Jag har noterat I media när ex inflationssiffror presenteras, och de är låga, att reaktionen blir i stil med – stackars Ingves, Gud vad synd att de inte stiger, ska det vara så svårt att nå målet!
Samma när det är räntemöte och Riksbanken lämnar ett duvigt besked… Jaha, det var ju synd, ingen höjning nu heller. Att han aldrig lär sig!!! Så här kan det ju inte hålla på, räntorna måste ju höjas!
Bortsett från det superduper negativa i att många hushåll överskuldsätter sig så är låg inflation och duvig penningpolitik något vi borde vara jävligt glada för. Vi borde jubla så länge som det håller i sig. Det här med skuldproblematiken är inte bra, men det går som bekant att lösa enkelt med ett vettigt skuldkvotstak. Därefter kan Räntorna inte driva skuld för högt längre.
Men om vi bortser från hushållens skulder och skuldkvotstaket, varför vill så många se högre inflation och räntor? Det är korkat! Många tänker inte klart!
Många tror att Riksbanken måste höja för att vi ska undvika recession. Jag har bad news till er. Det går inte att undvika recession. Man kan bara välja mellan en jobbig och en jättejobbig.
Teorin bakom penningpolitik bygger på att tillväxt och resursutnyttjande i vår ekonomi efter goda år leder till överhettning. Hur het ekonomin är mäts i inflation. Lönebildning ger också en bra vink. Om man låter en ekonomi överhettas så leder det förr eller senare till krasch, recession och tårar. Därför är det centralbankens roll att i god tid gå in och kyla ner den genom att höja räntan, och därigenom gynna sparande och missgynna konsumtion och investeringar. Att kyla av en ekonomi som inte är överhettad finns det inte lika många exempel på historiskt, men rent logiskt borde även en sån rulla över i recession eftersom nedkylningen sker från en låg nivå.
Problemet är att det finns inte ett enda exempel på hur en centralbank lyckats kyla ner ekonomin på ett sätt där den går från stark till helt okej. Den rullar alltid över i recession.
Sverige växer, det skapar en del jobb och en del löneökningar, som sammantaget ökar vår köpkraft och gör så att vi får det lite bättre. Men det går inte så pass snabbt att vi har överhettningstendenser. Globalisering, digitalisering och svag tillväxt i omvärlden hjälper också till att hålla tillbaka överhettningstendenserna. Det ska vi vara glada för, för gjorde de det, så är det recession nästa. Garanterat! Särskilt eftersom vår skuldsättning är så hög, med 3,600 mdr bland hushållen, 1,300 hos staten och ca 500 mdr hos kommunerna (lite osäker på den siffran). Totalt 5,400 mdr. 120% av BNP. Överhettning, inflation och högre räntor, i kombination med den skulden, där räntekostnaderna ska finansieras genom skatter och disponibelinkomster, av oss löntagare, kommer garanterat tvinga in oss i recession.
Vi ska vara glada så länge som tillväxten är måttlig, och inflationen inte stiger!
Men vad händer om man höjer räntan och kyler ner en ekonomi som inte har några överhettningstendenser. Eftersom vi är så pass skuldsatta så kommer det att gå ganska snabbt att punktera den tillväxt och jobbskapande vi har idag, och därför är risken att man tvingar in landet i recession. Helt i onödan faktiskt!
Det är alltså väldigt enkelt.
Man ska kyla av en överhettad ekonomi. inte för att undvika recession utan för att mildra den. Dvs man måste trycka på bromsen när hastighetsmätaren står i 150km/t. Inte för att det går att dra ner hastigheten till 90km, men kanske 50km. Det är bättre än att krascha för att sen stå stilla.
Man ska inte kyla av en ekonomi som inte är överhettad, för då tvingar man in den i recession. Dvs om hastighetsmätaren står i 90km så finns ingen anledning att bromsa. För om man gör det så sjunker hastigheten ner till 50km…. Och det vill vi inte.
Alltså ska vi inte kyla av den just nu. Alltså ska vi vara glada så länge som inflation och löner håller sig på mattan. Alltså ska vi vara glada så länge som Ingves inte höjer. Alltså ska vi vara glada så länge som Sverige är så väldigt LAGOM som vi varit de senaste åren. Det ska vi inte förstöra.
Tids nog har vi vuxit länge nog, och skapat tillräckligt många jobb att inflationen börjar synas. Då stiger räntorna och därmed räntekostnaderna. Detta leder till att tillväxten faller och vi rullar över i recession. Det enda vi kan göra är att hoppas på att den blir tillräckligt kort och skonsam. Det beror troligtvis på hur skuldsatta vi är när räntorna drar.
Detta är faktiskt det enda rationella sättet att se på saken.
Sen är det synd att räntorna pressat upp skulden, för den gör att recessionen troligtvis ackompanjeras av en finans- och fastighetskris. De recessionerna brukar oftast bli dubbelt så långa och smärtsamma. Tänk 1992-1995 istället för 2001-2003 eller 2008-2009 typ. Time Will till helt enkelt!
Kräv av politikerna att de inför skuldkvotstak och trafikljussystemet. Lämna Ingves i fred. Hoppas på fortsatt låg inflation och små löneökningar. Det är allt jag har att säga!
http://www.di.se/nyheter/stigande-borantor-far-svenskarna-att-svettas/
Godkväll
Kortsikt's Blog 
Det här inlägget skulle passa utmärkt i exv DN!
Tusen tack!!! Det är sunt bondförnuft
I vanlig ordning mycket bra resonemang och jag kan inte annat än att hålla med dig. En tanke dock. Vi befinner ju oss i ett läge som vi inte sett tidigare med negativ nominell ränta samt köp av räntebärande värdepapper (som är väldigt stora i Sverige i förhållande till utbudet på papper). Är det då inte rimligt att åtminstone påbörja resan mot ett ”normalläge” för att vid nästa recession i största mån ej ha en utgångspunkt där räntorna redan är nertryckta och därmed lågt utrymme för att stimulera? (Jag tror att det finns en botten där ytterligare sänkningar på en redan negativ ränta ej leder konsumtion utan istället leder till beteenden som att plocka ut pengar och förvara i madrassen, köpa realavkastande tillgångar, pressa upp priser på finansiella tillgångar, dvs allt som vi ser idag förutom kanske första exemplet). Anledningen till att FED höjer är ju att de vill närma sig ett ”normalläge” för att ha utrymme vid nästa recession. Tål inte den svenska ekonomin måttliga räntehöjningar och avtrappning på tillgångsköpen? Behöver måttliga räntehöjningar verkligen vara avkylande som leder till recession i dagsläget? (Sedan så är det väl i slutändan ECB som i mångt och mycket avgör vår penningpolitik men låt oss leka med tanken att Riksbanken ej behöver anpassa sig till omvärlden)
Sedan var ”normalläget” ligger är ju svårt att definiera. Neutrala räntan varierar mest troligen över tiden och eventuellt är det så att den för tillfället är negativ men ryggmärgen vill ändå säga att den i reala termer bör ligga över nollan i framtiden.
Om resan mot det normala i sig triggar en recession, så tycker jag det är fel med tanke på att det är en recession man vill undvika från början.
Vad är normalläge?
Ja det beror på vad som är normalinflation i framtiden.
Eftersom inflation kommer ur tillväxt och resursutnyttjande så kan man fråga sig hur framtiden ser ut.
Tre saker spelar in här:
1, skuldsättning i väst är hög. Det innebär grovt förenklat att tillväxten kommer vara strukturellt lägre jämfört med om skuldsättningen var lägre
2, digitalisering och globalisering gör att resursutnyttjandet har svårare att nå historiskt höga nivåer
3, arbetsmarknaden är den som förändrats minst, och som fortfarande kan bli tajt på ett sätt som driver inflation
Således 1&2 håller tillbaks inflation medan 3 bidrar till stigande inflation.
Min gissning är att inflationen max kan nå 2,5% då den teoretiskt triggar 3% styrränta. Givet skuldsättning idag lär tillväxten vända ner ganska abrupt! På nersidan finns ingen gräns, jag tror recessioner mycket väl kan skapa deflation. Så ett normalt inflationsläge ligger nog mer kring var vi är idag, dvs kring 1-1,5%….. än att det ligger mycket högre! Det ger ett helt annat normaliserat ränteläge än vad vi sett pre Lehman
På frågan, stimulerar inte Riksbankens negativa räntor något samt skulle den bromsande effekten vid höjningar utebli, svarar jag bestämt Ja och Nej.
Bolåneräntorna har aldrig varit lägre, detta frigör pengar till hushållen att göra annat för. Samma effekt har det på företagen. Skulle Riksbanken sänka ytterligare så tror jag inte hushållen får ut så mycket av det då bankerna inte överför sänkningen på bolånen. Däremot blir finansieringwn för bankerna billigare. Företagens finansiering lär bli ännu billigare. Men det är lite av en ickediskussion då Riksbanken inte överväger sänkning.
Däremot kommer de överväga höjning. En höjning slår mot hushållen dels kassaflödesmässigt då räntekostnaderna kommer att stiga. Eftersom skulden är så stor så känns även små höjningar. Dels kommer bostadspriserna gå ner vilket slår mot konsumentförtroendet vilket i sin tur får negativa konsekvenser.
Så även små höjningar får negativa konsekvenser.
Det finns ingen anledning att strama åt och göra så att det skapas färre jobb när det inte finns några överhettningstendenser!!!!
En viktig fråga:
Hur ska inflationen i Sverige kunna nå 2 % när en stor del av Sveriges lönetagare (1 miljon anställda) just avtalade om 2.2 % årlig löneökning i 3 år:
http://www.affarsvarlden.se/kronikor/annika-winsth/loneavtalen-en-kalldusch-for-ingves-6846964
Med löneökningar om 2.2 % om året finns ju ingen som helst chans att Sverige skall kunna nå ett inflationsmål om 2 %!
Avtalet är ju riktigt långt, 3 år, och innehåller en historiskt väldigt låg löneökning om 2.2 % om året.Det talar för en extremt låg ränta även fortsättningsvis.
Du har helt rätt. Jag har lyft fram detta många gånger…
Det borgar för fortsatt expansiv penningpolitik. Men hur expansiv? En styrränta på +1% och nedåt är alla att betrakta som expansiv då den medför negativa realräntor
Svaret handlar om ECB. Ligger de på 0% som nu, då ligger Ingves gärna på -0,5%. Men skulle ECB höja till 1,5% så kan nog ingves tänka sig 1%….
Dock är det inte troligt att Ecb höjer dit, tvärtom
Det är egentligen helt otroligt vad fantastiskt dynamisk och uthållig den amerikanska ekonomin är!
3-månaders bond i USA handlas till 0.86 %. Trots detta uppgår arbetslösheten till endast strax över 4 %, hushållens förmögenheter är rekordstora och amerikanska företag som Apple, Google och FaceBook har mer eller mindre etablerat ett globalt monopol på sina nischer.
Tittar man på framtida storföretag dyker de upp som svampar ur jorden i USA: Tesla, Netflix, UBER. Amerikanarna har ledarposition i samtliga sektorer, inte minst vad gäller teknik. Till och med gamla uråldriga amerikanska företag som IBM ser ut att klara av att modernisera sig (läs Watson).
Ställ det mot Europa och Japan som tampas med negativa räntor och storföretag som ser ut att tappa marknadsandelar och är sega med att förnya sig.
Skulle Sverige höja reporäntan från -0,5 % till 0,5 % riskerar bostadspriserna att falla med 15 %. USA är redan uppe på en 3-månaders ränta om 0.86 % och vill höja med 75 punkter till under året.
Löneökningar i Sverige och Europa ser ut att stanna på 2 – 2.2 % medan USA ligger stabilt på 2,5 – 2,7 % om året.
Det är egentligen helt otroligt vad långsiktigt stark den amerikanska ekonomin är i förhållande till omvärlden. USA utmärker och befäster sig verkligen som världens mest dynamiska ekonomi.
Visst är det imponerande! Alla branscher och regioner går ju inte bra, men aggregerat JA.
MEN
År 2007 låg statsskulden på strax över 60% (40% om man rensar för sk intragoverent holdings, som ex när en delstat har pensionskapital investerat i statspapper).
Idag är statsskulden på över 100%.
Mellan åren 2008-2014 körde men budgetunderskott på i snitt 6% om året. Man beskattade folket med 100 dollar men satte sprätt på 106.
Var hade usa varit idag om man INTE gjort det? Dvs legat kvar på 40% statskuld och alltid kört en balanserad budget enligt svensk modell?
Säg att Sverige skulle gjort vad Usa gjort. Det betyder att vi skulle spenderat 270miljarder varje år i 7 år. Helt ofinansierade pengar. Det hade ju skapat en del tillväxt, jobb och löneglidning minst sagt.
En fundering som jag fick så här på söndagskvällen…
Om oljepriset rör sig tillbaka mot 100 dollar fatet i år borde inte de innebära att inflationen skjuter i höjden?
Sverige skulle då få höja räntan kraftigt och snabbt?
Nej,
Ingves höjer om ekonomin är överhettad.
Säg att oljan skulle gå till 200usd, eller att Matpriserna dubblas pga dålig skörd, eller kronan går till 20kr mot Euron eller Löfven höjer alla skatter med 50%. Samtliga saker skulle trycka upp inflationen i taket. Men alla får det sämre, inte bättre.
Att då höja räntan också är galet!!!
Det vet Ingves om!!
Det gäller att förstå skillnaderna mellan inflation och inflation
Ok tack de var mer än jag visste.
Ska bli intressant att se om de stämmer . Jag tror de kan bli ett framtida problem med stigande oljepris
Varför tror du på 100usd på oljan?
Tror på 100 dollar fatet eftersom oljekonsumtionen ökar i världen. Är inte rimligt med de prisfallet vi haft. Priset är med största sannolikhet manipulerat…
tror också vi kan få tryck uppåt, dels pga förlängt OPEX avtal, men också att de Amerikanska lagerna har potential att sjunka.
Däremot är efterfrågan strukturellt ganska svag fortfarande… så jag antar att du tänker att industrikonjunkturen ska ta ordentlig fart framöver eller?
Jag kan egentligen inget om oljepriset
De som jag kan konstatera är att olje konsumtionen gått upp varje år! Enkel sökning på google bekräftar de.
Känns inte rimligt att konsumtionen gått upp och priset fallit med 70 procent. Något skumt och jag misstänker att de pågår saker som vi inte kan förstå..
Därav min undran vad som skulle ske om oljepriset sticker iväg kraftigt uppåt. Enligt dig så påverkar de inte riksbankens beslut gällande ränte höjning vilket jag trodde.
Tack för en bra sida 🙂
1998 stod oljepriset under 10 för att 10 år senare år 2008 toppa i 145.
Gäller att ha lite perspektiv på den hysteriska uppgången.
Så jag köper inte riktigt att oljepriset är lågt nu.
https://pbs.twimg.com/media/C_th9vPXsAM_-18.jpg:large
snart så :p
Den grafen förklaras till 90% av svag krona och stigande energipriser…
Finns tyvärr väldigt lite som pekar på en varaktig etablering över 2% faktiskt. Snarare tvärtom.
Trots detta tror jag på 100 punkters höjning, givet att ECB höjer
Hej, ” så tycker jag det är fel med tanke på att det är en recession man vill undvika från början.” Varför ska man undvika en recession till varje pris? Allt går ju i cykler och det är naturligt att även en ekonomi behöver en andningspaus (som vinter avlöser sommar etc). Glöm inte också att tillväxt mäts procentuell ökning av BNP vilket innebär att utvecklingen är exponentiell – och inga sådana kurvor fungerar över tiden som vi vet. Arbetsmarknaden i storstäderna måste också normaliseras så att det uppstår en balans mellan utbud och efterfrågan. Fråga vilket konsultbolag du vill så får man höra om medarbetarnas diktatur. Rent allmänt så tror jag alla förståsigpåare i ekonomibranschen skulle må bra av mer ”boots on the ground” även denna blog. Att man är rädd för räntehöjning får man verkligen klart för sig när frågan kommer upp på t.ex. en middag, det sprider sig panik i rösterna och folk argumenterar helt vilt såsom görs här om det fina med låga räntor. Men man glömmer gärna då nationalekonomi 101 och den gamla utbuds och efterfrågekurvan och vad som händer när en tillgång (pengar) blir närmare gratis…. nu ska vi se, jag efterfrågan går mot oändligheten. Ungefär där är vi idag enligt min bedömning och det gäller alla tillgångsslag, inte bara bostäder. Det finns inget som är billigt någonstans och tom. frimärken upplever en renässans 🙂 Jag förstår de som är kraftig överbelånade och talar ur egen bok när det gäller räntorna men det spelar ingen roll för de är för låga idag vs de nyckeltal som vår ekonomi uppvisar. Sorry, ”Oh baby baby it’s a wild world It’s hard to get by just upon a smile”.
Precis, det är därför man via penningpolitik och tidigare finanspolitik vill stimulera när det är dåliga tider eller när resursutnyttjandet är lågt, samtidigt som man vill bromsa i goda tider eller när resursutnyttjandet är högt.
Recession kan vi som sagt inte undvika, men det gäller att göra den så kort och grund som möjligt, för motsatsen för ofta med sig stora kostnader för samhället som ex ökad kriminalitet etc.
Djupa recessioner får man om man inte bromsar i tid. Grunda recessioner får man om man bromsar i tid. Alltså måste man ge bort lite på uppsidan för att inte nedsidan ska bli så djup.
Men att bromsa när resursutnyttjande är lågt, som nu, är inte så smart! Tillväxten kan man diskutera, men en real tillväxt kring 2-3% där vi är nu anser inte jag vara särskilt starkt. Åtminstone inte ur ett historiskt perspektiv.
Vad beträffar rädslan för räntehöjning så blandar du ihop sakerna lite. Jag hävdar att det finns hushåll som tar för stora lån. Det bekräftar ju dina middagar också. Det måste vi åtgärda. Främst genom skuldkvotstak. Men att räntorna är låga är bara positivt då hushåll och företag får låga räntekostnader, vilket frigör pengar till annat.
mitt recept är alltså fortsatt låga räntor, fast knyt belåningen mot inkomsterna och inför skuldkvotstak. Då kan räntorna vara hur låga de vill utan att utlåningen ökar.
Nu vet jag inte hur tillförlitligt detta är men iaf en fingervisning.
https://www.svd.se/rantekartan-5-ar-har-ar-borantan-lagst-i-stockholm/om/naringsliv
Om vi tar Kungsholmen som ett snitt med en belåning på 3.57 mkr bör då vederbörande hushåll ha en disponibel inkomst på 1/5 av lånesumman, dvs 59.5 tusen rent i månaden.
Medelinkomsten Kungsholmen år 2013 var 440 tusen för män samt 330 tusen för kvinnor.
Det ger efter skatt 27800 kr/mån för mannen respektive 21400 kr/mån för kvinnan.
Nu menar jag naturligtvis inte att 5 ggr disponibel inkomst i lånebelopp är skrivet i sten, utan mer en tanke som jag tycker är rimlig. Utgår man från det är inte belåningen på Kungsholmen rimlig i förhållande till inkomst.
Väldigt intressant grepp Stefan!!!!
Nackdelen med ovan är att vi fortfarande diskuterar aggregerade medelvärden. För att undvika en kris måste vi i princip nolla de som har för mycket lån. Jag tar tusen gånger hellre en lite för hög skuldkvot på hela populationen fast där jag vet att de med absolut högst skuldkvot ändå har en fair skuldkvot, än ett lågt snitt på hela populationen fast där svansen är på tok för högt belånade!
Sen kan vi diskutera var en adekvat skuldkvot ligger.
Personligen tycker jag man ska utgå från Bruttolön, och inte Nettolön, då Nettolön slår onödigt hårt mot låginkomsttagare, och gynnar höginkomsttagare orimligt mycket. Räkna på det så fattar du!
Sen är det frågan vilken nivå som är rimlig. De som lyfter fram låga nivåer brukar motivera dem med att Svensk ekonomi ska inte bli för lidande vid en ränteuppgång, vilket egentligen slår tillbaks på bolånetagare som mister jobbet. De som motiverar höga skuldkvoter brukar motivera dem med att det normala hushållet är beredd att tulla på väldigt mycket i sin hushållsekonomi innan de slutar att betala räntekostnaderna till banken. Jag har ingen jätteskarp uppfattning här utan tycker det är öppet för diskussion.
Happy to discuss!
Jag föredrar att räkna på nettolön framför bruttolön.
Anledningen till det är skattesystemet där höginkomsttagare generellt betalar procentuellt mer i skatt.
Dvs om vi ska utgå från bruttolön blir höginkomsttagarnas kalkyl lite för bra då de skattar relativt mycket i förhållande till inkomst.
Men ta två hushåll.
hushåll 1,
Kalle tjänar 30,000kr i månaden, har ut 24,000kr
Årslön 360,000 brutto, 288,000kr netto
Ta skuldkvotstak 5X
Brutto ger 1,8mkr och på Netto blir det 1,44mkr
hushåll 2,
Nisse tjänar 50,000 netto, 35,000 netto
Årslön 600,000 brutto, 420,000kr netto
Skuldkvot om 5X ger 3,0mkr brutto, 2,1mkr netto.
Jag är osäker på skatterna exakt stämmer…. och 5X kan diskuteras.
Men poängen är att vid brutto får Höginkomsttagaren låna 67% mer än låginkomsttagaren. Vid netto blir det bara 46% mer. Så netto straffar höginkomsttagaren, alt gynnar låginkomsttagaren.
Men det som är viktigt är ju förmågan att klara ränteuppgång. Så om man räknar hur en låginkomtagare ska klara 5% rörligt bolåneränta så kommer du fram till X mkr i lån, och således ett bolånetak om X. Men om du sen tar höginkomsttagaren på samma bolånetak, så var det min bedömning att han klarade högre lån för att ändå hantera 5% ränta. Därför tyckte jag Bruttoberäkningen var bättre, då den gav höginkomsttagaren mer.
Å andra sidan kan man ju hävda att höginkomsttagarna, om de får låna mer, driver upp priserna på finare objekt, och gör attraktiva områden mer otillgängliga för låginkomsttagare, så kanske Netto är ändå smartare.
En annan aspekt är om man kör netto kan politikerna, genom skatteförändringar, driva skuldsättning och därmed prissättning på bostadsmarknaden. Avsiktligt eller inte…. är det bra?
Nu blir det tjatigt här men det jag menar är att höginkomsttagarens kalkyl blir lite för bra vid brutto och även vederbörande kan ju faktiskt bli arbetslös så fallhöjden är stor för den kategorin.
Men visst, brutto eller netto kvittar väl i det stora sammanhanget, huvudsaken är att det införs ett skuldkvotstak även officiellt.
Mitt intryck är dock att bankerna generellt sköter detta relativt bra.
Dock finns det relativt nya marknadsaktörer som knaprar marknadsandelar vilket sannolikt ger viss stress hos tex Swedbank och Nordea som historiskt haft dålig koll på sin låneportfölj.
Det är många höginkomsttagare som ser bra ut, dvs god Skuldkvot, Loan/Value osv…. som ser rent för jävliga ut om du byter ut det mot A-kassa.
Så ur det perspektivet så är Netto att föredra!
Jag har också hört att bankerna sköter det GENERELLT BRA. Men vad är det? Är det när 90% får rätt lån?
Det som stör mig är att kanske 10% av olika skäl får för MYCKET lån…. det är fortfarande dem som potentiellt kan sabba det för oss alla!
NOLLTELERANS är det som gäller,….. och då är det bara reglering som gäller, kompletterad med trafikljus!
SEn kan jag tänka mig att lyfta bort amorteringskrav och 85% bolånetak..
Dvs säg att rätt lån för familj X är 2mkr. Då är det bättre att de får låna 2mkr, utan EK, utan Amorteringstvång, än att de får låna 4mkr där de skjutit till 15% EK och amorterar några tusen om året.
Får folk låna för mycket så löper vi risk att krascha, och då hjälper vare sig amorteringskrav eller 85% loan/value. Bättre att folk får låna mindre och vi därmed undviker krasch.
Sen är det ju upp till varje hushåll att bestömma om de vill konsumera idag eller konsumera imorgon (amortering=sparande=uppskjuten konsumtion)
Eftersom lånen bestämmer priserna, och inte tvärtom (bortsett från nybyggnation där det inte byggs nåt om inte priserna är tillräckligt höga) så kommer priserna anpassa sig, och därför kommer folk ”få råd” att köpa en lägenhet även vid mindre lån. Det är ju samma lägenhet som säljs för 4mkr idag som gick för 1mkr för 17 år sedan!
Jag tror helt enkelt vi får se, men jag rör inte ihop saker då alla tillgångsslag är påverkade av marknadsräntan. I podden Macrovoices kallar man den globala skuldläget för ”the end game” och där naturligtvis inte Sverige diskuteras som är helt ointressant ur ett globalt perspektiv utan övriga obalanser globalt om man ser till skulder i förhållande till BNP. I senaste avsnittet var det en mycket intressant diskussion om ”velocity of money”, i princip vad en extrakrona i skuld generera i ytterligare BNP och att detta avtar i takt med att skulden ökar mot BNP. Vad har detta för relevans för vår boränta? Riksbanken kan ju inte separat sätta räntan i Sverige utan hänsyn till omvärlden och omvärlden kan inte kan inte höja räntan ”because then they can’t service their debts”. Alla jag känner – och det är många i Stockholm – resonerar kring räntenivån och vad de har råd att köpa så varför räntan ska vara oväsentligt förstår jag inte oavsett skuldtak eller inte. Var ska detta tak sättas?! Och för vilka?! En annan sak: BNP tillväxten i landet kanske är 2-3 procent men i storstadsregionerna, som i allt större utsträckningar suger upp stor del av landets befolkning, är den siffran snarare > 5 % enligt vad jag hört och det är ju inte så långt ifrån Kina 🙂 Vi som var med 1990 kommer ihåg vad som sades 1989 om det omöjliga i en krasch i Stockholm, alla vill bo här, det kommer in en buss om dagen etc etc. 1992, i krisens öga, köpte jag en 80 kvm lägenhet på Frejgatan för 575 tkr 🙂 Det kommer snart ett nytt sådan möjlighet och då gäller det ha resurser att kunna agera. Om den låga räntan är ett demokratiseringsprojekt – vilket jag misstänker, ett slag Freddie Mac/Fanny Mae i jätteskala – så kommer nästa krasch att brutalt omfördela pengarna till de allra rikaste, de med överlikviditet att kunna agera.
1, tror macrovoices har fel. Hushåll+Statlig belåning är hög i Väst. Det har redan gjort sig påmint i 7 år och kommer göra det i 7 år till… dvs genom strukturellt låg tillväxt. Låg tillväxt ger lån inflation som ger låga räntor. Om vi temporärt får högre inflation, ex genom en tajt arbetsmarknad, så kan räntorna dra, men eftersom skulden är så stor så bromsar stigande räntekostnader effektivt upp tillväxten, varpå vi går in i en dålig konjunktur. Men sänkta räntor igen. Således kan vi inte nå högkonjunktur i klassisk bemärkelse.
2, Moneyvelocity är en gammal National ekonomisk teori som är död i dag. Den byggde på en världs med lägre skuld…. med hög skuld är den synamiken satt ur spel.
3, Riksbanken sätter politiken utifrån svenska förhållanden (som påverkas av utlandet). Sen justeras själva räntan utifrån omvärldens penningpolitik eftersom de tar hänsyn för kronkursen.
4, Du förstår inte hur långivningen går till… alla hushåll vill i princip låna så mycket de kan för att de anser att de klarar räntan idag. Men det är banken som bestämmer, genom lånelöftet, hur mycket någon får låna. Det enda hushållet bestämmer över är om de vill ta hela lånelöftet eller mindre. Alla klarar fullt lånelöfte idag…. men alla klarar inte det om räntorna stiger markant.
5, Skuldkvotstak gäller alla. Istället för att räntan ska bestämma storleken på lånet så är det inkomsten. Sen ska såklart varje hushåll göra allt de kan för att hitta den bank som erbjuder lägst ränta.
6, Att vi har diskrepens mellan Storstadsregionerna är helt irrelevant. Det har vi nämligen haft historiskt också! Då kanske Stockholm växte med 10%…. då är 5% dåligt.
7, Du har rätt med utbud/efterfrågan. Den parametern är helt irrelevant för priserna, även vid en distressed situation. Det spelar ingen roll om det finns 10,000 intressenter på en lägenhet. PEngarna de har på fickan är styrda av lånelöften de fått av banken.
8, Rika människor sitter på tillgångar i goda tider som dåliga tider. Tillgångarna äga alltid av någon hela tiden, och rika människor är alltid överrepresenterade. Det är sant att cash is king i en krash. Men det är oftast ”tidigare rika”, som blir ”fattiga”. Samtidigt som tidigare också ”rika”, blir ännu ”rikare”. Det är samma tillgångar som byter ägare till olika priser bara. Skuld spelar såklart in här… med rik menar ”Tillgångar minus Skuld”, men ofta i de här förmögenhetsförflyttningarna sker det från de som har massor av tillgångar + skuld, till dem som har hyggligt mycket tillgångar och ingen skuld.
Vi får se hur det slutar. Jag tror dock att det är farligt att vara för tvärsäker. För mig spelar det ingen roll för jag har aldrig haft några skulder. Tycker bara synd om de som har när musiken tystnar och alla springer mot exit. Jag såg det live 1990 som rådgivare åt bolag i obestånd med massor med kontakter med banker, kfm mm. Många tragedier kan jag meddela samt personer och företag som från ena dagen till den andra blev tvungna att drastiskt ändra livsstil. Har vi mental beredskap för det när tom. vår överbefälhavare är sjukskriven för utmattningsdepression – i fredstid?
Håller med, och jag är inte på nåt sätt positiv som du kanske förstår!
Herregud jag driver ju ett korståg för att vi ska införa skuldkvotstak och ett trafikljussystem för alla låntagare. Detta för att jag tror många, inte alla, skuldsätter sig för mycket. Det här är ju inget jag kom på igår utan en linje jag drivit i många år. Helt utan resultat!!!
Klockrent o informativt inlägg som vanligt 😉
Tack 🙂