Under torsdagen kom inköpschefsindex för servicesektorn i USA. ISM non manufactoring kom in på 59,1 mot väntat 58,3 och fg 58,6. Stark nivå, starkare än fg och bättre än väntat. Mer kan man inte begära. Delindex för priserna föll tilbaks något från hög nivå. En starkare dollar på sistone kanske lättar på trycket lite?

Lillebror siffran, US Service PMI kom in på 56,5 mot flash 56,5 och fg 56,8. En siffra i linje med ISM. Inköpschefsindex för servicesektorn i USA är viktigt. 70% av BNP genereras därifrån. Det är även där jobben skapas. Det är även där lönebildning och den strukturella inflationen skapas. Valutan har mer bäring på varusidan, som är kopplad till handeln med omvärlden och tillverkningssektorn. MEN, tjänstesidan har trots sin storlek ändå inte varit ledande. Det är tillverkningssidan som har varit det.

I fredags hade vi jobbdata från USA. I mina ögon kanske den viktigaste datan. Dock är den inte ledande. Snarare tvärtom. Men den kan indirekt vara ledande, då en ex svag siffra, leder till respons från ex Fed som gör att framtiden förändras. På så sätt är den både lagging och leading. Det skapades 213k jobb i juni mot väntat 195k och fg 244k (uppreviderat från 223). En väldigt stark siffra. Jobbskapar takten ligger på ca 1,6% nu, vilket alltså lirar med en BNP takt på 2,6%. Svag dollar och stimulativ finanspolitik har medfört att USA mår bra nu! Tittar man på inköpschefsindex så kommer de fortsätta att göra det året ut. Sen får vi se. I början av nästa år kommer den starka dollarn slå i genom och då är det frågan om den får lika negativ bäring på ekonomin, som en svag dollar (den gick från 1,04 till 1,26 mot euron) har fått positiv effekt? Och när kan marknaden tänka sig prisa in de här effekterna undrar jag?

Lönerna då? Ja de kom in på 2,7% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,7%. Det lirar med core PCE på 1,7 pce core CPI på 2,2 %. Marknaden blev återigen förvånad över den klen lönetakten. Totalt sett är det börsvänligdata. Starkt jobbskapande utan inflationsdrivande löner. Motsatsen är värre.

Vad får detta för konsekvenser framöver. Givet att Core Pce ligger på 2% och lönerna guidar lägre, och en ovanpå detta har vi en stark dollar så borde allt annat lika  inflationsdatan på sikt komma tillbaks. FED med Powell i spetsen flaggar för ytterligare två höjningar i år. 25 prickar i september till 2% samt ytterligare 25 i december till 2,25%. Den i september känns rätt given. Men sen är jag osäker. Särskilt om core PCE svänger ner.

Powell säger att han styr sin politik efter datan. Vad händer om han skulle bli mer osäker kring framtida höjningar. Vad händer om han blir mer duvig. Vad händer om löner och inflation fastnar kring 2,7/1,7% under en längre tid. Vad händer med räntorna då (givet QT), vad händer med aktiemultiplarna då?

Många är rädda för att USA går mot överhettning. BNP tillväxten är stark, arbetsmarknaden är tajt och där core PCE ligger över 2%. Men jag undrar lite försiktigt. Historiskt när lönetakten legat på 2,7% så har det inte varit i linje med överhettning. Tvärtom. Kan en ekonomi klassas som överhettad när lönetakten är så klen. Är inte själva lönetakten det yttersta kvittot på en överhettad ekonomi? Hög tillväxt kan ju knappast vara kvittot då hög tillväxt kan man ha i olika skeden i cykeln. Hög löneinflation däremot har alltid bara förekommit i slutet. Dessutom av rätt logiska skäl. Dvs en arbetsgivare vill ju inte höja lönen om han inte måste eller kan.

Nu har jag gått på semester och inläggen kommer lite mer sporadiskt. Men fokus är såklart på handelsdiskussionerna. Några tekniska köpsignaler har inte heller infunnit sig. Q2:orna börjar också rulla in så smått. I höst blir det fokus på QT inverkan, räntor och yieldkurvan…. och så småningom utsikterna för 2019. Glöm inte att börsen prisar in framtiden med minst 6 månader.

Ha en fortsatt skön sommar!!!