Ingen tar notis, men det skulle kunna vara en gamechanger

http://www.di.se/artiklar/2015/10/21/riksbanken-foreslar-andrade-villkor-for-sakerheter-for-lan/

Jag vet inte om jag uppfattat det rätt, men vilkoren förslås att ändras. Som jag tolkar det kan inte bostadsinstituten och bankerna deponera obligationer hos Riksbanken i samma utsträckning.

Idag är spreadarna mellan statsräntorna och räntorna på bostadspapper och bankpapper extremt små. Just därför att Riksbanken godkänner dem som säkerhet, och därför försvinner defaultrisken, då Riksbanken går in och garanterar dem. Därmed är en bostadsobligation lika riskfylld som en statsobligation. Så är det idag.

Om detta ändras så är dem inte det, och därmed borde spreadarna öka, dvs bolånepapperna gå upp, alltså borde bolåneräntorna öka.

Är det detta Ingves egentligen vill komma åt måntro?

Det blir ju lite av att slå två flugor i en smäll för honom.

Fredde, har du mer info om detta? Vi har ju diskuterat det tidigare!

Anledningen till att detta troligtvis inte blir någon medial grej, är för att de flesta inte riktigt fattar. Knappt jag själv heller!!!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Ingen tar notis, men det skulle kunna vara en gamechanger

  1. Staffan Kjellin skriver:

    Riksbanken tog 28 december 2007 in alla de säkerställda obligationerna som t.ex. SEB ej hade sålda. Det var årets sista bankdag.

    Det gick sedan så långt under 2008 att svenska banker snodde ihop värdepapper som de visste ej skulle bli sålda på marknaden. Syftet var endast att lämna in dem till Riksbanken för att få byta dessa ”bluffpapper” mot säkra statsobligationer att visa upp i balansräkningen.

    Anders Borg har sagt att minst två svenska banker skulle ha gått i konkurs under krisen om inte riksbanken varit behjälplig.

  2. Storugglan skriver:

    Vad kan detta få för effekter på obligationsfonder på kort resp. längre sikt?

    • GaStan skriver:

      Bakgrunden är logisk och enkel

      Under krisen 07/08 i USA så vågade inte bankerna låna ut till varandra. För man litade inte på varandras säkerheter. Detta skapade en likviditeteskris.

      Det var därför FED, Riksbanken mfl så att man kan deponera framförallt bostadsobligationer, utställda av hypoteken som ex Spintab osv, samt bankerna egna säkerställda obligationer, hos Riksbanken i utbyte mot rena CASH.

      Eftersom bankerna då satt på CASH istället vågade man börja lita på varandra… och därför löstes likviditetsknuten.

      Stibor började fungera igen. Bankerna använder ju inte RB i regel utan de löser upp- och utlåning mellan sig själva. Stibor sätter priset.

      Genom Riksbanken tar in ett bostadspapper och säger att de är i paritet med en Svensk statsobligation så betyder det egentligen att du inte tar någon default risk i bostadspappret, eller åtminstone samma risk som om du ägde ett statspapper.

      Eftersom det är samma risk så gled spreadarna ihop, fullt logiskt.

      Det underliggande kupongerna i en bostadsobligation är räntan som en bolånekund betalar varje månad. Om inte de kan betala så defaultar obligationen. Men om riksbanken garanterar dem så kan de inte defaulta, då riksbanken aldrig kan få solvensproblem. Då de alltid kan trycka pengar.

      Men om Riksbanken nu säger att man INTE kan deponera en bostadsobligation, så är det alltså inte alls samma risk.

      Därför borde de spreada isär mot statspapper.

      Det innebär att upplåningskostnaderna för bankerna blir dyrare framöver, vilket innebär att lånen ut mot kunde borde bli dyrare. Dvs oaktat vad Riksbanken gör med styrräntan. Höjer RB styrräntan så blir de ännu lite dyrare.

      Detta om jag uppfattat RB förslag korrekt… som numera är ute på remiss!

      rätt kul att det dök upp nu med tanke på att vi diskuterade det senast

      https://kortsikt.com/2015/09/08/mitt-bidrag-till-debatten/

  3. Staffan Kjellin skriver:

    Detta skickade Riksbanken ut 13 december 2007.

    Riksbanken har den 13 december fattat beslut om ett antal ändringar i säkerhetskraven för krediter i betalningssystemet RIX. Förändringarna innebär bland annat att Riksbanken kommer att godta säkerställda obligationer som utgivits av låntagaren själv eller av låntagaren närstående institut. Riksbanken kommer också att acceptera värdepapper utgivna av svenska eller utländska banker.

    Beslutet börjar gälla den 28 december 2007.

    Ingen tidning eller tdskrift har under åtta år uppmärksammat det som gäller sedan just åtta år. Artikel Ga Stan citerar ovan är första gången en svensk tidning skriver om detta, ändå har det varit i bruk i åtta år.

    Det gäller än. Först under 2016 skall det ändras stegvisa. Enligt Riksbanken pågår finanskrisen ännu.

  4. fredde skriver:

    Att banken deponerar obligationer i Riksbanken betyder inte att Riksbanken garanterar obligationerna. Det betyder att bankerna ställer obligationerna som säkerhet för att få låna hos Riksbanken, dvs om de inte betalar tar Riksbanken över obligationerna. Därmed kvarstår defaultrisken. Dock innebär det att bankerna kan låna billigare eftersom de ställer säkerhet. Om de inte får göra det längre får de betala mer->finansieringskostnaden ökar, bolåneräntor ökar (alternativt vinstmarginalen på bolån minskar) och spreaden mot statsobligationer ökar.

    Tänker att detta även kanske kopplar till Basel III och NSFR som i Sverige är lägre än många internationella banker. Om man tänker sig att öka NSFR så behöver man förlänga upplåningen vilket kan göra att bolåneräntor ökar och vinstmarginaler på bolånen troligen minskar. SEB gick t.ex ut och höjde bolåneräntor med 0,16% nyligen till följd av att de förlängde upplåningen från 5 år till 6 år (har jag för mig). På engelska kallas detta maturity transformation och är en mycket lönsam asset-liability mismatch eftersom nedsidan är försäkrad genom bankgarantin

    http://www.di.se/artiklar/2015/10/19/sverige-tar-smallen/

    • GaStan skriver:

      Tack för input…

      så här skriver SEB räntestrateg idag

      Subject: Spoken to the Riksbank on collateral proposal

      Just spoke to the Riksbank on the proposed changes to collateral requirements:

      Main take away:

      1. The main aim of the proposal is to increase diversification of collateral pledged by banks. Some banks use 100% covered today. See chart below.

      2. On the quote: ”The Riksbank concludes that the risks assessed in those bonds – covered bonds – is not reflected by the credit rating…”
      The Riksbank has not done any credit assessment of the cover pools themselves. And it has “forgotten” to mentioned that OC in the major banks’ cover pools is substantial (up to 60-65%). The Riksbank conceived that it was unfortunate to leave out that buffers in Swedish cover pools for house price falls are significant.

      The Riksbank does not want to signal that Swedish covered bonds should be downgraded. They are worried however that spreads would widen if Swedish house prices would drop and the main reason is that they believe foreign holders will reduce their holdings. Foreigners (incl. SICAV funds) hold 12-16% of SEK covered bonds (see attachment) and around 30% of Swedish covered bonds denominated in all currencies.

      3. The Riksbank believes Swedish banks hold too much covered bonds on their balance sheets. In times of crisis, the Riksbank believes those bonds could be hard to sell and see risk of spread widening. As it has argued over the past two years, the Riksbank wants to introduce a specific LCR requirement in SEK. The proposal could be seen as an attempt to indirectly introduce an LCR requirement in SEK.

  5. Staffan Kjellin skriver:

    Jat citerar ur en artikel av f.d. riksbankschefen Lars EO Svensson. Det är en artikel han skrev i ekonomibloggen Ekonomistas (10 februari 2014) och i SvD Börsforum (inte i tidningen eller webtidningen utan på diskussionsbloggen) två dagar senare 12 februari 2014.

    Citat:

    Bolån finansieras i stor utsträckning med bostadsobligationer som har bolånen som säkerhet. Riksbanken befarar att fallande bostadspriser skulle få utländska investerare att tvivla på bolånen och inte vilja investera i bostadsobligationerna.

    Men risken för kreditförluster på svenska bolån är enligt Finansinspektionen och Riksbanken själv mycket liten. Under 90-talskrisen i Sverige, med stort fall i bostadspriserna och stor uppgång i arbetslösheten, orsakade hushållssektorn endast 6 procent av kreditförlusterna 1992 när krisen kulminerade.

    Om utländska investerare, trots den låga kreditrisken, skulle börja tvivla på bolånen skulle det vara ett likviditetsproblem, inte ett soliditetsproblem. Då är det motiverat med det likviditetsstöd som gavs under krisen. Riksbanken lånade ut pengar till bankerna mot säkerhet i solida men tillfälligt illikvida bostadspapper. Riksgälden bytte bostadsobligationer mot statspapper.

    slut citat.

  6. Staffan Kjellin skriver:

    Vi lever alla här inlindade i bomull om att det svenska banksystemet är så säkert, så bra.

    Inga tidningar reagerade när SEB-chefen Annika Falkengren i början av detta år, sa att hon aldrig varit så orolig för banksystemet i Europa som nu.

    Chefen för Swedbank Mikael Wolf sa också i början av detta året att det finns banker som på inget vis, visat de förluster som finns i banksystemet.

    Jag har en anteckning från The Telegraph den 9 mars i år (2015)

    All this is just the tip of the iceberg; Europe is awash with interlinked banking and public liabilities, many of which will never be repaid and basically need to be written off. Massive creditor losses are in prospect. The European authorities had us all half convinced that Europe’s debt crisis was over. In truth, it may have barely begun.

    Tyvärr är det inte bara i Europa som det har börjat. Även i lilla Sverige kommer det att börja:

    Hittills har riksbankschefen Stefan Ingves varit mycket behjälplig med att hjälpa de svenska bankerna att dölja sina förluster.

    Men det som göms i snö, kommer upp i tö.

    Varje vecka sedan i början av 2008, får svenska banker lämna in till Riksbanken sina dåliga värdepapper och får i utbyte ett certifikat. Ett certifikat som gör att värdepappret förblir osynligt i bankernas balansräkningen efter som de omsätts inom ett år.

    När jag frågade Riksbanken i början av året om storleken på omvända repor från svenska banker gällde det då 35 miljarder kronor i veckan. Det är alltså illikvida, oredovisade värde papper som hittils döljts i det svenska bankernas balansräkningar, skjutits på framtiden.

    • GaStan skriver:

      Bakom varje skuld finns en fordran! Någons skuld är en annans tillgång.

      Om du fick välja:

      En väldigt liten skuld, men som du pga av dålig inkomst har svårt att betala räntan på och amortera

      ELLER

      En stor skuld, som du utan problem klarar amortera och betala räntan på?

  7. Staffan Kjellin skriver:

    Jag har inte fått fram budskapet om det svåra läget. I annat fall hade Ga Stan inte kommenterat på sätt Ga Stan gör ovan.

    • GaStan skriver:

      Ge ett konkret exempel på hur ett riktigt shit hits fan scenario skulle kunna gå till?

      Dvs ta en bostadsobligation emitterad av Spintab som deponeras hos RB i utbyte mot cash. Vari ligger förlusten, hur kommer det att gå till när det börjar töa och problemen uppstår?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s