FED möte på onsdag, och många där ute tror inte det blir någon höjning, utan att de eventuellt väntar till november mötet med att höja. Givet att datan inte stödjer ännu en paus. FED har sagt två saker om och om igen. Det första är att de är bekymrade över den starka arbetsmarknaden. Där har inget ändrats egentligen. De har också sagt att de är databeroende, och datan tycker inte jag pekar entydigt på att man inte borde höja. Jag blir inte förvånad om de höjer på onsdag. Men jag blir inte förvånad om de pausar heller. Problemet för FED, och oss andra, är att 1, räntor slår genom med en fördröjning och 2, arbetsmarknaden är laggande i sin natur. Dvs ekonomin idag är ett resultat av räntorna för 6-12 månader sen. Arbetsmarknaden är ett resultat av hur konjunktur utvecklats senaste 6 månaderna. Detta är viktiga saker, för FED skulle kunna göra bedömningen att dagens räntor får en viss inverkan kommande 12 månader, som i sig ger en viss inverkan på arbetsmarknaden, som därmed trycker ner köpkraft och efterfrågan, och ger ett önskat inflationsutfall om 6-12 månader. OCH DÄRFÖR är man inte i behov av höja räntorna mer. Problemet med den här ansatsen är att vi pratar framtiden, och den är fortsatt osäker. Jag VET att FED för 1,5 år sen trodde att ekonomin skulle vara så här motståndskraftig trots att man höjt 11 gånger!!! Därför är man rädd att ta ner ”garden” för tidigt, då kostnaden om det visar sig inte fungera är högre, än om man höjer lite för mycket. Då kan man alltid sänka kraftigt i efterhand.
Riksbanken resonerar likadant. Dessutom har den mot sig en svag krona och eftersom ECB höjde precis så måste man höja på torsdag, annars försvagas kronan ännu mer, vilket i sig gör oss ännu fattigare och gör att vi importerar ännu mer inflaiton, vilket paradoxalt nog skulle trycka upp marknadsräntorna (spreadarna) även om Riksbanken avstår från att höja. De kan inte gömma sig. Svenskar får nu lida för sin höga belåning, rörlig räntor, men samtidigt är restaurangerna ute i landet hyfsat välfyllda, så än så länge tror jag inte Thedeen bryr sig ett skvatt. Man kan inte sitta på krogen och jämra sig över hur höga räntekostnaderna blir!
Idag har vi NAHB index. Senare i veckan kommer Phillt FED, faktisk inflation från EU samt Flash PMIs.
Dollarn är stark, men zoomar man ut lite så har den konsoliderat under hela året i ett intervall 1,09 +/- 0,03. Det gjorde den även under stora delar under 2021, för att sen bryta ner under hösten och falla till oktober 2022 där det vände. Börsen under 2021 var genomgående stark och gick från 3800 till 4800, och det toppade inte ur förrän januari 2022. Skillnaden nu är att vi redan gjort en resa från 3500 till 4600. Jag utesluter inte en uppgång till 4800. Men i förlängningen tror jag det ska ner. Monetary Transmission Mechanism, talas det rätt lite om. Men den har inte fungerat som vanligt. Därmed inte sagt att den är trasig. Den diskussionen får vi ta en annan gång!
Stay tuned!
NAHB index kom in på 45 mot väntat 50 och fg 50… klart sämre, och en nivå som inte är så kul. Nedgången av detta index förra året gav inte mycket avtryck på marknaden. Uppgången av index i år har inte gett så mycket push upp heller. Priserna är som i Sverige, de har planat ut på höga nivåer, och inte mycket tycks hända, även om utbudet av bostäder är stort, antal transaktioner har gått ner och nybyggnation bromsar in. Men frågan är om det är dags den här gången? Få saker gör hushåll så deppiga som när bostadspriserna sjunker. Det finns två kopplingar till detta, en logisk och en halvlogisk. Den logiska är att priserna sjunker när räntorna stiger. När räntorna stiger så får hushåll ökade räntekostnader, och tvingas konsumera mindre av annat. Det är en mekanism som fungerat dåligt i USA den här gången. Men även Sverige faktiskt. Den andra handlar mer om den psykologiska aspekten. Ett hushåll har en uppfattning om sin förmögenhetssituation, dvs tillgångar minus skulder. Största tilgången är i regel den ägda bostaden. Även om ett prisfall allt annat lika INTE har någon inverkan på privatekonomin (förutom att räntekostnaderna stiger) så upplever hushållet att förmögenheten sjunker, och då blir man mindre shopping benägen. Dvs om grannhuset säljs dyrt så känner du dig rik och bokar en semesterresa. Om det säljs billigt så semestrar du hemma. Även om din likvida position inte har påverkats i endera fall. Det är rätt märkligt men så är det. Men Eftersom de här faktorerna ofta går hand i hand, dvs stigande räntekostnader och fallande förmögenhet, är det svårt att veta vilken som viktigast. Men man kan lugnt säga att när de här bägge faktorerna surar till samtidigt, så slår det mot efterfrågan i ekonomin. Många deppar. Jag trodde att vi skulle få se detta i år, eftersom NAHB föll så kraftigt förra året, men det blev fel. Får se om det blir så denna gång. Lika fel som jag haft om den amerikanska marknaden, lika fel har det blivit med den svenska. Bostadsmarknaden är ner knappt 10% i sverige. Med styrräntor på 3,75% så hade jag trott på mer av det enkla skälet att jobbade bqnkerna med en faktisk kalkylränta på 5,5% när bostadsoblisen låg på 0,5% så borde de ligga rätt mycket högre när bostadsoblisen ligger på 4%. Men den har flyttats upp mot 6%…. Och det är kanske den nya grejen Funansen och bwnkerna kommit överrems om? Dvs om styrräntan är noll så kan kalkylräntan ligga på c6%…. Men om styrräntan är 4% så kan den också ligga där? Syftet med kalkylräntan är att den inte ska överträffas av bostadsräntorna. En annan grej Finansen verkar gilla, som jag också gillar skitmycket. Det är att hushåll med stora skulder tvingas till att amortera. Inte för att jag är ett stort fan av tvingande amortering, utan låt säga att ett hushåll avsätter 10,000kr till ränta och amort. Är räntan låg, sparas mycket. Stiger räntorna sparas mindre. Poängen är att hushållet inte påverkas i sin vardag av att räntorna går upp el ner, och därmed påverkas inte svensk ekonomi lika mycket heller. Det blir lättare för hushållet att anpassa sin ekonomi efter en stabil siffra än en som svänger. Dessutom bygger sparande på Eget Kapital som tillsammans med högre inkomst gör att mab kan byta upp sig i takt med att man blir fler i hushållet.
Jag får ofta frågan vad jag tror om bostadspriserna. Jag trodde tidigare att de skulle ner 25-30% från topp nivåer. Mitt grund argument vqr att kalkylräntan bör justeras uppåt som ger mindre lånelöften. Jag måste säga att jag lite överger den tanken. Bankerna kommer inte putta upp den till 8-9% och paja marknaden. Därför kommer inte den nedgången. Nu tror jag att priserna ska ner med c10% nästa år. Som en kombination av dyra räntekostnader och sämre tider. dvs totalt 20% från toppen. Men alltså en nedgång som drivs av stigande kalkylränta… där har jag fått fel. Men det är rätt sjukt egentligen. Senast vi hade styränta på de här nivåerna låg kalkylräntan på drygt 9%…. Nu strax över 6%. Jag skulle vilka fråga någon varför det är så här, men jag vet redan svaret. Dvs om vi hade gjort det hade bostadsmarknaden kraschat,,. Utan nytta. Kalkylräntans syfte är att utgöra ett tak mot bostadsräntorna. Hushållen har det jobbigt på 5% men enligt kalkylerna ska folk få det att gå runt. De får dra ner på annat.
MONETARY TRANSMISSION MECHANISM…. pratas det inte så mycket om. Men den här inte fungerat som vanligt. I alla tider så har stigande räntor medfört högre ränteintäkter och högre räntekostnader. Eftersom det finns en tillgång bakom varje skuld, så tänker många att det kanske inte spelar någon roll. Jodå, de flesta skuldtillgångar, dvs obligationer, ligger i stora pensionsportföljer. De ökar inte utbetalningarna för att ränteinkomsterna ökar. Det gör framtida pensioner fetare istället. Samtidigt brukar räntekostnaderna slå direkt mot plånböckerna. Det är därför som kan säga att höjd ränta flyttar konsumtion från idag till framtiden, och sänkt ränta gör motsatsen. Men denna gång har den fungerat sämre än den brukar. Det verkar finnas två förklaringar. Den ena är att skulderna verkar mer bundna än tidigare. Lån förfaller regelbundet, och läggs om till ny ränta, men det verkar som om färre än normalt förfaller i USA. Nyutlåning faller alltid när räntorna drar, så det spelar inte så stor roll. Men det verkar även som om hushållen har ovanligt stor andel likviditet på sina konton. Den brukar förvisso vara ojämnt fördelad, men det verkar som om mångden likviditet är större och fler har likviditet än normalt.
Min poäng, jo att när räntorna stiger, så har alltid både ränteintäkter (på cash) och räntekostnader ökat, men nettot brukar får effekter på ekonomin.
Så om man tänker sig ett exempel där det finns 5miljoner i skuld, och 5 miljoner i tillgångar, fast där normalt sett 4miljoner av tillgångarna är bundna i pensioner, och 1 miljon i likviditet, så innebär en ränta som går från 1 till 5% att räntekostnaderna borde dra från 50,000 till 250,000, samtidigt som ränteintäkten gått från 5,000 till 50,000… dvs netto kostnaden går från -45,000 till -200,000 vilket slår mot ekonomin. Men den här gången verkar det finnas 2miljoner i likviditet, vilket gör att intäkten stiger från 10,000 till 100,000kr. På skuldsidan verkar man inte betala 5% utan 3% vilket gör att kostnaden ökat från 50,000 till 150,000. Netto har kostnaden gått från -40,000 till -50,000. Dvs en ganska liten påverkan mot vad vi brukar vara vana vid.
Mer cash än vanligt, och ovanligt stor andel bundna lån gör att mekanismen inte fungerat som vanligt. Fed höjde ex till 2,25% under 2018. Det brände till en hel del. Nu står man på 5,25%
Så frågan är, biter inte räntorna. Nej inte som de brukar. Men för varje kvartal som höga räntor ligger kvar, så prisas förfallna lån om, och räntekostnaden stiger sakta mot gamla nivåer. Frågan är om överlikviditeten ligger kvar? Jag tror man shoppat upp en hel del av den då man inte ville ändra beteende mönster trots att det blev dyrare.
Jag tror att allt fungerar precis som vanligt, det tar bara lite längre tid.
Frågan är om FED hinner bli nöjda med inflationen och sänka i tid.
Jag är tveksam. Jag har svårt att tro på låg inflation om ekonomin växer, skapar jobb och genererar höga löner. Därför tror jag man ligger kvar till det funkar som vanligt, och när man sänker så sänker man inte för att ekonomin är stark, men inflationen är låg. Man sänker för att båda är låga!!!!
Så länge som mekanismen inte slår genom så borde vi inte få väsentligt lägre räntor, men när den slår genom är det dags.
FED möte på onsdag, och ingen verkar tro att de höjer. Men de bör också kommentera vad de tror om datan, och marknaden verkar vara rätt splittrat inför mötet i november. Det är väldigt osäkert inför onsdag! Inför RIksbankens möte på torsdag är det inte osäkert, det blir en höjning. Kanske inte den sista heller, det beror på kronan.
————— onsdag
FED MÖTE!!!! Riktigt fest för alla makronördar med andra ord.
Jag tror de låter bli att höja, även om datan faktiskt hade kunnat motivera en höjning. Jag tror däremot de slår an ett hökig ton, dvs att även om de inte höjer så är de inte nöjda med datan, och flaggar för att risken är mycket stor att de kommer att höja i november om inte datan bättrar på sig. Vad är det i datan de inte är nöjda med? Jo att arbetsmarknaden är alltför stark, att lönetrycket inte visar på tecken att släppa, inflationen i den starka service sektorn är för hög, att oljepriserna har börjat stiga vilket kan få spillover effects på andra varor (och tjänster också för den delen) längre fram vilket i grunden handlar om att efterfrågan på olja är för hög, dvs ekonomin är för stark, att ekonomin är för motståndskraftig sett till dagens räntor helt enkelt…. något som gör dom oroliga. För det kan innebära att inflationen kan komma tillbaka.
Men de ser också att jobbskapandet trots alla trendar nedåt, att bankerna slutat låna ut pengar, att goods sektorn mår rätt dåligt, att jobbannonserna minskar, att många andra parametrar i ekonomin faktiskt sedan en tid rör sig nedåt. Bilförsäljning, Husbyggande etc etc…
Men på totalen…. vill dom se mer. Sen förstår dom också att räntans effekter kommer med fördröjning, att jobbskapandet är en funktion av den ekonomiska tillväxt SOM VARIT. Men de vill inte hamna i en 70-tals situation där de släppte på gasen för tidigt.
RänteSÄNKNINGAR har de inte börjat tänka på ännu…. de kommer inte förrän vi har negativt jobbskapande! För FED är det knepigt. För låt säga att arbetslösheten till våren börjar stiga. Då kommer dom bli kritiserade för att de höll i räntan för länge. Att de inte släppte på bromsen i tid. MEN, det är alltid lätt för oss utomstående att säga när vi har facit. För om de släpper på bromsen nu, och det innebär att ekonomin inte bromsar in tillräckligt, och inflationen därför ligger kvar till våren. Ja då var det ett misstag att släppa på bromsen redan nu.
Så därför kommer de hålla dörren öppen för en höjning i november.
Sänkningar kommer, var så säker. Men det kräver att arbetslösheten börjar dra. Det är ingen som med hög säkerhet kan säga NÄR det blir. Bara ATT det kommer tids nog.
Så frågan är hur en icke höjning med hökigt anslag tas emot av marknaden?
Dollarn har varit stark länge nu… så en hel del är taget. Studsar den, så kan det ge viss relief till börsen. Men jag tror inte på någon bestående försvagning. Detta kräver en riktig duvig FED. Där är vi inte. Alltså borde inte börsen kunna stiga uthålligt…
—-
Läste en rapport från MorganStanley som visar att börsen har vid de senaste 6 tillfällena alltid gått starkt , utom en gång, efter SISTA RÄNTEHÖJNINGEN. Har vi sett senaste räntehöjningen redan? Eller väntar det en till i November. Men låt säga att vi är där i trakterna. Varför börsen gått hyfsat efter räntehöjningen beror på TVÅ saker. Framförallt för att räntorna börjar trenda nedåt (i 100% av gångerna) när marknaden inser att det inte blir fler höjningar OCH 2, för att vinsterna har hållit i sig ett tag till. Allt detta skulle man ju kunna tro på och skulle kunna innebära att den positiva Oktober 2022 trenden kommer att hålla i sig ett bra tag. Fullt möjligt!!
BUT, vad de inte tar upp är värdering.
Idag handlas börsen till 20-21X vinsterna på årets vinster. Nästa års vinster kan vi skita i. Jag hade tyckt att det var intressant om marknaden handlades där vid de senaste tillfällena, när börsen fortsatte att stiga efter sista höjningen. Jag är rätt tveksam faktiskt.
PE 20-21 är ingen bra nivå, om man tror vinsterna blir flat eller dåliga året efter. Det krävs fin vinsttillväxt. Vad är oddsen för det?
Säg att marknaden redan nu prisar in räntor på 2%. Då pratar vi earnings yield på 3%. Det är inte gris billigt, men inte så dyrt heller. Men ärligt, tror ni på riktigt att FED sänker räntan med 300 punkter samtidigt som konjunktur och vinster ser hyggliga ut? Jag tror vinsterna ser klart sämre ut då… och då är aktieriskpremien klart sämre. Då får man instället tro på dagens räntor, men hyfsat intakta räntor. Aktieriskpremien blir inte roligare då!
Min poäng var inte att baisse. Bara att jag är skeptisk till historiska jämförelser utan djup där man säger att vid sista räntehöjningen går det såhär, eller vid första sänkningen går det såhär. Så enkelt är det inte.
————– Torsdag
FED lät bli att höja räntan som väntat. Men gav ett rejält hökigt intryck, då man säger att man inte är nöjd med datan, att det finns en klar risk för en höjning i november om datan inte pekar på nåt annat. Att sänkningar finns inte på kartan, inte ens på medellång sikt. Anledningen är att base case är någon typ av soft landing där arbetsmarknaden fortsätter att vara relativt stark, och då kan man inte sänka räntan.
FED tror alltså inte på stigande arbetslöshet i någon större omfattning, och därför kan alla glömma sänkningar. Får de fel, ja då sänker man, man då är det inte längre soft landing.
Så till alla som räknar på aktier med låg ränta, räkna med andra vinster än konsensus 2024. Och alla ni som räknar med konsensus vinster 2024. Gör det till räntor på dagens nivå. Ni som håller på med nåt mellanting… ni är fel ute.
Varför finns det dom som räknar med ett mellanting? Jo dom har tittat på core inflation senaste månaderna som legat runt 0,2-0,3 vilket indikerar en inflation på runt 2,5-3% i årstakt. Core PCE borde därmed ligga runt 2%. På målet så vad är problemet. FED kan ju sänka snart?? FEL ANAYLS. Problemet med dagens analys är att inflationen i service sektorn ligger runt 3-4% i årstakt och är löne- och efterfråge driven, medan den i goods/tillv sektorn har deflation. Mixen ger en siffra som inte avspeglar verkligheten. FED skiter i priserna på begagnade bilar. De bryr sig om lönebildningen och jobbskapandet i Service sektorn…. DÄRFÖR är de inte nöjad med inflaitonsdatan, därför är man långt ifrån säker på att man höjt klart… därför tror man att det kommer att dröja till man sänker.
Powell säger till Amerikanska företag…. För helvete, kan ni börja sparka folk!!!!! Varpå företagen svarar, varför ska vi göra det när efterfrågan är god. Varpå FED svarar, okej räntorna biter inte som tänkt, således måste vi kanske höja mer, eller framförallt, inte sänka på länge. För uppenbarligen läggs det om färre lån varje dag än vad det brukar göra. Då tar också längre tid innan räntorna slår genom.
Räntorna steg, dollarn stärktes, och börserna sjönk.
——
Riksbanken höjde med 25 punkter till 4%. Helt väntat, och något man måste göra för kronans skull. Hade de inte höjt så hade kronan blivit ännu svagare vilket gör oss fattigare och gör så att vi importerar inflation. Inte kul för svenskarna, men det är fortfarande hyfsat fullt på restaurangerna, så jag tror inte Thedeen känner särskilt stor empati.
Finns stor risk att man framgent även måste höja till 4,25%. Om ECB höjer så MÅSTE man. Men även om ECB inte höjer så är risken stor att man måste höja för att stötta kronan.
För att kronan ska vara stark på allvar hade man behövt ligga på 5%+ just nu…. men det är en svår balansgång för att man vill inte gå för hårt åt hushållen. Så många är sura på Riksbanken, men faktum är att DE HÅLLER NERE räntorna i förhållande till var de borde ligga för att stötta kronan.
Så till alla er som gnäller över räntekostnaderna, och gnäller på riksbanken. Gör inte det, för egentligen borde era räntekostnaderna varit ännu högre. Okej säger ni, men det var riksbankens noll ränte politik som tvingade oss att ta stora lån. Det är bara delvis rätt. Om vi inte haft så korkade och populistiska politiker, så hade dom gett Finansinspektionen befogenheterna att i tid reglera bankerna så att vi hade haft ett tak på skuldkvoten (inkomst/lån) och tvingade amortering av stora lån. Då hade folk tvingats låna mindre, TROTS nollränta, och därmed varit mindre exponerade nu när räntorna är höga. Istället gjorde man bara en delvis reglering alltför sent. Men visst, jag är ingen stor supporter av nollränta heller….. man borde snarare legat runt 1% styrränta. Så länge som vi inte har en tajt arbetsmarknad som producerar för höga löner, så bör inte Riksbanken strama åt. Men om skuldsättningen riskerar att öka för mycket, så bör man reglera det från annat håll.
—————
Philly FED kom in på -13,8 mot väntat -1,0 och fg +12…. sämre, och ingen kul nivå. Visar att sommarens studs inte var nåt annat än en studs. Dock lirar den med ISM runt 45, så inbromsning men ingen recession ännu. I linje med den bilden vi har av USA, dvs där jobbskapande kommer ner, tillväxt är måttlig, där service sektorn går okej, fast övriga går klart sämre. Dock ingen outright recession ännu, vilket handlar om att Räntorna biter (nyutlåning är död), men räntekostnader slår inte i paritet med räntorna och där hushållens ”överskotts sparande/likviditet” sjunger på sista versen. Dvs en ekonomin som kanske inte kräver högre styrräntor, men ABSOLUT inte är redo för räntesänkningar. Ungeför exakt samma som Powell signalerade igår.
Jag är inne på att räntehöjningarna i princip är över, kan bli en november höjning. Eller inte. Spelar inte så stor roll…. men att extrapolera detta till sänkningar är ett stort misstag. Detta kräver recession och stigande arbetslöshet. Detta tror jag kommer, och med det sänkningar. Men tajming faktorn gör det svårt.
Varför spelar detta roll…. jo för att om det dröjer, så kan SPX droppa ner till 4200 och sen repa sig till 4600-4800 senare i år. Men om recessionen lurar runt hörnet, dvs räntesänkningar, då är det bara en tidsfråga innan vi når väsentligt lägre nivåer än 4200, och 4600/4800 uteblir.
Imorgon kommer Flash PMIs….
————— fredag
Tysk Mfg Flash PMI kom in på 39,8 mot väntat 39,5 och fg 39,1…. fortsatt deppigt!
EU Mfg Flash PMI kom in på 43,4 mot väntat 44,0 och fg 43,5…. fortsatt deppigt!
EU Service Flash PMI kom in på 48,4 mot väntat 47,7 och fg 47,9… bättre och nivån är fortsatt ok. Hur länge kommer det hålla undrar jag?
Europa är på väg in i lågkonja, men det går ganska långsamt ändå. Lite som i Sverige, där alla fattar vad det innebär när alla måste betala 5% på sina bolån, där man tycker att pengarna inte räcker till riktigt, men det är ändå folk på krogen….
Men det är USA som sätter tonen.
US Mfg Flash PMI kom in på 48,9 mot väntat 48,0 och fg 47,9…. bättre och nivån är inte särskilt alarmerande. Ingen högkonja såklart, men ingen recession heller!!!
US Service Flash PMI kom in på 50,2 mot väntat 50,6 och fg 50,5…. sämre men nivån är fortsatt rätt stark! Detta stör FED….. för viker inte efterfrågan här, så slutas det inte skapas jobb i ekonomin, och då kommer inte heller lönetrycket att strukturellt försvinna, och därmed inte inflationen. Men Service PMI runt 50 kommer det ALDRIG bli några räntesänkningar. Tvärtom är risken stor att det blir ytterligare höjningar.
Dagens PMI skörd ger inte centralbanker anledning att ta ner garden, således är de dåliga för börsen.
Jag tror risken är stor att vi fortsätter mot 4200
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 