Egentligen är det som sagt enkelt.
Vill du förstå börsen, så måste du förstå var marknadsräntorna ska ta vägen. För att förstå dem så måste du förstå hur framförallt FED kommer agera. För att veta hur FED ska agera så behöver du veta hur Core PCE utvecklas. För att förstå den så måste du veta hur lönerna kommer utvecklas, och för att förstå löneglidningen så måste du veta OM, HUR och NÄR vi nått Full Sysselsättning. Enkelt uttryckt!
Men det är aldrig riktigt så enkelt. För mig finns det 5 scenarior:
A1. Dagens arbetslöshet på 5% är inte NAIRU, lönerna kommer inte ta fart från dagens nivå
B2. Vi har nåt full sysselsättning nu. Lönerna kommer gå upp kraftigt på lång sikt
B3. Vi har nåt full sysselsättning nu. Lönerna kommer gå upp kraftigt på ganska kort sikt
B4. Vi har nåt full sysselsättning nu. Lönerna kommer gå upp sakta på lång sikt
B5. Vi har nåt full sysselsättning nu. Lönerna kommer gå upp sakta på kort sikt.
A1 innebär att räntorna inte kommer stiga markant härifrån. (bortsett från om FED gör ett policy misstag)
B4 och B5 skulle bryta med hur det sett ut historiskt, men det skulle innebära att räntorna rör sig upp något men inte särskilt mycket.
Ovan scenarior är bra för aktie multiplarna allt annat lika
B2 och B3 innebär att räntorna kommer gå upp väsentligt mer än vad marknaden tror idag. Detta är negativt för multiplarna. Allt annat lika.
En annan sak som oroar mig är alla som säger att Sverige inte kommer beröras nämnvärt av USAs penningpolitik vad det än blir, då vi är mer beroende av Europa som ligger långt efter.
Detta är inte sant. Så fungerar det.
US 2yrs Treasury bond ligger på 0,92%. Core PCE låg senast på 1,3%. Estimerad realränta 0,92-1,3=-0,38%
(jag har inte tagit förväntad inflation då de prognoserna är oftast fel)
Tyska 2 yrs Bund ligger på -0,35. Eurozone Core CPI låg senast på 0,9%. Estimerad realränta -0,35-0,9=-1,25%
(det viktiga här är att man jämför äpplen och äpplen)
Realränte spreaden ligger på -1,25 – (-0,38)=0,87
Det är den här spreden som visar hur mycket sämre Europa är jmf med USA. Dvs den spread som tar hänsyn till att Europa växer saktare och är efter i cykeln.
Ponera att FED höjer med 2%, och att marknadsräntorna ökar i samma takt. Då stiger 2 åringen till 2,92%. För att spreaden på 0,87 ska vara intakt så måste räntan i Europa också öka med 2%. För att man ska tro på att Europeiska räntor INTE kommer öka så måste man tro på att spreaden ska ÖKA från 0,87. Allt annat lika måste man då tro på att relationen Europa och USA ska FÖRSÄMRAS relativt idag. Spreaden kan till och med MINSKA, dvs räntorna kan stiga mer i Europa, om det visar sig att Europa repar sig snabbare än USA, relativt hur det ser ut idag. Detta är inte omöjligt heller. Kanske till och med troligt? Sen kan naturligtvis också inflationstakten och inflationsförväntningarna förändras. Detta påverkar såklart också relationen. Men att säga att räntorna inte kommer stiga i Europa när USA höjer, för att Europa ligger efter i cykeln, det stämmer helt enkelt inte. Du måste i så fall tro på att det ska bli ännu sämre än det är idag.
Som utgångspunkt bör man tänka att höjer FED så kommer även räntorna i Europa påverkas i motsvarande grad. Sverige då? Ja då kan man göra samma uppställning som ovan, fast byta ut USA mot Sverige istället.
På så sätt ärver vi, allt annat lika, FEDs penningpolitik. På frågan om vi gör det 1 till 1, handlar alltså om det relativa förhållandet förändras jämfört med idag. Det är alltså relationen i framtiden, som måste jämföras med relationen idag.
Apropå Sverige. Inflationen kom idag. Kärninflationen kom in på 1,0% i årstakt mot fg 1,1%. Trots att vi växer med 3,9% så blir det inte mer prisökningar. Man ska komma ihåg att tillväxt inte alltid är lika med inflation. Dvs när resursutnyttjandet är lågt i början av en cykel kan tillväxten vara hög utan att det resulterar i hög inflation. På samma sätt kan låg tillväxt ändå skapa hög inflation om det är sent i en cykel där resursutnyttjandet är högt. Väldigt enkelt egentligen. Många känner dock inte till detta.
Men förklaringen till att Svensk inflation är så låg tror jag handlar om två saker. Dels kommer prisökningar, liksom jobbtillväxt, med en viss fördröjning. Dvs först måste ekonomin blomstra, sen börjar man anställa och höja lönerna, och sen kommer priserna. Men det handlar också om att vi INTE är i en klassisk högkonjunktur som letat sig ut till var och en oavsett VAR man bor, oavsett VILKEN bransch man jobbar i och oavsett om man är rik, fattig, belånad eller obelånad. Utan en stor del av tillväxten har att göra med att ekonomin på sina håll är räntedopad. Det finns för många belånade hushåll som har många tusenlappar över i plånboken varje månad efter räntekostnaderna är dragna. Det är bra för delar av ekonomin, vilket påverkar vissa branscher och regioner. Men det är samtidigt inte uthålligt om du frågar mig, och det ska inte blandas ihop med traditionell högkonjunktur. Idag kan man besöka för många företag, i för många mindre orter och för många mindre bemedlade människor som inte skriver under på att det är högkonjunktur, och just därför är det inte högkonjunktur.
För mig är ALLTID det yttersta beviset på styrkan i en ekonomi dess förmåga att skapa riktiga jobb. Jobbskapande i % i årstakt. Den siffran går liksom inte att trolla med. (undantaget är om staten anställer en massa människor i hitte på jobb). BNP går alltid att trixa med. En devalverad valuta kan boosta export. Skattesänkningar kan leda till ökad konsumtion. En stat som lånar upp pengar och trycker in i infrastruktur projekt, kan alla ge god tillväxt…. utan att det är äkta konjunkturuppgång. Sen kan förvisso ovan exempel trigga igång en äkta konjunkturuppgång, men det är en annan femma!
Men vi kanske är på väg in i en…. vi får väl se var räntorna tar vägen och vad de ställer till med!
Nedan är kärninflation i Sverige…. vi har en bit kvar till 2% målet
Den här tyckte jag var rätt intressant!
Vi hörs
Kortsikt's Blog 