Goda nyheter från FED och RIKSBANKEN

Marknaden är sur och det känns såklart skönt att stå utanför. Men samtidigt blir jag stressad då min positiva syn på medellång sikt snarare har stärkts efter dagens möten. Stressad av att stå utanför om och när det väl vänder.

Rent tekniskt är marknaden översåld och OMX kan mycket väl studsa mot 1,500 härifrån. Men positiv är jag inte ännu. Det krävs:

1, Den tekniska bilden är mycket svag, och den här gången tror jag det är bättre att avvakta köpsignal, än som så många gånger tidigare, specka i bottenläge med stoploss. I skrivande stund ligger köpsignalen kring 1,550…..

2, Den Amerikanska 10-åringen är nere och harvar vid riktigt viktiga stödnivåer. Det är faktiskt svagheten här (eller styrkan om man ser till obligationens prisutveckling) som gör mig tveksam till om min fundamentala syn stämmer. Fortsätter 10-åringen att pysa ihop så är jag nästan beredd att lämna mitt soft-patch scenario och istället skissa på recession. Får jag önska mig EN julklapp i år så är det en riktigt sell-off i 10-åringen som tar den över 2,92% och helst även 3%. Då skulle jag vara nästan säker på att jag har rätt, och så många andra fel. Ett riktigt 2006 tillfälle om ni förstår vad jag menar.

3, Kinesiska Yuan är viktig för sentimentet…. men den har knappt rört sig på sistone, så senaste tidens oro handlar inte om handelskriget.

FED mötet igår.

Powell höjde för 9e gången till 2,25% (utlåningsränta 2,50%). Helt enligt förväntningarna. Givet att inflationen, mätt som core PCE ligger på 1,8%, så kan man säga att FED kör en åtstramande penningpolitik, enligt min definition om positiv realränta (2,25-1,8=0,45).

FED justerar ner antalet höjningar nästa år från tre till två. Dvs från 2,25 till 2,75. Man hintar också att den neutrala styrräntan ligger på 2,75%. Jag tror de har fel. Jag tror att en neutral styrränta, dvs den som vare sig motverkar eller medverkar till inflation, ligger lägre än idag. Typ 1,75-2,00%.

De flaggar också upp för att de ser soft patch i antågande. Men ändå kommer de att höja två gånger? Men här missar ni vad de kommunicerar. FED säger inte att de kommer höja två gånger nästa år. Även om det låter så. FED hade aldrig kunnat gå från guidning om tre höjningar nästa år till noll. ALDRIG. De går ALLTID gradvis. Eftersom de har 4 tillfällen att justera räntan, i mars, juni, september och december, så kan de alltså avvakta att höja både under mars och juni om det visar sig att soft patchen slår igenom. Samtidigt har de ytterligare tid på sig att guida ner från 2 till 1 OCH 1 till 0 om de känner att det krävs.

Om soft patchen tar fart under nästa år… där core pce och löner gärna får mjukna, då är jag ganska säker på att det inte blir någon höjning i vare sig mars eller juni, och troligtvis inte på hela året. Om inte soft patchen kickar in…. ja då finns det såklart risk för höjning under mars och juni. Men jag tror den risken är väldigt liten.

För att summera. Det här var den duvigaste höjningen sen de började höja, och givet hur soft patchen utvecklas så är det inte osannolikt att detta var den sista höjningen. Nästa skörd av höjningar kommer därför under 2020 givet att soft patchen rullar över i återhämtning, och inte recession. Anledningen till att den gör det är att 2,25% styrränta inte leder till recession. Det är först när vi passerar 3% som den gör det. Vilket skulle kunna bli 2021 givet att de höjer 4ggr under 2020 samtidigt som ekonomin går hyfsat bra igen. Time will tell!

Om vi får recession 2021, så bör börsen börja rasa under 2020, och då finns det goda chanser för en ny topp under 2019, särskilt om 2020 visar sig vara ett recovery år efter soft patch…. men i baissiga dagar som de här så känns ju det scenariot väldigt avlägset. För er som skiter i att jaga nya vinster så här sent i cykeln så kan jag bara säga: Ni kommer kunna köpa in er i SPX kring 1500/1600 nån gånger under 2020-2021, och alla andra börser på motsvarande nivåer. Det kan ju vara värt att vänta på!

Ingves höjde som väntat. Många hänger upp sig på Riksbankens dåliga tajming historiskt sett, och visst är det lite tragikomiskt. Svensk tillväxt kommer falla ner mot 1-1,5% nästa år pga av byggsektorn och ett svagt Europa. De nya fackliga löneförhandlingarna lär inte landa i några större höjningar under de här förutsättningarna. Alltså kommer inte lönerna dra nämnvärt från dagens nivåer kring 2,5%. Detta gör att kärninflationen inte kommer orka upp till 2% under nästa år. Riktigt segt alltså!

Men det är inte därför Ingves höjer. Han höjer för att han vill lägga sig på par mot ECB, och kunna ha en chans att höja i tandem den dagen de börjar höja. Men borde han gjort den här höjningen för längesedan? Jag skulle säga att senast 2016 var det ju väldigt stökigt med olja, Kina, Brexit och Trump. Så det är först sedan 2017 som det sett relativt stabilt ut. Problemet är Euron.  Under större delen av 2017 handlades den kring 9,50. Hade han höjt då så hade han riskerat kronan under 9kr vilket hade slagit mot handelsbalans, tillväxt och jobbskapande… Det är faktiskt först under 2018 som kronan gått över 10kr som det har varit läge att höja. Så är det en stor sak stt han höjer nu i december jämfört med i våras? Njae, det är ingen super game changer. Jag tycker han har skött det ganska bra.

Att svensk ekonomi håller på att bromsa in rätt kraftigt, samtidigt som kärninflationen på 1,4% både är under målet och fallande, är INTE en anledning att avstå från att höja, vare sig EN eller TVÅ gånger. Ytterligare höjningar däremot. Nej det vore fel. Jag har ju tidigare trott på en höjning idag, och en till under våren. Men Ingves hintade att det blir i höst. Jag tror Ingves gör rätt. Anledningen till att jag trodde på våren var att ECB hintat om sin första höjning under 2H19. Därför tvingas Ingves att höja innan. Samtidigt har vi sett hur datan rullat in på ett sätt som gör det omöjligt för Draghi att höja nästa år. Den analysen gör Ingves också. Därför behöver han inte höja i vår, utan kan ta det lugnt, se hur den här räntehöjningen slår igenom och se hur pass svår inbromsningen blir och sen höja senare i höst. Inte under 1H19. Detta innebär att kronan kommer hålla sig ovanför 10kr under större delen av året och först under slutet 2019 glida under tian igen.

Många undrar säkert om bolåneräntor och bostadspriserna.

Vad beträffar bolåneräntorna, och räntekostnaderna, kan jag konstatera att Stibor3m som till stor del finansierar de rörliga bolånen lyft från -0,45% för två veckor sen till -0,18% senast. En uppgång på 27 punkter. Lika mycket som höjningen. Detta kan potentiellt trycka upp de korta bolåneräntorna något. Bostadsobligationerna har inte börjar röra på sig ännu men det kommer säkert. Jag tycker man kan utgå från att lånen blir ca 25 punkter dyrare. Så om bankerna i snitt ska tjäna 150-175 punkter på ett rörligt bolån så borde den stå i 1,25-1,50%. Alltså oförändrat mot idag. Men eftersom de erbjuder nollräntor på sparkonton, och har en kostnad på stibor3m 18 punkter för detta så kommer de ta ut detta via bolånen. Så vi kan räkna med 1,50-1,75 för det rörliga lånet.

Givet att hushållen har 4,000mdr i skulder ex Brf lån, så blir det en räntekostnads ökning med 10mdr. Det är 1,000kr per svensk. Eller snarare 2,000kr per belånad person. Det är 170kr/mån. Eller c250kr/mån per lånad miljon. Det ger mycket måttliga negativa effekter på svensk ekonomi. Ett svagt Europa och Byggsektorn är de verkliga bromsklossarna. En andra höjning i höst ger samma effekt. Men även den hanterar vi. Det är först om han skulle inleda en serie av höjningar och vi tar oss upp mot 1% styrränta som det verkligen börjar svida för svensk ekonomi. Vid 1,5-2,0% pushas vi in i recession. Vi är inte där på långa vägar!!!

Bostadspriserna då? Jag har inte haft möjlighet att studera den 5-åriga bostadsobligationen idag men om den inte rört sig så kommer inte lånelöftena att påverkas och då påverkas inte priserna. Men givet att styrräntan ligger på -0,25% så är det märkligt att en 5-årig statsoblis handlas på 0% idag och inte 0,5-0,75%. Den 5-åriga bostadsobligaionen ligger på c0,65% vilket är en normal spread mot den 5 åriga statsoblisens o%. Men börjar den senare att röra sig uppåt så kommer det trycka på bostadsoblisen och då förändras lånelöftena negativt vilket bostadspriserna kommer reflektera med några kvartals eftersläpning. Vi får se, det kanske kommer. Vi får helt enkelt hålla ett öga på de 5 åriga stats- och bostadsoblisarna. Men om statspapper går mot 0,5-0,75 och bostadsoblis går mot 1,0-1,25% då finns det en nedsida på 3-7% på brf sthlm priser idag. Vi talar om 93,000-97,000kr per kvm på Östermalm. Säg 95,000 i snitt.

Det komiska i det här är att får vi en soft patch och stökig miljö, så är det troligt att marknaden prioriterar kvalitet och safety, vilket gör att statsobligationerna efterfrågas, dvs räntan inte går upp. Går inte räntan upp på dem så lär de inte göra det för bostadsoblisarna heller, och då förändras inte lånelöftena, och inte priserna heller. Blir det bättre än väntat och vi får en risk on miljö, ja då säljer man trygghet vilket då implicit innebär att bostadspriserna kommer att sjunka.

Givet att USA är tillbaks på banan igen 2020 så lär det kunna ge Europa och Sverige råg i ryggen att höja. Så när Ingves säger att han vill höja två gånger om året så tror jag honom. Nästa två höjningar kommer 2020, från 0 till 0,5%. Eftersom USA sannolikt brakar in i recession under 2021 där FED nollar sin styrränta, så blir det inte fler höjningar för Sveriges del. Detta skulle i så fall vara mycket positivt. Jag har ju räknat på vår skuldsättning och kommit fram till att vid 1,5% styrränta så skapar vi vår egen recession 12 månader senare. Men om vi bara höjer till 0,5% så kommer vi inte skapa inhemsk recession. Vi importerar visserligen en recession via nollad export, kraschande börs och havererat biz- och consumer confidence. Arbetslösheten stiger säkert till 10%. Men det blir som 2009, där vi var tillbaks på mattan 2010. Jag har alltid varit rädd för ett 1992-1995. Men det kräver mycket högre räntor och det är alltså inte sannolikt att vi når dit innan USA hamnar i recession vilket alltid slår mot oss. Dåliga tider, men ändå hanterbart liksom. Typ som 2009. Det skulle i så fall betyda att den rörliga bolåneräntan stiger som högst till 2,0-2,5% närmaste två åren. Typ i slutet av 2020, för att därefter sjunka under recessionen 2021.  Time will tell!!!

Rykten om budgetproblem och skuldtak i USA ser jag som noice. Det är bara en styrkeprövning mellan Trump och Kongressen….. där det kommer lösa sig till slut. No biggy!!!!

Philly Fed kom in svagt på 9,4 mot väntat 15,0 och fg 12,9. Nu börjar soft patch bilden klarna rejält. Nästa ISM kommer bli spännande! USA mot 2%.

Tyska IFO kom in på 101,0 mot väntat 101,8 och fg 102,0. Svagt och bekräftar övrig Europa data. BNP max 1,5% säger jag.

US core PCE kom in på 1,9% mot väntat 1,9% och fg 1,8. Fed är fortsatt på målet och borde vara nöjda. Men de undrar nog om rådande korrektion på aktiemarknaden, och till viss del på räntemarknaden, säger nåt om konjunkturen. Dvs om det blir värre än soft patch 2%. Aktiemarknaden brukar prisa in problem i god tid. Men aktiemarknaden har väldigt ofta fel också. Vad många missar är att Fed inte ska och bör inte bry sig om börsen. Men om den prisar in problem så kan det ibland uppfattas som de agerar i syfte att stötta börsen. Men det är inte deras problem. Sen ibland kan en svag börs påverka biz och cons confidence, som i sin tur får realekonomiska  konsekvenser. Så visst finns det en indirekt koppling. Men det är inte som Trump tror att Fed borde ta hänsyn till börsen i sin politik. Det blir ingen bra politik.

Vi hade även data över svenska löner. De kom in på 2,5% för årets första 10 månader. Oktober ensamt kom in på 2,4% YoY. Lönerna lyfter inte och ligger i linje med 1,4-1,5% kärninflation. Ingves har ingen inflation att bekämpa. Men att höja till 0% tycker jag är en bra ide. Sen får vi se 2020. Har vi recession i Usa blir det inte fler höjningar. Blir det okej konjunktur då kan det potentiellt bli två höjningar.

Trevlig kväll och God Jul!

/Jonas

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Goda nyheter från FED och RIKSBANKEN

  1. Niklas skriver:

    Hur länge kan man skjuta på skulderna genom att hela tiden höja skuldtaket? Är tanken att tillväxten till slut kommer rädda allt? Men det verkar ju aldrig hända vad händer den dagen de inte ens kan betala räntan? Hela den här ekonomin är som en stor lekstuga kommer ju behöva bli en omstart förr eller senare?

    • Jonis skriver:

      Ja det är klart tillväxten räddar allt det är ju därför som alla jagar inflation…
      Eller så skrivs skulderna av (omstart av finansiella system/ny valuta)

      • GaStan skriver:

        Skulder skrivs bara av när ett land har lånat i annan valuta, och växelkursförsvagningen gör att de inte klarar av de externa skulderna.

    • GaStan skriver:

      Det här med skuldtak är egentligen en rätt konstig grej. Lite som en kvarleva av guldmyntfoten. I privata sammanhang så tänker man ju skuld relativt värdet på tillgången och skuld relativt inkomsten. Man tänker också att man över tid ska bli kvitt skulden, genom amortering. För en stat pratar man ju om skuld relativt BNP, där BNP inte är någon fast materia likt en fastighet utan ett flöde av det som produceras i en ekonomi. Så om en skuld växer så är inte det hela världen givet att ekonomin växer snabbare.

      Med det amerikanska skuldtaket så talar man om en skuld i absoluta termer. Vilket är helt ointressant. I en sk Fiat currency regime så växer skulden med löner, inflation och produktivitet i ekonomin. Att skulden växer i absoluta termer är inget problem utan snarare en funktion av att ekonomin växer sig större. Problemet är när skulden/BNP% eller skulden/inkomsterna% växer sig för höga…. vilket är vad som hänt i USAs fall.

      Sen är det stor skillnad om det är ett lands befolkning som sitter på statsskulden, eller det är utlandet. Dvs om det är folket så är det dem som får betala statskuldens räntor genom sina skatter, men å andra sidan är det dem som tar emot ränteintäkterna, så det blir ett slutet system. Det är därför Japan exempelvis inte gått under. Däremot har tillväxten varit strukturellt låg i årtionden. Men det har med produktivitet att göra. Dvs skulden är egentligen sekundär så länge som ekonomin växer realt, skapar nya jobb och reala löneökningar och uppvisar produtivitet.

      Så för att summera, jag tycker det absoluta skuldtaket är trams. Däremot är deras statskuld sett till BNP hög, samtidigt som hushållen också har mycket lån. En ränteuppgång innebär därför att ekonomin bromsar in väldigt effektivt när räntorna stiger. Det är viktigt att de satsar på rätt saker och är produktiva, för då kan ekonomin växa realt, och det är viktigt att budgetunderskotten inte är större än BNP tillväxten, för annars minskar inte skulden i relation till BNP.

  2. Ralle skriver:

    Tack för ett bra inlägg som vanligt.

    Hur tänker du med re-entry in i marknaden? Jag undrar egentligen vad för signaler som skulle få dig att bli långsiktigt/strategisk positiv till börsen.

    Jag har lite svårt att se konsekvenserna av att den neutrala räntan långsiktigt är 1.75% (och rimligen fallande om skuldsättningen fortsätter öka i relation till produktivitetsökningen. Det är en annan och spännande diskussion. Har den neutrala räntan fallit klart?)

    Måste man inte då ompröva historiska P/E etc. Är det kanske ”different this time”?

    God jul

    • GaStan skriver:

      Jag vill se hur marknaden börjar tro på framtiden, gilla risk… och detta manifesteras av att man säljer långa statspapper vars ränta stiger.

      Sen är det klart. En låg värdering är också intressant, och än så länge är Amerikanska börsen fair givet att vinsterna växer med c5% nästa år. Dvs skulle USA falla med ytterligare 10-15% så kan det bli intressant om det inte blir recession. Problemet är att faller vi med 15% till så är det pga att vi är på väg mot recession, och då är inte börsen billig.

      Jag tror att vi måste ställa in oss på att den neutrala räntan är nåt annat än vad den varit historiskt, med tanke på att skulderna är så mycket högre.

      Lägre neutral ränta, högre PE-tal tänker du, och många andra. Men det stämmer inte. För det finns en annan komponent som diffar. Tillväxt. Att PE-snitt i USA legat på 16 bygger på att långa räntan i snitt legat på 5%, men också att vinsterna vuxit med 8-9%. Om den långa räntan istället är 3% i snitt så motiverar det PE 25 kanske…. men samtidigt så kommer vinsttillväxten bara ligga på 5-6% vilket gör att PE trots allt kanske ändå ska vara 16!!!!

      Jag har gjort förenklade DCF analyser tidigare som visar detta väldigt tydligt. Dvs det är inte en slump att snitt PE varit där det är. Det är en funktion av ränta och vinsttillväxt.

  3. Jacob skriver:

    Hej, tack för bra läsning och uppdatering!
    Jag har en fråga som kom upp när jag läser John Mauldin’s nyhetsbrev där han målar upp ett scenario han kallar ”The Great Reset” där den globala skuldsättningen kommer krascha hela finansiella systemet. Han menar även att ekonomin numera styrs av credit cycles istället för business cycles, vilket jag fullt köper.
    Han skriver bland annat såhär:
    ”Remember how Peter Boockvar describes the new cycle. Instead of recession pushing asset prices lower, lower asset prices trigger the recession. That will be the next stage as falling stock and bond prices hit borrowers. Rising defaults will force banks to reduce their lending exposure, drying up capital for previously creditworthy businesses. This will put pressure on earnings and reduce economic activity. A recession will follow.”
    Min fråga är hur mycket tillgångspriser ska falla för att detta ska trigga en recession? Är vi där snart eller gäller detta främst marknaden för bonds?

    Lär mig fortfarande så inte skottsäker i mina ord, du får gärna fylla i om jag missförstått.

    God Jul 🙂

    • GaStan skriver:

      Jag tror du har rätt…. det är kreditcyclerna som styr konjunkturerna… särskilt nu när skuldsättning, hushåll+stat/inkomster%, är på så höga nivåer. Det blir liksom en inbygd gas och broms.

      Däremot är jag inte säker på the great reset….. utan snarare stor chans/risk att vi inte kan uppleva riktigt högkonja alt lågkonja då broms och gas kickar in mycket snabbare.

      Defaults kräver högre räntor än dem vi har idag. Detta kräver högre inflation och löner, men tack vare att dagens småränte höjningar leder till inbromsning, så blir risken för skadligt hög inflation låg. Detta resonemang gäller på bägge håll.

      Jag har aldrig lagt så stor vikt vid Skuld/värde på underliggande tillgång, utan snarare Skuld/kassaflöde från underliggande tillgång. Många lurar sig själva när de tittar på historiska kriser, och säger: titta vad tillgångsvärden föll i relation till underliggande skuld. Inte konstigt att det gick åt helsike. Men faktum är att tilgångsvärden bara är en reflektion av tillgångens kassaflöden.

      Ex. Många tror att en skuldkris i fastigheter handlar om att värdet på kåken understiger skulden. Detta är helt sekundärt, och bara ett symptom.

      Anledningen till att värdet faller är att det finns säljare i marknaden som MÅSTE sälja till i princip vilket pris som helst, och köparna är också färre och kapitalsvagare, samt utnyttjar situationen. Detta får priserna att falla. Men anledningen att säljarna väljer att sätta sig i den här situationen beror på att deras inkomster gått ner kraftigt, arbetslöshet, och/eller, räntekostnaderna stiger krafigt, ränteuppgång. Problemet är alltså att de inte klarar betala banken, och banken måste i sin tur betala ut kuponger till alla som sitter på obligationer, vars pengar finansierat fastiheten. När banken inte betalar kupongen så defaultar obligaitonen och ägarna kan kräva in sina säkerheter. Detta tvingar banken att säga till sin kund låntagaren, betala räntan eller betala igen lånet. Betalar du inte tar vi huset. Detta tvingar säljaren ut i en marknad där köparen sätter villkoren och värdefallet är ett faktum. Så länge som låntagare betalar sina räntor varje månad, så finns det inga förutsättningar för en fastighetskris.

      På börsen är detta samma sak. Så länge som vinsterna finns där, så är en nedgång i regel temporär, rensat för värdering såklart. Vinsterna beror på företagens försäljning som beror på BNP. Faller inte BNP faller inte vinsterna. BNP är korrelerad till köpkraft, löner X arbetare, och eftersom skuldsättningen är så hög, även räntekostnader. Så köpkraften i ekonomin blir löner X arbetare minus räntekostnader. Så stigande räntor kan alltså trigga en recession givet att de stiger för mycket. Jag är inne på att vi inte nått de nivåerna ännu…. men man vet ju aldrig säkert.

      Börsnedgång sår mot confidence, vilket kan få realekonomiska effekter. Men någon kassaflödespåverkan har det oftast inte, då börsportföljerna inte är en del av konsumtionen. Tänk att någon som säljer en aktie på ATH för att köpa ett hus, måste matchas av en köpt aktie, där någon tar av sin kassa, som gör att han måste sälja sitt hus. Eller någon som köper en aktie på ATLow, köper den av någon som säljer den. Börsen handlar väldigt mycket av ett byte av pengar vid olika prisnivåer. Självklart förmögenhets förflyttningar, men inte så mycket kassaflödes effekter på aggregerad nivå. Räntemarknaden är viktigare där. Då stigande räntor visserligen innebär stigande ränteinkomster för någon, men att de oftast stannar inom pensionsportföljer och återinvesteras. Därmed blir stigande räntor, en förflyttning av konsumtion idag till imorgon, då dagens konsument får lite mindre att handla för, medan pensionärens portfölj blir lite större, och troligtvis leder till konsumtion i framtiden.

      Det här är intressanta saker, som vi kan diskutera länge!

  4. Andreas skriver:

    Bra inlägg, jag tror dock att vi eventuellt kan få en recession tack vare att börsen går ner tack vare ”soft-patchen”. Om investeringarna inte görs pga rädsla så leder detta ofta till recession, kikar man även på bostadsmarknaden här i NYC så ser det riktigt illa ut, utbudet är enormt och kommer att bli ännu större nästa år. Det kommer bli ett överutbud för 2.5 års omsättning under nästa år.

    Kikar man på lägenheter över $25M så ligger det över 76 lägenheter ute just nu, och det säljs normalt runt 5-7 st / månad, de exklusivare lägenheterna kommer droppa kraftigt i pris, speciellt om börsen går sämre under de närmaste året.

    När det gäller börsen så tror jag att man skall köpa i första veckan i januari och sälja runt slutet eller i början på februari, sen bör det nog gå ner igen.

    • GaStan skriver:

      Låt mig först säga att jag utesluter inte att en soft patch rullar över i en recession. MEN att det är inte logiskt, om räntorna inte stiger.

      Vad beträffar Investeringar, så är det snarare ett symptom på recession, inte en orsak. Konsumtion, både den publika och den privata är mycket viktigare drivkrafter, eller orsaker till att tillväxt bromsar in, som därigenom får företagen att tveka kring sina investeringsplaner.

      Den här cykeln, 2010-2018 har dock kännetecknats av låg investeringstakt, Investeringar sett til BNP, jämnfört med tidigare konjunkturuppgångar. Detta förklaras delvis av att Investeringsboomen i större utsträckning gått till Utvecklingsmarknader. Men även att Inveteringar i västvärlden idag är i tjänstebolag, där människor visserligen kostar lön, men som inte dras över balansräkningen som en tillgång som sedan skrivs av.

      De objekten du nämner, på 25m usd är ju inte direkt kopplade till en banks lånelöfte och vederbörandes inkomst, utan börs spelar in här. Precis som du säger. Repar sig börsen under nästa år, så lär omsättningen i de här objekten komma igång igen. Du säger att utbudet för övriga bostäder är enormt….. jag måste fråga, är detta lägenheter som inte bebodda?

      Vad gäller tajming av börsen…. så kan du nog få rätt. Själv avvaktar jag ändå styka. Eller snarare svaghet i 10-åringen….

    • GaStan skriver:

      Har startskottet för januarirallyt avfyrats ikväll?

      • Andreas skriver:

        Jag tror absolut att januari rallyt påbörjat, vi får se om vi får mer pensionpengar flöda in i marknaden närmsta veckan. Men nu så gäller det väl att få in alla in i marknaden igen samt bränna de som gått kort, så dom kan börja sälja av allt igen runt eller efter earning perioden i slutet på januari/början på februari. Även om det kanske inte ser så dåligt ut i rapporterna. Gissar att vi ser en botten runt augusti 2019 på S&P, lite mer positivt inställd till OMX för en gångs skull, US marknaderna har ju fortsatt bra uppåt sen 2015. Det rör sig snabbt och många är nervösa, och det krävs inte värst mycket kapital att röra marknaden i dessa tider så vi lär få se många spikar åt båda hållen.

        10 åringen kan vara lurigt i båda riktningarna när det är en orolig marknad. KPI är väl det bästa, men börsen är väl 4-6 månader före dessa siffror. Riksbanken gör som alltid, väntar tills konjukturen börjar falla innan man börja höja räntan, det är otroligt, lärde sig inget efter 2007-2008. Men jag antar att det är svårt att ha en arbetslöshet på 6.5% med företag som skiker efter personer med (rätt) kompetens.

        När det kommer till lägenhetsutbudet på Manhattan nästa år så är det nybyggda lägenheter som skall stå färdiga. Det var många byggnader man påbörjade för 2-3 år sedan när allt såg väldigt bra ut, 2018 så var det inte mycket som byggdes jämfört med 2017. Det byggdes väldigt mycket exklusiva lägenheter och byggnader med mycket amenities. Average sales price ner 6.8% mot 2017, trots rekordbonusar på Wall street detta år, vilket jag inte tror på under nästa år. Men mycket av nedgången kanske var tack vare Trumps skattereform. Många säljer sin 2:a eller 3:a och köper ett townhouse i Brooklyn (som är mer fördelaktigt skattemässigt) så townhouse priserna i Brooklyn har faktiskt gått upp.

        Även rentals har börjat gå sämre, det står en hel del tomt och det tar ungefär 90 dagar att få en hyresgäst att flytta in i snitt. I början på 2018 så var den siffran 43 dagar. Många erbjuder nu 3-4 månader gratisboende vid teckning av ett 24 månaders kontrakt, men dom försöker att hålla priserna höga även om det blir lite skevt när man nu erbjuder ”gratismånader”.

      • GaStan skriver:

        Tack Andreas, uppskattar din precisa marknadskänsla.

        Håller med i mycket av vad du säger… men undrar om OMX rel Spx. Visst, kursmässigt hade ju Spx gått väsentligt starkare. Tittar man även på rel fwd PE, samt rel fwd ERP så har det funnits fog för en konvergering till SPX nackdel… men tror du att OMX kan gå bra i absoluta termer samtidgt som Spx går dåligt? Det har jag svårt att se.

        /Jonas

      • Andreas skriver:

        Hej Jonas,

        Lite dåligt formulerat av mig, jag tänkte mer om det nu skall ner ordentligen så tror jag att SPX har större hävstångseffekt och ifall det skulle gå ner t.ex. 50% på SPX så kanske OMXS30 skulle gå ner kanske 35-40%.
        FANG bolagen står för en väldigt stor del av index så det visas på index om dessa tappar tillväxt. Har man P/E över 60 så är det bäst att man levererar.

        Jag gillar dock Apple, dom borde kunna utnyttja dippen och köpa mer aktier.

        De svenska bankerna borde kunna streta emot med dessa höga utdelningar, men mycket kan ju ändras. Deutsche bank och bankerna i italien känns luriga.

        Skulle tysken falla så blir det EU som får baila ut alla kontrakt, och det skulle inte bli billigt.

        Mvh,
        Andreas

  5. Erik skriver:

    Jag har också hört från äldre duktiga människor, att denna gång handlar allt om krediter.

    • GaStan skriver:

      Yes, nästa kris kommer handla om skuld, defaultande skuld och dess spridningseffekter.

      Detta är en icke fråga

      Frågan är NÄR, och om börsen kommer nå nya toppar innan dess. Nu svarar Konsensus NEJ på den senare frågan. Konsensus har ofta, men inte alltid, fel.

  6. Erik skriver:

    Tusen tack för alla intressanta inlägg under året!

  7. Alexander Winberg skriver:

    Hej,
    När du säger att vi skapar vår egen recession vid 1,5% styrränta, hur har du räknat då?
    Tack för fina inlägg!

    • GaStan skriver:

      Tack

      Svenskarna har ungefär 4,000mdr i skulder och 1,400 mdr i disponibel inkomst.

      Historiskt när räntekostnaderna utgör c10% av inkomsterna, dvs i dagsläget 140mdr, så har det gjort att högkonjunkturen rullat över…

      140mdr / 4,000mdr =3,5%

      Skulden om 4,000mdr kan delas upp i

      1,800 mdr rörlig bostadsskuld. Reporäntan +150bp
      1,200 mdr bunden bostadsskuld. Reporäntan +200
      1,000 mdr övr lån. Reporäntan +250

      Vid 1,5% reporänta blir det 136mdr

      Då har jag inte räknat in skulderna i Brf som ligger på ca 500mdr.

Lämna ett svar till Erik Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.