Österrikes nya president är EU vänlig. Italiens folkomröstning ledde till att premiärministern kastade in handduken. Vi får se om det leder till nyval. På det hela taget ganska EU ovänligt. Marknaden verkar inte bry sig.
På torsdag väntas räntebesked från ECB. Marknaden väntar sig att man förlänger QE med 6 månader. Givet datan, särskilt den över inflation och jobb, så är det rätt troligt. Men det hade nästan varit bättre om de förlängde, fast kanske trappade ner beloppet eller nåt…. varför? Jo för att det är inte bra om Dollarn går under par mot euron. Den har inte gjort det än…. men vi kan vara på väg dit? I nästa vecka är det FED möte. Yellen kommer höja 25 punkter. Veckan efter det är det Ingves tur. Han är förmodligen rätt nöjd med kronan där den är… å andra sidan kan han inte gå stick i stäv med Draghi.
Från USA kom data från tjänstesektorn. Markit PMI kom in på 54,6 mot väntat 54,8 och fg 54,7. Helt ok. ISM Non-Mfg kom in på 57,2 mot väntat 55,5 och fg 54,8…. Ojojoj… Trumpismen står i full blom!!!
Från Kina kom Caixin Non Mfg PMI in på 53,1 mot fg 52,4. Bra! I linje med den officiella siffran!
Jag noterar att oljan är otroligt stark. Jag noterar även ett gap strax ovan 50usd. Jag köper inte fundamentala priser över 60dollar. Dollarn är för stark, och riskerar att bli starkare. Supply och lager i synnerhet är fortsatt höga, även om man korrar för uppgörelsen… och Demand, vad ska man säga. 2017 blir som 2016…. eller kommer 2017 bli det år där vi har klassisk högkonjuktur? Jag förstår inte hur det ska gå till?
Som jag sagt tidigare. FED har ett utgångsläge, resten av världen ett annat. Vi får se var dollarn tar vägen. 1,05 mot Euron gör ingen skillnad. Men 0,85 gör. Tro inte att den kan nå det senare utan att det får konsekvenser. Även om fokus riktas mot vad Trump säger och gör och potentiell finanspolitik, så har jag hört att vi får ge oss till tåls ända till i mars för att se om kongressen släpper genom några större underskott. Vad händer om de inte gör det? Jag skulle säga att det är penningpolitik som sitter i förarsätet nu. Det handlar inte om FED höjer i nästa vecka eller inte. För det gör dem. Frågan är om det är en hökig eller duvig höjning. Dvs vad kommer hon att flagga upp inför 2017, och hur kommer räntor och valutor reagera mot det???? Det är vad det handlar om!
Tittar man på makro så är det ett ganska ovanligt mönster vi har. Makro är starkt, men storkapitalet har en hyfsat neutral exponering mot aktier. De har alltså inte petat in pengarna i takt med det fina nyhetsflödet. Det brukar man göra. Se chart nedan.
Jag förstår kapitalet. Jag agerar ju likadant själv… men om ”vi” har fel, då finns det mycket pengar där ute som kommer tryckas in i marknaden och då kan det gå snabbt! Time will tell. Som björn hoppas man ju att OMX ska stänga under 1467…. risken är att vi kan nå högre höjder först innan vi gör det….
Kortsikt's Blog 
Varför är en försvagning av EUR mot USD så dålig? Kommer inte en svagare EUR att öka på exporten och således bidra till högre inflation och tillväxt? Är ingen nationalekonom, så är inte allt för kunnig inom ämnet.
Mvh
Hej Simon,
Nej du har rätt såklart. En svag euro hjälper Europa på traven.
Men en svag euro är samma sak som en stark dollar, och det är själva problemet. En stark dollar fick stora implikationer under 2015 och 2016, nämligen:
1, förklarade delvis oljeprisets fall, med implikationer för den högt belånade amerikanska sektorn.
2, ställer till problem i Kina då deras valuta är peggad mot dollarn. De har problem med tillväxt, de vill ha en svag valuta. En stark dollar ger dem motsatsen
3, man ska inte underskatta amerikansk verksamhet utomlands. Vinster i annan valuta blir mindre värd
4, amerikanska handelsbalansen , särskilt export, tar stryk, vilket slår mot tillväxt.
För att nämna några skäl. Som du minns så bromsade amerikansk ekonomi in, börserna vände ner och Yellen kunde inte fullfölja sina höjningar….
Tillbaks till Europa, ja det är bra med en svag euro…. men när världens största och nästa största ekonomi får problem…. då blir det till slut även våra problem. En svag valuta är en klen tröst om dina kunder mår dåligt!
Det är därför som jag förespråkar att båda minskar på stimulanserna, då det ligger i bådas intresse att hålla en stabil växelkurs. I slutändan gynnar det båda….
Växelkurspolitik är över tid ett nollsummespel, och fördelarna ska inte överdrivas.
Var det någorlunda tydligt svar?
Tydligt och bra svar. Tackar, uppskattas!
// Simon
Hej Kortsikt.
Hur ser fundamenta ut i KIna å Japan ?
Kina kan du se på två sätt. Ett långsiktigt, och ett kortsiktigt. På kort sikt ser det ganska stabilt ut. Biz as ususal. På lång sikt har du 3 bubblor, en fastighetsbubbla, en lånebubbla och en investeringsbubbla…. det bådar inte så gott. Kommer dollarn fortsätta att stärkas nästa år, så finns det stor risk för Kina stress likt den vi såg i aug15 och jan16…. jag följer FX reserver, Spot priset på Renminbin, fastighetspriserna samt PMIs i syfte att få en tidig heads up….
Japan är bizarrt och den ekonomin jag följer minst. Men som du vet har de världens största statsskuld. Fördelen är att de har den i egen valuta, samt till stor del lånat av sin egen befolkning… det begränsar riskerna. Men på grund av detta, och i kombination med en åldrande befolkning så vill inte tillväxt och inflation lyfta!! Tittar man på jobbskapandet så är det lågt, å andra sidan är arbetslösheten låg. Även löneinflationen är mycket låg.
Ibland läser man i media att vissa tycker att samhället fokuserar för mycket på att skapa tillväxt, inflation osv…. att det är bra som det är, och måste vi få det bättre genom att öka skuldsättningen så är det kanske inte värt det. Jag förstår vad de menar, det är en maggropsanalys. Men då brukar jag föreslå att folk ska åka till Japan för där har det i princip stått stilla i 30 år. Deras tillväxt toppade ur i början på 90-talet…. och sen har det varit status que. Det är inte japanarna särskilt nöjda med. Samtidigt är de konservativa som attans, vilket har hämnat deras utveckling. De har helt enkelt levt på gamla meriter. Det fungerar sällan!
I början av 90-talet när Japan toppade så kom det ut böcker om att Japan skulle ta över hela världen. Japan köpte stora bolag i USA, fastigheter i London o.s.v.
Så kom 1990 års fastighetskrasch i värden. I stället för att tillåta Schumpeters kreativa förstörelse när det gällde Japans fastighetsbolag, så bestämde sig Japanska staten att klara fastighetsbolagen och deras ägare. Följden blev att förlusterna hamnade på bankerna.
I ovanstående kommentar av GaStan står vad som hände Japan, 30 års stillastående.
Nu vet vi vad som väntar Europa. Minst 30 år att stiltje. För Europa (ECB) gör exakt som Japans Centralbank gjorde för 30 år sedan.
Det finns en stor skillnad nu och då.
Europa vill inte ha 240% Statsskuld. Alltså kan man inte köra kraftiga budgetunderskott, utan hyfsat balanserade sådana.
Om man kör en balanserad budget, SAMTIDIGT som privata sektorn är svag…. då blir tillväxten svag. Är tillväxten svag skapas inga jobb. Då stannar arbetslösheten kvar på en hög nivå…..
Så du kan välja, ligga kvar på 10% arbetslöshet, men bibehålla statsskulden på ca 90%. ELLER, acceptera att skulden drar upp till 200%, vilket skulle kunna trycka ner arbetslösheten mot 5%.
Det är bara att välja! så här långt verkar Europa, tack vare Tyskarna, var inne på det förstnämnda…… men visst finns det röster där ute som manar till expansiv finanspolitik.
Problemet är när man har 240% statskuld är följande.
Betalar man 0% ränta… ja då spelar det inte så stor roll. Men noll i räntan kräver typ noll i inflation, och noll i inflation korrelerar över tid med låg tillväxt, lågt jobbskapande, och låg löneglidning…
Om man tänker sig att tillväxten börjar ta fart, något man vill i Japan, för de flesta är rätt trötta på den stillastående ekonomin där alla bara blir äldre. Ja då kommer till slut inflationen och med den räntan. Betalar man helt plötsligt 3% ränta på sin skuld, ja då belastar den budgeten med 3 * 240 = 7,3%. För att då köra en balanserad budget så måste man göra ett primäröverskott på 7,3%… vilket betyder att man måste ta in 107,3 i skatt, och spendera 100. Då blir staten, i takt med tillväxten, den största jävla bromsen för ekonomin. Summasumarum…. om du har en statsskuld på 240%,….. då går det inte att Uthålligt skapa hög tillväxt.
Detta fattar europa och usa…. därför är det sån tabu, med all rätt, nu när vi börjar rör oss kring 100% statskskuld i USA och Europa, att prata om att skulden ska tillåtas växa vidare. Om man gör det, så är det för att dagens generation, ska få det lite bättre, fast där priset är att framtida generationer inte kommer kunna tillåtas växa. Det är ju inte så schysst, för att uttrycka det milt.
I Japans fall ser jag ingen lösning, mer än att se till att ungdomarna får bästa tänkbara utbildningen, och sen ha en konkurrenskraftig industri som tillverkar sånt som resten av världen vill ha. Satsa på teknikutveckling. Det är enda chansen. Dock måste jag säga att det är snarare USA, med Apple, Google, Amazon som verkar ha tagit mark där…..
så vi får se…..
Europa växer säkert sakta, men med mindre statskuld. Om statskulden idag är 90, och BNP 100, och sen växer Europa med 2% om året i 20 år då är BNP 150. Om inte skulden är oförändrad så blir det 90/150=60%. Då börjar förutsättningarna bli bättre. Japans sits har varit mycket sämre.