Bankerna tjänar mer än någonsin på sina bolån!

http://www.di.se/finansiell-information/telegram/?NewsId=f1eb245b-2b60-41df-8950-f50548cb6d3c

Det är sant. Regeringen skyller på dålig konkurrens…. vilket jag är tveksam till. Låt mig bena upp det!

Så här tjänade bankerna pengar innan:

1, Utlånade pengar, bolån, 1,5% på 100kr ger 1,50 intäkt

2, Kostnad för kundernas inlånade pengar (typ lönekontot) 0% på 100kr, ger o kr i kostnad

3, Intäkt för att ta kundernas inlånade pengar och deponera dem till Stibor räntan, 0,5% på 100kr = 0,50kr intäkt

4, Kostnad för att låna upp pengar som de sedan lånar ut under punkt 1. 100kr * Stibor 0,5% = kostnad 0,5 kr

Summa 1,5 – 0 + 0,5 – 0,5 = 1,50 kr i VINST

Vad hände sen? Jo Stibor blev MINUS 0,5 istället för PLUS 0,5. Bolånet kostar ungefär lika mycket. Du får fortfarande NOLL på lönekontot.

Vad som händer i ovan kalkyl är att punkt 3 blir en kostnad på 0,50, och punkt 4 blir en intäkt på 0,50… då banken numera får betalt för att låna upp till Stibor. Så i teorin blir vinsten fortfarande 1,50kr.

Varför har då vinsten vuxit?

Det är för att talen ovan inte stämmer. Inlånade pengar under punkt 2 är i praktiken kanske 10kr i relation till utlånade. Punkt 3 är naturligtvis också 10kr. Förr i världen gav de här 10kr en nettointäkt då banken alltid fick lite ränta på Stibor deponerade pengar samtidigt som de inte hade någon kostnad på kundernas lönekonton. Idag har det förvandlats till en kostnad, som förvisso är rätt liten då de absoluta beloppen är rätt små.

Nej, the big game changer är punkt 4. Dvs bankernas utlåning finansieras av punkt 4 upplåning. Förr i världen kostade den upplåningen. Numera får de betalt. Normalt sett skulle bolåneräntorna följt med Stibor ner men har alltså inte gjort det.

Ett 3m lån borde inte kosta 1,80% minus rabatt 50 =1,30% idag… utan borde snarare ligga på 0,80% för att den historiska spreaden skulle vara intakt.

Bankerna duckar med motiveringen att de idag har en kostnad för att hålla NOLL räntan på lönekontot, vilket är sant, men den kostnadsökningen är långt mycket mindre än intäktsökningen som skapats av att bolåneräntorna inte följt med Stibor 3m i samma takt. Det är alltså fel av media att bara titta på spreaden mellan punkt 1 och 4, utan man måste även inkludera nettot av 3 och 4, men även inklusive detta borde det se bättre ut!

Det beror väl delvis på dålig konkurrens, då det hade räckt att EN bank sänkt bolånet med 50 punkter så hade det blivit fart på dem andra….. men situationen är unik då det även finns en koppling till inlåningsräntan%.

Man måste se till helhetskalkylen. Inte bara bolåneräntan minus Stibor!

Läste ni artikeln om långtidsutredningen?

http://www.dn.se/debatt/sma-steg-basta-strategin-for-en-battre-bostadsmarknad/

Hur kan man lägga kraft på lån/värde (givet att värde=pris)… priset är ju bara en konsekvens av andra viktiga faktorer.

Priset är helt oviktigt. Någon med för mycket lån idag skulle helt plötsligt vara OK i framtiden om priserna gick upp med 50%? Jag hävdar att han kan få EXAKT lika stora problem med sin belåning oavsett skuldsättningsgrad. Precis som att någon med 110% belåningsgrad inte alls behöver få några problem med sin skuld. Priserna är dessutom bara en funktion av köparna och säljarnas förutsättningar, vilket till stor del handlar om lånelöfte, inkomst, skatter och faktiska räntenivåer.

Det finns många plus med fastighetsskatt, men jag tycker inte det är ok att en fattig pensionär ska tvingas flytta för att de har havsutsikt på huset.

Man talar även om bostadsbrist och nybyggnation. Det är väl egentligen inte ett problem någonstans, bortsett från Stockholm? Sen om du jobbar på SevenEleven, kanske du inte kan bo i en 100 kvadratare mitt i stan… det är kanske inte orimligt eller?

Jag kan också tycka att ränteavdraget inte behövs. Men ska man fortfarande bli beskattad på Ränteinkomster? Eller ska man fortfarande kunna dra av förluster på aktieaffärer? Det kanske finns aspekter som vi inte riktigt funderat igenom helt?

Amortering ner till 70 eller 50%? Varför säger de inget om ett dynamiskt krav. Man ska amortera när man har utrymme, annars ska man amortera mindre. Det kommer bara få klart negativa effekter för svensk ekonomi, sysselsättning och slutligen bostadsmarknaden.

Ja det finns mycket galenskaper, där den viktigaste ändå aldrig nämns…. principer för lånelöften som helt styr vilka summor som låntagarna får låna, och som därmed är helt avgörande för bostadspriserna och eventuellt överskuldsättning.

Have a nice one!

ps. Börsen då? Tja, det verkar ju som om den vill tugga vidare uppåt ändå… i eftermiddag har vi huspriser i USA samt CB Konsumentförtroende… kanske kan sätta riktningen? ds.