Vad finns det för alternativ till aktier och räntor?

Jag träffade en bekant till mina föräldrar i helgen. Han sålde sitt företag 2010 och varit aktiv på börsen sen dess. Han är i 70-års åldern. Han berättade om hans portfölj som vuxit till sig ordentligt senaste åren, men att han började sälja förra året. Han var inte pessimistisk egentligen utan det handlade mer om att kapitalet nu vuxit sig så pass stort att det är viktigare att bevara pengarna än att de ska växa till varje pris. Sen får vi väl recession nån gång sa han, och då brukar börserna gå sämre än de gått hitintills, och då är det alltid kul att ha lite torrt krut över. Men fokus är bevara…. risk/reward ska vara bättre än idag för att jag ska tycka det är värt besväret.

Han hade bestämt sig. Börsen var inget för honom. Väck mig när den halverats, oavsett om det händer inom ett år eller fem år, resonerade han. Men vad skulle han göra istället?

Räntor? Korträntefonder ger inget. De som ger nåt köper korta papper med högre kreditrisk. Blir det dåliga tider finns det nedsida. Långräntefonder då? Stiger räntorna kommande åren så går priset på obligationer ner, så det är ju inte så bra. Får vi recession så faller räntorna, men då stiger spreadarna så det är egentligen BARA statspapper som går bra. Ska man sitta på långa statspapper då? Nej för skulle räntorna fortsätta upp med konjunktur och allmän risk on så lär de gå dåligt. Kort och gott. Trygga papper ger antingen noll eller har nedsida om det blir bullmarket. De papperna som yieldar nåt har inte tryggheten när man som bästa behöver den. Nej, det han letar efter finns inte i  räntemarknaden.

Blandfonder? En av de populäraste fondtypen på svenska marknaden. Men det är rätt enkelt, den kan aldrig bli bättre än underliggande tillgångar, dvs aktier och räntor. Ser inte de attraktiva så blir inte mixen av dem heller särskilt attraktiv. Jag har skrivit om detta innan. 50/50 fonder är som bekant populära… men som jag brukar säga: man ligger aldrig rätt, man blir aldrig nöjd. Fonden ger otillräckligt skydd när man som bäst behöver det, och ger otillräcklig avkastning när man som bäst förtjänar den.

Alternativa fonder, typ hedgefonder?

Ja det var egentligen det han var intresserad av, men förstod att det inte var helt enkel materia. En spretig sektor där det mesta gått dåligt trots ambitiösa mål med förvaltningen. Inget kul facit. Men han bad mig se vad jag kunde hitta.

Vad gäller hedgefonder el alternativa fonder så är det en brokig skara. Vissa har hög korrelation med börsen och räntemarknaden, andra ingen. Vissa har ett absolut avkastningsmål, andra inte. Vissa tar stora risker, andra inte. Det finns ett tiotal olika strategier om man vill vara snäll. Det finns lika många strategier som fonder om ser på det mer kritiskt.

Min vän sa; jag vill ha en fond/er som går upp några procent oavsett om börsen stiger eller sjunker med 50%, om räntorna stiger eller faller med 2%. Jag förstår att en sån fond kan förlora pengar ändå, nån risk måste den ju ta för att skapa avkastning. Men i princip ska risken vara minimal. Annars får jag ha pengarna på banken… det är inte hela världen. Min vän kunde rätt snabbt konstatera att blandfonder fyller inte hans behov.

Jag började leta bland nordiska alternativa fonder på:

https://nhx.hedgenordic.com/ProgramSearch.aspx

Jag satte upp lite kriterier:

1, Minst 2 års track och svensk el åtminstone nordisk hemvist.

Många vill ha Svenska fonder. Home bias. Så även min vän.

2 år är egentligen för kort tid, men samtidigt måste det gå att utvärdera.

2: Positiv genomsnittlig årsavkastning på minst 3% sedan start.

Har man inte fått inflation + 1%, dvs ca3%, så är det klart tveksamt varför fonden är intressant rel bankboken överhuvudtaget.

3, Max drawdown 10%

Många fonder som har gått bra, har ändå haft sina draw downs. En av kraven är att man inte ska kunna förlora stora summor. Är man beredd att förlora pengar finns alltid börsen!

4, Årlig Volatilitet på max 10%

Det finns fonder som gått bra historiskt och aldrig haft en dikes körning. Men förvaltningstrategin utmynnar ändå i en volatil fond, och då kanske det bara är en tids fråga innan den kör i diket eller börjar presterar dåligt… om man har otur! Finns svängigheten finns risken! Punkt.

5, 12m Konsistens om minst 70%

Även om fonden gått bra, aldrig kört i diket, har låg vol och hyfsat stabil kurva…. så kanske de bara lyckats skapa avkastning under en kort period, och under andra långa perioder har det inte gått så bra. Tänk om man tajmar en svag period? Inte för att du riskerar förlora pengar, men det blir kanske inte avkastning heller. Tänk om de bara haft tur vid några tillfällen, och att deras strategi kanske inte funkar egentligen. Med hög konsistens vet du att fondens strategi fungera hyfsat ofta.

I databasen finns 170 fonder.

  1. Adrigo Hedge
  2. Asgard Fixed Income Fund
  3. Capital Four Credit Opportunity
  4. Nykredit Kobra Hedgefond
  5. Nykredit Mira Hedgefond
  6. Atlant Oportunity
  7. Merrant Alpha Select
  8. Peak Core Strategies
  9. Norron Alpha
  10. Norron Select
  11. Norron Target
  12. AIM Diversified Strategies
  13. Bodenholm
  14. Elementa Management
  15. Danske Invest Fixed Income Rel Value
  16. Alcur
  17. Sector Healthcare
  18. KLP Alfa Global Rente
  19. Excalibur
  20. Peak Equity Alpha
  21. Atlant Stability
  22. Catella Hedgefond
  23. Formuepleje Fokus
  24. Foghorn
  25. Prior Nilsson Yield
  26. Graal Aktiehedge
  27. Incentive Active Value fond

Observera att här finns en del ränte hedgefonder. Det finns en risk att många av dem inte har ”prövats” i någon mer stressfull marknad än dagens då räntemarknaderna senaste årtiondet karaktäriserats av fallande räntor, tajta spreadar och okej likviditet. Vi skulle kunna få en ”ny” situation under kommande år, och då är jag inte helt säker på om historiska data kommer att vara rättvisande. DIVERSIFIERA!!!

27 fonder av 170… 16%. Inte så tokigt.. jag hade väntat mig färre!

Förra året var ett extremt tufft år. Men bara för att man var flat mot att normalt kunna skapa 5% avkastning är inte anledning att döma ut någon. Av ovan 27 fonder så var det framförallt Bodenholm och Volt Diversified Alpha som stack ut förra året.

Många av räntefonderna hade svårt att leverera avkastning förra året. Om det är tidens tand och något strukturellt, eller bara ett mellanår är svårt att säga. Någon som är expert på räntehedgefonder där ute?

En bra mix av ovan fonder har potential att ge 3-5% om året med worse case drawdown om max 5%. Den risk/rewarden hittar man inte i räntefonder. De räntefonder som ger max 5% nedsida i alla marknadsklimat yieldar inte 3-5%. De räntefonder som yieldar 3-5% ger inte max drawdown på 5% i alla marknadsklimat.

Lycka Till!!!!

 

 

 

 

 

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Vad finns det för alternativ till aktier och räntor?

  1. Olle skriver:

    Stort tack för detta!!

  2. Henrik skriver:

    Väldigt intressant! Men hittar inte ” Volt Diversified Alpha” i top 27-listan?

    • GaStan skriver:

      sant, Men de har inte 2 års track, som dessutom är i underkant.

      That said, de hade stark performance förra året, MEN framförallt, de hanterade Q4 formidabelt.

      • Henrik skriver:

        Ja helt klart Q4 som är intressantast här.
        Vad tror du om modeller liknande Nordnet Smart?
        https://www.nordnet.se/mux/web/fonder/fondfakta.html?classid=F000010FBL
        https://www.nordnet.se/tjanster/investeringshjalp/smarta-portfoljer.html

        Startade i september, de har endast simulerad data bakåt.

      • GaStan skriver:

        Ursäkta att jag inte hunnit svara tidigare.

        Jag har inte full insyn, men här är några takings.

        Först och främst är det en typ av blandfonder. Inte hedgefonder

        Smart 5 har benchmark mot 100% obligationer så det är en renodlad ränteprodukt i grunden. Smart 15 har 40% mot obligationer och 60% mot aktier och Smart 15 har mot 100% aktier.

        Att de heter 5,10,15 är troligtvis pga att de har volatilitetstargets som styr vikterna i fonderna. De kommer ett gästblogg inlägg i veckan som handlar om just risk som utgångspunkt när man sätter ihop en portfölj, som har klara fördelar mot det traditionella synsättet där man utgår från avkastningsförväntningar. Det senare är dumt, för att man anser ju rent traditionellt att aktier över tid ger bästa avkastningen, men vi vet ju att aktier kan gå skitdåligt under vissa perioder. Om man ex utgår från risk, så viktar man ner aktier när vollen går upp vilket oftast händer när avkastningen är svag, och tvärtom. Genom att bygga portföljen efter förväntad risk, så får man därmed en bättre riskjusterad avkastning.
        Men man ska vara medveten om att det inte är någon holy grail. Om man tar Smart 15 så har den ju gått fantastiskt sedan start, men om ex klickar på senaste året så har den gått dåligt relativt index. Vilket leder oss in på nästa grej…

        Smart Beta, Faktor investeringar…. kärt barn har många namn. Det är helt enkelt index-förvaltning, fast inspirerad av aktiv förvaltning. Dvs man insåg att aktivt förvaltade fonder inte fungerar. Index var bättre. Samtidigt insåg man att ett bolag Mcap inte är the holy grail när det kommer till vilken aktie som kommer gå bäst. Tvärtom, man insåg att högt värderade large caps tar störst plats i vanliga index… och det finns ingen forskning som tyder på att den typen av bolag går bäst. Så man gnuggade geniknölarna, och kom fram till att tänk om vi mixar det som aktiva förvaltare tittar på, som ex utdelning, utdelningstillväxt, värdering, kvalitet och bygger vi index runt dem här istället. Säg ex utdenings faktorn. Då väger den aktien som ger bäst utdelning högst vikt. Vikten får den i relation till de övriga aktierna. Precis som ett Mcap index. Så man testade massor av faktorer och kom fram till att vissa presterar bättre än Mcap index över tid.

        Men det är nu jag hävdar att det dyker upp lite problem:

        1, En faktor kan ha presterat historiskt, men det är inte säkert att den gör det framöver. FAktum är att faktorer som är populära är för att man testat dem historiskt och man kommer fram till att ”de skulle man ju haft”. Men ibland är det nästan lika korkat som att titta på vinnarlistan över aktier/fonder och säga… dem köper jag så blir jag vinnare imorgon. Du kanske kan bli vinnare…. men knappast för att de var vinnare igår.
        2, En faktor går inte bra hela tiden, ibland går den dåligt. Det är fortfarande svårt att veta vilken faktor som ska prestera när
        3, Man försöker lösa detta genom att blanda flera faktorer som gått bra historiskt, men problemet är då att du under en period har några som går bra, andra går dåligt, och avkastningen drar mot medel, och du riskerar att inte slå ett vanligt index.
        4, Fördelen med att indexera faktorer är att det blir en regelbaserad förvaltning utan känslor, som en aktiv förvaltare påverkas av. Men det kan också vara dess nackdel. Ja du vill äga en billig aktie, ja du vill gå emot strömmen när andra är negativa. Du vill inte köpa den när den är dyr och alla är positiva. MEN ibland är billiga aktier valuetraps… de kanske ska vara billiga, och massan har rätt.

        Missförstå mig inte. Jag är positiv till den här typen av faktorer rel Mcap. MEN, man ska inte lura sig att tro det finns en enkel lösning på att skapa överavkastning.

        Jag säger inte att de har tagit fram en dålig produkt. Bara att ord som ”smartare” ”slå index över tid” ”inte bara förlitar sig på uppgång utan skyddar kapitalet i nedgång”….. jag har hört den förrut och jag har varit med för länge. … jag vet hur systemen fungerar i detalj, hur de väljer aktier vs räntor vs andra tillgångar…. vilka aktier osv… och de sitter inte på en holy grail. Det är inte så att de cruchar data och kommer fram till facit långt innan alla andra.

        Proforma avkastningen säger inget, eftersom man testat historiskt hur man borde legat. Jag hade inte sagt nåt om det var JP MOrgans fond som någon förvaltat under alla år, och sen får Nordnet bygga en produkt på. Men så är det inte!

        I Morningstar tar jag den breda kategorin Globala aktiefonder. Det finns 245st med 10 års historik. Av dem har 25 st eller 10% slagit index. 90% har gått sämre. 8 fonder, dvs 3% har slagit index med 2% eller mer om året. 7% har slagit index med mindre än 2% om året. Den som är bäst har slagit index med drygt 3% om året. Statistiken ser förmodligen ännu sämre ut om man räknat in alla fonder som läggs ner eller fusioneras för att de gått för dåligt för att kunna säljas. Survivorship bias kallas detta för.

        Nordnet Smart 15 bygger på att man testat olika faktorer hur de gått historiskt. Man har valt ut de bästa, och sagt ”de här ska man ha”. Det är inte samma sak som att Smart 15 kommer vara den överlägset bästa fonden bland breda global fonder i hela morningsstar systemet om 10 år… Vilket de förvisso säger att man inte ska dra den slutsatsen… men som de ändå vill att många ska hoppas på!

        Samtidigt skulle man kunna testa hypotesen. Om den här proforma avkastningen är så bra historiskt, och riskerar att bli så dålig framöver. Borde man inte då testat vilka faktorer som varit sämst historiskt och byggt en fond av dem istället? Tyvärr är det inte så enkelt heller. Det är nämligen så att vissa av gårdagens vinnare, är morgondagens förlorare. Vissa av gårdagens förlorare är morgondagens vinnare, medan andra fortsätter att vara förlorare. Vi är så sugna på att cruncha data och hitta system som hjälper oss framöver…. men sanningen är den att morgondagen ger blanka fan i gårdagen. Det finns inget enkelt system som någon kan klura ut. Det finns inte facit över framtiden i historiska siffror hur man än vrider och vänder på dem.

        Det är också därför som jag är rätt optimistisk till klassisk aktiv förvaltning, då vi människor inte är binära datorer, utan kan tolka saker utan backspeglar. Fast där big data ändå är ett verktyg, och kanske till och med inslag av rule based investing, då detta kan eliminera vissa av våra känslor som har negativ inverkan på förvaltning. Däremot är jag positiv till deras ”risk styr allokering” approach. Den tror jag har kommit för att stanna inom kapitalförvaltning.

  3. patrik Bateman skriver:

    investera i guld?

    • GaStan skriver:

      Guld, precis som långa statsobligationer, kommer gå bra inför en recession. Min vän ville ha nåt fram till börsen att börsen kraschat, då säljer han den tillgången och köper aktier. Sannolikheten är MYCKET stor att guld gått bra när den dagen är kommen. Så på pappret är det frestande. MEN, a big MEN, fram till den dagen ger en mix av hedgefonderna c3-5% årlig avkastning med väldigt liten risk. Guldet däremot, kan falla med 30% innan det dubblas igen om du har otur med tajmingen. Det vill inte min vän uppleva. Även om det i slutändan hade gett högre avkastning.

      Guld för mig handlar om realränta… finns det ett case för att den ska rasa så borde guld gynnas.

      Hur skulle det här gå till?

      Inflationen drar till 3%+ samtidigt som räntorna ligger stilla? Kan hända om lönerna drar samtidigt som Fed inte gör nåt… inte så troligt.

      Nej det mest tänkbara är att räntorna börja falla kraftigt om marknaden börjar inse att recessionen håller på slå till med full kraft vilket bygger upp en förväntansbild att Fed kommer nolla räntan… samtidigt som inflationen är sticky och inte kommer ner…. ja det är fullt möjligt.

      Guld är förmodligen en bra recessionshedge. Precis som långa statsobligationer.

      Guld har ju redan stigit 10% sen i augusti mot bakgrund av att man insåg att kommande soft patch skulle få FED att sluta höja. Samtidigt som löner och inflation inte vänder ner förrän senare.

      Men som jag skrivit många gånger. Vare sig guld eller obligationer utgör ett substitut till hedgefonderna som jag radat upp, även om de hanterar en börskrasch bra. Till och med bättre än hedgefonderna. Anledningen som är viktigt för alla att förstå, är att blir det bättre tider efter soft patch är risken stor att man börjar sälja obligationer, som då faller i pris, och på samma sätt börjar man frukta att FED kommer tillbaks vilket till viss del stigande räntor är en funktion av, och då faller guldet pga stigande realräntor…. de faller alltså! Det gör inte hedgefonderna.

      Så JA, Guld och långa obligationer kommer performa bra när det ser riktigt illa ut. Men du kan lätt förlora 10%+ om det börjar se bra ut igen och det blir risk-on miljö. Hedgefonderna däremot, ska som grupp ge 3-5% oavsett hur det blir. Visst de kan falla med 5% om det vill sig illa, men då handlar det inte om risk-on eller risk-off utan för att de underliggande strategierna inte fungerar. Det är en helt annan sak. Diversifierar du dessutom mellan ett antal fonder som jobbar med olika strategier är förlustrisken mycket liten. Jag skulle säga att det handlar mer om risk om utebliven avkastning, är risk att förlora pengar. Då är de lika dåliga som bankkontot, som var min väns andrahandsalternativ.

      Ska tilläggas att vid förra baissen 07-09 så gick både guld och långa obligationer bra. Guldet var volatilare och svårare att analysera.

      Vissa jag pratat med tänker så här: Jag vill inte sälja aktier i de bolagen jag tror på långsiktigt. Det är ändå så jäkla svårt med tajming. Men jag vill inte se portföljen halveras. Därför köper jag långa obligationer eller guld som hedge. Visst, det stämmer. Men det finns en del att tänka på:

      1, det är väldigt svårt att lista ut deltat. Det är svårt att exakt hur mycket guld el obligationer man ska köpa för att hedga x risk. Dels för att du inte vet exakt hur de kommer utvecklas, mer än att de troligtvis stiger i värde. På samma sätt vet du inte hur din aktieportfölj kommer röra sig. Då är det nästan bättre att gå kort en termin i nåt index. Men många har väldigt svårt att ta de realiserade förlusterna som kommer varje gång marknaden inte korrigerat. Paketerade bear market produkter är inte heller nåt jag rekommenderar på lång sikt.

      2, Sitter du på en hedge, typ guld. som du sedan aldrig säljer, så lär portföljen mean reverta och du har i bästa fall gått plus minus noll. Säljer du hedgen när den gått bra, så är du såklart glad över vinsten, men då sitter du helt ohedgad och har troligtvis inte sålt på toppen. Vilket är deppigt när din portfölj fortsätter att tappa värde. I praktiken är det inte en helt enkel situation.

      Jag tror man ska tänka så här: Se på alla delar separat.

      Du ska ha din aktieportfölj för att du tror på 1, aktierna och 2, att marknaden kommer att fortsätta att vara gynnsam. Om du inte tror på detta ska du överväga att lyfta på kassan

      En portfölj med en mix av bra lågrisk hedgefonder kan ge dig 3-5%. Det vill du ha om du inte har någon direkt uppfattning om marknaden och prioriterar trygghet och bevara kapitalet.

      Köp Guld eller långa obligationer som en ren trade, om du tror på kraftigt fallande räntor, dvs recession inom 6-12 månader. Men se det som en naken trade att tjäna pengar på. Inte som hedge.

      Om du inte vill känna sig så stressad på natten, så tror jag min vän gör rätt. Sitt på hedgefonderna.. låt dem tugga i sig 3-5% på årsbasis. När OMX går under 1,000… det kommer hända nån gång… sälj fonderna och köp aktier.

      För de allra flesta räcker det med att kombinera några bra hedgefonder med aktier. Det är inte helt lätt att tajma guld och recession. Jag vet många dysterkvistar som gillar guld, men har varit mindre lyckosamma i sin trading med guld. Inte så mycket för att de har haft fel i att vara dysterkvistar, utan för att det inte alltid är samma sak att ha rätt i analys och tjäna pengar på traden. Tajming och tur stökar till det. Ta nu senast. Guldet bottnade i august men då var alla så positiva att knappat någon köpte. Först i oktober började det osa bränt, men då hade guldet redan rört sig en del. Hade du köpt då så hade du varit 5% upp sen dess. Inte mycket till hedge. OMX30 har ju redan repat sig och handlas nästan på samma nivåer som i oktober. Visst, har du suttit på guld en längre tid så har du fått vara med om hela uppgången, men med tanke på att guld gått flat i 2,5 år så är ju inte det nån super affär. (obs:jag har tittat på guld i SEK här)

      Jag vill inte dissa guld, eller långa statsobligationer… bara att man ska se det som en naken trade att tjäna absoluta pengar på, och att det är ganska svårhandlat. Köpa en påse hedgefonder är lättare… även om det är äpplen och päron!

      • patrik Bateman skriver:

        tack för svaret. känner lite som dig att de är svårt att analysera guldet och att risken kan vara hög. svänger mycket pga att guldet inte har någon direktavkastning

        tror att de är viktigt att kunna hantera den tekniska biten och tajma köpen för att inte göra bort sig i guldet , men de är en spännande tillgång att använda när marknaden tappar tilltro på räntehöjningar då känns guld så rätt..

  4. Stefan skriver:

    Erik strands fond pacific precious?

  5. Janne skriver:

    Är inte 2 år väldigt kort tid för att utvärdera track record för en hedge-fonds strategi i olika makroekonomiska miljöer, hantering av svarta svanar etc?

    Det jag ogillar med hedgefonder är också att avgiften ofta är åt det tilltagna hållet. Prestationsbaserade avgifter är väl att föredra, men det kanske fonderna i listan mestadels har?

    Tack för en mycket läsvärd blogg!

    • GaStan skriver:

      Jo absolut. Men jag ville även fånga upp goda resultat från relativt nystartade fonder.

      De flesta i listan har dock längre track än bara två år.

      Avgiften är hög, absolut. Men jag brukar tänka att så länge som man tittar på avkastningen EFTER avgifter, och den är god, så spelar inte avgiften någon roll. Du vill hellre ha en fond med goda resultat efter avgift, trots att avgiften är hög, än en fond med svaga resultat efter avgift, trots att avgiften är låg.

      Sen gäller det att ha rätt syn på avgift.

      Är 0,5% avgift för en indexfond lågt? Njae, du får ju inget för den. Det är ju en ren administrativ kostnad. Det är rätt mycket pengar över tid. Är 1,5% för en aktivt förvaltad fond högt? Njae, om 0,5% är ”admin” så är 1% för själva förvaltningen. Om den då slår index med flera procent varje år då kanske inte 1% är så mycket relativt sett.

      I en äkta hedgefond har du inget beta (givet att den inte har någon korrelation med marknaden) utan du betalar för ren alfa. Om fonden är upp 5% så betyder det att den var upp 8% föreavgift. 1,5% fast avgift och ca1,5% performance fee. Dvs c3% avgift. Ja det är högt i absoluta termer… men om man får 5% ren alpha med mycket liten risk att förlora pengar… då kanske det inte är så farligt.

      Jag kanske konstlar till det…. men rådet till alla är att bara se till avkastningen EFTER avgift. Antingen är förvaltningen bra eller inte. Avgiften blir sekundär.

  6. Welsh Corgi skriver:

    Hej,

    Tack för genomgång. Mycket tänkvärt, på vilket sätt stack Bodenholm ut? Är lite intresserad av den då Jag lyssnat på Per Johansson och tyckt om ansatsen.

    • GaStan skriver:

      Först och främst lever de upp till kriterierna som övr fonder gör, men de är utöver det en av få fonder som även 1, levereade god avkastning förra året och 2, stod emot under Q4 sättningen.

  7. Welsh Corgi skriver:

    Toppen, tack.

  8. Johan skriver:

    Tack! Väldigt bra inlägg, jag hittar inte Volt Diversified Alpha i din lista ovan?

    • GaStan skriver:

      Nej det är är rätt. Sorry. Den har inte 2 års track… så den fick inte vara med.

      Men den har imponerande resultat under Fy18 och särskilt under det stökiga Q4

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.