Inflationen dikterar FED

I veckan som kommer väger den Amerikanska inflationssiffran på tisdag tyngst.

Men först en titt på fredagens jobbsiffra. NFP kom in på 275k mot väntat 200k och fg 229k (nedreviderat från 353k). Starkare än väntat. Samtidigt bidrog nedrevideringen att det skapades c505k under årets två första månader. Dvs ca 250k per månad. Enligt denna mår amerikanska ekonomin bra. Men jag har även sett hur Household Survey börjar dippa rejält. Den är mer volatil i sin karaktär, så man ska inte lita blint på den heller. Sanningen ligger kanske någonstans mittimellan, och då ligger jobbskapandet snarare på runt nollan. Det hade också varit i linje med vad ISM Mfg/non-Mfg Employment faktorn pekar på. Kommande månader lär vi bli varse om amerikanska ekonomin faktiskt varvar ner, och slutar skapa jobb, med allt vad det innebär, eller inte.

För er som vill förkovra er ytterligare kan jag varmt rekommendera:

https://www.zerohedge.com/economics/inside-most-ridiculous-jobs-report-recent-history-12-million-immigrant-jobs-added-one

Tack Daniel!!!

Timlönerna kom in på 0,1% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,5 (nedreviderat fr 0,6). Superbra eller? Well, det är timlöner, dvs man ta löner och delar med arbetade timmar. I januari var det väldigt kallt och dåligt väder, vilket tryckte ner jobbade timmar, och därmed skickade upp siffran till 0,5. Bedömare menar att rensat för vädereffekten så låg siffran snarare på 0,3-0,4. Tar man lönerna för januari och februari så får man 0,5+0,1=0,6. Snitt på 0,3%. Tar man EmploymentCostindex, för Q4, som var senaste siffran, så kom den in på 0,9. Dvs lönerna ökar med 0,3 i snitt. NFP i Q4 låg på 0,2+0,4+0,4=1,0 / 3 =0,33%. Jag tror lönetakten faktiskt ligger kvar runt 0,3% i månaden. Det blir 3,6% i årstakt. För att trycka ner den ytterligare så tror jag vi måste ha en lite surare konjunktur och arbetsmarknad. Men 3,6% i årstakt lirar med Core PCE om c2,6%, dvs där 6m averagen ligger. Den lirar även med core CPI om c3,1%, eller drygt 0,25% i månaden. Detta är viktigt inför tisdagens siffra.

Man väntar sig 0,3% MoM mot fg 0,4%. Jag tror 0,3 är en högst rimlig förväntning då 1, lönetrycket enligt ovan resonemang 2, Vad ISM ”prices” pekat på sistone och 3, att januari var en månad då många företag passade på att höja priserna, och att den effekten nu klingar av.

Om den kommer in på 0,3% så är det fortfarande inom Intervallet för vad FED kan acceptera, för att nå sitt 2% mål. Dvs under ett år, om inflationen ligger på 0,3 någon enstaka månad, men oftast på 0,2 eller lägre, så blir inflationstakten bra ett år senare. Så om den landar på 0,3% så tror jag FED blir nöjda, men fortfarande rätt hög osäkerhet om de kan sänka redan 1 maj. Då behöver de verkligen en bra siffra i april. Om den kommer in på 0,4% så tror jag marknaden blir väldigt besviken. Kommer den in på 0,2 så är vi på målet och en sänkning redan i Maj kan bli aktuell. Då blir marknaden glad.

Så kommer den in på 0,4 så kommer räntan tryckas upp mot 4,35% igen. Dåligt för börsen. Kommer den in på 0,2% så väntar test av 3,80%. Bra för börsen. Kommer den in som väntat så rör vi oss därimellan.

Senare i veckan har vi även Svensk inflation, Från Usa har vi Retail, PPI, Empire FED samt Michigan.

Rent tekniskt är SPX i stigande trend så länge som vi inte bryter ner under 4,950. Risken är stor att vi gör det på 0,4%. Annars inte!

————– tisdag

Inflation idag, 0,4 är negativt, 0,2 är positivt, 0,3 är som väntat…. men detaljerna är också viktiga. Vi vill inte se hur Core Service Inflation drar… jag tror det blir 0,3. Reaktionen på Dollarn samt US10yrs visar vägen!

US Core CPI kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4. Headline CPI kom in på 0,4 mot väntat 0,4 och fg 0,3. En dålig siffra, men än så länge är reaktionen måttlig på ränte- och valutamarknaden. Vid en snabb titt ser det ut som om begagnde bilar steg i pris mot väntat sjunka. Rensat för dom var kanske inte siffran så dålig. Det viktiga är att Core Service ex Shelter, men även Shelter i sig, inte kom in högre än väntat, och det verkar vid en första blick vara okej. Jag får återkomma till detta.

Normalt sett skulle jag säga att nu kommer US10yrs ta ut 4,35% inom kort, med dollarn i följe. Men om det var begagnade bilar som stökade till det så uteblir kanske den reaktionen. Så länge som US10yrs inte bryter upp över 4,20 eller som mest 4,25 så är jag inte så orolig. Men vi får se hur det går ikväll!

Ni fattar va? Att begagnade bilar stiger i pris är inte en signal om starka tider…. tvärtom!

Men, för FED att sänka i maj blir knepigare. Mesta talar för juni just nu. Precis som för ECB och Riksbanken!

Det finns många som har starka åsikter kring inflationen och dess utsikter. Jag är öppen för alla ideer. Men för mig är det rätt enkelt. Den strukturella inflationen kretsar runt löner. Och det är bara en hög produktivitet som kan bryta denna överföring. Och när det kommer till produktivitet i Europa och USA, så skrattar jag lite åt det måttet. Västvärlden domineras av tjänstesektorn, som är arbetsintensiv, och jobbade timmar är svåra att skala upp. Så över tid så känner jag mig ganska bekväm med lönernas överföringskapacitet på priserna. Tar man lönerna så finns ECI, som är bäst, eller NFP timlöner. Och då räknar jag så här, Ta senaste ECI siffran, på 0,9 QoQ. Dvs lönerna ökade med i snitt 0,3 per månad. Det är 3,6% i årstakt. Då brukar inflationen landa på 1% mindre. Dvs core PCE blir 2,6% och core CPI 50 punkter högre 3,1%. NFP ökade med 1% under förra kvartalet, dvs samma. NFP har i år ökat med 0,5 i januari och 0,1 i februari. Snitt 0,3. Dvs samma som Q4 under förra året. Så jag känner mig rätt bekväm med ett lönetryck på 3,6% i årstakt, och tänker att inflationen strukturellt letar sig mot 3,1% (core CPI) över tid så länge som lönetrycket består. 3,1% uppdelat per månad blir ca0,25%. Kontentan är att håller nuvarande lönetryck i sig, så är det rimligt att anta att core CPI kommande 12 månader oftast kommer in på 0,2 eller 0,3. Det kommer att avvika ibland. Men jag anser att det är ett rimligt antagande. Därför tror jag FED är ganska nöjda egentligen. Men man vill se att ekonomin, inkl löner och jobb, inte tar fart igen, och börjar stöka till det. Vilket är det man väntar sig. Och får de rätt, så kommer de att börja sänka. Snarare tror jag att de är rädda för att andra halvåret kan bjuda på riktigt dåliga jobbsiffror, och då kommer inte 25 punkter att räcka per räntemöte…. men den tiden den sorgen. När det kommer till inflationen så får jag ibland känslan att marknaden inte ser skogen för alla träden. Jag tror fortfarande att det finns goda chanser att första sänkningen kommer i juni. Dagens siffra ändrar inte detta.

————– tors

Svensk inflation har kommit in. KPIF ex energi kom in 0,6% MoM mot väntat 0,7 och fg -0,5. Bättre. Många som följer mig kanske tänker att nu tar han 0,6 och räknar upp i årstakt och får 7,2%, och säger att inflationstakten är alldeles för hög. Men i Sverige kan man inte göra det.

Jag ska visa hur man ska tänka:

Senaste 6 månaderna har kärninflaionen sett ut så här:

Sep: 0,5% MoM

Okt: 0,1

Nov: -0,5

Dec: 0,7

Jan: -0,5

Feb: 0,6

Summerar man dom får man +0,9% prisökning på ett halvår. Räknar man upp det i årstakt får man 1,8%. Ett annat sätt att göra det på är att ta 0,9 / 6 månader= 0,15 och räkna upp med 12 och så får man 1,8%. Dvs inom inflationsmålet. Riksbanken kan vara nöjda.

För att jämföra, halvåret innan ovan såg ut så här:

mars: 0,6

april: 0,4

maj: 0,7

juni: 0,6

juli: 0,4

augusti: -0,3

Summerar man dom får man 2,4%. Rätt mycket högre. För att få årstakt dubbar man och får 4,8%. Då var man INTE inom målet.

Jag har sagt att det innan och kan säga det igen. Riksbanken behöver inte ligga på 4% styrränta pga inflationen är över målet. Av den anledningen kan man lätta på räntorna.

Men man vill inte se kronan försvagas med 10% vilket händer om vi börjar inleda en serie av sänkningar samtidigt som ECB INTE gör det. Men ECB lär göra det… så det är ok

Kvarstår arbetsmarknaden. Lönerna taktar på runt 4% vilket ger en inflationstakt på c3% över målet. Men lönerna är en funktion av styrka på arbetsmarknad och konjunktur, och därför kan man inte sitta och titta på lönerna. Man får titta på konjunktur och jobbskapande. Den får inte vara för stark, för då kommer inte lönetakten ner nästa år, och då är risken att företagen börjar höja priserna igen likt halvåret mars-augusti. Då kommer inflationen tillbaka, och då kan man tvingas höja igen. Det vill man inte. ECB resonerar likadant. Men både konjunktur och arbetsmarknad i Sverige, men även Europa, ser ut att gå in i lugnare växel. Vissa hävdar till och med att vi är i recession, HÄR och NU, så det ska inte vara något problem.

Jag tror att ECB och Riksbanken sänker i Juni. Åtminstone med den datan vi har till hands idag.

———-

Var ska den Amerikanska långräntan ligga? Under 2010-2019 så taktade lönerna på i USA med 2,5% i snitt. Detta gav en inflaitonstakt, core PCE, på ca 1,5% i snitt. 10-åringen snurrade under perioden mellan 1 och 3%. Var den låg berodde på riskaptit och konjunktur utsikter. Vem köper en obligation på 1% när inflationen är 1,5%. Jo antingen är man väldigt dum, eller mer rimligt, väldigt rädd. Vem säljer en samma bond på 3% när inflationstakten är 1,5%. Jo någon som är väldigt orädd och tror sig hitta bättre avkastning på annat håll. Idag ligger lönetakten på ca 3,6% vilket borde över tid ge core PCE på 2,6%. Med samma tänk borde 10 åringen harva runt 2-4%. Var den är beror på hur rädda eller modiga marknaden är. Nu är den i toppen av sin modighet. Marknaden kan ha rätt…. men kommer något som skrämmer dom, så är nedsidan betydande. Att den ska ner till 2% krävs fritt fall på konjan. Det ser vi inte idag. Men lite dåligt nyheter och den sjunker till 3% är inte orimligt. Det intressanta i kråksvängen är att under 2010-2019… så ville du INTE sitta på aktier när den gick från 3 till 1% för alla köpte bonds och var rädda. Du ville sitta på aktier när den gick från 1 till 3% och alla dumpade bonds till förmån för aktier. Det här med att alla vill ha ner räntan och det är bra för aktier…. akta er för den tanken. Vi vill visst ha lägre räntor, men vi vill inte ha sämre konjunktur. Men går det verkligen att få? Tittar man historiskt så har det varit svårt att få till…. Is it different this time? Den som är snabb i tanken tänker ”MEN, räntorna föll ju från 5% till 3,8% i oktober till december förra året. Då steg ju börsen!” Det är sant, därför handlar det väldigt mycket om VARFÖR räntor stiger eller sjunker dom. I höstas sjönk dom för att inflationen lättade, men konjunktur styrkan förväntades vara kvar. Det gillar börsen. Skulle dom falla till 3% och konjunkturutsikterna håller sig. Då lär också börsen hålla sig. Därför gäller det att förstå VARFÖR RÄNTORNA STIGER ELLER SJUNKER, och inte bara ATT dom gör det ena eller det ANDRA!

US PPI ex energy kom in på +0,3% MoM mot väntat +0,2 och fg 0,5. Lite högre men absolut ingen farlig nivå. Headline siffran kom in högt. Men det handlar ju om Energipriserna. Alltså PPI berör mest Goods/Mfg sektorn, som är en liten del. Där har vi sett deflation och underkonsumtion länge, så det är inte så konstigt att det studsar lite och företagen slutar att sänka priserna. Lager kan bara ”bli så låga” och någon typ av replacement cykel kickar alltid in. Det är inte här jag är orolig. Det är inte Varuinflation som om vi om ett halvår kommer att säga att det förstörde inflationstrenden. Varor var tidigare deflation, och drog ner totalen på inflation. Att inflationen inte blev tillräckligt låg berodde på SErvice inflation. Nu sluar man sänka priserna, och typ håller nuvarande priser. Det gör att varor inte längre är någon Disinflation faktor. Men det är okej. Det är SErvices och löner och arbetsmarknads tur att vara det. Det är det vi väntar på….

Retail sales kom in svag under förväntan. Det är inte så att folk kastar sig över Robotgräsklippare där ute. Meeen man har slutat sänka priserna på dom….

Jag tycker dagens reaktion på framförallt 10åringen är märklig, det motiveras inte av datan. Vi får se var det stänger. FED nästa onsdag kväll är avgörande om räntan ska fortsätta upp, eller vända ner i linje med fallande trend. Hur glad är FED för lönedatan? Hur ledsen är man över sticky inflation?

————- fredag

Rycket i US10yrs igår upp till 4,30% var kraftfullt och oväntat. Att det skulle handla om oljan och PPI köper jag inte. Oljan går på Supply oro, inte Demand ökning, och en prisuppgång som beror på supply har snarare en bromsande effekt på ekonomin. Den är deflatorisk i sin karaktär. PPI är inte heller något som sticker ut. Se analys ovan. Nej, det skulle kunna handla om oro för att inflationen är på väg in i en andra våg. Men jag hävdar att det krävs en lönetakt som motiverar högre inflation är den vi har idag. Dvs säg att inflationen nu taktat på runt snitt 0,2 istället för snitt 0,4% så hade man tänkt ”ja priserna ser ut att öka med 2,4% i årstakt istället för 4,8%, gid vad bra”. Men om lönerna ligger på 0,5% i snitt, dvs 6% i årstakt, så hade man inte kunnat anta att inflationen kommer ligga kvar utan pressas upp mot 5%. Alternativet hade varit att lönetakten går ner. Men lönetakten är väldigt mycket en funktion av konjunktur+tajthet på arbetsmarknad+jobbskapande. Så då måste man välja mellan en re-bound i inflation, eller konjunkturnedgång. Idag ligger lönerna runt 3,6% i årstakt, och det är rimligt att vänta sig 2,6% inflation på sikt. Att inflationen nu går in i en andra fas som vissa tycks tro är inte rimligt med den lönetakten. Vad som hänt där ute är att Mfg/goods sektorn har slutat sänka priserna. De driver inte längre disinflations trenden. Men FED har aldrig sagt att ”bara priserna på begagnade bilar faller tillräckligt mycket, och driver ner inflationen i ren teknisk bemärkelse, så är vi nöjda och kan sänka”. Däremot har man sagt att man väntar sig att konjunktur och arbetsmarknad ska gå in i en lugnare fas, och med den lättar lönerna och därmed är det den lönedrivna inflationen som ska driva core PCE nedåt.

Men nu står alltså US10yrs i 4,30%, och marknaden prisar in 3 sänkningar, i juli, september och december. Nu är det upp till FED på onsdag att kommentera hur de ser på marknaden. De har pulver att både trigga en rörelse till 5% (om de uttrycker stark oro över inflationstrenden) eller till 3,8% (om de känner sig bekväma med den strukturella trenden, och tror att man kommer sänka inom kort). Kort och gått, kommer de ändra på sin inflationsprognos för helåret eller ej?

Empire FED kom in på -20,9 mot väntat -7 och fg -2,4…. sämre, men fortsatt inom samma intervall som senaste två åren, så svårt att dra några större slutsatser.

FED möte på onsdag…

Trevig helg!

Profilbild för Okänd

About GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

21 Responses to Inflationen dikterar FED

  1. Pingback: Inflationen dikterar FED - Finansfeed

  2. Profilbild för delirium prebens delirium prebens skriver:

    De senaste veckorna får mig att undra om inte analysen är mycket enklare:

    • Dåliga siffror = KÖP!
    • Bra siffror = KÖP!
  3. Profilbild för Cf Cf skriver:

    Marknaden och framförallt Europa håller med dig! Det är blue sky! Finns inget som talar för att FED inte ska lyckas med en No landing! Gäller bara att lyckas kapitalisera på denna uppgång sällan skådad!

  4. Profilbild för Bertk Bertk skriver:

    Du skrev igår ” Så kommer den in på 0,4 så kommer räntan tryckas upp mot 4,35% igen. Dåligt för börsen.”
    Så lät det även hos de flesta andra analytiker.
    Idag, alla tolkar 0,4 som bra att det lyfter börsen ännu högre upp .
    Det ser mer och mer att oavsett hur data ( inflationen, arbetslösheten, lönerna etc) kommer in , bra eller dåligt, det tolkas positivt. Det plockas alltid, i efterhand, en russin ur skiten som sen omvandlas till något bra för börsen, ekonomin eller om man följer hur det vinklas i USA hur bra Biden är som president… får en känsla att det kommer fortsätta så tills november

    • Profilbild för Cf Cf skriver:

      helt rätt! ✅ så är det under valår 👍🏻

    • Profilbild för Daniel Daniel skriver:

      Allt är riggat.. märks mer och mer nu tycker jag. Bara kolla på länken till zerohedge jag tipsade om ang jobbdatan och den manipulation som pågår..

      Flera stora profiler inom ekonomin borta i USA är ute på daglig basis och menar på att det absolut inte är någon bubbla vi befinner oss i nu. Inga bolag är heller övervärderade, så man gör nog bäst att gå all in nu när index och aktier är på dessa nivåer.

      Sen precis som du säger spelar det ju ingen roll hur datan kommer in, eller vad som händer i omvärlden. ALLT är bullish för börsen. Skulle inte förvåna mig om börsen blev ultra bullish om Kina invaderar Taiwan. NVDA ska nog upp minst 300% till på en sådan händelse. Inom loppet av 2 veckor.

  5. Profilbild för Kman Kman skriver:

    dags att sälja.

  6. Profilbild för Jonas Gustafsson Jonas Gustafsson skriver:

    Låt säga att RB börjar sänka räntan i juni. Om jag skulle äga en svensk statsobligationsfond då , vad skulle du säga är en rimlig förväntan på avkastning under de närmsta 2 åren då ? Låt säga att de sänker räntan 5 ggr a 25 punkter till våren 2025.

    • Profilbild för GaStan GaStan skriver:

      En Svensk 5-årig statsobligation ränta ligger på 2,3%.

      En obligation borde kosta 100/1,023^5=89kr.

      Den löper idag och 5 år till mot 100kr.

      Men du undrar vad den kostar.

      Det beror på räntan.

      Om räntan är kvar på 2,3% om 2 år så har den 3 år kvar.

      Då är priset

      100/ 1,023^3=93,50

      Men om räntan istället är 1,3% så är den

      100/ 1,013^3=96kr.

      Säg att Riksbanken sänker från 4 till 2,75….

      och konjunkturen ser hyfsat okej ut

      att landet inte fått system fel, med skulder kopplade till fastighetsmarknaden el dyl, så tror jag 5yrs står i 1,75%… så runt 95kr

      så då har du tjänat ca 7%…. eller drygt 3,5% per år.

      Men du behöver inte köpa den…. ta ett fast räntekonto med 2 års löptid… så får du minst 3,5%

  7. Profilbild för Jonas Gustafsson Jonas Gustafsson skriver:

    ….lång statsobligation alltså……

  8. Profilbild för Blåvitt Blåvitt skriver:

    Vad tror du om AIs påverkan på konjunktur och vinster? Det har ju redan kommit verktyg som ChatGpt, CoPilot etc. Vissa tekniktunga företag bedöms öka produktivitet med upp till och t.o.m över 20% kommande åren. Är det något du anser skulle hjälpa en soft landing med bibehållna vinster?

    • Profilbild för GaStan GaStan skriver:

      Diskussionen kring produktivitets ökning är ju super intressant. Men vi vet också att det är extremt svårt att prognostisera den, både tidsmässigt och i styrka. Som vanligt tror jag man överskattar de kortsiktiga effekterna, och underskattar de långsiktiga. Ungefär som när E-handeln kom för 25 år sedan. De första 5 åren trodde man att det skulle vända upp och ner på världen, vilket det inte gjorde. Men har helt klart haft större effekter på 25 år sikt, än vad många trodde då. Kan mycket väl bli så med AI också.

      Sen är det frågan, om AI ersätter arbetskraft, så kommer företagen göra den besparingen, men om det leder till mass arbetslöshet, vem ska köpa deras varor och tjänster. Då kommer bolagen att beskattas mer, för att arbetslösa ska kunna gå och ”klippa sig av en robot”.

      Sen har det ofta varit en ensidig diskussion. Dvs tongångarna när varvs eller tekstil industrin dukade under i Sverige så var många oroliga. Men de missade att det skapas nya yrkesgrupper, och att folk istället skulle bli dataspelsdesigner istället. Ofta har dt varit lätt att se vilka jobb som är hotade, medan de är svårt att veta vilka nya jobb som skapas i framtiden.

      Så den stora vinnaren tror jag inte är hårsalongen, som ersätter sina anställda med robotar, utan det företaget som utvecklar och säljer robotar. Det är därför som Nvidia är så högt värderat. Sen om det är ”rätt” värdering, det är en annan femma.

      Många av de ledande företagen i dag, säg Cisco, Microsoft etc rallade ju till himlen när det begav sig, men aktierna kollapsade efteråt. Detta utan att det gick dåligt för företagen. De är ju världsledande idag. Bara att aktien tog ut för mycket, för snabbt just då. Verkligheten och vad aktier prisar in går som bekant inte hand i hand alltid.

  9. Profilbild för Tim TTL skriver:

    Hur länge kommer börsen strunta i att 10-åringen letat sig upp och parkerat runt 4.30%?

  10. Profilbild för Cf Cf skriver:

    hörde senast idag att Volvo gått ner från 4-3 skift och sparkat alla konsulter så sent som för ett par veckor sen. något säger mig att marknaden är väldigt enkelspårig och tittar bara på data (fake data) och har ingen aning om vad som håller på att ske i ekonomin. Även hört att ett stort prefab företag läs miljard omsättning, som gör väggar till hus osv har 0 alltså 0 ordrar under våren.

  11. Profilbild för Blåvitt Blåvitt skriver:

    Tack för utförligt och tankeväckande svar.

    Jag misstänker att om mjukvara blir billigare att utveckla med hjälp av AI kommer det att leda till mer funktionsutveckling, fler startups och högre krav från kunderna att leverera bra funktioner i konkurrensen så i förlängningen kanske det inte leder till färre jobb.

    Jag tänker att produktiviteten kommer att öka relativt snabbt då företagen ser till att driva igenom dem. Behöver inte vänta på att kundbeteendet ska ändras, kunden bryr sig inte om AI eller Kalle utvecklade mjukvaran. Men förväntningarna på innehållet i ett fordon, mobil eller annan smart vara lär ju bli högre snabbare.

  12. Profilbild för Oscar Niklasson Oscar Niklasson skriver:

    Tack för en suverän blogg, Jonas!

    Apropå ditt sista inlägg om tidigare inflationsperioder och att en del väntar sig en andra våg av inflation. Det är mycket med dagens situation som liknar det som skedde på 70-talet och Nixons hanterande av den amerikanska ekonomin.

    Han körde en slags Keynesiansk filosofi med stora fiskala underskott under recessionen – liknas vid hur amerikanerna har agerat under COVID (och som de fortsätter göra med Inflation Reduction Act mm).

    Han satte press på FED och tillsatte Arthur Burns för att sänka räntan inför valet för att öka sannolikheten att bli återvald – FEDs guidande nu inför valet är väldigt dovish (vi får se om de faktiskt agerar på det men just nu är det guidningen vi kan gå på).

    Idag har den publika sektorn växt kraftigt och dessa anställda blir inte av med jobben i sämre tider, vilket gör att arbetslösheten inte stiger lika mycket som den historiskt har gjort. Start 15:20 med ett par minuter in. Fireside with Barry Sternlicht, Chairman & CEO, Starwood Capital Group

    Larry Summers publicerade en tråd på twitter i slutet på februari där han presenterade argumentet att diffen i consumer sentiment, som har varit mer pessimistiskt än vad inflationen faktiskt bör motivera, kan förklaras med beräkningsmetoden av CPI och inklusionen av kostnader för lån pga högre ränta. Vi har som bekant en mer belånad ekonomi idag än man hade på 70-talet.

    Bifogad tråd: https://twitter.com/LHSummers/status/1762607548828360798

    Om jag lyfter blicken här så har jag svårt att inte tycka att det se ut som att man vill driva ekonomin som man gjorde på 70-talet men inte låta allmänheten förstå det i praktiken, eller i alla fall tona ner den faktiska inflationssiffran.

    Man ska ha med sig att oljepriserna spårade ur totalt på uppsidan strax efter det amerikanska valet, vilket kraftigt bidrog till inflationvåg nr 2 och 3.

    Jämför grafen i de här två  länkarna för att förstå vad jag menar. https://en.wikipedia.org/wiki/1970s_energy_crisis

    https://www.federalreservehistory.org/essays/great-inflation

    Jag hoppas att du kan bena ut vad det är jag missar här – för jag hoppas att jag har fel! Hur såg exempelvis lönebildningen ut från -68 till 75? Jag förmodar att ekonomin gick på högvarv även då efter Lyndon Johnsons Great Society reform i mitten av 60-talet?

    • Profilbild för GaStan GaStan skriver:

      Du har rätt i mycket.

      Vi hade en oljekris på 70-talet som kom från supply sidan, inte demand sidan, som mycket riktigt tryckte upp inflationen.

      En stor skillnnad mot idag var statsskulden som då låg på runt30% av bnp

      https://www.thebalancemoney.com/national-debt-by-year-compared-to-gdp-and-major-events-3306287

      Problemet nu är att av underskottet på c1,400mdr så går 1,000 till att betala räntor. Den fiskala stimulansen är den lägsta på mycket länge. Får vi dessutom sämre tider så minskar automatiskt skatte intäkterna med lägre inkomst skatter. Då får vi kanske lägre räntor och räntekostnader… men det är en knepig ekvation.

      Hade detta varit vilket annat land som helst så hade valutan gått åt pipan, men nu pratar vi världsvalutan dollarn och då är det annorlunda.

      • Profilbild för Oscar Niklasson Oscar Niklasson skriver:

        Intressant, tack för länken.
        Att en så stor del av underskottet går till att betala räntorna kanske inte är så vanligt att tänka på hos många förvaltare? Annars kan jag tycka att det är lite märkligt med börshaussen, även om AI tillsammans med de andra stor-tech har haft stora vinstökningar 2023. Kanske räcker med det samt
        – Kommer från baissigt sentiment 2022
        – Ökad likviditet (detta mystiska mått)
        – Lägre inflation

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.