I förra inlägget beklagade jag mig över att det inte finns någon inflationsdebatt. Dvs om man har förväntningar om låg reporänta så borde man rimligtvis har låga inflationsförväntningar. Robert Bergqvist på SEB var en av dem som inte trodde på någon hög reporäntan i framtiden… och anledningen? Varsågod!

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3867513.ece

Väldigt intressant, synd bara att journalisten inte tog det ett steg längre och frågade om kopplingen till bolån och fastighetspriser. Men jag tror mig veta vad han svarat om han fått den frågan, dvs

”Den låga inflationen har pressat ner räntorna till dagens rekordlåga nivåer. Det har gjort att bolånen blivit billiga, vilket gjort att det funnits mer pengar att lägga på bordet vid en bostadsaffär. Detta har tryckt upp priserna. Om priserna är för höga idag, är helt relaterat om lånen är för stora, och det är helt relaterat till om folk kan betala sina räntekostnader, vilket de med råge kan i dagens räntemiljö. Skulle däremot inflationen röra sig kraftigt uppåt, då kan den här kalkylen sättas ur spel…. men det finns inget som pekar på att den kommer göra det i det korta perspektivet.

På sikt däremot finns det risk för att en mer normal konjunktur innebär en mer normal inflationstakt. Dvs en högre inflationstakt än den vi ser idag, som är historiskt låg. På samma sätt finns det risk att de negativa realräntor som erbjuds på många håll, och som till stor del är en effekt av en mångårig aggressivt expansiv penningpolitik, inte heller är uthålligt utan på sikt kan normaliseras mot en mer balanserad nivå, dvs en nivå i paritet med inflation. Detta sammantaget gör att det finns en risk för högre räntor på sikt . Det är den här räntenivån man borde utgå ifrån när man diskuterar storleken på skulderna. Klarar låntagarna av att betala sina boendekostnader vid den här räntan eller inte? Om de gör det, ja då är inte nivån på skulderna för hög, och därmed är bostadspriserna korrekta. Det yttersta beviset på att vi har rätt nivå på skulderna är att folk klarar sina räntebetalningar, och inte är tvingade att sälja sin bostad i syfte att lösa lånen. Klarar låntagare inte av räntebetalningarna, ja då är lånen för stora, och då kan vi även hävda att priserna är felaktiga. Den här ”bubblan” är i så fall orsakad av att banker och låntagare gjort felaktiga och riskabla bolånekalkyler. IDAG bör arbetet inriktas på att säkerställa att alla de här kalkylerna håller för ett stresstest. Det är också viktigt att inte klumpa ihop alla låntagare till en, utan hantera dem en och en.”

Tekniskt touchade OMX sitt trendtak igår…. och RSI ser ut att behöva komma tillbaks mot 50ish innan vi gör en förnyad attack mot ATH 1547. SPX håller alltjämnt i taktpinnen! Ska vi för första gången få en klassiskt positiv januari effekt som tar börsen upp mot de här nivåerna måntro? Jag tror det är fullt möjligt!

ps. Kan inte nuvarande regering upplösas i nästa vecka, sen bildar Moderaterna och Sossarna regering, med Löfven som statsminister, eftersom han är största parti, och på så sätt köra över SD, och alla andra. För att regeringen ska fungera så får M lägga ner sina mest högeraktiga ideér, och S får lägga ner sina mest vänsteraktiga idéer, och vi får en politik som är ganska blandad och i mitten och som förmodligen passar rätt många? ds.

ps2. Någon frågade mig hur jag ser på nettoeffekten av FEDs hökaktiga stil, och ECBs duvaktiga stil. Vad är implikationerna, nettot, när det pekar i så skilda riktningar. Framförallt för räntor? Så här ser jag på det, den amerikanska 10 åringen låg i början av året på 3%, idag 2,2%. Ett tapp på 80 punkter. Den tyska 10 åriga bunden låg på 2,0% i början av året, idag 0,7%. Ett tapp på 130 punkter. Skillnaden är 130-80=70 punkter. Det är marknaden som prisat in nettoeffekten av ECB och FEDs olika policies. På de 2 åriga kontrakten ligger skillnaden på 35 punkter. My take är att kommer FED inleda en räntehöjningscykel så går räntorna upp på bägge sidorna av Atlanten med ungefär lika mycket… USA något något mer. ds.

Trevlig helg!