Turkmenistan rules!

Sverige anses ha en hög levnadstandard. Sverige är tre gånger rikare än Turkmenistan. Fast i Turkmenistan är man lika nöjda tydligen. Det kom som en nyhet för mig!

Empire FED index, som mäter aktiviteten i NY området, kom precis. -1,0 mot väntat 7,5 och fg 5,2. Mycket klent. Det är samma nivå som innan Trump belv vald. Då låg ISM i 50. Jag säger inte att ISM ska dit. Jag säger bara att den låg där!

Låt säga så här, mjuka indikatorer var starka i Q1, och pekar på stark hårddata i Q2. Nu pratar vi mjuka indikatorer i Q2 och vilket alltså indikerar hur hårddata ska bli i Q3. Givet att hårddata var svag i Q1, och nästan alla väntar sig stark data för Q2-Q4, så gäller det ju också att mjukdatan inte kroknar! Därför är inte Empire särskilt rolig.

Från Kina har den sista månadsdatan kommit:

Retail kom in på 10,7% YoY mot väntat 10,8 och fg 10,9… gäsp

IP kom in på 6,5 mot väntat 7,0 och fg 7,6.. gäsp

FAI kom in på 8,9 mot väntat 9,1 och fg 9,2… gäsp

Stabilt, inget att oroa sig för!

Tittar man på SPX så är den uppe och nosar på 2,400 igen…. kan vi stänga ovan denna så kan det ge kraft åt OMX att fortsätta uppåt. Som sagt, rent tekniskt hade det varit fint med ett test av ATH-1,720 i slutet av maj.

Olja är stark. Mycket starkare än vad jag trodde den skulle vara rent tekniskt med tanke på att den bröt 50-området för nån vecka sen. Den känns rätt överköpt här, mycket pga förväntningarna om ett förlängt OPEC avtal, så där lär det bli en Sell the news grej tror jag. Men det ska bli intressant om köparna kommer in tidigt i den rekylen. Rent fundamentalt så börjar lagerstatistiken komma in till oljans fördel. Det är en svinviktig parameter. Kanske till och med viktigare än produktionen i sig. Sen har vi det faktum att Netto spekulativa positioner ligger på en låg nivå. Det brukar vara bra. Annat var det när oljan stod i 60 och alla var överrens om att den skulle fortsätta till 70. Då var alla toklånga oljekontrakt. Då fortsätter det sällan i den riktningen.

Riksbankens möte ang nya målvariabler är ett icke event. Kanske kommunikationmässigt, men knappast policymässigt. Kom ihåg vad inflationen ska visa. Den ska visa om tryckkokaren tjuter eller ej. Gör dagens KPI det? Nej inte alls. Dagens KPI är nästan lite contrarian. Den stiger när räntor stiger, när maten blir dyrare (läs dålig skörd), när oljan blir dyrare (att likställa med global skattehöjning) och om regeringen höjer skatter som ex moms. Det är en riktigt dålig indikator! Men det har Riksbanken vetat länge och därför utformas inte längre politiken efter KPI. Övriga indikatorer är bättre men inte optimala. Egentligen är lönerna utanför avtalsrörelsen kanske den bästa. De reagerar på tillväxt och är vår enda kvarvarande knappa resurs. Den enda resursen som kan bli riktigt tajt.

Jag har tidigare skrivit om ett konfidensintervall. Det är däremot en rätt bra ide! Men ingen gamechanger!

https://kortsikt.com/2017/04/24/riksbanken-behover-nog-salja-in-konfidensintervallet/

Finansinspektionen har sagt att de ska ta vissa banker i örat. Inte de som erbjuder lägst ränta utan de som erbjuder störst lån.  Såg nedan artikel. Tänk om det är statligt ägda SBAB som lånar ut till skyhöga skuldkvoter? Om det är så blir jag riktigt bedrövad! Hur ser ersättningen ut till SBAB s VD? Har Klas Danielsson incitament att ge för stora lån till naiva hushåll? Samtidigt som deras chefsekonom Tor Borg säger i media att bolåneräntan kan vara 5% om några år. Hur sjukt är inte det i så fall? Hoppas att det inte är så!

http://www.vafinans.se/aktier/nyheter/SEB-dissar-konkurrentens-aktie-naer-nischbanker-snor-bolånekunder-1002011230?utm_campaign=VAFinans_170515_Vinstfesten&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=189ca11fc5be444d98dc59e8e58e9d7b&elq=3b9d3dc1209d42eaa6ab1a4632399e0a&elqaid=7750&elqat=1&elqCampaignId=5430

Den här veckan är inte särskilt händelserik. På torsdag kommer Philly FED. Jag ser mest fram emot att det ska bli 20 grader på torsdag! Att det är efterlängtat måste vara årets största understatement!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Turkmenistan rules!

  1. Jim Nyberg skriver:

    Som alltid intressant att läsa vad du skriver 🙂 Vilka är dina tankar och kommentarer kring finanspolitiska rådets rapport som kom idag?
    https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/stark-kritik-mot-regeringens-finanspolitik-de-valjer-att-forsvaga-offentliga-finanser
    https://www.efn.se/nyhetsrummet/intervju-med-harry-flam/

    Vore även väldigt intressant att få dina kommentarer kring SKL: s bedömning av kommunernas ekonomi om några år. Inga nyheter egentligen, alla vet hur det sannolikt ser ut om några år och varför, men vore intressant få dina kommentar kring vad du anser behöver och borde göras för att förbättra situationen.
    https://www.efn.se/nyhetsrummet/annika-wallenskog-skl-12-maj-2017/

    • GaStan skriver:

      Tack för input,

      Det är väldigt enkelt

      Först lite basfakta

      Sverige har ca 4,500mdr kr i BNP

      Staten tar ut 1,920mdr av invånarna. Det är 43% av BNP, ofta kallat för skattetrycket.

      Förra året satte man sprätt på 1,840mdr. Man gjorde ett överskott.

      Av intäkterna kommer 1,100mdr från skatt på arbete. 400mdr kommer från moms som också är hänförligt till arbete. Som ni förstår är statens skatteintäkter otroligt korrelerade med konjunkturen. Tillväxt leder som bekant till jobb och löneökningar.

      På kostnadssidan är pengarna som går till kommunen största kostnaden, nästan 700mdr kr. Nu ser man inte det som en kostnad, utan en negativ intäkt. Men eftersom kommunerna sätter sprätt på pengarna så tycker jag man kan göra det. Näst största kostnadsposten är socialt stöd/transfereringar på 400mdr. Det är alltså bidrag till sjuka, arbetslösa, föräldrarlediga etc.

      Som ni förstår ökar kostnaderna i dåliga tider, i motsats till intäkterna.

      Det är därför budgetsaldot blir negativt i recession.

      Detta leder oss in på skulden. Statens skuld ligger på 1,300mdr kr. Den är låg ur ett internationellt perspektiv. Men då räknar man inte in kommunskulden på ca 600mdr kr. Det är kommunernas invånare som bär ansvaret för sin egen skuld. Men man kan se dem som Sveriges skuld för vi lär ju inte sälja Malmö till Danmark i händelse av en default.

      Total skuld om ca 1,900 mdr, eller ca 42% av bnp.

      Nu til Finanspolitiska rådets synpunkter.

      De anser att Maggan är vårdslös. Det är hon inte! Sverige gjorde tack vare stark tillväxt förra året 80mdr i överskott. Nu eftersträvar man en budget i balans. Ur ett internationellt perspektiv är det gott nog.

      Vad rådet vill är att man anpassar kostnadskostymen efter sämre tider, inte som nu i goda tider. Lägger man kostnaderna lägre så gör man ett överskott såklart. Men mest handlar det om stater är extremt dåliga på att skära i kostnader i dåliga tider. Privata sektorn är ju redan under isen och staten har en viktig roll att inte förvärra krisen med att också spara och skära ner kostnader. Så om vi anpassar kostnadskostymen efter lite sämre tider så blir det inte lika mycket minus när det vänder ner.

      Men politiker vill gärna bli återvalda så de brukar sätta sprätt på varje skattekrona som trillar in. Oftast mer!

      Det är nu skulden kommer in. Vi har som sagt 30% el 42% publik skuld. Det är lågt. Usa, EUrozonen, Japan…. alla ligger högre!! Upp mot 100% och högre.

      Om du har den typen av skuld och hamnar i knipa, dvs behöver låna under några svaga år. Då kan det bli riktigt ugly. Men för Sverige…. inte en chans!!!

      Så om Maggan kör en balanseradbudget och skuld kring 40% så ska vi vara nöjda. Rådet överdriver!!!

      Den andra grejen är att de överskattar tillväxten. Vilken regering skulle inte göra det? Dvs eftersom intäkterna är korrelerade med tillväxt, och man ha så mycket pengar som möjligt att sätta sprätt på. Då hade jag också lagt en positiv prognos. Det är ingen jättegrej det här, men jagkan tycka att det hade varit bättre om någon oberoende myndighet, typ KI, satte prognosen istället som både regering och oposition måste använda.

      Man säger ockdå att regeringen borde slopa ränteavdrag och införa fastighetsskatt. Båda är ju bra för statens intäkter. Men jag anser att det är stenkorkat för det minskar bara motståndskraften hos hushållen. Vem tror ni blir lidande vid recession och fastighetskrasch. Just det, staten. Då är dem skatteintäkterna en klen tröst. Inför skuldkvotstak istället. Anledningen till att rådet inte nämner den är för att den påverkar inte statsfinanserna. Annat än indirekt om det gör att vi slipper en F krasch.

      De pratar också om marknadshyror, där folk ska få bostadsbidrag om de inte kan bo kvar. Var ska man dra den geänsen undrar jag? På sikt kanske bostadsbidragen fasas bort och vips har vi en helt avreglerad hyresmarknad. Då kommer inte låginkomstagare kunna bo central längre. Vi kommer få ökad polarisering. Vill vi det? Detta är en idelogisk fråga. Ekonomiskt är det en no brainer, klart vi ska ha marknadshyror… men idelogiskt vet jag inte faktiskt.

      Avslutningsvis har vi det där med arbetslösheten. Det är ett mål som är uppsatt för att vinna röster. Folk tror helt enkelt att de har fullt fokus att skapa jobb. Men rådet har rätt, målet går inte att uppfylla av strukturella skäl. De problemen borde man istället belysa och sätta upp individuella mål för. Men det är jobbiga saker som man inte vinner röster för 18mån innan valet!

      Avslutningsvis invandringens inverkan på kommunerna. Hon tror på 67 miljarder i ökade kostnader årligen. I de pengarna antar jag att de stoppar in investeringar i dagis, skolor etc. Det är investeringar och inte löpande kostnader. Så det tycker jag man ska separera på!

      Men i sak har hon helt rätt!

      Sverige AB sätter som sagt sprätt på ca 1840 mdr om året på 10 miljoner invånare. Det är 184,000kr per invånare.

      Nu har vi tagit in ca 200,000 flyktingar. Om man förenklar och antar att de kostar lika mycket som en medelsvensk så är det ökade kostnader med 37mdr om året. Hon säger 67 mdr, men som sagt…. en del är säkert ökade investeringar. Så in a ballpark 37-67… ger ett snitt på 52mdri ökade kostnader?

      Om alla får ett produktivt jobb att gå till, då kommer det trilla in skatteintäkter som kompenserar för detta. Lite som för oss övriga svenskar.

      Men om ingen börjar jobba, då ökar kostnaden med beloppet ovan. Netto alltså.

      52mdr mdr är drygt 1% av Bnp, så det leder automatiskt till ett underskott om regeringen jobbar med en balanserad budget.

      Ska vi låna varje år och öka skulden? Känns sådär! Budgetunderskott accepteras i dåliga tider. När skatteintäkterna faller, så väljer man att inte skicka hem sjuksyrror och lärare. Alltså ligger kostnadskostymen kvar samtidigt som skatteintäkterna faller. Då gör man budgetunderskott, och då ökar skulden. Då gäller det att ha rätt nivå på skulden…. annars kommer man på sikt att bli tvungen att spara även om man inte vill.

      Jämför med USA, där låg statsskulden på ca 60% år 2007. Idag 10 år senare ligger den på strax över 100%. Det mesta byggdes upp under åren 2008-2013. Staten kunde stötta när privata sektorn gick knaggligt.

      Men att öka skuld och köra budgetunderskott i goda tider är inte lämpligt. Rådet vill ju till och med att man kör överskott i goda tider.

      Ska vi dra ner på några andra kostnader för att kompensera för detta? Sämre välfärd alltså! Inte så poppis!

      Ska vi öka skatterna? Det är nog inte så populärt heller!

      Vad rådet och kommunerna är inne på är att man inte tar höjd för de här 52mdr i goda tider. Dvs även utan de här 52 gör vi underskott i dåliga tider. Lägg till 52 i dåliga tider och underskottet kan bli rätt maffigt!

      Visst, med en statsskuld på ca 42%, ink kommunskulder, är det inga problem att öka den med 10% över en treårsperiod om det kvider. Men är det verkligen det vi vill?

      Jag tror den enda lösningen är att kräva av invandrare att lära sig svenska, och sen kräva att de jobbar. Som Löfven säger, ”alla som kan jobba ska jobba”. Tyvärr är det lättare sagt än gjort!

      Tror ni en ICA butik har råd att anställa någon att packa ihop matkassar för 18,000kr i månaden? Nej såklart! Då hade de gjort det för längesen!!!

      Om de kostar 9,000kr i månaden, ja då kanske de nappar?

      Men med det kostnadsläget som vi har idag, går det att leva på 9,000kr? Nej!

      Ska vi ge dem bidrag för mellanskillnaden? Kanske?

      Då har vi skapat ett jobb som egentligen det saknas efterfrågan efter, och för detta måste skattebetalarna kompensera med bidrag.

      Det känns inte som en bra lösning heller!!! Det bästa hade varit om de kunde utbilda sig och ta riktiga jobb. Men det kanske inte är realistiskt?

      Arbeta måste dem, det är enda sättet att integreras i ett samhälle. Det gäller alla, inte bara invandrare. Arbetslöshet leder till utanförskap och polarisering….. jag har bara svårt att se hur det ska gå ihop finansiellt!

      Som sagt, det pratas mycket om invandring. Men detta gäller egentligen ALLA arbetslösa utan utbildning som ger dem ett riktigt jobb!

      Kommunerna har alltså rätt. Invandrare som inte jobbar kommer kosta mellan 30-60mdr per år kommande åren. Kommunerna får ca 700mdr i skatteintäkter om året och verkar låna upp ca 50mdr (de är vad man tagit upp som skuld senaste åren, mycket går klart till investeringar. Inte bara konsumtion). Dvs 700+50=750mdr. Man sätter sprätt på rubbet. Kommunernas kostnadskostym lär alltså stiga till 800mdr. En ökning med 4-8%. Var ska pengarna komma ifrån?

      Biståndet ligger på 37mdr om året. Ska vi slopa det? Vi är solidariska inom gränserna istället för utanför! Lite skämt lite allvar. Det är knappast genomförbart!

      Alla måste jobba, men jag vet inte hur det ska lösas!

  2. P Bateman skriver:

    Fed index på minus 1 verkar börsen inte bry sig om…skumt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s