Vi börjar successivt rulla över mot den sämsta perioden för börsen, samtidigt som vi har stark börs i ryggen och höga värderingar. Men sentimentet och positionering är klart positiv. I veckan har vi framförallt PMI data och jobbdata från USA, men om man ska vara ärlig så pekar väldigt lite på kollaps, och då tänker jag framförallt på underkomponentern New Orders och Employment som visar på okej aktivitet. Men det ska bli intressant att se hur börsen tar emot datan oavsett. Bolagsrapporter över Q2, som trots allt var ett okej kvartal konjunkturmässigt, har inte rosats på rapporter som inte levt upp till förväntan eller guidar svagt inför framtiden. Marknaden är alltså inte homogent positiv till nyheter oavsett karaktär.
Jag har länge varit förvånad över att räntorna inte biter tag i ekonomin, mer än att utlåning tvärdött. Det handlar såklart om att skulder hos hushåll och företag varit bundna mot lägre räntor. Men det fungerar inte hur länge som helst.
Men en faktor som jag helt klart underskattat varit de långa effekterna av expansiv finanspolitik.
Så låt oss bena ut det.
Budgetunderskott i USA 2020 (oktober 2019 – oktober 2020) blev 3,132tn dollar (15,0% av BNP)
Budgetunderskott i USA 2021 (oktober 2020 – oktober 2021) blev 2,772tn dollar (12,4% av BNP)
Budgetunderskott i USA 2022 (oktober 2021 – oktober 2022) blev 1,375tn dollar (5,5% av BNP)
Budgetunderskott i USA 2023 (oktober 2012 – oktober 2023) väntas bli 1,539tn dollar (c6% av BNP)
Det här är inga småpotatis som ni kanske förstår. Nästan 9tn dollar man spenderar för mycket, i förhållande till vad man tar in i skatt, och istället lånat upp i marknaden. Till stor del hjälp av köp från FED, men nytryckta QE pengar. Men på 4 år ca36% av BNP.
För Svensk del skulle det innebära budgetunderskott på cirka 3,600 miljarder. (om man tänker 36% av 6000 miljarder). Är det mycket? Elstödet, som iofs var en one off, uppgick till 60 miljarder. En ganska stor summa inser de flesta. Men i relation till USAs underskott så är det 60 elstöd, eller 15 elstöd om året i 4 år, eller 1,25 elstöd i månaden varje månad i 4 år.
Fördelat per svensk är det 360,000kr, räknat på 10 miljoner invånare. Det är samma sak som man gav varje svensk 7,500kr i månaden under 4 år. Räknar man på alla arbetande svenskar, drygt 5 miljoner, så blir summan 15,000kr/mån. Räknar man på en familj med två arbetande vuxna är det 30,000kr/mån i 4 år.
Det är en rätt fin lönehöjning.
Alla pengar har ju inte gått rakt ut till hushållen, men väldigt mycket pengar spenderades inte direkt under 2020/2021, utan har sparats och bidragit till god efterfrågan under 2022 och 2023.
Mätningar pekar nu på att detta överskott, som beräknas som förhöjd sparkvot i USA, är på väg att ta slut, och därmed drivs ekonomin av de löner som genereras minus räntekostnader + nyutlåning, och då ser det inte lika muntert ut längre.
Tajming har visat sig vara svår, och detta är till stora delar ett nytt fenomen. Men den fundamentala beräkningen finns där, och den gör ingen glad.
Även om det blir budgetunderkott i USA nästa period, så går mer åt att betala räntor, och de faktiska slantarna som når ekonomin kommer bli färre.
Jag vill påminna alla hur jag tänker kring köpkraft och efterfrågan, och det är följande:
”Antal nya jobb + Löneförändring – Förändring räntekostnader + Budgetunderskott”
Med facit i hand kan man säga att Amerikanska underskott gav en ordentlig Demand push som under 2020/2021 framförallt gav en överkonsumtion av varor, som i sin tur gav en inflations push av guds nåde, men samtidigt innebar att man underkonsumerade tjänster, som sen fick sin renässans under 2022 och 2023, och eftersom tjänstesektorn är Arbetsintensiv, så har det inneburit starkt jobbskapandeunder lång tid. Starkt arbetsmarknad i kombination med hög inflation, gav stigande löner. Allt detta har gett den demand push vi är inne i idag. Den hade kunnat grusas av räntekostnaderna… men eftersom stor del av hushållens lån inte är lika känsliga för ränteförändringar, så har inte räntekostnaderna slagit i paritet med ränteuppgången, vilket gjort att konjunkturen har kunnat utvecklas långt mycket starkare än vad vi tidigare trott utifrån skuldsättning och räntenivåer.
Framöver ser ”budgetunderskott” impulsen inte lika starkt ut
Det borde innebära att jobbskapandet avtar
Det kommer i sin tur innebära att löneläget lugnar ner sig
Detta sammantaget kommer innebära att efterfrågan avtar. Särskilt av tjänster som varit överkonsumerade. Även om Goods sektorn tar fart så sysselsätter den inte så mycket folk, så det blir ingen push på jobbskapandet.
Sen har vi jokern, räntekostnaderna. De kommer inte bli lägre iallafall…
Så länge som lönerna inte kommer ner till MAX 3% så kommer FED inte att sänka. Däremot kan de sluta höja. Men glöm sänkningar.
Vi kommer få anledning att återkomma till detta…..
——————- måndag
Kina NBS Mfg PMI kom in på 49,3 mot väntat 49,2 och fg 49,0…. bättre men fortsatt klent
Kina NBS Non-Mfg PMI kom in på 51,5 mot fg 53,2… varvar ner.
Kina och Europa varvar ner… räkna med mer stimulanser från Kina
USA mår bra, för att den arbetsintensiva tjänstesektorn mår bra, den mår bra för att 1, räntekostnaderna inte är i paritet med ränteuppgången så här långt och 2, excess savings ratio till följd av 36% budgetunderskott under 4 år.
—————– måndag forts
Snabb estimat över inflationen i Europa kom in bra på -0,1% MoM, dvs HCIP ex energi… det är en siffra som borde göra ECB glada att företagen aggregerat där ute vare sig höjde eller sänkte priserna förra månaden. DOCK, tittar man på industrial goods så var den ner kraftigt, och pekar på svag efterfrågan och nästan recessionsliknande läge, samtidigt som Services dom drivs av löner och stark arbetsmarknad visade på motsatsen. Givet att räntor biter och konjunkturen saktar in så borde lönetakten komma ner och därmed pressa inflationen, men risken är stor att ECB ändå höjer till 4% i september. Datan avgör. Sen borde det räcka med 4%, som borde hålla sig åtminstone till vi har ett recessionsliknande läge totalt sett i ekonomin, dvs där arbetslösheten stiger. Oklart när!
Chicago PMI kom in på 42,8 mot väntat 43,3 och fg 41,5…. visst kan ISM Mfg studsa lite imorgon, men vänta er inte för mycket. Hela Tillverkningssektorn har lite studs potential, men det är inte där jobben skapas. Viker Services så viker jobben, det är vad som räknas.
—————– tisdag
China Caixin Mfg PMI kom in på 48,2 mot väntat 50,3 och fg 50,5… svagt. Lär komma stimulanser därifrån.
Tysk Mfg PMI kom in på 38,8 mot flash 38,8 och fg 40,6
EU Mfg PMI kom in på 42,7 mot flash 42,7 och fg 43,4.. inget nytt på båda
US Mfg PMI kom in på 49,0 mot flash 49,0 och fg 46,3
Därför var ISM extra intressant,
ISM Mfg PMI kom in på 46,4 mot väntat 46,8 och fg 46,0…. inte mycket till lyft
Dito Prices kom in på 42,6 mot fg 41,8…. fortsatt deflationstryck
Dito Employment 44,4 mot fg 48,1….. oj, nu tror jag faktiskt de börjar göra sig av med folk.
Dito New Orders 47,3 mot fg 45,6… viss uppryckning men inte mycket att hänga i granen
Så goods/mfg sektorn i USA mår inte så bra, men knappast recession ännu. Tror jag att jänkarna underkonsumerat varor länge nu, och det är dags för ett ryck, kanske på bekostnad av tjänster? Njae, tveksamt, men jag ställer mig frågan till var köpkraften ska komma från.
Om tjänstesektorn varvar ner så kommer jobbskapande och löner att varva ner, och då kan man fråga sig var pengarna ska komma från? Excess savings ratio har gjort sitt bästa. Räntekostnaderna lär knappast sjunka.
På torsdag kommer data för Service sektorn… den är otroligt viktig för mig. Jobb och inflationsdata är såklart viktigare, men jag räknar med att få tidiga signaler från ISM….. därför.
ADP kommer imorgon, vilket är en riktig skitsiffra, men marknaden bryr sig.
—————- onsdag
ADP kom in på 324k mot väntat 189k och fg 454k (nedrev fr 497k)…. klart starkare, men det var den även förra gången och det var ingen bra guide för NFP
Marknaden är som bekant framåtblickande, och man kan se det på lite olika sätt…
I januari 2022 handlades börsen på 4800 och diskonterade låga räntor och starka vinster om 9 månader, dvs i oktober 2022. Verkligheten blev en annan i oktober. Den blev höga vinster och höga räntor. Därför handlades börsen ner till 3500.
I oktober 2022 handlades börsen till 3500 och prisade in höga räntor och låga vinster. Nio månader senare i juli i år blev verkligheten annorlunda, då räntor och inflation faktiskt slutade stiga och började röra sig nedåt (om än sticky) samtidigt som vinsterna fortsatte att vara höga. Detta gjorde att börsen kunde stiga till 4600.
Nu står vi på 4600 och börsen prisar in att nästa sommar ska bjuda på lägre räntor och goda vinster.
Vi kan diskutera senare hur man tror det ska bli. Men det är rätt intressant att vid de två förra gångerna så blev verkligheten annorlunda mot vad som var inprisat, och börsen anpassade sig.
Börsen kan ha rätt eller fel, jag stångas inte här för vad det blir. Bara att om det inte blir som börsen prisat in, så kommer börsutvecklingen bli dålig.
Det intressanta är också att den anpassar sig innan det hänt. Dvs om det blir svaga vinster och/eller höga räntor, eller en mix av allt, så väntar inte börsen på att det ska hända utan prisar in det i förväg. Så när vi ser verkligheten, då är det inprisat.
Därför går det inte att att säga ”idag är vinsterna goda och räntor/inflation på väg ner” och därför ska vi ha bra börs framöver. NEJ, det är helt fel. Man kan säga så här ”Eftersom vinster är goda idag och inflation är på väg ner” så handlas börsen till 4600 idag. Men det säger inget om framtiden.
För att kunna spika börsutvecklingen framöver, så måste ni kunna spika vinst- ränteutvecklingen om nio månader.
Så om någon tror sig ha en uppfattning om börsen framöver, men inte vinst- och ränteutvecklingen. Den personen ska ni INTE lyssna på.
Sen finns det dom som har en uppfattning om vinst- och ränteläge om 9 månader, som jag. Men de kan ha fel, som jag. Jag trodde att den höga räntemiljön då, skulle framkalla recession idag. Därför trodde jag på låga/lägre inflation och räntor (vilket delvis blev rätt) men framförallt väsentligt lägre vinster, vilket blev tokfel. Jag trodde vi skulle vara i vinstrecession nu, det är vi inte.
Om nio månader, våren 2024, så tror jag på samma analys som jag hade i oktober 2022 inför läget sommaren 2023. Dvs låga/lägre inflation och räntor, men framförallt lägre vinster. Ser man till vad börsen prisar in idag så är det låga räntor (där tycker vi samma) fast med höga/högre vinster. Där tycker vi inte samma. Om 9 månader, dvs till våren, så vet vi svaret.
Egentligen finns 4 utfall:
1, lägre räntor, låga vinster – ej inprisat, ger dålig börs
2, lägre räntor, höga vinster – inprisat, ger stabil börs
3, fortsatt höga räntor, höga vinster – ej inprisat, ger volatil börs men inte säkert så dålig börs
4, fortsatt höga räntor, låga vinster – ej inprisat, ger dålig börs
Ett försämrat vinstläge ger garanterat sämre börs. Men fortsatt starka vinster behöver inte göra det.
Vad FED gör och inte gör, är viktigt, men var konjunkturen tar vägen är viktigare.
—————– torsdag
Kina Caixin Service PMI kom in på 54,1 mot fg 53,9…. ok visst utplaning i service sektorn. Undrar om det är förväntningar om stimulanser som påverkar respondenterna, eller det är faktisk efterfrågan?
Tysk och Europeisk Service PMI kom in i linje med Flash Estimaten, vilket numera ligger runt 50. Det är inte kö till restaurangen, men den är hyfsat fullbokad. Åtminstone prime time.
Europa ser inte kul ut om du frågar mig, särskilt jämfört med USA
1, Mer beroende av omvärlden, genom exportens direkta och indirekta effekter. ”Om USA går bra, så går Kina bra, om Kina går bra, så går Europa bra” typ…. men givet den tuffa politik USA driver mot Kina så har det snarare varit, ”USA måste må bra, även om det sker på bekostnad av Kina. Således har Kina inte gått så bra, vilket påverkat Europa negativt.”
2, tjänste/service innehåll i ekonomin mindre i Europa, och leder inte ekonomin som export/tillverkningssektorn gör. I USA är det tjänste/service sektorn som bestämmer vilket är bra för tillväxt då tillväxt i denna del av ekonomin skapar fler jobb, fler jobb ger fler pengar att spendera allt annat lika.
3, skulderna är bundna på kortare tid. Även om ex Tyskarna jämfört med ex svenskarna amorterar mer och har längre löptider
4, Likvida medel, Fixed income har haft sämre utveckling
5, Aggregerat budgetunderskott mindre. Dvs mindre fiskal stimulans. Detta är ju i förlängningen bra, men samtidigt håller det tillbaka tillväxt.
Det som förvånar är att Europa börjar hacka redan innan USA. Normalt sett följer vi deras cykel med 5 månaders fördröjning.
I eftermiddag kommer den datan jag personligen tycker är mest intressant. US Service PMI
US Service PMI kom in på 52,3 mot flash 52,4 och fg 54,4… inline
US Non-Mfg ISM kom in på 52,7 mot väntat 53,0 och fg 53,9… sämre
Dito Prices kom in på 56,8 mot fg 54,1… oj studs. Inget starkt deflationstryck i servicesektorn inte. Kanske inte så konstigt när lönekostnaderna ökar, och efterfrågan är god. Då hade inte jag heller sänkt priserna.
Dito Employment kom in på 50,7 mot fg 53,1…. här börjar det svalna sen nån månad. Man sparkar absolut inte… men man är inte lika het på att anställa. Goods/Mfg sektorn är ju redan där, så frågan är vad som ska hålla uppe den goda jobbtakten?
Dito New Orders (bokningar) kom in på 55,0 mot fg 55,5… fortsatt starkt, ingen lågkonja i servicesektorn lurar runt hörnet.
Dito Busioness Activity kom in på 57,1 mot fg 59,2… om fg beskriver framtid, så är denna mer nuläge, och det är inte på nåt sätt dåliga tider/efterfrågan…
Ingen dålig data från service industrin….. och givet dess styrka så är jag fortsatt skeptisk till hur löner och cpi ska kunna etablera sig under 3% resp 2% i årstakt. Visst, senaste inflationsdatan har varit bra, driven av goods/mfg, PPI, frakter, råvaror och allt… men jag ser risker till senaste tidens optimsim.
Sen tror inte jag att denna sektorn kan stå sig i långa loppet, den fiskala stimulansen kommer ebba ut och räntorna bita allt hårdare…. men juli är fortsatt ok, och juli brukar vara en bra sommar månad… snart kommer hösten!!!!
Vad gäller SPX så visade den lite svaghet igår. Är det början på nedgången eller hack i kurvan? Vet ej. Vi har gap nere på 4,443 men även uppe på 4,568. Rent tekniskt bevakar jag 4,440 området som stöd i mars trenden. Bryts detta väntar 4200, stöd i oktober trenden.
Båda ISM Employment var svaga. Normalt sett är juli är bra månad sett till jobb medan augusti är dålig. ADP och Challenger var bra. Tror siffran imorgon kan bli rätt inline… i augusti/september ser det värre ut! Hur tror ni börsen tar svaga jobbsiffror i höst? Bra, för att det innebär lägre lönetryck och därmed inflation… ELLER, de fattar var det barkar och slutar lita på vinsterna när börsen handlas på PE21?
SÅG NI APPLE?
———— äntligen fredag
NFP kom in på 187k mot väntat 200kr och fg 185k (nedreviderat fr 209). Vissa anser att det är en soft siffra. Jag tycker den är rätt inline och i absoluta termer tyder på en rätt välmående ekonomi. Detta i en historiskt tajt arbetsmarknad. Juni/juli är säsongsmässigt starka jobbmånader. Augusti och september blir värre. Q4 kan bli riktigt svaga om det fiskala ebbar ut och råntorna biter allt mer… men just denna siffran var inte särskilt soft…
lönerna är skrällen ingen pratar om. De kom in på 0,4% mot väntat 0,3 och fg 0,4. Det lirar med 4-5% i årstakt. Skapligt jobbskapande i tajt arbetsmarknad . Vad hade ni trott?
på sistone har alla varit glada över de låga inflationssiffrorna. Tacka goods/mfg sektorn för det. Men när lönekostnaderna som är by far största kostnadsposten, och som årerfinnes i ALLA företag ökar så mycket. Tror ni på allvar att inflationen kan etablersig på 2% om lönerna taktar på 5%. Det tror inte jag och det tror inte Fed. Resultatet hade varit att företagen accepterat vinst minskningar av stora mått. Så närmaste månaderna mste någon ge efter…
i min värld finns två vägar;
1, världen bromsar in, arbetslösheten stiger, inflationen dör, räntrna faller… men vinsterna likaså
2, världen är ”resilient”, arbetslösheten fortsätter att vara låg, inföationen är strukturellt hög, vinsterna håller sig
Jag är förvånad överdollarn och räntornas reaktion idag, men ser det mer som en reaktion på senaste tidens starka rörelse…tror snart på motsatt reaktion vilket borde tvinga ner Spx till 4400-4450.
Trevlig helg