Är du en speckare eller investerare?

Många vet att de är speckare, och de gillar det. Oftast tycker de att de har en edge som gör dem smartare än genomsnittet och därför kan de slå marknaden. Ett är säkert, matematiskt kan alla inte slå marknaden. Om index är ett genomsnitt av marknaden, så måste det finnas några som går sämre än index, om någon går bättre. Alla kan inte gå bättre än genomsnittet, för då kan det ju inte skapas någon genomsnitt 🙂

Det finns även speckare som tror att de är investerare. Det är den värsta sorten. Det kan kosta mycket.

Vad är skillnaden mellan en investerare och en spekulant?

De flesta svara nog, en speckare tar högre risker och är kortsiktigare.

Samtliga anledningar är fel. En INVESTERARE struntar i hur aktiekursen rör sig. En investerare struntar i kursutvecklingen för att han inte tror att han kan förutspå den. På frågan hur han tror aktien ska gå svarar han; jag vet inte. Däremot kan han svara på hur bolaget förväntas utvecklas. På sin höjd skulle han kunna säga; jag tror aktien kommer gå upp, givet de estimat jag har för de framtida vinsterna. Men poängen är att han gör en prognos över bolagets vinstutveckling, inte aktien. Spekulanten gör precis tvärtom. Han bryr sig bara om vad aktiekursen står i när han köper aktien, bolagets utsikter, vinster och utdelningar. Sen får aktien röra sig som den vill.

En SPEKULANT köper en aktie för att han tror att priset på den ska gå upp. Han försöker tajma köpet och säljet så att han köper aktie till ett pris och säljer den till ett högre! Han brys sig om vad som händer i bolaget, men det handlar uteslutande att komma fram till om dess effekter på aktiekursen. Om kursen går ner efter att han köpt aktien så har han misslyckats, oavsett vad som händer med bolaget och dess vinster.

En spekulant hoppas att aktiekursen ska gå upp, en Investerare hoppas att vinsterna, och därmed kommande utdelningar, kommande kvartal ska bli bra i förhållande till priset han betalt för aktien (en relation mellan Börsvärde och Framtida vinster, även om storleken på Eget kapital och alternativ avkastning/räntan spelar in)

Ex, Du kan köpa en aktie för 100 kr, vinsten kommer in på 10 kr per aktie, varpå dem delar ut 50%. Därefter fortsätter vinsten att stiga med 10% i flera år, och utdelningen ligger fortfarande på 50% av vinsten. Räntan på en lång statsobligation ligger under hela perioden på ca 3%. Aktiekursen sjunker under perioden till 90kr.

Ovan hade gjort investaren nöjd. Han hade troligtvis köpt aktier för de utdelningspengarna han tagit emot. Spekuleraren hade troligtvis varit missnöjd och stoppat ur sig redan vid 95 kr, och återupptagit jakten på en aktie som kan stiga. En Investerare säljer av en anledning. Aktiekursen reflekterar inte underliggande värde på företagets rörelse. Inte för att kursen gått upp eller ner.

Detta var bara ett exempel…

I motsats till vad många tror kan en Investerare ta både hög risk och vara kortsiktig. Dvs när han går in i ett nystartat biotech bolag. det är fortfarnade de framtida vinsterna (och därmed utdelningarna) han suktar efter trots att de ligger långt borta och är riskabelt.En Investerare kan också kortsiktig, om det kommer info från bolaget som gör att hans kalkyl inte håller, och kursen inte har reflekterat detta. Eller kursen går upp starkt under kort tid utan att det reflekteras av bolaget.

En investerare bryr sig inte om aktien skulle avnoteras från börsen dagen efter han gjort en investering. Det viktiga för honom är vad som händer i bolaget. En spekulant kräver en notering då allt handlar om spekulation att priset ska gå upp. En spekulant kan göra liknande analys inför sitt köp som investearen. Dvs att hitta undervärderade bolag. Men det är fokus på kursförändring och inte vad som händer i underliggande bolag som utgör skillnaden!

Det är också extremt viktigt att påpeka att en investerare inte behöver vara mer framgångsrik än en spekulant. Det är extremt svårt att göra bra bedömningar av ett företag och dess utsikter och dessutom sätta en prislapp på hela kalaset. Den som investerar regelbundet kommer tids nog göra en hel del riktigt dåliga investeringar, it s just a matter of time, och kan du inte leva med det så ska du nog inte vara investerare.

Vem är du egentligen, tittar du på din aktieportfölj varje dag och hoppas på uppgång (oavsett bakomliggande skäl), eller följer du dina bolag och ser till att de utvecklas i enlighet med de kraven du hade när du köpte aktien, och struntar i var börsen och Mr Market gör med kurserna från en dag till en annan?

En annan reflektion i dagar som de här är DIVERSIFIERING.

Förr i världen kunde man gömma sig bakom läkemedelsaktier och annat när det gick ner. pga av ETFer, indexfonder och algohandel går allt ner idag. Det har gjort att man får gömma sig i andra Tillgångsklasser. Multiasset fonder har blivit populära. Utifrån ovan exempel vill jag göra en härledning.

Är aktier, räntepapper, mark- och fastigheter, hedgefonder, valutor, råvaror, private equity samtliga FINANSIELLA TILLGÅNGAR?

Nej hävdar jag. En finansiell tillgång måste avkasta något. Hur räknar du fram värdet på en stålkontrakt? Eftersom det inte avkastar något så går det inte att räkna på.

Visst du kan estimera supply and demand och som om priset bör gå upp eller ner. Men faktum är att du är en spekulant om du köper råvaror för det enda sättet du tjänar pengar är om priset går upp, och det är spekulation. Valutor är samma sak faktiskt. Om vi utgår från att det bara är prisskillnader som avgör avkastningen så blir det en nollsummespel mellan den som köper och den som sålt, således kan det inte skapas något värde.

räntor, aktier, mark – och fastigheter (förutsatt att de yieldar något) är tillgångsslag.

Private Equity är egentligen onoterade aktier, alltså aktier. Sen är det frågan var belåningen ligger, i din portfölj där du köper aktierna, eller i bolaget. Det är en parentes.

Hedgefonder är inte heller en tillgångsklass. De försöker tjäna pengar på aktier eller aktierelaterade instrument eller räntor eller ränterelaterade instrument.

Ex, I en värld som består av två hedgefonder, med två aktier att tillgå, så gör den ena hedgefonden följande investering, de köper aktien A och blankar aktien B. Den andra hedgefonden gör tvärtom. Detta är ett nollsummespel. Ett index över hur de här bägge fonderna går uppvisar NOLL villväxt. Vissa fonder är inte så neutrala, men de handlar det inte om Alpha, utan Beta, dvs de tar en marknadsrisk.

Varför visar då Hedgefonder som grupp upp en avkastning på ca 8% om året, med ca 10% volatilitet sedan 1993. Samtidigt visar SPX upp ungefär samma avkastning till betydligt högre vol, säg 20%. Långa räntor har väl gett 5% till 5% vol gissar jag. Teoretiskt skulle man kunna säga att en portfölj som innehåller 60% räntor och 40% aktier har ungeför samma risk som en hedgefond (0,6 x 5% + 0,4 x 20 =11%). Avkastningen borde landa på ca 6%. Ovan är INTE bekräftade siffror utan jag höftar lite, men känslan är att en portfölj bestående av räntor och aktier i samma delar så att du uppnå samma volla som ett genomsnitt av marknadens hedgefonder har UNDERPERFORMAT hedgefonder generellt med en eller två procent.

Frågan är, om detta beror på att hedgefonder som går omkull alt läggs ner pga dålig avkastning plockas bort ur index och därmed ser det bättre ut än vad det är…. eller beror det på något annat? Jag vet faktiskt inte!

href=”https://kortsikt.files.wordpress.com/2011/09/hedge-fund-index-google-bilder.jpg”>

Min poäng är att var försiktig med den nya sortens multi asset fonder, som tar höga avgifter. På några års sikt behöver det inte bli så imponerande.

Du kommer långt bara genom kombinera räntor och aktier… mark och fastigheter ska man som privatperson förmodligen göra private. Satsa på låga avgifter i ditt aktie- och räntesparande, det betalar sig på lång sikt.

Välj gärna billiga indexprodukter. Men fråga dig själv om det är ett bra index. Jag säger inte att det är lätt att slå index, väldigt få lyckas över tiden. Men Index i sig självt kan ifrågasättas. Bolag som haussas av olika skäl tar större plats än de som baissas. Index per definition är övervärderat. Ville du verkligen ha en indexportfölj i mars år 2000 när Ericsson vägde över 30%? Undersökningar har visat att simpla produkter där alla aktier väger lika mycket har uppvisat större riskjustead avkastning än Mcap viktade.

Kombinera räntorna och aktierna utifrån din riskapitet och placeringshorisont. Se till att taktiskt återställa vikterna när endera tillgångsslag rör sig mycket.

Kanske kan du vara modig, på marginalen, att vikta upp aktiedelen när du tror att det finns förutsättningar för uppgång och tvärtom. Men tänk på att detta är extremt svårt att lyckas med över tiden.

Gillar du att specka. Lyft ut en slant ur portföljen som du kan specka aktier för… men specka inte för stora portföljen. De allra flesta misslyckas över tiden!

Glöm inte att räntesidan är en vetenskap för sig. Prioritera låga avgifter, fonder som varit med länge, minst 5 år och gjort bra i från sig. Diversifiera mellan 1, ratings, dvs allt från länder till företag, mellan 2, regioner allt från Sverige till USA och EM samt löptider… 3, korta på ett år och långa över ett år.

Trevlig helg

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s