrågan. Men visst, jag kan ha fel. Men det intressanta är om den ska till 50+ och detta var botten. Var kommer köpkraftsökningen från?
EU Mfg PMI kom in på 44,2 mot flash 43,8 och fg 43,1… samma analys som med Tyskland.
Jag undrar…. i slutet av 2022 så de ledande indikatorerna riktigt risiga ut, och jag med många andra penslade efter ett recessionssår 2023. Det blev precis tvärtom, och vi vet varför. 1, räntekostnaderna lirar inte med räntorna och 2, fiskal stimulus hade byggt upp en enormt hög sparkvot som man sedan använde sig av. Nu är inflationen på väg ner, räntorna har gått från 5 till 4% samtidigt som ledande indikatorer visar på lite styrka. Marknaden tror inte på krasch när de tittar på 2024, utan snarare tillförsikt. Vi är inne i soft landing just nu… men det blir inte värre utan snarare kan man fundera på hur världen ser ut när CB börjar sänka räntorna. Det känns rätt bra. Visst, börsen kan tappa 5-10% men där vill man köpa!?!?! Jag bara säger… TÄNK OM DET BLIR TVÄRTOM MOT 2022
2023 blev året många missade uppgången. Inte så konstigt med tanke på att det US large tech som man borde ägt. Men folk deppar inte. De har fått bra avkastning på räntekontot/oblisar. Nu vill man ligga i aktier igen om man är beredd att ta lite risk, för 2024 kan ju bli rätt bra. Jag är rädd att man gör samma misstag igen. 2023 ägde få NVIDIA, men det borde man gjort. Nu äger många den, men det kan visa sig vara ett misstag.
Som alltid, jag har ingen stark uppfattning om börsen, men jag tror den följer vinsterna, och jag kan liksom inte få ihop hur de ska landa på 240-250usd för SPX….
Jag penslar fortfarande efter SPX 3700 och senare 3300. Men sen tror jag också att det värsta med räntorna har vi framför oss. Vilket kommer skapa arbetslöshet, vilket kommer få CB att sänka kraftigt.
I em har vi USA, Chicago PMI var stark igår…. så räkna med stark data. I så fall kan US10yrs studsa lite till, men min tes är att den ska ner en bit till….
US Mfg PMI kom in 49,4 mot flash 49,4 och fg 50,0… inline
US ISM Mfg kom in på 46,7 mot väntat 47,6 och fg 46,7… sämre än väntat och svagt. Inte alls som Chicago pekat på!
Dito Prices kom in på 49,9 mot fg 45,1… oj, en pick up. MEN, runt 50 innebär att företagen inte höjer priserna. 55+ att man höjer, och 45- att man sänker. Om man ska hård-dra det. Så siffran visar inte på deflation, men inte inflation heller. Jag ser det som helt okej. Dessutom är det inte i goods/mfg sektorn vi har problem med inflation, där har faktiskt varit deflation drivet av Beg-bilar. Det är tjänste sektorn som vi har inflation, drivet av löner. Den siffra som kommer i nästa vecka är viktigare!
Dito Employment kom in på 45,8 mot fg 46,8… inga anställer här inte. Men det har vi också vetat ett tag. Det är i tjänstesektorn man anställer, då även där är nästa veckas siffra viktigare.
Dito New Orders kom in på 48,3 mot fg 45,5…. bättre, men ingen stark siffra egentligen.
Tillverknings industrin mår inte bra, men det är inte recession heller. Det är vad det är. Ser inte att dagens PMI skörd går att dra några direkt nya slutsatser av.
Jag tycker att momentum börjar avta i dollarn… försvagnings trenden börjar ta slut, och jag tror den är klart starkare om några veckor. MEN, dollarn är alltid tidig. Så länge som 10yrs är svag så korrigerar inte marknaden på riktigt, och jag tror 10-åringen ska ner mot 4% innan den är klar!!! Därefter väntar studs mot 4,5% och stark dollar… och naturligtvis svag börs. Men vi är inte där ännu tror jag!!!
Många tycker att inflationsdatan den 12e och FED mötet den 13e är de viktiga hållpunkterna i december. De är viktiga, no doubt, men inflationen kommer att komma in lågt, och FED kommer att fortsätta att pausa. Jag tror att så länge som inflationen inte börjar röra på sig, så pausar man, och eftersom jag tror på sämre tider så tror jag den fallande inflationstrenden kommer att vara intakt. Nästa move av FED är sänkning, och detta när arbetslösheten tar fart. Sannolikt under våren.
Däremot tycker jag nästa vecka är superviktig. Vi har PMIs från tjänstesektorn. Motorn i världsekonomin. Det är där det konsumeras, det är där det finns inflationstryck (genom lönerna), det är där det skapas jobb. Men även fredagens jobbdata är såklart mega intressant, även om jobbskapande är en hyfsat lagging faktor. En ekonomi som mår bra skapar jobb, en som mår dåligt gör det inte!
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Kronofogden har sett en rätt stor ökning bland nya kunder under de första 6 månaderna.
https://kronofogden.se/om-kronofogden/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2023-08-30-stor-okning-av-obetalda-skulder-till-kronofogden
”Det märks tydligt att många har svårt att få pengarna att räcka. Vi har fått in fler krav och betydligt högre skuldbelopp jämfört med tidigare år. Det handlar om räkningar till inkassobolag och banker, men också kostnader för boende och el. Det är en oroande utveckling, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.”
”Skuldbeloppen i kraven har blivit allt högre under flera års tid och nu accelererar utvecklingen. Jämfört med första halvåret 2022 har det totala skuldbeloppet ökat med 3,8 miljarder kronor, eller 35 procent, till 14,6 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin.
Skulder mellan 100 000 och 500 000 kronor har ökat med 2 miljarder kronor jämfört med första halvåret 2022, vilket är mer än hälften av den totala ökningen av skuldbeloppet. Ofta är dessa skulder kopplade till olika typer av lån utan säkerhet. Bakom ökningen står banker, kreditföretag och bolag som köper förfallna skulder.”
vilken tur att det inte påverkar börsbolagen då som fortfarande handlas på ATH nivåer 🥱
tack för input
Vad tror du om US 10Y efter det? Kommer vi se 5% då det är rätt mycket papper som ska säljas kommande månader? Eller var det toppen?
nej, jag tror det var toppen…
Tror ner till 4% sen studs till 4,5… sen ner mot 3,5
räntan ska till 3,5% och SPX ska till 3200 men först 3700 i januari. Du har tappat det helt. jaja jag fattar FED sänker om ekonomin är dålig och då ska vinsterna ner också. Men du glömmer att vi sänker från 5% till normal ränta på 2-3%. Enda som kommer hända är att vinsterna kommer öka då bolagenen klarat 5% ränta utan att tappa avsevärt eller något på vinsterna. Du kanske ska släppa tunnelseendet lite och vara mer objektiv. Hade jag haft fel i 5 år hade jag börjat fundera lite om jag inte fastnat i samma tankar för mycket
Hur ska vinsterna kunna öka när man sänker räntan, om vinsterna inte kan gå ner när man höjt räntan.
Ränteeffekten har varit, ur ett historiskt perspektiv, väldigt fördröjd, och ekonomin har hållits uppe av fiskala stimulanser och stort sparande, som nu är förbrukat.
Var ska efterfrågan komma ifrån?
Bara här i Sverige tycker jag det nu klagas från rätt många håll…. men vinsterna ska ligga kvar på samma nivå tror du?
Där tycker vi olika.
och visst kommer räntesänkningar ge effekt. Men precis som nu med höjningar, gör dom det med stor fördröjning. Dvs minst ett år, sannolikt längre. och då är man inne på 2025. Börsen kommer att ta höjd för 2025 en vecker dag. Men först ska den diskontera 2024…. ett år där du tydligen tror på stark vinstutveckling.
Time will tell!
Hur ser du på detta resonemang?
https://www.bcaresearch.com/charts-of-the-week/soft-us-inflation-cements-the-feds-pause
Jo de har rätt… jag tror inflationen är på väg ner mot målet, och i mars typ kommer man flagga för sänkningar, och i maj kommer första sänkningen.
Men jag detta även kräver att lönerna rör sig ner mot 3% el lägre, mot 4%+ idag.
Detta tror jag också på, eftersom jag tror jobbskapandet kommer att falla och arbetslösheten stiga.
Frågan är inte längre om inflationen är ett minne blott, och räntorna ska sänkas nästa år…
utan huruvida vi gör detta i en recessions miljö eller ej…
JAg tror inte vi kan undvika recession
Kom ihåg att FED ALLTID sagt senaste 30 åren, att man kommer att soft landa inför recessions… utan att lyckas
This time is different? Jag tror inte det!
Jag följer din blogg, hur tror du Omx30 förändras kommande månad?
Bra fråga, vi kanske stänger på 2050???
Tack för ditt svar, då är vi överrens kommande månad. Följer din blogg, och tackar för att du delar med dig.
Många ? tecken och Jonas de är inte till dig.
Jonas, jag tyckte du hade lite hög svansföring när du kiknar av skratt… du verkar säker det är farligt i denna bransch😊. Jag tänkte skriver några rader som också ger mig hög svansföring.
Vi ser att inflationen ramlar ner i Eurozonen. Och i Us kommer den in inline. Good news!! Ahh snart får vi lägre ränta och mer happy days are coming. Toppen eller hur!
Eller får vi en massa ?-tecken, låt oss först ställa 10 frågor men jag kan lätt komma på många fler.
1. Jag mig frågan varför faller inflationen? I min bok säger det att kunderna, läs KÖPARNA av varor och tjänster säger ”had enough”….glöm det! Nu räcker det! Vi klarar inte mer! Det är inte värt det!
2-10 Kunderna säger vi köper längre (inte lika mycket, inte alls, andra varor, billigare varianter, senare, vi klarar oss med det vi har, ett tag till, vi lagar, vi får prioritera andra saker och en tusen andra saker/förklaringar) – kanske känner sig någon sig träffad av detta tänk i sin egna konsumtion? då kan inte bolagen fortsätta höja sin priser, vissa kommer tom sänka…. (jag menar att vi kanske är i början av den processen = INFLATIONEN KOMMER NER). Vad händer då med bolagens verksamheter? vad händer med deras underleverantörer och bolagens inköp och i sin tur underleverantörernas inköp? Vad händer med bolagens investeringar? Vad händer med deras personal – får de löneökningar då? får de gå, är risken att de får gå? Vad händer då med aggregerade konsumtionen? Vad händer med bolagens vinster? Vad händer med den bnp tillväxten? Vad händer med räntan?
Jag har funderat mycket kring ovanstående frågor och jag har kommit fram till mina svar.
Fler ? tecken. 11-13
Räntan i detta fall är ”medicinen” när det inte håller, när det spricker, när det faller sönder. Då lättar CBs bördan och sänker räntan man ger en lättnad till alla aktörer i ekonomin. Kritikern till sista meningen säger att jo men det är det som är CB.s uppgift – de kör den ekonomiska bilen mjukt – de finjusterar för att hålla balansen för en fin sund ekonomi med goda framtidsutsikter som dessutom ska vara överblickbar. Här kommer en dålig parallell som tennisspelare – hur många duktiga motionärer kan hålla bollen igång 20-25 ggr över nät och bollen i spel? Ett minsta felsteg, missbedömning, överslag eller underslag så är bollen i nät, utanför linjerna och död. Ok nu titta på proffsen, hur många gånger går bollen över nät i snitt? Hur lätt är det för dessa proffs att kontrollera krafterna i bollen? Det är ju deras uppgift, deras jobb och de tränar varje dag på det. Hur är CB track record att finstyra räntan tidigare?
14-15.
Ni som gläds åt de kommande räntesänkningarna… jo de kommer oavsett dina svar på alla ?-tecken! Det handlar som vi alla vet bara om tid. Kanske ska vi vara försiktiga med vad ni/vi önskar. CB.er kommer sänka räntan för att konjunkturen med hög ekonomisk aktivitet minskar. Starten eller urmodern till sämre tider är ju just högkonjan. Sen diskuteras vi alla graden, soft, hard, no landing – jag har studerat detta mycket, har vi någonsin kommit in i no landing historiskt?! Soft landning ja några enstaka gånger men det är undantag. Hard landing? – hell yes många gånger.
Vad har vi för odds denna gång?
16-17. När jag ändå skriver så jäkla långt inlägg… recession är en del av ekonomin – den gör ekonomin hållbar och stark. Ett frågetecken till är varför vi inte accepterar låg konjunkturer längre? Varför har CBs så aggressivt försökt manipulerat bort dem (QE och låga räntor). Recessioner städar ut ineffektiviteter och sjukdomar i det ekonomiska och finansiella systemet. Hur ska människan annars vara produktiv och vinstmaximerande? Om vi inte tillåter recessioner bygger vi istället upp högre risker och ökar den finansiella painen senare, framåt alltså. Embrace them!
Kan bara säga att jag håller med om det mesta!
PMI som kommer in här på morgonen visar på att ekonomin vänder uppåt? Goldilock är här och det är exakt vad marknaden prisar in.
En PMI som studsar från 45 till 49 är inte vad jag skulle kalla för en ekonomin som vänder upp. Vad vi haft globalt är en kombo av att 2023 inte blev så dåligt som man trodde, och at lagernivåer betades ner, varpå vi under andra halvåret har haft effekten av en lager uppbyggnad.
Själva slutkunds efterfrågan ser jag ingen vändning upp, utan snarare tvärtom, den rör sig nedåt. Räntor, tuffare ekonomiska villkor, färre nya jobb, mindre löneökningar.. tycker jag drar åt svångremmen allt mer.
Att industrin måste förhålla sig mellan lagernivåer och slutkundsefterfrågan, gör att linjen aldrig blir spikrak.
Börjar bli rejält tröstlöst att kolla på index dock. Svårt faktiskt att se hur index ska kunna komma ner nämnvärt. Lyssnade på Linn här igår och jag köper hennes resonemang. Börsen kommer att vara rangebunden och kommer alltså inte att krascha. Visst ekonomin kan sakta in på nytt under 2024 men marknaden kommer blicka framåt i dom fina DA bolagen. Sorgligt dock hur mycket folk som idag sitter med hela sin pension i tex Atlas med da på 1.6% och förmodligen en ganska trist kursutveckling kommande åren när man bara kan ligga i räntor och rulla 4-5%.
Rangebound är fullt möjligt!
Istället för att försöka spå börsen, tror jag man måste försöka förstå sig på vinster och konjunktur.
Dvs om man tror att vinsterna ligger kvar, samtidigt som räntorna rör sig ner med inflationen så är det alltså väldigt troligt med stark börs, dvs range bound.
Men höga vinster har historiskt varit kopplat till stark försäljning, och den i sin tur är kopplad till vår köpkraft. Där kan man gå ganska detaljerat, men jag skulle säga att köpkraftsförändring, som är det som driver försäljning är en funktion av:
Jobbskapande
Löneförändring
Budgetunderskott
netto nyutlåning till privat sektor
räntekostnader
förändring sparkvot
Tittar jag på de enskilda delarna så tycker inte jag att det ser så muntert ut…. men jag är öppen för diskussion. En diskussion som är mycket mer intressant än att bara säga att börsen ska sjunka eller inte…
Jag tror att din fråga som du hela tiden ställer ”vart ska köpkraften komma ifrån” har ett ganska enkelt svar. Svaret är fiskala stimulanser. Det är väl rätt stor skillnad mot hur historien varit? Köpkraften kommer att komma från extrema budgetunderskott och fiskal stimulans. Det är nog det marknaden har snappat upp.
USA ligger ju och kör cirka 6-7% underskott där mer parten går till räntekostnader på statskulden, dvs det stimuerar inte ett skvatt. Vilken kan jämföras med under 2020 och 2021 då man körde nästan 15% per år…. med typ noll i räntekostnader.
och med en statskuld på nästan 150% av BNP och dagens räntor… hur sannolikt är det att republikaner och demokrater kommer överrens om ännu mer…
Jag säger inte NEJ, jag får bara inte ihop matten bakom!
Tror du inte när det kommer till kritan kommer dom skita i skuld /gdp.. tror att man kommer prioritera att vinna val framför att ta långsiktigt ansvar?. Med det sagt kan vi ju säkert skjuta problemen framåt med flera år utan att något går sönder/verkligt lidande vilket jag tror att dom kommer försöka här. Som sagt, kolla hur snabbt man hanterade bankkrisen tex? På några dagar hade man ”löst” problemet. 🥴
Dom bråkar ju till och med när de ska höja skuldtaket med peanuts…. att då komma med en super expansiv budget tror jag inte går genom!
Särskilt när det är val… då är grundregeln att går ekonomin dåligt så ryker sittande president, och därför kommer inte Rep släppa genom någon stimulus….
Faktum är att många ledande politiker, på bägge sidor, är rätt trötta på FEDs feta balansräkning, och gillar QT, samt trötta på statskulden gått från 40% till 140% senaste 16 åren, och skulle gärna vilja att finanserna var mer lika de Svenska…
Bankkrisen tycker jag var en annan grej.
När Lehman sket sig 2008 så var inte problemet att banken kursade, utan att man inte säkrade upp likviditeten i systemet. Något som sedan tvingade fram åtgärder, man kanske sluppit om man hanterat likviditeten. Den läxan hade man lärt sig, därför såg man nu till i våras att likviditeten fanns där. Det är inte samma sak som att rädda banker och aktieägare! Där har man samsyn. Likviditet är inte samma sak som stimulerande finans- och penningpolitik.
Ligger IRA i USAs budget dvs inkluderad i budgetutskottet eller redovisas det separat?
Om separat så är ”underskottet”/stimulanserna mkt högre.
Jag får intrycket att IRA, EUs covid fond, EUs klimatfond, … gör större påverkan på investeringarna än vad finanssektorn tror iom att bolag som tex Atlas, Alleima och Northvolts orderböcker/investeringar fylls på i tämligen god takt trots höga räntor. Dessa investeringar ger fler jobb som skapar goda löner och framförallt ”inga” oroliga löntagare (viss skillnad i Sveriges byggsektor…).
Det är en jävligt bra fråga…. jag tror inte den ligger i budget. Lite som när vi byggde Öresundsbron. Den kostnaden tog vi inte över budget. Den var ju en ”investering” och då tror jag man hanterar det annorlunda. Har faktiskt inte riktigt koll här.
Samma sak med alla Ukraina paket…. tror inte heller man drar dom över budget…. men osöker på exakt hur man gör.
Kanske någon läsare där ute har koll och vill svara?
Varför tror du att Omxs30 kommer att gå ner till årslägsta innan 31/12-23?
För att jag tror att SPX ska ner, och många tänker att börsen är bra ställe att vara på när räntorna sjunker, och julrally i december ökar sannolikheten…. och därför blir det precis tvärtom!
Känns omöjligt att nå årslägsta iår med vad vi nu ser på omxs30?
med drygt 3 veckor kvar blir det tajt… tajming är svårt! Jag tror styrkan i börsen avtar när räntorna studsar, men det krävs datapunkter, och risken är stor att vi varken får dom av jobbdatan imorrn, inflation på tisdag eller FED på onsdag… och då ser det ännu tajtare ut såklart.
Personlig fråga… är det viktigt för dig var vi står just den 31/12?
Dvs man kan ju pensla fram nivåer, och får man bara rätt där, så spelar det för de flesta ingen roll NÄR nivåerna infaller.
Dvs om SPX står i 4600 nu, och vi säger att den sanolikt inte ska så mycket högre. Men att sannolikheten är hög att vi ska till 4400, sen 4200, sen 3900 och även 3700, innan vi får en stark rörelse igen. Spelar det nån roll NÄR de här nivåerna inträffar? Bara av nyfikenhet
”Jag har en fråga till er: Kan lönetakten i USA och Europa, som idag ligger runt 4%, komma ner mot 2-3% i årstakt, samtidigt som arbetsmarknaden är stark, dvs det fortsätter att skapas jobb?”
Eftersom du frågar: Om jag lärde mig någonting efter att ha avslutat boken Geopolitical Alpha, som jag länkade till här för ett tag sedan, är det att politikers åsikter är ganska irrelevanta, det är de begränsningar och restriktioner (constraints) de lever med, som avgör hur de agerar. Både politiker tll höger och vänster följer dessutom långsiktiga förändringar i medianväljaropinionen.
I USA innebär detta, att hur mycket än republikanerna pratar om budgetrestriktioner, fortsätter den expansiva finanspolitiken. Trump drev en expansiv finanspolitik 2017 – 2020, han kommer troligen att fortsätta med det, om han kommer tillbaks 2025 – 2028.
Slutsats: lönetakten och inflationen ligger kvar runt 4%, med räntorna kvar kring 5% eller högre under överskådlig tid. Hur detta påverkar vinster och börskurser, analyserar du bättre än jag — själv gissar jag kanske vare sig recession eller tillväxt, utan snarare stagflation.
Är politikerna pressade så blir dom kortsiktiga, och då är det inte omöjligt att det blir som du säger.
MEN, det finns även ekonomiska lagar, och det är sambanden mellan statsskuld, valuta och ränta. Japan har i årtiondet kört världens högsta statskuld bland utvecklade länder. Å andra sidan har de haft noll i inflation och noll i ränta. Så det har inte spelat så stor roll.
Men om USA, som idag har över 140% statsskuld, fortsätter att köra stora budgetunderskott, dels pga räntebetalningar, dels för att stimulera ekonomin, så ökar den siffran snabbt.
Om de sen betalar c5% ränta på den ökade statsskulden då äter räntekostnaderna upp underskottet snabbt, och då blir det mindre över till att faktiskt stimulera ekonomin, varpå man måste öka underskottet ännu mer, vilket alltså leder till ännu högre räntekostnader. Till slut brister kanske förtroendet, och när man talar länder talar man inte solvens som man gör för företag och hushåll, då man alltid kan beskatta privata sektorn, och/eller trycka pengar. MEN vad man inte har kontroll över är valutan…. och tappar marknaden förtroendet över ett lands statsfinanser så kraschar till slut valutan. Om det händer, så handlar det inte längre om vad politikerna vill, utan vad de är tvingade till att göra.
Jag säger inte att USA står på randen till detta scenario. I så fall är det en bit dit, och det hinner rinna mycket vatten under broarna. Men man kanske ska ha det i bakhuvudet.
Idag har man 140% statsskuld. Man betalar inte 5% på hela, då stora delar av den ligger i långa papper till lägre ränta, och en del ligger i kortare papper. Men ca 1/10 av de långa refinansieras varje år till numera 5% ränta. Men låt säga att de betalar c3% effektiv ränta. 3% X 140= det är 4%+ av BNP. Så om de kör 6-7% underskott, så går iallafall 4% till räntor, och 2-3% är sk primary deficit. Det är väldigt lågt för att vara USA.
Detta samtidigt som hushållen har betat av sitt sparande som de byggde upp efter 15+15% underskotten under 2020/2021, och räntekostnaderna börjar bita bland studielån, billån, kreditkortslån osv….
När då efterfrågan sviker, så slutar företagen att anställa, och lönerna rör sig nedåt.
i min bok är snöbollen i rullning då!