Om jag tvingas spekulera

Spekulera=att göra mer eller mindre kvalificerade gissningar med mycket hög risk att få fel.

Jag stöter ofta på vänner och bekanta som inte är i branschen, som brukar säga, när vi frågar dig om råd vad beträffar vårt sparande, så brukar du aldrig vilja ge några råd. Det kan dem iofs förstå av olika skäl. Sen läser dem bloggen från tid till annan men den gör dem inte klokare. Det är ju rätt, för det är inte tanken med bloggen heller.

Men om jag ändå, med kniven mot strupen, tvingas ge råd hur man ska förvalta sina surt förvärvade slantar så blir det nåt sånt här:

Jag tror börsen är inne i en typ av 5 vågs rörelse.

Den första vågen var från botten 2008 till 2011. Den andra vågen var sättningen under 2011. Nu är vi inne i våg 3. Nästa våg 4 kännetecknas av en större sättning. Sen kommer våg 5 som är en avslutande uppgångsfas.

Tajmingmässigt har jag ingen aning när saker och ting ska hända.

Vi kan ha sett toppen på våg 3, men chsnsen är ändå betydande att vi har en körare till uppåt.

Om man är väldigt riskavert så skiter man i den och lägger sig cash. Om man är risk neutral så kan man ha 50% i aktier. Om man är ok med risk och jagar avkastning så ligger man helt i aktier. Men för de två sistnämnda strategierna så gäller det att man jobbar med stopp loss, och att man känner sig själv att man klarar av att ta en stopp. Gör man inte det ska man ligga cash. Om man jagar de sista procenten i våg 4 så gäller det att, trots att man har rätt, att man har en exit strategi. För du vill ligga i cash när våg 4 rekylen kommer!

Bry er inte om räntebärande för cash delen.

Sen kommer våg 4 korrektionen. Då ska man köpa! Storleken på korrektionen är svår att sia om men minst 20% eller ca 38% av 2011 uppgången. Det viktigaste är inte att träffa botten utan att köpa väsentliget billigare än idag. Anledningen till att vi får en korrektion beror på stigande räntor. Frestas inte att köpa obligationer i korrektionen, trots att de blivit billigare. Du ska köpa aktier.

Våg 5 kännetecknas av stigande konjunktur och vinster, och stigande räntor och aktier. Det är först när du ridit klart på väg 5 och du har sålt dina aktier, trots att alla säger att du är dum i huvudet som säljer, som du ska köpa långa räntebärande papper, trots att alla även där säger att du är dum då folk sedan en tid sålt sina obligationer, vilket tryckt upp räntorna.

Sen väntar den sedvanliga kraschen då alla säljer sina aktier, som de köpt av dig när du sålde, och kastar sig efter trygghet, dvs statspapper som börjar stiga, dvs räntorna pressas ner.

När det är dags för en ny cykel säljer du dina obligationer med god avkastning, och köper aktier till mycket förmånliga priser, och så börjar allt om igen.

Största problemet att det inte kommer fungera är förmodligen du själv. Detta kräver tålamod och förmågan att agera trots att det känns jobbigt och riskabelt!

Enkelt va?

VARNING FÖR SPEKULATION!

Ps. Många sitter på aktieportföljer med innehav de haft länge och tror på. Det kanske är lättare sagt än gjort att bara kasta sig in och ut ur marknaden. Jag fattar. Men ett tips kan vara att gå kort OMXs30 terminen med samma summa som din portfölj. Då blir nettoeffelten som om du låg cash minus din portföljs avvikelse mot index. Bra va! Ds

Ps2. När vi ändå håller på så kan vi prata lite risk, för jag brukar alltid få lite motreaktioner i form av, oj det där är lite risky för mig! De flesta har fel uppfattning om vad risk är. Risk är inte svängningar av din förmögenhet. Risk är att förlora pengar. Om du visste att dina 10kr blev 100kr över en 10 årsperiod, så skulle du välja det framför att de växte till 20kr, oavsett hur mycket de svänger. Risk handlar alltså om NÄR du köper tillgångar som svänger. Köper du dem vid fel tillfälle så är det jätterisky, köper du dem vid rätt tillfälle så är det inte särskilt risky. Det bygger på att du är långsiktig, minst 10 år. Men det är dem allra flesta, exempelvis en 65 åring som väntas plocka ut sina pengar under en 20 årsperiod, så ligger hans genomsnittshorisont på 10 år. Alltså gäller detta dem flesta. De flesta säger också att de har en absolut syn på sparandet. Men det är också helt fel, nu när vi talar om 10 år och mer. Sitter du på en fond som avkastat 5% i årlig avkastning under 10 år, samtidigt som marknaden är upp 15%, så kommer du känna att du hellre skulle haft den senare. Anledningen att du inte känner så idag beror på att det är en stökig värld… Någon gång i framtiden kommer du garanterat att känna så.

Anledningen till inga rådgivare säger detta till dig beror på att de inte anser att det går att veta NÄR man ska äga aktier eller inte. Vad beträffar tajming så är det så. Det går inte att över tiden tajma marknaden. Men med hjälp av gansla enkla regler så kan du sälja dyrt och köpa billigare. Det är inte tajming. Det handlar om värde och pris. Det finns två skäl till varför rådgivare inte tillämpar detta. Det första är att de garanterat inte kommer att ge rådet att köpa på botten eller toppen, vilket kunden kommer tycka är frustrerande då det kan ta flera år innan rådet visade sig vara bra. Då hinner relationen försämras många gånger om. Risken är stor att kunden byter rådgivare. Den andra faktorn är att kunden har en tendens att inte vilja sälja när han borde, och tvärtom när han borde köpa. Det är som bekant oftast hausse och känns rätt bra att sitta på aktier när man borde sålt och tvärtom. Det gör att rådgivaren måste övertala honom, vilket inte är så kul med tanke på att han ändå kommer ha ”fel” då det inte går att tajma marknaden. Alltå bryr sig inte rådgivningsSverige om om att öka och minska på aktieexponeringen, trots att priset vs värdet är den avgörande faktorn för verklig risk, absolut och relativ avkastning.

Ds2

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Om jag tvingas spekulera

  1. Emanuel skriver:

    Du brukar nämna ”stigande räntor”. De kommer aldrig att höja räntan pga den massiva bondbubblan som man har blåst upp… http://youtu.be/olYr-8gErQg

    • GaStan skriver:

      Jag tror du har fel.

      Inflationen är på väg upp i usa, och om de inte höjer räntan när den börjar bli för hög så kommer valutan att börja försvagas kraftigt, vilket gör att man importerar ännu mer inflation, vilket pressar upp marknadsräntorna, och försvagar valutan ännu mer. Marknadsräntorna kommer börja stiga oavsett om fed höjer eller inte, då ingen rationell investerare är beredd att köpa negativ realavkastning, givet att konjunkturen normaliserats.

      Det finns även ett mer långsiktigt skäl, och det är att Fed vill inte bli sittande med nollräntor och proppfull balansräkning när nästa recession slår till. Då saknar de vapen att stimulera genom penningpolitiken, och den situationen vill ingen nationalbank hamna i. Fed har sagt detta flera gånger. Läs protokollen.

      Men visst har du en poäng, anledningen till att vi lyckades undvika en depression a la 30-tal med 20% arbetslöshet beror på extremt stimulativ finans- och penningpolitik i kombination med lite flax att världshandeln har globliserats på riktigt, vilket medfört höjt kapacitetstak och struktullt låg inflation. Priset för detta är att tillväxten kommer bli lägre vad vi är vana vid en konjunkturuppgång till följd av högre räntekostnader.

      Du kan också få rätt i att räntorna inte kommer att stiga, men inte av de skälen du anger utan pga av att inflatioen inte tar fart, vilket i sig grundar sig på för svag tillväxt och jobbskapande. Något som fortfarande är ett fullt möjligt scenario.

  2. Emanuel skriver:

    Kolla gärna på videon och berätta varför de har fel när de förklarar kopplingen mellan ”bonds” och ”derivatives”. Jag visste inte att det hängde ihop så. Det är helt otroligt.

  3. Emanuel skriver:

    Enligt Martin Amstrong kommer de eventuellt att höja senare i år och det kommer att locka ännu mer utländsk kapital till USA vilket kommer att förstärka dollarn ännu mer. Detta kommer att orsaka en våg av ”cascading defaults” i många länder som har stora skulder i dollar. Antar att effekten av detta blir en global depression så jag tror inte vi har ”undvikit” något. Systemet kommer att kollapsa under sin egen skuld: 100 trillion? Och visst då kan man undra vad som händer 🙂

    • GaStan skriver:

      Vilka länder har stora Statsskulder i dollar, bortsett från USA?

      En stark dollar är bra för de allra flesta nu, bortsett från USA då!

      Skicka gärna länken igen, för den fungerar inte!

      • Emanuel skriver:

        Den här var länken: https://www.youtube.com/watch?v=olYr-8gErQg. Fungerar utan problem.

        Det handlar om carry trades. Kolla http://davidstockmanscontracorner.com/the-implosion-after-oil-nearly-6-trillion-of-emerging-market-dollar-debt/

        och

        http://charleshughsmith.blogspot.se/2014/11/why-rising-us-dollar-could-destabilize.html

        ”In effect, the failure to address the structural problems revealed in the Global Financial Meltdown of 2008-2009 have been transferred to the larger foreign-exchange (FX) market, which is connected to virtually everything in the global economy.”

      • GaStan skriver:

        Jag har sett youtube klippet och tittat på länkarna. Mycket intressant. Stort tack!

        Att avhandla varje påstående skulle ta väldigt lång tid, men det kanske jag borde göra!

        Ur perspektivet om uppgifterna stämmer eller ej, så verkar det mesta vara sant. Några få saker är jag tveksam till.

        Men det är konklusionerna som brister. Mycket håller jag med om, men mycket håller jag inte alls med om.

        För att generalisera något så tycker jag att de ser för ensidigt på läget idag. De ser nästan bara till skuld perspektivet. Det finns även en annnan sida av det myntet. Bakom många lån finns tillgångar, även om värdet av dem kan skifta. Bakom många lån finns folk, företag och stater med inkomstströmmar. Skuld har blivit lite av ett skällsord idag, det är synd. Skuldsättning, sund sådan, är drivmedel för ekonomin, en möjlighet för dem med överskott att förränta sina pengar. Något som driver ekonomin framåt och bidrar till ökad produktivitet och välstånd. Skuld blir ett problem när den är osund, och delar av världen är osund, och det gör oftast ont när dem misstagen rättas till, men allt är inte fel.

        Hushåll och företag, dvs privata sektorn, är inte särskilt högt belånad på globalbasis idag. Det är framförallt staterna som är det… Vissa mer, andra mindre. Priset av att vi inte har störtat in i någon depression kommer vi få betala de kommande årtiondet med strukturellt lägre tillväxt… Men jag tror inte på någon härdsmälta.

        Guld tror jag inte alls på, av många olika skäl, men det främsta är att stigande realräntor. Tror att guldet kommer nå 700usd någon dag.

  4. Emanuel skriver:

    Jag kan delvis hålla med. När skulderna är så stora som nu kommer man i en snart framtid att tappa förtroende på regeringarna. Många av de, stora och små länder, är skuldsatta till max som du säger och de har ingen avsikt att betala tillbaka skulderna, det är vi väl överens om…det går inte. Samtidigt jagar regeringarna pengar som galningar. Titta på vad som händer i Frankrike men kontantbetalningarna. De jagar kontanter och skatterna kommer att höjas för att mjölka alla som har tillgångar. Samtidigt kan man inte spara pengar som är grunden i kapitalismen: vi har negativ ränta & allt som handlar om ”financial repression”. Man kan/får inte investera i framtiden. Detta slår tillbaka på pensionerna som är en tickande bomb då avkastningen är för låg.

    Löftena kan inte & kommer inte att hållas.

    Samtidigt har vi problemet eller borde man säga ”predicament” (för att den har ingen lösning) med peak oil som är blodet i systemet (förresten det är energi som ligger bakom hela det här, brist på billig energi eftersom utan energi som finns det ingen ekonomi och man kan inte betala tillbala skulderna)

    Återigen pga energiproblemet (som snart kommer att visa sig för den stora massan) så kommer inte löftena att kunna hållas och den här krisen kommer aldrig att sluta. För det har bara börjat.

    När det gäller guld så tror att det kommer tillbaka just när folk tappar förtroende på regeringarna Håller med Martin Amstrong där: guld är inte en hedge mot hyperinflation, det är en hedge mot regeringen. Just nu jagar de som sagt pengar och folk försöker bara skydda sina tillgångar. Guld är ett sätt att göra det. Det kommer att gå upp kanske till 4-5000 USD bara inte just nu.

    • Emanuel skriver:

      Jag tror att börsen kommer att fortsätta sin resa uppåt. Varför? För att det spelar ingen roll längre om bolagen är övervärderade eller om det enda de gör är buybacks, etc. Vad som helst är bättre än negativ ränta. När bondbubblan spricker kommer de stora pengarna att fly till equities vilket kommer att blåsa upp allt ytterligare inklusive guld. Så där håller jag med dig och jag säljer inte. Dessutom investerar jag mest i energi vilken är en sektor som har fått ganska mycket stryk redan 😉

      • GaStan skriver:

        Tack jag ska titta på den!

        Men det som slår mig är att 1, det är svårt att jämföra ur ett historiskt perspektiv och 2, det blir lite mycket äpplen och päron. Västvärldens energiförbrukning växer inte lika snabbt som konsumtionen vilket beror på att vi inte har samma industri som tidigare samt att energismarta lösningar får genomslag. Samtidigt som Tillväxtmarknader inte fanns på kartan innan 1992 men de senaste 20 åren haft en betydande energitörst.

        Utbudssidan är ju bara en funktion av priset enligt mig, som återspeglas av efterfrågan. Dvs i regel är det paritet mellan konsumtion och produktion. Drar efterfrågan i väg stiger priset, vilket leder till ökad produktion, vilket får priset till slut att falla tillbaka.

        Jag är osäker på artiklelns förhållande mellan BNP och energikonsumtion. Jag har läst, från Morgan Stanley, att för 50 år sedan så växte Energikonsumtionen snabbare än BNP, men att det idag är tvärtom.

        Sen håller jag med om att många människor med små löner har upptäckt att mycket har blivit dyrare. Men en hel del har faktiskt blivit billigare också!! Det är väl främst fastigheter som blivit dyrare vilket är en funktion av räntan, som är en funktion av inflation, som är en funktion av låg tillväxt och globalisering av tillverkning.

        Svag efterfrågan, för stort utbud på det mesta, svag prisutveckling…. är samtliga en funktion av svag tillväxt som leder till svagt jobbskapande och lönebildning.

        Anledningen till svag tillväxt beror i grunden på att:

        1. Privata sektorn belånar sig inte, vilket är bra, om de inte kan göra det på sunda grunder, men är dåligt om de hade kunnat göra det på sunda grunder.

        2. Stater kör inte strukturella budgetunderskott, för att statskulderna aggregerat är för stora. De är för stora för att de valde att stimulera mellan 2008-2013. Nu får vi betala priset för att vi inte hamnade i 20%+ arbetslöshet under de här åren.

        3. Europa har vissa strukturella problem, Eurozonen är inte komplett, tröghet i arbetsmarknad osv.

        4. Kina har överinvesterat

        för att nämna de viktgigaste!

    • GaStan skriver:

      Jag får intrycket av att du tycker att alla statsskulder borde vara noll. Om du funderar på det ett tag så inser man att det är inget bra heller. Problemet är när en stat har för mycket skuld. Vad är för mycket? Är det 200% av BNP eller 50% av BNP? Jag skulle säga att det är en konsekvens av tillväxt och inflation, som förvisso är tajt sammankopplade. Säg ett land som har 100 i skuld, och 100 i BNP. Kan de växa med 3%, så ökar BNP till 103. Ökar skulden endast till 102 av olika skäl, så minskar deras andel av BNP. Det är bättre än att landet inte växer och skulden ”bara” växer till 101. För då ökar skulden. En stat betalar nämligen räntan mha skatteintäkter och de här intäkterna är direkt korrelerade med storleken på ekonomin, dvs BNP. Men är skulden FÖR stor då blir det svårt när landet växer för mycket för då trycker det upp inflationen, och därmed räntorna, och slutligen räntebetalningarna. Så den här balansgången blir knepigare när man som Japan har en statsskuld långt över 100%.

      Det är även som du säger problematiskt när stat och hushåll är belånade i annan valuta än sin egen. Det enda landet som jag egentligen ser dettta som ett potentiellt problem är Kina, fast då ska man komma ihåg att de är också största utländska ägare av amerikanska obligationer, så nettoskulden är betydligt mindre. För det andra så är valutan peggad mot dollarn.

      Vad beträffar oljan och energin är jag inte alls lika övertygad att det är så viktigt i sammanhanget. Under 70-talet gjorde utbudschocken att oljepriset for i väg och orsakade recession. Men energinotan, både sett till företagens, hushållen och statens kostnader utgjorde en mycket större ANDEL av totalen då än vad den gör idag.

      Vad beträffar Guldet så steg det från 35 till 700usd under 1970-1980. Därefter föll det med 65% under 20 år till 250usd. År 2000 började nästa resa till 2000usd som slutade 2011. Nu tror jag att vi står inför liknande sättning ner till 700usd. Någon gång kan guldet återigen gå från 700 till 7000, men det är troligtvis årtionden dit. Det som gör att guldet hade sina 10 år av hausse beror i första hand på att positiva real räntor försvann och blev negativa. Eftersom guld är ett substitut till att ha dollar på bankkontot, så var det en bra deal. Framöver tror jag på positiva realräntor. Dels för att centralbankerna kommer successivt dra sig ur som den viktigaste motorn i ekonomin, vilket FED redan har inlett. Det gör att inflation och räntor normaliseras, givet tillväxten, som förvisso kommer vara below trend. Sen när FED börjar krympa sin balansräkning, vilket man gör genom att INTE rulla över MBS, då ökar realräntorna ännu mer. Allt detta är negativt för Guld.

      Sen är det klart att vi kan få en recession igen, och då är det såklart negativt för mycket. Men det är det ju alltid, skuld eller inte!!

  5. Emanuel skriver:

    ”Det gör att inflation och räntor normaliseras, givet tillväxten” Här tycker jag att du missar att pga fallande EROEI kommer vi inte att ha den tillväxten. Vi har artificiellt tvingat fram ”demand” med gratis pengar men det har inte hjälpt eftersom bakom det hela har vi enorma problem med ”diminishing returns” på alla möjliga fronter. Läs gärna några av Gails artiklar som http://ourfiniteworld.com/2013/12/06/diminishing-returns-energy-return-on-energy-invested-and-collapse/

    Nej, kanske borde inte regeringarna få låna pengar. De är pinsamt ineffektiva och när de lånar konkurrerar de med företag som skapar den riktiga tillväxten och skapar de riktiga jobben…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s