http://www.svd.se/ingves-vi-ligger-efter-tidtabell

Ingves har helt rätt i att det är från politiskt håll det måste hända mer vad beträffar skuldsättningen. Hans jobb är att få upp inflationen, inte rent tekniskt som vissa verkar tro (för då hade det ju räckt med att han bett politikerna om att höja momsen på alla varor) utan stimulera tillväxt i ekonomin så att det i sin tur driver prisläget. Att försvaga kronan verkar vara huvudspåret. Men det är en knepig uppgift när omvärlden också brottas med svag tillväxt… eller ska vi börja formulera oss korrekt. Icke inflationsdrivande tillväxt.

Men precis som han säger så finns det en baksida med expansiv penningpolitik och det är INTE att skuldsättningen ökar. För en centralbank sänker även räntan för att göra lån attraktivare så att företag och hushåll vill investera. Precis som att de kyler genom att höja räntan så att det blir mindre fördelaktigt att ta lån. Han syftar på OSUND utlåning, och i det här fallet handlar det om bolånen. Lån som nästan uteslutande går till det befintliga bostadsbeståendet, och därmed nästan inte alls hamnar i realekonomin. Svenska folket tror de är vinnare på detta, men de är lurade. Det är bara bankerna. Till och med en person som avlider får inte vara ”vinnare” trots att dennes dödsbo säljer dyrt utan att köpa nåt nytt. Varför, jo pengarna går till arvingarna, som själva sitter på stora lån. Det går bara runt. Fundera på det ett tag så kommer du förstå. Det finns bara en vinnare och det är bankerna.

Det är inte fel med expansiv penninpolitik, om den behövs vill säga. Men det är fel med Osund utlåning. Det är finansinspektionen uppgift att se till att detta efterlevs. Det är inte så bra om bankerna får agera själva då de har ett vinstintresse, samtidigt som det finns ett moral hazard problem då bankernas ägare kan räkna med att bli räddade av staten om allt går åt h-e. Just för att de är systemviktiga för samhället. Finansen chef är Finansdepartementet, och deras chef är vår Finansminster, och hon svarar inför vår statsminister….. börjar bli dags att ta tag i detta nu och sluta gnälla på vår Riksbankschef eller?

I artikeln lyfter han fram ett par väldigt bra åtgärder:

Amorteringskrav, avskaffat ränteavdrag och sänkt bolånetak är gammal skåpmat. Men han lyfter även fram punkter som skärpning av bankernas ”kvar att leva på kalkyler” samt Skuldkvotstak, dvs ett max tak hur mycket man får låna i förhållande till inkomsten. De här punkterna är faktiskt ännu effektivare är den förstnämnda. Det viktiga är att bankerna tvingas till att göra EXAKT samma kalkyl. Så att Kalle och Eva får låna EXAKT lika mycket hos varje bank. Sen ska bankerna konkurrera om själva räntan…. inte om vem som lånar ut mest. Fungerar det här som det ska så får vi en sund belåning. Rätt storlek på lån kommer i sin tur garantera rätt bostadspriser.

Men en sak är mer svårlöst. Även om vi inför ett ”perfekt” system. Vad händer med alla som redan har FÖR MYCKET lån? och hur många är dem? Det går inte att säga, då vi inte vet den framtida räntan. Vid varje räntenivå finns ju X hushåll som är överbelånade. Men Ingves har statistik som säger att 40% av hushållen med bolån, eller 590,000 st, har lån som uppgår till 300% av inkomsten.

För ett hushåll där bägge tjänar 25,000 vardera, så är det ett lån på 1,8mkr. De klarar en ränteuppgång till 3,3% med slopat ränteavdrag, eller 4,7% med ränteavdraget kvar. 4,7% bolåneränta motsvaras ca av 3,7% Stibor 3m med dagens marginaler för bankerna. 3,7% Stibor motsvaras av ca 3,2% 3m Statsskuldväxel, som i sin tur motsvaras av 2,7% styrränta. Dit är det ju en bit kvar :-). För att Riksbanken ska gå över 2% styrränta så måste kärninflationen ligga en bra bit över 2% och där är vi inte ännu på ett tag. Samma kalkyl med slopat ränteavdrag eller Odynamiskt amorteringskrav gör kalkylen mycket tuffare.

För en familj som tjänar dubbelt så mycket, så har de dubbelt så stora lån. Men deras kalkyl ser bättre ut då de ändå kommer ha mer att lägga på räntor givet att kvar att leva på kalkylen är statsikt. Jag menar att första hushållet tjänar 35,000 efter skatt, och behöver 30,000 för att dra tunt. Således 5,000kr kan läggas på bolån. Men har ett hushåll 70,000 efter skatt, så kanske de också kan dra runt hushållet på 30,000 i månaden, vilket gör att de har 40,000kr att lägga på boendet. 8ggr så mycket, trots att lönen bara är drygt dubbelt så stor.

Imorgon kommer sysselsättningsdata från USA.

Den är viktig, den är ALLTID viktig. Men den är viktigare än vad många tror.

Det är främst lönerna som är intressanta, inte så mycket jobbskapandet längre. anledningen är att Yellen egentligen inte bryr sig hur många jobb som skapas, hon bryr sig om det skapas tillräckligt många i förhållande till ”slacket” i arbetsmarkaden, så att det potentiellt kan leda till lönedrivning, vilket i sin tur sipprar ner till ett inflationstryck som hon måste ta tag i.

Det finns dem som tror att FED kan höja även utan data om högre löner och/eller stigande Core CPI/PCE. Det lutar sig gärna åt ledande indikatorer för lönerna som de facto indikerar att vi står inför löneökningar. Det finns andra som säger att magkänslan är att lönerna ska upp, och Wallmart har redan höjt så nu är det dags. Jag håller med båda, men jag inte Yellen bryr sig.

Anledningen till att hon KRÄVER bekräftande DATA är följande:

– Om hon höjer utan att datan bekräftar det, och att ekonomin vänder ner till följd av detta så lär hon typ få se sig om efter ett nytt jobb, då hon kommer bli idiotförklarad. Varför? Jo för att mediadrevet kommer låta så här: ”Hur kan du vara så jävla dum att höja på spekulationer om högre inflation. Vi har kört ett expansiv penningpolitik i så många år, och det har haft ett pris, och sen har du så bråttom att höja att du gör det när man inte ska, och så vänder ekonomin ner… och nu får du börja om från början. Fast med sämre verktyg än tidigare. Dessutom med ett sargat förtroende, vilket är 50% av kraften i penningpolitiken.

– Om hon däremot höjer när vi har datan, så kan hon alltid säga, trots att ekonomin vänder ner, MEN HALLÅ, Lönerna hade faktiskt börjat gå upp! Då kan hon förankra det. Det finns även ett scenario där ekonomin och inflationen ”springer ifrån henne” för att hon höjt för sent. Men det får väl anses vara ett I-lands problem idag. Dessutom finns det ju en ”inbyggd broms” idag då stat och hushåll har historiskt rätt hög belåning, så stiger räntorna för mycket så tvärnitar till slut ekonomin.

Alltså så är lönedatan viktig. Historiskt har det varit, mellan tummen och pekfingret, 1% skillnad mellan löner och kärninflation. Så om vi har löner på 3% YoY så brukar det rimma med 2% kärninflation. Så jag skulle säga att 3% är lite av en triggernivå för Yellen… kanske nåt lägre. Imorgon lär vi inte se 3% i årstakt, men det kan likväl bli en uppgång. Samtidigt var ekonomin svag i Q1 och till viss del Q2….. vi får se, spännande är det i alla fall!

Annars är det en rätt förbryllande marknad för många antar jag…

Igår kom inflation från Eurozonen som visade att kärninflationen kryper uppåt. Tidigare har vi sett att BNP prognoserna har skruvats upp. Draghi säger ju dessutom att det funkar :-). ARbetslöheten kom in bättre än väntat, likaså detaljhandelsdata och PMI för Servicesektorn. Det tickar på…. och det gör även Den Tyska 10-åringen, dvs BUNDEN, som nyss printade 0,95%.

I USA däremot får man en mixad bild. 10-åringen drar uppåt men det har INGENTING med amerikansk ekonomi att göra. Det har bara att göra med den Tyska 10 åringen. Dollarn och 2-åringen däremot går svagt och prisar INTE in räntehöjningar. Tvärtom tycker jag rörelserna är ett tecken på att Europas momentum relativt USAs blir allt bättre. Vi får se hur NFP rör om i grytan imorrn.

Tekniskt är OMX fortfarande i Buy the dip läge med SL kring 1,590…sen beror det på hur man spelar… redan vid 1,540 har vi ett fint köpläge tekniskt!

Stay tuned!