FED och HM

För en dryg vecka sedan kom HM med försäljningssiffror som kanske inte var bra, men de var åtminstone lite minde dåliga. Igår kom rapporten för deras 3e kvartal och visade på samma sak. Sedan dess har 11 estimat över FY19 Ebitda trillat in i Reuters och 9 av dem är upprevideringar. Inte stora revideringar på nåt sätt, men det är inga nedrevideringar. Nu tror man att HM kan tjäna knappt 28mdr i Ebitda nästa år (Nov19).

Vad är skillnad nu mot innan. Det ser ju knappast bra ut för bolaget? Jo när vi i januari tittade på bolaget så trodde man bolaget skulle tjäna 31mdr kr. Givet detta var aktien billig ur ett historiskt perspektiv och relativt sektorn globalt. Men marknaden sa ”vi skiter i värderingen” ”vi litar inte på estimaten”. Marknaden hade rätt. Analytikerna saknade mycket riktigt prognosförmåga. Inte för att någon hade bättre prognosförmåga. Men ändå. Mycket riktigt ser det ut som om HM kan tjäna 27mdr ebitda i år. Men det intressanta är nu efter försäljnings- och kvartalsrapporten. HM har visat att man kan bromsa den negativa utvecklingen. Det gör att dagens prognos på att de kan tjäna 28mdr nästa år kanske faktiskt stämmer. Då vågar man kanske handla på den tänker marknaden.

Sett till kursen 162kr är det fwd Ev/Ebitda 8,9. Jag tror kursen kan nå 210kr givet att även Q418 samt Q119 rapporterna levererar på ett sätt som inte sänker Ebitda prognosen. Det är 11X Ev/Ebitda och 4% Dir Avkastning. Inte omöjligt.

Någon kanske tänker, trist att köpa på 162kr när den varit nere i 117kr. Men då var allt helt annorlunda då du inte sitter på informationen som du sitter på idag. På 117 kr var risken att göra en dålig investering väldigt stor. Idag är den ganska liten.

OMX var uppe och sniffade på 1,680 motståndet igår men det höll. Jag noterar att OMX har ett litet gap längre ner som kanske ska täppas till. Samtidigt verkar Dax och Stoxx ha mer att ge. Jag vilar på hanen. Vill se hur ISM och jobbdatan osv kommer in i nästa vecka först.

FED höll möte i veckan där man höjde till 2,0% styrränta. Nästa år tror man USA växer med 2,5% och kärninflationen ligger kvar oförändrad kring 2%. Man har som avsikt att höja med 25 punkter i kvartalet upp till 3% givet att datan bekräftar deras prognoser. Inga konstigheter. Det var helt väntat.

Men en sak förändrades. De tog bort meningen ”monetary policy remains accommodative”. Dvs de tog bort meningen om att penningpolitiken ska vara stimulerande. Okej, de la inte till att den ska vara Åtstramande, men det är ungefär vad det betyder. Marknaden hickade till. Vad handlar detta om?

I min värld är detta en super viktig grej. Låt mig förklara.

FED har två mål, full sysselsättning och 2% inflation. Det första anses vara uppnått sedan länge, så låt oss bara fokusera på det sistnämnda.

FED har även en syn på vad som är expansiv och åtstramande penningpolitik. Den förstnämnda är en politik som låter inflationen att stiga. Den sistnämnda är en politik som håller inflationen stabil alternativt får den att sjunka. I ren teknisk mening innebär negativa realräntor, dvs där räntan ligger under rådande inflation, att politiken är expansiv. När räntan ligger över inflationen så innebär detta positiva realräntor och således åtstramande politik.

Det som var intressant vid det här mötet är kombinationen av 1, inflationsmålet är uppnått 2, realräntorna är inte längre negativa utan i balans 3, de har som mål att fortsätta att höja till 3% och 4, de tror att inflationen ligger kvar på ca 2% vid slutet av nästa år.

Vad är det dem försöker säga? Jo de säger att om de hade slutat med höjningar nu, så hade det varit samma sak som att säga att de  tror att inflationen hade fortsatt uppåt, över målet. Eftersom de vill att inflationen ska ligga kvar kring 2% så måste de fortsätta att höja. Men eftersom fortsatta höjningar by definitionen är att gå mot positiva realräntor, och därmed en åtstramningspolitik (för att inflationen ska ligga kvar kring 2% och inte sticka iväg) så kan de inte längre ha samma skrivelse som tidigare, utan var tvungna att ta bort skrivelsen om ”stöttande” politik.

Alltså för de allra flesta så ser de ingen skillnad på höjningen mellan 1,25 till 1,50 och den mellan 2 till 2,25. Men skillnaden är alltså enorm. Vid den förstnämnda så bedrivs fortfarande en expansiv politik där man har som avsikt att gynna tillväxt, jobbskapande och inflation. Fast är man lättar på gasen lite. Den senare handlar om åtstramningspolitik där målet är att inflationen inte får ta fart och där man faktiskt har som mål att hålla tillbaks tillväxt och jobbskapande. Dock inte så värst aggressivt.

Men vad innebär detta framöver? Jo FED säger att de vill höja med 25 punkter i december i år, samt i mars, juni och september. Då ligger man på 3%. Samtidigt är detta under förutsättning att kärninflationen ligger kring 2%.

Det kan naturligtvis bli exakt som FED säger. Men det finns två andra case.

1, Tillväxten glider inte ner mot 2,5% utan ligger kvar på 3%+. Lönerna accelererar mot 3,5-4% och inflationen fortsätter att stiga mot 2,5-3,0.

Då räcker inte FEDs plan. Man kommer vidta åtgärder som att höja oftare, höja mer, höja längre i tid och därmed höja målet om 3%.

Det här känns inte så troligt just idag.

2, Tillväxten glider ner mot 2-2,5%. Lönerna fortsätter inte uppåt utan tvärtom vänder ner mot 2,5-2,7%. Inflationen toppar ur och vänder ner mot 1,5-1,7%.

Detta scenario är inte alls otroligt och skulle få FED att sluta höja direkt. Anledningen är enkel. De går nu in i ett nytt skede med åtstramningspolitik, som bygger på att stramar de inte åt så drar inflationen över målet. Om inflationen istället faller under målet så är det ett stort policy misstag som de genast måste backa ifrån. Jag kan till och med tänka mig att FED kan komma att sänka räntan om tillväxt och inflation skulle etablera sig på för låga nivåer

Blanda inte ihop ovan med det Amerikanska recessions caset. Detta bygger som sagt på stark tillväxt, starka löner och stigande inflation och en FED som alltså tvingas till en åtstramningspolitik i syfte att tygla en situation med överhettningstendenser. Men det är just detta tyglandet som leder till en divergerande yieldkurva och senare recession. Helt i klassisk förtecken. Det är nåt helt annat.

Jag förstår om många tycker detta är tomtespråk och hårklyveri. Men faktum är att det otroligt viktigt för räntor, valutor och börsers utveckling. Jag gör inga anspråk på att kunna prognostisera något. Jag gör anspråk på att förstå alla nyanser av det. Det är mer än vad man kan säga om media och andra förståsigpåare.

Det kom flash inflation från Europa precis. Kärninflationen kom in på 0,9% YoY mot väntat 1,1 och fg 1,0. Nordea mfl menar att ULC (unit Labour cost) är på uppåtgående och att detta bör dra med sig inflationen och göra Draghi redo för en första höjning under 2h19. Vi får se. Lönerna i Europa, och i synnerhet Tyskland har ännu inte lyft. PMIs pekar nedåt. Visst Draghi kan alltid i likhet med FED och andra börja höja så smått, och ändå hävda att det är ett led i att normalisera penningpolitiken och att den är expansiv så länge som styrräntan ligger under inflationstrycket. Det resonemanget när ekonomin är stark och framförallt på uppåtgående. Det fungerar sämre om den inte är det. Dvs om Draghi höjer successivt mot 1% styrränta så är inte det fel i sak. Men de höjningarna innebär att tillväxt, jobbskapande, löner och slutligen inflationen saktar in från nivåer som man inte var nöjd med från första början. Ja då bör man avstå från att höja. Vi får se. Inget händer förrän tidigast nästa sommar.

Core PCE från USA kom precis in på 2,0% YoY mot väntat 2,0 och fg 2,0. Inga konstigheter. Det hinner komma två sådana till innan nästa räntemöte. Om de trillar ner ordentligt ackompanjerad av övrig data på liknande sätt, ja då kanske det inte blir nån höjning i december. Sannolikhrten för detta får anses som minimal, vilket alltså talar för en höjning. Marknaden verkar också tycka detta då en höjning till stor del är inprisad.

Personligen tillhör jag en liten skara som tycker att Fed skulle kunna sluta höja nu, och TROTS det skulle inte inflationen fortsätta upp annat än kanske nån tiondel. Vidare tror jag att ytterligare höjningar bidrar till att bromsa ekonomin mer än nödvändigt, och att det är svårt att reparera detta när det väl är ett faktum. Detta tror uppebarligen inte FED. De är i dagsläget mer oroade av överhettningstendenser. Vi får se var lönerna tar vägen helt enkelt…

Även Chicago PMI kom precis. Den brukar lira med ISM. Den kom in på 60,4 mot väntat 62,5 och fg 63,6. Var fg starka ISM en outlier? Snart vet vi?

Trevlig helg

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till FED och HM

  1. Rentan skriver:

    En generell fråga om räntor, hur rör sig den rörliga bolåneräntan i förhållande till reporäntan. Om ingves höjer 0.5 procentenheter höjs den rörliga räntan minst lika mycket eller mer? Eller hur funkar det?

    Mvh

    • GaStan skriver:

      Rörliga bolåneräntor finansieras enkelt uttryckt med Stibor3m. Normalt sett följer den styrräntan. Sen följer rörliga bolån normalt sett Stibor. Hur pass mycket beror lite på hur stor marginal bankerna klarar ta ut. Sedan 2014 så har inte bolåneräntorna hängt med Stibor ner, utan bankernas marginal har gått upp. Många hoppas på att marginalen ska sjunka om Stibor stiger framöver, vilket innebär att bolåneräntorna inte kommer stiga lika mycket. Samtidigt är bankerna måna om att tjäna pengar så vi får väl se hur det blir med den saken

  2. Avskaffat amorteringskrav kan stabilsera marknaden skriver:

    Hmm … det mesta talar väl ändå för att Sveriges nya regering under 2019 eller 2020 avskaffar amorteringskravet. Alliansen har ju varit väldigt tydliga med att man inte gillar amorteringskravet.

    Frågan är hur det påverkar bostadspriserna om räntan höjs med 0.5 % men amorteringskravet om 1 % på nya bolån tas bort. Svagt positiv nettoeffekt med potential till enprocentigt stigande bostadspriser?

    • GaStan skriver:

      Jag tror sannolikheten att de kommer avskaffa amorteringskravet är typ noll. Detta är egentligen ingen politisk fråga utan de har lyssnat på riks, fi och gälden som efterlyser samma sak.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.