Italien skapar lite oro i ledet

Det här med politisk turbulens brukar inte ha långvarig inverkan på börserna, av den anledningen att den inte får någon fundamental inverkan på världsekonomin, och därmed får den inte någon inverkan på företagens försäljning, åtminstone inte aggregerat, och därmed inte heller vinsterna. Aktieutvecklingen på medellång sikt styrs av vinster och diskonterade med en viss ränta. Den grekiska tumultet som varade i flera år påverkade den grekiska ekonomin JA, men knappast världskonjunkturen. Med Italien är det samma sak. På kort sikt däremot så kan det negativa sentimentet styra. Vilket det gör nu.

Jag hade hoppats på att OMX laddade för uppgång men så blev inte fallet. Istället är vi inne i en korrektion. Fib38% nivån har redan bockats av. Det kan även bli Fib50 som ligger kring 1558. Stänger vi under den senare får vi nog konstatera att köpsignalen häromveckan var en falsk en. Samtidigt konstaterar jag att DAX och STOXX står sig rätt bra trots allt. Särskilt om detta handlar om Italien.

Vad gäller oljan är jag inte särskilt orolig att Saudi och Ryssland ska börja agera irrationellt. Jag tror fokus ligger på att hålla nere lager. Det skulle vara för att kompensera för Iran och Venezuela, men inom ramen för ”strategin med låga lager”. Därför är jag rätt säker att Brenten vänder absolut senast vid 71-73usd. Detta är ett köpläge.

Det mest intressanta just nu är förmodligen den starka dollar. För alla är det såååå självklart med en stark dollar nu. Så lät det inte för några månader sen. Det finns ett case för starkare dollar även framöver, dvs stigande löner, hökig FED, USA tillväxt vs resten av världen, US Treasury supply osv. vilket pekar på högre räntor och ännu starkare dollar osv. Men jag tror på kort sikt är mycket av det man pratar om diskat av marknaden. Jag flaggar för visst ”sell the facts” läge. Eller vad tror ni?

I veckan kommer en hel del data, främst ISM och US jobbdata på fredag. Stay tuned och njut av sommaren.

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Italien skapar lite oro i ledet

  1. Sailor skriver:

    Hej!
    Följer med glädje din blogg och lär mig alltsom oftast något nytt. Tack för att du delar med dig!
    Läste nedan artikel och tänkte direkt ”undrar vad Gastan skulle säga om detta?”.
    Ni verkar förenas i att något måste göras åt bostadsmarknaden men deras lösning ligger inte i linje med var du förespråkar. Vore kul om du ville kommentera.
    https://www.svd.se/sverige-ar-pa-vag-mot-en-bostadskrasch

    • GaStan skriver:

      Hej Filip,

      Tack för att du gillar!!!

      Rätt kul att jag har suttit i styrelsen i bostadsrättsföreningen med Göran Collert i 4 år när jag tidigare bodde inne i stan! Vi hade våra diskussioner kan man säga. Detta var under 2009-2013. Han var orolig redan då!

      Jag gillar också att de här herrarna är objektiva. Dvs de har ingen annan agenda, de springer ingen annans ärende som många andra gör. Medvetet ibland, omedvetet ibland.

      Jag vill också säga att den är väldigt välskriven. 99% av vad de säger stämmer. Det är snarare det som Inte sägs som gör att jag inte delar deras bild fullt ut.

      De säger att det finns många likheter med 90-talet. Det stämmer. Men de säger också att det som skiljer sig är ränteläget och inflation. Men detta diskuteras inte djupare direkt. Inte mer än att inflationen kommer inte att gå upp, och därför kommer inte Ingves att höja. Låga räntor är ett problem. Eller snarare vissa av bieffekterna. Jag håller med. Jag håller inte med om att högre räntor och ny skattelagstiftning är lösningen.

      Inflationen är strukturellt låg i världen för att lönebildningen är låg. Så länge som den är låg kommer räntorna världen över vara strukturellt låga. Är detta ett problem?

      Nej, inte egentligen, men Ja, det är ett problem om pengar investeras tokigt. Vilket har gjorts. Man har byggt bostäder för en mättad kundgrupp, precis som de skriver. Nu byggs det inte mer av den typen vilket är bra. Även om byggbranschen knorrar. Det finns en efterfrågan på bostäder, men för folk som kan betala mindre eller inte alls. Således måste vi bygga bostadsrätter som kostar hälften så mycket, och dito på hyresrätter.

      Vilket leder oss in på nästa stöttesten. Den utländska upplåningen. Utlandet sitter på en rejäl hög av svenska bostadsobligationer. Ca 1,500 mdr. Mer än hela statsskulden. Dumpar de allt får vi problem. Men är det ett problem att de äger dem? Hade det varit bättre om vi ägde allt själva? Om de vill dumpa dem, hade inte vi velat samma sak, av samma anledning? Jag tror inte det handlar om vem som äger dem, utan underliggande. Dvs har utlåningen skett på dåliga grunder, då kommer de förr eller senare att dumpas oavsett vem som äger dem. Har utlåningen skett på bra grunder, då kommer det inte finnas nån anledning att dumpa dem. Oavsett vem som äger dem.

      Vad gäller befintliga fastighetsbolag är jag inte lika orolig. På 90-talet köptes kåkar där den årliga finansieringskostnaden översteg driftsnettot. Man gjorde det för att man trodde de skulle stiga i värde så man kunde sälja med vinst. Lite Ponsi. Att resultaträkningen inte gick ihop spelade mindre roll. Så kapsejsade Japan också i början av 90-talet. För mycket investeringar med negativ IRR. Kina sysslar också med sånt. Idag har fastighetsbolagen positiva kassaflöden. Mycket tack vare låga räntor. Stiger räntorna mycket får många mindre vinster. Några får stora problem, men var inte budskapet i artikeln att räntorna inte stiger, för att Ingves inte gör nåt, och han gör inget eftersom inflationen inte stiger. Så länge som räntorna inte stiger får F-bolagen inte problem.

      Faktum är att var tredje hushåll har större belåning än vad de flesta fastighetsbolagen har idag. Så det är där riskerna finns i händelse av en ränteuppgång. Även om jag tror att även fastighetsbolagen dras med i detta.

      Fastighetsutvecklarna är ett kapitel i sig. De har tillverkat en produkt som de inte kommer kunna sälja med vinst. Det leder till att EK försvinner, och de går i konkurs. Finns där ”värden” så kommer gamarna. De som köpt obligationer och preffar får stå sitt kast. Men storleken på den skulden är för liten för att slunga in oss i lågkonja. Övriga F-bolag kommer klara sig, givet att räntorna inte drar. Drar räntorna, så får de problem, precis som många hushåll, och sen väntar lågkonjunktur. Men det är inte råntorna som oroar dem. Tvärtom vill de tvinga Ingves till att höja trots att det skapar problem.

      Finansinspektionen har ett viktigt uppdrag att sätta upp regler för belåning, främst för hushållen. De har kommit halvvägs. Mer finns att göra. Även på företagssidan.

      Men att höja räntan, det är inte lösningen. Dels för att det är direkt fel att begränsa tillväxt och jobbskapande när det inte finns överhettningstendenser, och dels för att det kommer göra en frisk patient sjuk, som man sen kommer att tvingas bota.

      De pratar mycket om att det byggts upp bubblor. Jakt på avkastning har drivit upp riskerna. Men allt detta kokar ner till den låga räntan. Om räntan stiger så spricker bubblor och risktagandet blir uppenbart. Men då måste vi ju ha en diskussion kring vad som driver räntorna och bakomliggande faktorer. Att tvinga Ingves till att höja är ju samma sak som att tvinga fram problemen vi vill undvika.

      Om vi kommer fram till att inflationen kan bli högre i framtiden, MEN inte just nu. Så kan ju inte lösningen vara att höja räntan nu. Det måste vara att begränsa utlåning och skuldsättning till hushåll och företag, så att när dagen kommer att räntorna börjar stiga av rätt anledning så har vi inte byggt in bubblor i systemet.

      Att vi lever i en digitaliserad och globaliserad värld som gör att det globala pristrycket är lågt, är ju en ynnest. Så länge det varar. Så var det inte i början av 90-talet. Det gör att vi kan växa mer och längre innan det blir överhettat vilket gör att vi inte behöver tillämpa en åtstramingspolitik. Detta gör att vi kan skapa jobb och växa längre. Folk får uppleva goda tider längre. Detta är positivt. Men en dag tar det troligtvis slut. Då måste räntan höjas. Men inte nu. Fram tills dess måste vi reglera skuldsättning, för alla. Det verkar ingen vilja göra konstigt nog. Alla ska få låna så mycket de vill tydligen. Men att höja räntan, det ska man minsann göra, både mycket och snabbt. Det lirar liksom inte. Det är inte smart!

      Deras konsekvens analys stämmer inte heller. De negativa effekterna av högre räntekostnader, och försämrad export, kommer att slå mycket hårdare än den billigare importen hjälper oss.

      Hade det varit som på 90-talet…. då hade jag skrivit under på varje ord de skrivit. Men världen ser annorlunda ut. Än så länge.

      Deras alternativ är ingen bra ide. Låt säga att vi struntar sätta räntan efter lönebildning, konjunkturläge och inflationstryck i vår ekonomi, utan snarare sett till bostadspriser, utlåningstillväxt osv. Låt oss först konstatera att ett mellanting är ingen bra ide, då det är halvdålig lösning för båda. Alltså säger vi att Ingves borde hålla en ränta om 2%. Då blir utlåningen lägre, det byggs rationellare, priserna stiger inte osv… massa eftersträvansvärda mål. Helt klart! Samtidigt kommer Sverige växa mindre än potentialen, skapas färre jobb, folk får det sämre. Hade det inte varit bättre att ha det som idag, fast där Finansinspektionen reglerade kapitalmarknaderna och banker hårdare, så att bankerna får inte låna ut mer än X till ett hushåll, att de inte får låna ut mer än X till ett fastighetsbolag, där man inkluderar deras skuld i form av preffar och high yield obligationer osv. ….detta utan att påverka hushållens räntekostnader och jobbskaparpotentialen i landet. Något som högre räntor för med sig.

      Problemet är att det blir ramaskri varje gång Finansen börjar snudda vid sånt här. Trycket från alla intressenter som påverkas blir för stort. Media rycks med av intressenterna.

      Men att höja räntan går hur bra som helst, att ta bort ränteavdrag, att tvinga till högre skatter och binda räntan. Det är okej. Svenska folket får betala. Mindre i plånboken och färre jobb. Det är okej. Men inte regleringar som skonar hushåll men som gör att bankerna tjänar mindre. Det går inte.

      Därmed är grundproblemet egoism, kortsiktighet, inkompetens, ovilja från många att tjäna mindre pengar. Ofta en kombo av många faktorer. Det gör debatten svårare!!!

  2. Sailor skriver:

    Holy smokes! Jag anade att du skulle ha lite andra tankar jämfört med herrarna i artikeln, tack för ett uttömmande svar. Med ditt resonemang om vad höjda räntor leder till är det solklart en dålig idé om det skickar oss rakt in i lågkonjunktur, jag är med. Vad som gör ont i magen på mig och en åsikt som lyftas till höger och vänster är lågkonjunktur får vi förr eller senare iallafall och frågan blir då vilket vapen som ska sättas till om räntan redan ligger på noll?
    Att införa skuldkvoter för att trycka ner priserna på bostäder och minska hushållens risk verkar sunt och är väl det som borde funnits på plats redan när högkonjunkturen gick igång efter finanskrisen. Nu sitter ju redan halva landet och nöjda med sin värdetillväxt och inte sugna på att priserna skall pressas ner medan de som står utanför har svårt att ta sig in oavsett.

    • GaStan skriver:

      Vi delar samma problemformulering, men vi har olika lösningar på problemet.

      Lite tankar kring vad du säger:

      1, jag tror det är hög tid att börja tänka i termer av realränta. Dvs -0,5% behöver inte vara så lågt om inflationen är noll. 5% är ingen hög ränta om inflationen är 7%.

      2, att höja räntan för att ha krut att sänka den i dåliga tider, är ju en dålig ide om det är själva höjningen som framkallar de dåliga tiderna. Det är de flesta överrens om. även du om jag förstår dig rätt.

      3, en annan sak är det här med om vi kan få lågkonjunktur, utan att räntorna har börjat klättra. Jag har kämpat med att komma runt den tankevurpan men jag får inte rätt på den. För det första har vi aldrig fått någon lågkonjunktur, utan att räntorna börjat stiga. Detta skulle i så fall vara första gången. För det andra är stigande räntor en del av hela cykeln som leder oss in i lågkonjunktur… dvs goda tider ger ökad belåning – som ger god tillväxt – som ger jobbskapande – som ger tajt arbetsmarknad – som pressar upp lönerna – som pressar upp inflationen – som pressar upp räntorna – som pressar upp räntekostnaderna – som gör att vi kan konsumera mindre av annat – som gör att pilarna vänder ner….. och sen blir det recession. Nu pratar vi om nåt helt annat, dvs där vi slungas in i lågkonjunktur, utan att detta mönster följs åt. Jag är beredd att tro på det… jag har bara inte hittat den logiska kopplingen.

      En variant är att USA hamnar i lågkonja om nåt år, då de av alla länder bäst följer ovan mönster. Då skulle man tänka sig att USAs lågkonja smittar på resten av världen….. vad händer då?

      Jo vår export går i backen…. men det enskilt räcker inte riktigt för att skapa en riktigt svår recession i Sverige. Det blir typ ljummet, typ jobbskapandet går ner men blir inte negativt. Infllationen går mot 0-1% och vi kommer känna oss rätt bekväma med -0,5% i styrränta, då det innebär att vi betalar 1,000kr i månaden på varje lånad miljon. Sverige kommer klara sig bra relativt omvälden, detta i sin tur gör att utlänningarna kommer att gilla Sverige, varpå de behåller sina bostadsobligaitoner. Vilket är viktigt för bostadsräntorna.

      4, jag tror inte det är för sent att införa skuldkvotstak. För det första ska det bara gälla nya lån. För det andra kan man införa det samtidigt som man slopar amorteringskraven och 85% regeln då de spelar ut sin roll som skulddämpare. Gör man detta samtidigt får folk mer över i plånboken samtidigt som de får låna mindre. Sen vill jag införa ett trafikljussystem, likt PPM kuvertet som kommer varje år, ska det komma ett brev till alla med ett lån någonstans. Där de kan få grönt, gult el rött ljus. Grönt är om man har bra skuldsättning, rött när den är för hög, och gul om den är för hög pga föräldrarledighet, mellan jobb, sjukskriven el likn. När man har ett sånt system kan man också se vilka banker och finansinstitut som är svarta och vita får. Det kommer vara ett fint komplemment till deras vinstutveckling….. jag tror det kan bli smått självsanerande faktiskt!

  3. Filip skriver:

    Hej och tack igen! Kopplat till din sista punkt undrar jag om det finns någon konkret debatt på högre ort. Finns det något politiskt parti som stöttar idén? Ser du någon väg till att det skulle kunna realiseras?

    • GaStan skriver:

      Tyvärr får jag väldigt lite gehör där ute bland de som kan göra skillnad.

      Den ende skulle jag säga är Martin Floren i Riksbanken som jag var på ett möte med för ett år sedan ungefär… där dryftade jag mina tankar och han instämde helt. Han förstod EXAKT vad jag menade…. vilket långt ifrån alla gör. Men jag tolkade samtidigt det som ett ganska uppgivet medhöll, dvs det jag förespråkar verkar vara helt omöjligt, politiskt och opinionsmässigt, att genomföra. Tyvärr!

      • Sailor skriver:

        Sjukt att inte ens en öppen debatt förs om alternativet.

      • GaStan skriver:

        Ja precis,

        Det är tydligen känsligt det där med att staten ska gå in och sätta ett tak för hur mycket en bank får låna ut till en låntagare. Det är tydligen viktigare med fria marknader där långivare och låntagare gör upp om detta. Jag kan förstå principen men den har ett högt pris.

        Istället skjuter man in sig på amorteringskrav, slopat ränteavdrag, bundna räntor, fastighetsskatt…. som alla får konskvensen att vi har mindre över i plånboken.

        Fördelen med skuldkvotstak är att det får ingen likviditetseffekt… snarare positiv om något då den tvingar vissa hushåll till att ta mindre lån, vilket gör deras räntekostnad mindre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.