Rotationen går mitt sitt slut

Ser man till NDX spreaden över SPX så vände rotations traden redan den 8 mars. Sedan dess är NDX upp c12%. SPX bara 8%. Men eftersom SPX handlas en bra bit över sitt förra ATH, och NDX i paritet med sin gamla ATH så känna det som att Value rotations traden lever. Jag tror den sjunger på sista versen i det korta perspektivet.

Guld ser ut att kunna bryta upp. Guld går starkt när realräntorna är svaga. Således betyder ett ryck i guldet att us10yrs inte kommer fortsätta upp.

Ser också hur dollarn kan ha gjort sitt sista, och att den snarare ska gå flat eller försvagas härifrån. Det är också synonymt med en flat eller svag 10-åring.

Men den viktigaste faktorn är följande. I en värld med cirka 1,7% underliggande strukturell inflation, så är en 10årig obligation på 0,7% (där den låg tidigare) ett mått på att marknaden är otroligt skeptisk till konjunktur. Annars hade man inte köpt något som ger en real avkastning på minus 1% per år i 10 år. På 1,7% räntan så blir man kompenserad för inflation i 10 år. Marknadens sätt att säga att man är ganska neutralt inställd. När räntan står i 2,7% så får man 1% real positiv avkastning, och det kommer vara marknadens sätt att säga att man oerhört positiv till konjunktur och syn på att ta risk. Missförstå mig inte. Jag tror att 10-åringen kommer att söka sig upp mot 2,5-3% längre fram, uppbackad av optimism och stark konjunktur. Men just här och nu tar vi en paus. Uppgången från 0,7 till 1,7 är inte samma sak som 1,7 till 2,7. Då de visar helt olika saker. På 0,7 vill INGEN normal människa köpa 10åringen om man inte tror att världen kommer att gå åt helvete. På 1,7% vill rätt många köpa den om man har ett mer balanserad syn på risk och bevara kapital. Lika galet 0,7 är i den pessimistiska synen på konjunktur, lika galet är det med 2,7 fast precis tvärtom. 1,7% däremot, givet en underliggande inflationstakt härledd ur lönetakten på 12 månaders genomsnitts basis, är betydligt mer balanserad.

Så givet att dollarn börjar svaga sig, guldet bryter upp, 10-åringen står stilla, så är VALUE traden efter en tids uppgång, och med multiplar i övre rangen inte lika attraktiv längre.

Så my take är att SPX ska underperforma NDX. Sen är det frågan, ska marknaden ner eller upp?

Jag tror vi håller på att kortsiktigt toppa ur. Skulle inte förvåna mig om NDX vill sätta en ny topp så media har nåt att skriva om. Tänk 2-4% högre upp. Allmän överköpthet, Sen är det dags för rekyl, andhämtning, och i denna kommer SPX gå klart sämre. Jag tror NDX behöver komma ner till 13,100/13,300. Sen är det dags för nästa rörelse upp. Ny ATH.

Jag har fortsatt overall target för SPX på 4,500. Så i grunden är jag positiv, buy the dip och allt det där. Bara att vi behöver samla lite kraft nu när så många är positiva till allt. Sen om NDX ska gå bättre eller sämre än SPX är svårt att sia om. Jag tror på NDX för att jag tror att 10yrs kommer stå stilla….

Många är trötta på Value/Growth snacket, och jag vill inte bli missförstådd, man ska ALLTID göra hemläxan och förstå bolaget man investerar i. Det är en grundläggande fundamental sanning som jag kanske inte repeterar tillräckligt ofta. Men det är så självklart att jag glömmer att säga det. Men faktum är att din total avkastning över tid kommer vara väldigt beroende på om du legat tungt exponerad i antingen eller, och man måste förstå drivkrafterna bakom.

Världen de närmaste 10 åren kommer inte växa i nominella termer lika mycket som tidigare. Det gör att vinsttillväxten kanske når upp till hälften av vad vi är vana vid. Tidigare bestod aktiemarknaden av några fläckar av tillväxtbolag, som primärt INTE växte på bekostnad av andra bolag, några problem barn, och en stor del sk. Valuebolag, vars vinst ändå växte hyggligt med nominell tillväxt i ekonomin. Tog man bara utdelningarna och återinvesterade i aktier så blev det bra på sikt. Så funkar det inte längre.

Idag växer vinsterna aggregerat med kanske hälften. Vi har en stor del tillväxt bolag som växer på bekostnad av andra bolag. Disruptives. Kvar har vi en Value sektor som totalt saknar tillväxt. Se bara till Stoxx600 i Europa. Den aggregerade vinsten där är på samma nivå som för 7 år sedan. Value i sin tur består av bolag som kommer tappa försäljning och vinst till Growth bolagen närmaste 5-10 åren. De är inte få. Sen har du andra delen av Value bolag som kommer klarar växa sin vinst i linje med den nominell tillväxt. I slutändan har du 3 kategorier, Growth med hygglig tillväxt. Value med liten tillväxt eller klart negativ, och aggregerat typ nolll, och sen Growth + VAlue summerar till låg tillväxt i linje med låg nominell tillväxt i ekonomin. Detta betyder inte att Growth alltid är bra. Det finns tider när 1, growth gått starkt och har excess multiples 2, räntorna stiger, som gör att den går dåligt. Som på senare tid. Sen kommer du har tider när det går bättre. Styrkan är att vinsterna om 5 år är väsentligt högre än idag. Sen har du Value som aggregerat inte växer, och därför driver inte vinsterna kurserna alls kommande år. Utan det blir bara ett spel på multipeln och räntan. Sen kan man såklart dela upp Value i ”förlorarna” och ”överlevarna” och där går det att göra stor skillnad såklart. Men synom och sist är detta också stockpicking. Låt mig ge er ett exempel.

Ex. I Sverige finns det cirka 3,500 mdr i bolån. Jag har inte senaste siffran. De som pysslar med detta har en bruttovinst marginal på mellan 100- 150 punkter. Det betyder att det finns cirka 50mdr i bruttovinst om året i denna marknad. Den domineras av de 4 storbankerna samt SBAB, Skandia och nån till. Ett oligopol. I Sverige säljs det personbilar för nästan 100mdr om året. Bruttovinsterna där ligger på cirka 5 miljarder. En tiondel av bruttovinsterna i bolånemarknaden, och hur många bilhandlare finns det? Jag skulle gissa på mellan 500-1000 aktörer. Bankerna vill gärna tjäna 100-150 punkter, för de har kostnader att täcka, lokaler och personal framförallt. Sen vill de ha en fin vinst på sista raden. Men ett bolån är en jäkla commodity. Marknaden har varit knepig att bryta upp. No shit Sherlock. Men allvarligt, tror ni att oligopolet är intakt om 10 år? Det tror inte jag. En Internet baserad aktör borde kunna säga, vi har inget arv av lokalkostnader. Vi gör fin vinst vid en spread på bara 25 punkter. Vilka hushåll skulle tacka nej till att betala 0,25% ränta om året? På sikt ingen. Hushållen har i snitt 2,5m+ i lån, som de betalar 30,000kr i ränta på per år. De kan sänka denna till 5,000kr om året, och använda 25,000kr till att berika sin sommarsemester på. Alternativt amortera 25,000 om året i 30 år och sänka skulden från 2,5mkr till 1,75mkr. Detta utöver vanlig amortering. Det behövs för många fattiga pensionärer i framtiden. Ingen kommer att tacka nej till detta.

Vi har jättemånga fina verkstads bolag, och många av dem ligger i framkant med morgondagens teknik. Men vad blir tillväxten. Om SKF säljer X antal kulllager till fordon som rullar på dieselmotorer, så är det jättebra om de säljer kullager till framtidens fordon. Men egentligen ersätter man bara gamla revenues med nya. Tillväxten uteblir. Om Atlas säljer gruvutrustning till Lithium utvinnare så är det kanon, men om de tappar alla kolgruve kunder så är nettot inte så spännande.

Jag får be om ursäkt. Jag följer inte de här bolagen, så jag har ingen detaljkoll. Det kanske inte stämmer alls. Utan jag vill bara belysa metaforen.

Alla bolag är inte uppenbara förlorare som rena oljebolag, retailkedjor eller papperstidningar. Vissa är också fina bolag fast som inte kommer ha väsentligt högre Ebitda om 5 år än vad man har idag. En duktig stockpicker gör den här analysen. Men egentligen gör dem samtidigt Value/Growth analysen. För alla kommer vara rörande överrens om att multipeln för ett bolag som dubblar Ebitda på 5 år, och ett som har flat Ebitda om 5 år…. kommer skilja sig åt ganska markant. Oavsett ränteläge.

Jag har även tagit exemplet om Bilia. Många säger att de är ointresserade av makro ekonomi. Bilias vinst om 5 år är ett resultat av hur väl de driver sin affär relativt Upplands Motor, och det handlar om hur deras bilmärken utvecklas relativt andra märken. Men den stora faktorn för om vinsten är väsentligt högre kommande 5 år eller inte, är hur många bilar som säljs i Sverige, och det är i högsta grad ett makro call. Går konjunkturen i drickat, eller räntorna drar i väg, då ändras förutsättningarna, och en stock picker som inte försöker förstå de här förutsättningarna är ingen bra stock picker.

I veckan fäster jag vikt vid Svensk och Amerikansk inflation, US Retail Sales, NAHB index, NewYork och Philly FED samt Prel Michigan…. Tbc

Ha en fin vecka!

——————–

Amerikansk kärn inflation, core CPI, kom in på 1,6% YoY mot väntat 1,5 och fg 1,3. Gäsp. Detta ändrar inget hos FED. CPI ligger dessutom lite högre än PCE normalt sett. Första reaktionen är räntorna faller, dollarn försvagas…. och NDX drar.

Ndx bryter upp, dollarn är svag, vix faller, räntorna sjunker… Value är inte längre flavor of the day. Vi är på väg att toppa ur, sen väntar konsolidering. En avstämning kring 13,100-13,300 hade varit en fin entry point nästa gång….

Jag tror som sagt att räntorna borde ta en paus, men nästa rörelse upp kommer på sikt… och jag tror mig ha hittat en anledning:

Vad tror ni om den här… händelsekedjan är följande

1, 75% vaccinerade ger utrymme för att häva alla restriktioner och helt börjar planera för full normalisering

2, ovan ger fullt drag i ekonomin. Biden kommer inte stimulera, utan backa hem mot en balanserad budget. Us treasury kommer då bara emitera lika många nya statspapper som det förfaller gamla. Jämfört med idag då man kör rullning plus gigantisk nyförsäljning i linje med underskott/stimulanser

3, utbudet sjunker. Alltså behöver Fed inte vara lika aggressiv köpare. Man drar ner på köpen. TAPERING

Naturligtvis vill man inte sabba marknaden, men blomstrar ekonomin så tror jag man är okej att 10 åringen fortsätter mot 3%.

Hur går aktier? Det beror på räntan, men två saker till… vad vinstprognosen ligger på där och då, samt hur högt börsen står, dvs värderingen. Aktieriskpremien alltså… dvs denna härliga mix av pris, vinst och ränta. Jag kommer tillbaks… trevlig kväll!

————

Svensk kärninflation, CPIF ex Energi, kom in på 1,4% mot väntat 1,3 och fg 1,2. Gäsp… inget inflationstryck att tala om. Stigande råvarupris kommer dock ge push uppåt. Å andra sidan ger stark krona (fr 11eur till 10eur) push nedåt. Ingves kommer ligga på NOLL ränta åtminstone fram till att FED börjar höja plus ett år. Eftersom jag tror kan komma att göra sin första höjning december 2023 så skulle Ingves potentiellt göra sin första december 2024. Självklart handlar det om inflationsläget i Sverige där och då… hur kronan beter sig, samt hur ECB tänker och gör. Men han kommer inte röra räntan på nästan 4 år. Det enda som skulle göra honom obekväm är om att kronan i nästa våg stärks vidare mot 9eur. Det skulle snarare göra att inflationsutsikterna försämras, och han kan komma att tvingas att sänka. Så risken är sänkning, inte höjning. Men base case är att han ligger kvar. För bostadspriserna betyder inte detta nåt då de styrs av bostadsobligationen som har mer kopplingar till spreadar (dvs risk och konjunktur) och räntor i vår omvärld. Men det finns en koppling till vad vi betalar i ränta på våra bostadslån… och ligger han kvar på NOLL, så lär den rörliga bolåneräntan ligga kvar på 1,25%ish…. under många år framöver.

Inflationen strukturellt styrs av lönerna. I Sverige ligger ”avtalen” som påverkar lite mer än hälften av de samlade lönerna på dryga 2%. Sen lite lönedrift på det. De avtalsfria lönerna ligger nåt högre. Sen har vi fortsatt konkurrenstryck, globalisering, digitalisering och gud vet allt. Så strukturellt skulle jag säga att lönerna förväntas ligga som högst, tänk 12m glidande medelvärde, på 2,5% vilket genererar en inflationstakt på c1,5% (enl teorin att företag höjer priser för att kompensera för stigande lönekostnader). Sen kan det alltid drifta runt 1,5% lite… men tänk mean reversion… och strukturellt över tid. Ingves måste ha väldigt tråkigt på jobbet.

Men då tänker någon… med de här inflations och ränteutsikterna så måste det vara jättebra för bostadspriserna. NEJ, fel tänk. De styrs av lånelöftena, som i huvudsak styrs av kalkylräntan som sätts efter bostadsoblisen med viss fördröjning. Historiskt ligger B-blisen ca 50 punkter högre än den 5 åriga STATSobligationen. Den 5 åriga statsoblisen har en koppling till dito i Europa, som har koppling till dito i USA. Så nu när den 5 åriga US Treasury Bond stiger, vilket den har från +0,4 till +0,9 sedan i höstas så ger det en push på Europa som gått från -0,83 till -0,63. Sen är det inte ett till ett, amerikanen har gått 50 prickar nät Europa gått 20. Det handlar om relativa inflationsutsikter, konjunkturutsikter, centralbankspolicy etc. Men kopplingen finns. Den svenska statsoblisen har gått från -0,40 till 0. 40 prickar. Mer än Europa alltså. Relativ räntan mellan Sverige och Europa har alltså stigit för Sverige vidmakthållit en stark krona. Hursomhelst…. tror man, som jag, att den Amerikanska 10 åringen letar sig upp mot 3% så är det inte orimligt med en 5 åring på 1,5% så länge som FED ligger kvar på nollränta. Drar US5yrs 60 prickar så lär Europa gå 30 och Sverige följer efter. Om en svensk 5 åring då ligger på nästan 0,5%…. vad ska då bostadsoblisen ligga på? Ja inte som nu 0,12% i allafall. Det är därför som jag tror att bostadsoblisen på sikt rör sig mot i första hand +0,5% och i andra hand +1,0%. Där var vi senast under 2018… så det är inte crazy ideas. Om bostadsoblisen ligger där så vet vi att kalkylräntan följer efter, och därmed kommer lånelöftena anpassas som handen i handsken…. och då vet vi också hur mycket husköparna har på fickan när de vill köpa sig en bostad…. och där har vi priserna. Så händer allt det här har vi flat priser give and take för resten av året, en nedgång på c7% nästa år, och ytterligare 7% året efter. Men som sagt… allt bygger på att bostadsoblisen lyfter mot 1% och det i sin tur bygger på fortsatt stigande långräntor globalt och normaliserande spreadar…. mycket kan hända på vägen… men det är base case.

Men trots att priserna alltså kan vara väsentligt lägre om 3 år….. så är våra räntekostnader som vi pröjsar varje månad i princip oförändrade under den här tiden. Detta då vi har så stor andel rörliga lån, som i princip bestäms genom bankernas korta upplåning 3m Stibor, som kommer vara orörlig så länge som Ingves inte gör nåt. Långa bostadslån kommer bli lite lite dyrare men inte göra någon stor skillnad. Grejen med att priserna ändå rör sig så mycket är att en väldigt liten förändring av kalkylräntan ger väldigt olika utfall på lånelöftet. Dvs en uppgång av bostadsoblisen på 1% gör att lånelöftet sänks med nästan 15%. Så om man innan ville låna 4mkr, så får man bara låna 3,4mkr. Men för räntekostnaderna blir det peanuts. Skillnaden mellan våra räntekostnader, och bostadspriser, är väldigt viktig som ni kanske förstår.

Have a nice one!

——————–

Äntligen Torsdag

New York Fed Mfg kom in på 26,3 mot väntat 19,5 och fg 17,4…. FEST! I linje med tidigare rekord noteringar.

Philly FED kom in på 50,2 mot väntat 42,0 och fg 51,8…. också FEST!! fast FESTEN började redan månaden innan.

ISM kommer på alla sätta vara fantastisk om två veckor. Det är sånt jäkla tryck i maskinen så ni anar inte.

Jobben lyser lite med sin frånvaro… men som vanligt kommer de med fördröjning. Jag räknar med att jobbskapartakten kommer ligga på 500,000 till 1 miljon nya jobb i månaden.

Retail sales siffran var sinnesjukt stark. 28% YoY. Årseffekten är ju mycket baseffekt. Men även månadssiffran kom in på 9,8% MoM mot väntat 5,9…

Jag har sagt det innan och säger det igen. Om Mars 2020 går till historien som månaden där C19 lamslog allt, så kommer Mars 2021 gå till historien som månaden då vi lämnade c19 bakom oss, och ett sjuhelsikes party inleddes.

Många tänker… men vänta lite. Börserna handlas ju på ATH… är detta diskat redan? Kommer räntorna fortsätta upp, vad händer med de höga aktiemultiplarna då? Tapering? Börsen måste ner? Eller?

Jag förstår och håller till viss del med… men faktum kvarstår, marknaden handlas på ATH TROTS stigande räntor…. vilket handlar om att stigande vinster och starka konjunkturutsikter oftast är synonymt med en underliggande primärtrend på börsen. Börsen följer vinsterna, du vill ha fina vinstutsikter. Inte motsatsen. Sen varierar börsen runt denna ”vinstkurva”.

Dvs du vill hellre ha det vi har nu, än fallande vinster och ISM på 40. Då är oftast den stora börstrenden nedåtriktad. Så grundpossen är: AKTIER. Men även inom en primär trend så sätter det sig ibland som vi vet. Men detta är nyansskillnader….

och jag säger det igen. Target för SPX är 4,500. Men där vi JUST NU är ett skede där vi kortsiktigt lär toppa ur närsomhelst, för att sen komma tillbaka. Jag vill ju gärna ha NDX till 13,100-13,300…. men man måste vara ödmjuk. Vi kanske inte kommer dit. Kolla på grafen över NDX från början av december förra året. När vi väl bröt upp ur rekylformationen så höll uppgången i sig över två månader. Så för att nå det här området så måste vi först bryta 13,650. Håller det…. så kommer jag bli osäker på hur greedy man ska vara. Vi vill inte sitta och se hur SPX drar till 4,500… vilket lär motsvaras av NDX kring 14,500 +/- några 100 punkter… för att vi var greedy och ville köpa på 13100.

Någon har säkert noterat att historiskt när Philly, ISM, Empire och alla handlats på rekordhöga nivåer, så finns det bara en väg att gå… dvs Söderut, och brukar också Surpriseindex, dvs datan rel förväntningar vända ner….. och tittar man på aktiekurserna så brukar de inte kunna stiga när datan går ner både absolut och rel förväntningar. Fair enough. Så är det. Två svårigheter 1, Tajmingen av det här. Dvs nästa ISM kan ju bli rekordsiffran, och inte den här. Då innebär det att du står utanför en månad när marknaden går 10%. Det är lätt att se i efterhand, men när man sitter mitt i det så är det knepig materia. 2, Historiskt har dollarn och räntorna varit rätt fina ledande parametrar för ISM mfl. Dvs låga räntor och svag dollar är delaktiga i den push vi ser nu. Tillsammans med stimulus. Av samma anledning kommer senaste tidens ränteuppgång och starka dollar (eller ska jag säga EJ försvagande längre) ge ISM mfl en törn…. Problemet är att det har gått lite kort tid för detta. Men visst, förr eller senare kommer surpriseindex in i en sämre period, och då, givet att aktieriskpremien är nedtryckt, så ska börsen in i ett lugnare tempo… jag tänker initial sättning, och därefter konsolidering.

NAHB kom in på 83 mot väntat 83 och fg 84…. momentum har ju lite avtagit sedan november förra året, vilket inte är så konstigt med tanke på att räntorna vänt upp. Tänk lånelöfte liksom… det kan inte fortsätta upp om ingen har mer pengar på fickan än tidigare. Typ, lite förenklat! Men nivån är fortsatt hög som ni förstår. Inga dåliga tider där inte….

Godkväll!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

60 kommentarer till Rotationen går mitt sitt slut

  1. Patrick Bateman skriver:

    2023 står sp500 högre eller lägre än nu? Nu är vi på 4100 och pe 42..

    Du har target 4500 för i år. Men om man kollar in i nästa och 2023 vad ser du då?

    Nästa år ska väl bolagsskatten upp till 28 procent bland annat…

    • GaStan skriver:

      det går by definition inte att prognostisera något så långt ut, men man kan tänka i termer av händelsekedjor/scenario analyser.

      och ur det perspektivet tror jag SPX kan göra en vinst på 220usd 2023. Med en ränta på 3% på 10yrs och en aktieriskpremie på 3,5% så ger det PE 16,5 dvs target 3,630 på SPX….. men om sentimetet är positivt kan vi ha en riskpremie på 2%… är det negativt kan vi ha 5% och då har du en varians på PE 12-20 vilket ger target 2,640 till 4,400….. sen kan man såklart underskatta vinsten om festen blir glad… dvs tänk om den blir 200 i år, +15% nästa dvs 230 och +15% 2023 dvs 253usd… då ändras allt.

      Vad gäller Biden skatten så har Goldman räknat på detta, och de tror att de kommer slå med 10-15% mot vinsterna så allt annat lika så ska de skruvas ner. Vad de inte räknar på är att Biden tar alla skattemedel och sätter sprätt på dem vilket i sig driver tillväxt. Tillväxt driver vinster… så allt annat lika finns det en postiv vinst effekt för att varje ökad skattedollar som slår mot vinsten negativ. Hur nettot exakt spelar ut är svårt att säga… jag tror så här…. SPX kan få en sentimentschock när marknaden fattar hur stor skatten kan bli,,,, men att den sättningen troligtvis är ett köpläge för vinsterna blir inte så dåliga som marknaden befarar i slutändan. Sen handlar det om att investera rätt… jag menar om Chevron betalar mer i skatt så lär de inte få igen det på top line, medan pengarna istället hamnar hos en aktör som säljer solkraftsutrustining. Men aggregerat spelar det inte så stor roll

      • P Bateman skriver:

        Okej tack intressant. Jag tänkte lite att mycket är taget i aktiekurserna idag och att risk/reward inte ser så attraktivt ut närmaste åren. Du säger kanske 4400 och de är ju inte så bra avkastning som jag tänkte…
        Men såklart svårt att ge prognos om hur det ser ut 2023, men med tanke på att räntan är i botten och de är fulla stimulanser som är med räknat i aktiepriserna har jag lite svårt att se hur de skulle vara jätte köpvärt just nu. Det är väl om mycket rinner över i vinster hos bolagen, det är svårt att säga hur mycket de blir och hur hård konkurrensen om varje krona blir…men eftersom de pratar om skattehöjningar kan man nog inte räkna med allt för höga vinster 2023 tänker jag. De måste väl finansera alla stimulanser med skatter , så de kommer nog en smäll där.

        När du kollar långsiktigt rent tekniskt, använder du ma12 i månadsgrafen eller har du några andra intressanta verktyg där?

      • GaStan skriver:

        Förstår hur du tänker… men om jag säger att risken är hög att jag ligger 10% för lågt i vinstestimaten i år, nästa samt 2023, då ligger jag 30% för lågt totalt… och då hamnar target på 5,700. Då tycker du det ser mer intressant ut ellerhur? Men jag vågar inte anta något annat än att Amerikanska ekonomi ska växa med 2-2,5% under 2022 och 2023… och därför vågar jag inte heller tro på mer än 10+10% vinsttillväxt…. men mycket kan hända där!!!

        Skattehöjningarna finansierar INTE stimulanserna. STimulanserna är tagna genom ökad statsskuld och den kommer INTE att amorteras ner.

        Ett land som USA amorterar inte på sin statsskuld…. de växer ifrån den. Det är därför som man alltid anger statsskuld som % av BNP. Så om ett land växer med 2,5% om året så dubblas ekonomin på 30 år. Om statsskulden i dollar är intakt, så blir den hälften så stor, och vid samma ränteläge blir den hälften så jobbig att betala ränta på om 30 år.

    • Östergren skriver:

      Vet inte om vi kan dra så stora slutsatser av ett högt PE.
      PE var ännu högre efter it-kraschen. Efter det gick bolagen och börsen bra med sjunkande PE som följd.
      Högst PE i närtid var det efter Lehman. Även då repade sig bolagen och börsen med sjunkande PE som följd.

      • GaStan skriver:

        Såklart… kursutveckling är ju en funktion av bolagets vinst utveckling och förändring i multipel…. så visst kan PE falla och kursen stiger och vinstrevideringarna skjutsupp.

        Ett enskilt år så finns det faktiskt en tendens att de går i olika riktningar……

        Men som du säger går det inte att säga att fallande PE är samma sak som fallande kurser.

        Men om räntorna fortsätter upp närmaste säg 2-3 åren så är det rimligt att anta lägre multiplar… och vill du ha bra börs så måste du lita på vinstutvecklingen… den måste kompensera för multipelfallet.

    • P Bateman skriver:

      Okej tack för svar. Förstår hur du menar med vinsttillväxten och kopplingen till nivån på sp500.

      Intressant angående statsskulden och hur den finanserierar stimulanserna.

      Har inget mer att tillägga nu utan får fundera vidare 🙂

  2. Joakim skriver:

    Tjena.

    Grymt bra blogg!
    Hur mycket tror du att globaliseringen påverkar inflationen i USA?
    För mig känns det svårt att priser skall kunna stiga särskilt mycket när så mycket varor och tjänster kommer från andra länder idag.

    • GaStan skriver:

      globaliseringen har legat som en våt filt över kärninflationen i 20 år…. och gör fortfarande!!! Det tillsammans med digitaliseringen skulle jag säga är de två mest förklarande faktorerna till det deflatoriska tryck vi haft senaste två decenierna.

      Förutom att det är logiskt och sunt bondförnuft… så går det att bevisa genom att jämföra sysselsättningsgrad eller arbetslöshet historiskt med vilken typ av kärninflation vi hade då, och har nu.

      Jag tror fortfarande globaliseringen har en deflatorisk effekt som kommer fortgå i många år till…. men såklart, inte lika stor som den som varit!

      Idag kan du i princip tillverka hur mycket som helst av vad som helst utan det skapas tajthet i kapaciteten… vilket gör att kostnads och pristryck uteblir.

      Att vi nu har komponentbrist, och kostnads och prispress beror på att man stängde ner hela den globala tillverknings.- och produktionsapparaten… inget annat. Hade vi aldrig stängt ner apparaten så hade vi haft dagens situation.

  3. badibalja skriver:

    Hur ser du på att tullarna höjdes och finansierade skattesänkningarna i USA. Det borde väl inneburit skatteförskjutning från bolag till konsument? Vilken påverkan har det haft på konsumenten?

    • GaStan skriver:

      Nej det var ett brilliant mästerligt drag av Trump… det bästa han gjorde under sin mandatperiod.

      Den ende som betalade i slutändan var kinesiska folket… men det gick hyfsat för dem ändå!

  4. leiflaurin skriver:

    Hej!
    Underhållande och upplysande läsning för en okunnig följare. Förstår dock inte vad NDX o SDX är förkortningar för.

  5. Mille skriver:

    Alltså, dina inlägg är min BIBEL. Läste fyra år Nationalekonomi på Uppsala Universitet. Minns inget. 0,0%. Bara skulder kvar. Lärt mig mer från dina inlägg än nåt annat. TACK! Keep up da good work.

    Är tech-tung som djävulen och åkte med Nassen ner jan-mars.

    Fråga: Så efter lite Nasse-nosning på ATH nu tror du alltså att 13,100-13,300 är en fin entry point igen? Har du någon känsla för tidshorisonten?

    Min känsla är att det är dags för rekyl ner inom de närmsta veckorna – mot juni… Eller är jag för kortsiktigt NDX-bullish då?

    • GaStan skriver:

      Vad kul att du gillar..

      Tror Nasse ska upp nån procent till, sen konsolidering, men bottenkänning kring 13100-13300…. mig ska du egentligen inte fråga om NÄR… jag är svindålig på tajming… men helst maj/juni… sen tror jag vi ska upp igen… och då siktar jag på nivå X i NDX, men jag har svårt att veta vilken det är. JAg tror på 4,500 i SPX…. huruvida NDX går inline med SPX dit upp eller inte är svårt att säga… då mycket handlar om vad som driver rörelsen. Blir det stark konjunktur/stigande räntor (som en funktion av att marknaden säljer obligationer) så lär den gå sämre… men det kan lika gärna gå bättre än SPX.

  6. Fredda skriver:

    Hur ser herrn på att binda sitt bolån?

    Får bättre ränta på 5 år bundet än på rörligt.

    Känns som typ gratis sova-gott pengar? Eller är det något uppenbart jag missar?

    • GaStan skriver:

      Det är nog ingen dum ide… men du kommer inte tjäna så mycket relativt att sitta på rörlig… då rörlig kommer ligga kvar på samma nivå under många år. Upsidan är att du inte tar nån ränterisk…. och det är ju värt en del.

      Sen om man jämför bind nu eller binda sen… så tror jag på att binda nu. Om 2 år kan den 5 åriga bolånet ligga på 2%+…

      Men som sagt… skillnaden i räntekostnader i att binda nu… och sitta på rörlig i 5 år.. tror jag blir liten.

      Är du tveksam… fega och kör 50/50

  7. BigL skriver:

    Hej,
    Vi spekulerar i att amerikanska räntor går upp och därför spiller över även på den svenska 5-åriga bostadsobligationen vilket resulterar i lägre belopp på lånelöften och lägre priser. Har du med eventuella löneförhöjningar i antagandet särskilt om vi får en glödhet post-corona arbetsmarknad samt att en hel del har gjort en rejäl hacka på börsen senaste året. En löneökning på 5% + några hundratusen SEK i avkastning på väldigt kort tid kanske ändå resulterar i bostadspriserna ökar samtidigt som bostadsobligationen gör det och bostadsprisökningen blir återigen en snackis. Brainstormar bara lite. Är långt ifrån expert.
    Funderar själv på om jag ska gå från HR till BR. Har väntat hela livet på en korrektion som aldrig kommit. Börsen vågar jag mig inte på nu. Gjorde en entré i början av 2020 och paniksålde efter att ha förlorat en årslön på 3 veckor och trodde inte på den här unika återhämtningen men nu vet jag till nästa gång. Då sparkvoten ligger på ca. 30% behöver jag ytterligare 2 år för att jobba ikapp förlusten. Känns lite crazy att gå in igen först nu.

    • GaStan skriver:

      Jag tror inte riktigt på en glödhet arbetsmarknad. Dels för att det förekommer rätt mycket slack i många branscher och geografiska delar av landet. Dessutom är hälften av lönerna uppbundna i avtal som taktar på dryga 2%…. så det är högst 25% av de aggregerade inkomsterna som skulle kunna vara föremål för detta. Tror inte lönetakten strukturellt blir mycket högre än 2,5% vilket lirar med inflation klart under 2%.

      Börsen har aldrig varit nån ”driver” för bostadspriser. Sen kan de gå upp i samklang av samma underliggande faktorer, men det är inte börsvinster som driver. Logiken bakom detta är att det måste finnas en köpare bakom varje såld aktie som som ska in och finansiera EK i en bostadsaffär, och då blir det nån som inte kan vara med och finansiera. Så börspengar är ingen gamechanger. Huvuddelen av aktiekapitalet ligger ändå uppbundet i pensionskapital, eller bland de stora ägarna på börsen.

      Det viktiga är om du köper är du inte tar ett större lån än din inkomst klarar. Sen tycker jag du kan skita i resten. That said… så tror jag ju att priserna står lägre om 3 år. Men boendet ska du inte se som nån placering. Även om många gör det. I praktiken spelar inte värdeförändringen nån roll. Om priserna halveras, ja du har gjort en dålig affär, men din vardagsekonomi påverkas inte. Det är samma lön varje månad, ränta osv. Precis lika lite som om värdet dubblas. Det är lönen som finansierar din semesterresa, inte tegelstenarna på huset. Egentligen är det bara den psykologiska effekten… dvs det är trist att köpa på toppen och ligga ”back”…. men i praktiken handlar det bara om att du kan pröjsa räntan.

      Börsen ser jag uppsida på och är positiv. Men det är liksom 10% till.. sen ska man inte vara med. Så risk reward är ju kass…. så jags förstår om man avvaktar. Sen ska man komma ihåg att verkligheten förändras. Om ett halvår har vi sannolikt ett nytt target. Man får ta ett steg i taget.

      • BigL skriver:

        Nu känner jag faktiskt inte en kotte som fått under 4% i inkomstökning men det är väl för att jag är U40 fortfarande. Du menar att en nybyggd 2a som idag kostar 2,5 miljoner kan komma att kosta 1,25 miljoner kronor om 3 år i en tillväxtort utan lediga hyresrätter i Sverige och det samtidigt som medianinkomsten för ett par som efterfrågar detta ligger på ca. 700 000 kr om 3 år? Då blir det alltså dyrare att köpa bostad i Slovenien, Kroatien, Slovakien och såna låglöneländer relativt Sverige. Där faller inte priserna i alla fall. Håller inte alls med att det i praktiken inte spelar någon roll om priserna halveras. Har du lån på mer än 50% lär det spela roll vid nästa omvärdering. Sen spelar det även roll för konsumtionsviljan. Det är ingen som känner sig särskilt positiv till att låna mer och spendera och känner sig rik och lycklig när huset man köpte för 12 miljoner är värderat till 6 miljoner nästa år och man sitter med 8 miljoner i lån. Det fina med aktier är att köparen behöver inte vara svensk bostadsspekulant så det driver nog ändå bostadspriserna vill jag hävda. I andra länder där priserna är lägre och det finns både fastighetsskatt och en kultur av amortering är inte är ränteuppgång på 10 punkter en katastrof.
        Btw, vilka tror du hade sålt sin bostad till halva priset om man betalat det dubbla men har råd att bo kvar?

        Du säger att du tror att börsen ger 10% till. Är det S&P du menar då i USD?
        Hur lång tid tar vi tills vi når den avkastningen? Är du all in på aktier med ditt egna sparande? Vad är risken med att jaga dom 10%-en? Att man förlorar 50%?

      • GaStan skriver:

        jag har aldrig sagt att jag tror på en halvering av priserna, utan jag ser c15% nedsida om 3 år på ett ungefär.

        Du har helt rätt i att det påverkar sk consumer confidence. Min poäng var mer att oavsett om confidence är högt el lågt, så är det inkomsten som sätter ett tak för de allra flestas konsumtionsutrymme. Sen finns det såklart de som lånar på sin bostad för konsumtion eller SMS lån… men de utgör en liten del av totalen

  8. Ludwig skriver:

    Hej! tycker om det du skriver men håller verkligen inte med i exemplet med bilia du nämner. ”Bilias vinst om 5 år är ett resultat av hur väl de driver sin affär relativt Upplands Motor, och det handlar om hur deras bilmärken utvecklas relativt andra märken. Men den stora faktorn för om vinsten är väsentligt högre kommande 5 år eller inte, är hur många bilar som säljs i Sverige, och det är i högsta grad ett makro call. Går konjunkturen i drickat, eller räntorna drar i väg, då ändras förutsättningarna, och en stock picker som inte försöker förstå de här förutsättningarna är ingen bra stock picker.”

    Den stora faktorn för om bilias vinst är högre om 5 år eller inte har inte det minsta med nybilsförsäljningen att göra. Andelen nybilsförsäljning av volvobilar stod för 6.4 mdkr under 2019 varav täckningsbidrag på 80 mkr. Marginalerna ligger i serviceverksamheten samt beg-försäljningen. Om man inte inser detta så är man inte en bra stock picker. Ibland ser man inte skogen för alla träden.

    Mvh Wags

    • GaStan skriver:

      Det kanske inte var ett superbra exempel. Jag är fullt medveten om vikten av service affären. Vare sig nybils el beg affären har varit så lysande historiskt. Men det var egentligen inte min poäng…. poängen var att ett företag kan göra mycket internt för att vässa erbjudandet relativt konkurrenterna… och därmed ta marknadsandel. Men om makro faktorer sabbar total marknaden, så är det inte lätt att skapa vinsttillväxt även om man ”gör allt annat rätt”. Makro callet är väldigt avgörande…. kanske inte för HM, Telia eller ICA… för vi köper deras varor oavsett konjunkturläge, men för många andra företag är det så. Även om Atlas gör världens bästa gruvmaskiner, eller Volvo världens bästa lastbilar, så kommer inte orderstocken imponera om konjunkturen i deras marknader går åt fanders. Det var därför som jag menade att man behöver göra sin hemläxa om själva företag, men minst lika viktigt är makro situationen i deras bransch och marknad.

      Svenska fastighetsbolag… hur tror du dem utvecklats sista 10 åren, om vi haft en annorlunda konjunktur och ränteutveckling? Alltså tänk dig en superkonjunktur där Riksbankenen legat på 2% styrränta, och en svensk 10-åring på 4%. Alternativt deprression med stigande vakanser och fallande hyresnivåer. Tror inte fastighetsbolagen hade trollat med knäna i sånt läge… oavsett hur skickliga de är i sin affär.

  9. Michael skriver:

    Hej,

    Otroligt intressant inlägg, lärde mig en hel del nya saker.

    En fråga som dök upp i mitt huvud när jag läste growth och value resonemanget var.

    I vilket fack ska vi placera våra svenska investmentbolag?

    Tänker mig värde då investmentbolag handlas till rabatt. Men kanske inte riktigt så enkelt?

    Investmentbolagen har ju så olika innehav i sina portföljer: alltifrån tech, fastigheter och industri.

    Kanske man kan se en del investmentbolag som rena tillväxt bolag och andra som värde bolag medan en tredje kategori blir en hybrid av värde och tillväxt?

    • GaStan skriver:

      Precis, det beror såklart vad investmentbolaget har för tillgångar.

      Man kan också rätt lätt titta på en enskild aktie om den korrelerar bäst med ett ”värde-index” eller ETF eller samma med Tillväxt. I slutändan är det ju inte din subjektiva syn på bolaget som är intressant utan hur marknaden behandlar det… dvs om du ser ett bolag som en tillväxt story så är det ju rätt irrelevant om aktien korrelerar med värdebolag.

      Jag brukar även kombinera med cyklisk eller defensiv faktorerna, och då får man fram om det är defensive el cyklical growth eller defensive el cyclical value.

      Det har visat sig att många portföljers avkastning går att härleda till just detta. Säg att marknaden är upp 20%, men egentligen har growth gått 30% och Value 10%. En portfölj som gått 15% men som bara investerar i value har gjort ett rätt bra jobb medan en portfölj som gått 25% och bara har tillväxt aktier gjort ett rätt dåligt jobb… många tror då att growth förvaltaren är duktig men det är bara en tidsfråga innan growth går dåligt och då är han helt plötsligt ”dålig”. Sanningen är att han varit dålig hela tiden.

  10. B2 skriver:

    Ser ingen nedgång för bostadspriser närmsta 2 åren. Efter rusningen nu blir nog en stillastående höst. 2022 är lite osäkert läge. Som du är inne på så styr lånelöftena prisutvecklingen. Många av de som konsumerar bostäder har en fin löneutveckling nu, sen är det många inom IT som byter jobb nu (största yrkesgruppen i Stockholm)

    • erik skriver:

      Tror också på glödhet arbetsmarknad i Stockholm till hösten! Vet att många IB flyttar sina nordiska team hit, t.ex. GS och MS. Bara där har du bra många extremt avlönade som ska in på marknaden. I övrigt har alla Big 4 justerat sina löner rejält senaste året och it-sektorn verkar växa otroligt snabbt. Jag hoppas och tror verkligen på Stockholm de närmaste 3 åren. Observera att jag tror och inte vet någonting! 🙂

      • GaStan skriver:

        Man kan ju fråga hur stor del av löneunderlaget de grupperna utgör, för historisk har det varit de aggregerade lönerna som påverkar lånelöftena och därmed priserna.

        Ett alternativt sätt att se på det är om säg 10% av stockholmarna får 10% löneökningar (bara ett ex). Medan övriga har stillastående löner. Då ökar bara löneunderlaget med 1% totalt sett.

        På samma bog kan man tänka sig att denna grupp om 10% som får 10% löneökning får 10% större lånelöften, och därmed kan trycka upp priserna med 10% på 10% av objekten, medan övriga 90% som inte fått större lånelöfte inte trycker upp priserna på öveiga 90% av objekten för att de inte har mer pengar att bjuda med. Då ökar bara priserna med 1%. Fast där de ”finaste” objekten sannolikt går upp i pris medan resten av marknaden inte rör sig. Totalmarknaden rör sig då fortfarande men måttligt.

    • GaStan skriver:

      Hur stör andel utgör den branschen?

      Tror du att räntorna står stilla under närmaste två åren, och det är inkomsterna som driver priserna, eller tror du på stigande räntor fast där inkomsterna kompenserar för ränteuppgången?

      • B2 skriver:

        Räknar med intakt kalkylränta 1-2 år till. Stigande löner ger högre lånelöften. I Stockholm måttligt ökade priser, i Skåne hause.

      • GaStan skriver:

        Ja där tror vi olika helt enkelt… jag tror ju att bostadsobligationen kommer stiga till c1% som ett resultat av att en svensk 5 årig statsobligation kommer stiga till 0,5-0,75% och med detta pressas kalkylräntan upp.

      • B2 skriver:

        Jag gillar att vi tycker väldigt olika. Jag medger dock att jag är en amatör, men jag tror att priserna står 20-30% högre utgången av 2022 vs ingången av 2021. Facit har vi långt senare, nu har vi våra gissningar/prognoser. Vad tror du för övrigt om Dogecoin framöver (gick själv in i denna krypto i Tisdags)?

      • GaStan skriver:

        Time will tell..

        Är dessvärre inte insatt i Dodgecoin… är fortf på learning curve på Bitcoin…

      • B2 skriver:

        Jag tror faktiskt inte man bör satsa på en krypto utan inflation. Men, vad vet jag. Ny mark för oss alla, gissar jag.

    • Östergren skriver:

      Är verkligen BRF-marknaden i Sthlm glödhet? Lite svårt att räkna in det då pris per kvm är uppe i 81 k Sthlm stad och 102 k Sthlm centralt. Småhusmarknaden ser dock betydligt piggare ut från en lägre bas.
      Ser väl liknande ut i hela landet. Stabil BRF-marknad, väldigt positiv småhusmarknad.

      • GaStan skriver:

        Mäklarna i sthlm säger att det är Säljarens marknad…. vilket då skulle beskriva en het marknad. Uttrycket är dock lite vilseledande då 90%+ av säljarna även är köpare.

        Bostadsmarknaden i hela landet har varit pigg och är pigg av fyra skäl…

        1, centralbankerna över hela världen drog ner räntorna i samband med C19

        2, de aggregerade inkomsterna är ganska intakta jmf med pre c19 tack vare expansiv finanspolitik. Hade alla regeringar kört balanserade budgetar hade det sett annorlunda ut.

        De här skälen är de två huvudskälen, men vi har även

        3, C19 har gjort att folk inte kan resa och jobbar mycket hemma. Detta gör att många har ”satsat” på sitt boende i den mån de kan

        4, Hemester… fjällstugor/sommarstugor i skållhett når man inte åker till alperna eller Mallis. Många har upptäckt Sverige!!!

        De här skälen är sekundära, då hade räntorna varit höga och/eller folk arbetslösa pga tajt budgetpolitik… så hade de inte haft några pengar att köpa fjällstuga för.

      • B2 skriver:

        Ja, den är glödhet överallt i Sverige nu. Rekommenderar dig att följa hemnet eller följa booli, aldrig sett nåt liknande.

      • Östergren skriver:

        Att BRF är glödhett är väl att ta i? Glödhett var det 1996-2007 🙂
        https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/#/bostadsratter/arshistorik-prisutveckling

        Vidhåller att småhus är glödhett (vilket bekräftas av siffror efter 2020).
        https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/#/villor/arshistorik-prisutveckling

        Frågan nu är väl mer vad som händer när/om vi får kontroll på C19 vilket sannolikt kommer att förändra bostadsmarknaden igen.

      • GaStan skriver:

        Räntorna i Usa har stigit sedan i höstas. Deras bostadsobligationer sedan i julas. Europa släpar väl efter med ett halvår.

        Mekanismerna har redan börjat rulla, om än från en så låg nivå att det inte märks ännu… men det kommer!

      • B2 skriver:

        Småhus är på kort sikt en vinnare, sen post-corona drar det igång för lägenheter igen. Vi är många som vill bo centralt och miljövänligare. Köpte själv en lägenhet i veckan och belåningen/kvm är löjligt låg i förhållande till priset per kvm. Det var betydligt värre förr, vilket avgiften nu återspeglar.

      • B2 skriver:

        20% årstakt får väl ändå anses som glödhett. Fakta är fakta.

      • GaStan skriver:

        Men prisnivåerna är i absoluta termer långt över toppnivåerna 2017…. åtminstone sett till Brf i Sthlm. Så årsavkastningen senaste 4 åren är inte så bra som många tror….

        På tisdag kommer Valuguard med ny prisdata by the way…

      • GaStan skriver:

        https://valueguard.se/indexes

        Här finns data, går även att klicka vidare längre ner för längre tidsserier.

      • Östergren skriver:

        Nu blir det väl ändå lite väl fria fantasier som benämns som fakta?
        BRF Riket är definitivt inte upp 20% på årsbasis.
        Dock finns det vissa marknader som Värmland som går grymt starkt från en låg bas.

      • GaStan skriver:

        https://valueguard.se/indexes

        Här finns lite mer detaljerad data, går även att ladda ner längre tidsserier.

      • B2 skriver:

        Stor-Stockholm är ju på polar-grader, och ni är glesbygd jämfört med med Stor-Köpenhamn. Med kanske på att vi haft 20 grader och sol idag så är där nog viss skillnad, vilket drar folket ifrån Norr till söder uppenbarligen. Här har ni skillnaden i priset year-to-year https://www.expressen.se/dinapengar/bostad/glodhet-bostadsmarknad-villor-har-okat-20-procent/

        Nu accederar det. Kanske inte så sunt dock.

      • B2 skriver:

        Du kanske har rätt, 20% är förstås i underkant för villor i närförort här. Jag sålde själv en villa för 2 år sedan som gick för strax över 5M, nu går motsvarande för runt 7M. Samma ränteläge. Underprisad och populär marknad helt enkelt. Men vi i Skåne lever med Själland som marknad mer än med Stockholm. I Köpenhamn finns förstås mer pengar. Att kalla det en liten marknad är lite naivt, då Danskarna här driver marginalen. Kanske annorlunda i Norrland 🙂

      • Östergren skriver:

        Nu ligger inte Värmland i Norrland men är ändå ett bra exempel på att många små marknader utvecklas väl från en låg bas.

      • B2 skriver:

        Värmland, nä det är väl Svealand där Coronaturisterna åkte skidor :-). Tänkte faktiskt på Gäststriksland. Minns själv en gång på väg till Boden när jag stod fast med en bred lastbilskonkoj mellan Uppsala och Gävle då jag körde sönder en växellåda i förvarningsbilen. Tror byn hette Tierp. 19 år då

      • Östergren skriver:

        Kompis som flyttade till Tierp för x antal år sen så har hyfsad koll på marknaden. Otrolig utveckling på bostadsmarknaden där.

      • B2 skriver:

        Jag ser fram emot att få valueguards siffror imorgon. Tror att uppgången kommer synas tydligt där, dock blir det nog än mer tydligare i Maj och i Junis siffror, speciellt för villor och stora lägenheter.

      • Östergren skriver:

        Nu blir det nerdigt och obskyrt men eftersom du tog upp Tierp som kör vi på det spåret 🙂
        BRF har ökat drygt 4 ggr sedan 2005 vilket visar på kraften på små marknader från en mycket låg bas:
        https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/uppsala-lan/tierp/#/bostadsratter/arshistorik-prisutveckling

    • B2 skriver:

      Hmm, tror du försöker bilda dina profetia utifrån det odefinierbara här.

      Förklaring –
      ”Bankerna har idag inga exakta riktlinjer för vilken kalkylränta man använder utan bedömningar kan variera mellan bankerna och därmed kan beräkningar av nivån på kalkylränta skilja sig åt. En schablonberäkning utgår ofta ifrån bankernas femårsränta plus två till tre procent. Detta kan dock skiljas åt beroende på ränteläge.”

      Finns gott om luft i kalkylräntan idag (hos de flesta bankerna, SBAB och Danske ligger hyfsat lågt dock), att den långa räntan kryper upp några punkter spelar alltså ingen roll. Ingen tror ändå på att 6-7% räntor fungerar. Själv tror jag knappt på över 4% ränta.

      Bostadsmarknaden går troligen upp 20% i Skåne (och kanske 5-10% i Stockholm) i år. Nästa år är det troligen en mer måttlig utveckling då lånelöftena följer inkomst och tidigare bostadsuppgång (bränsle), förenklat sett.

      • B2 skriver:

        * De flesta bankerna ligger alltså off-pitch, förutom SBAB och Danske menade jag. Syns säkert i resultaträkningen.

  11. B2 skriver:

    Både du och Östergren är glada att länka till historia. Jag finner det passé utifrån investering. Marknaden ligger i psykologin som styrs av det ekonomiska, jag förstår inte riktigt varför ni tittar i backspegeln här? Jaja ni tror båda tror på nedgång till hösten utifrån 2020 värde, låt oss sammanfatta om 4 månader vem som hade mest rätt. Jag tror ju på fortsatt hause.

    • GaStan skriver:

      Jag tror inte på nedgång till hösten… jag tror på sidledes priser året ut, sen ner 7% nästa år, och ytterliggare 7% året efter. Min synhärleds helt av att jag tror bostadsobligationen ska upp till 1% under den här perioden.

      • Östergren skriver:

        B2. Tror inte på nedgång hösten 2021 på årsbasis kontra hösten 2020.

      • B2 skriver:

        Förlåt då tolkade jag fel. Eftersom det nu går upp i rask takt, så ifall det ska landa på sidledes så tänker jag att det kräver en nedgång till hösten. Jag håller det som rimligt. Dock tror jag på stilla till hösten. Prognosen är väl min killgissning, 20% upp i skåne, 5-10% Stockholm samt drygt 10% upp i riket 2021 (y-y, tänker då nyår).

        Tack för en utmärkt blogg. Blir att följa nu när jag funnit detta smultronställe.

      • GaStan skriver:

        Om vi ska vara konkreta.

        Hox Valueguards index för BRF Sthlm låg i mars på 306,3. Jag tror de ligger kvar på 306,3 i december i år. Eftersom det låg på 297,3 i december 2020 så innebär det att priserna stiger med c3% i år, för att sen falla med 7% nästa år, och 7% till året efter.

  12. Optimisten skriver:

    Tänkvärt i vanlig ordning
    Gillar att bilia får lite uppmärksamhet
    Med ett GAV på 70 och bra utdelning så får dom stanna kvar ett tag i min portfölj
    Fråga : ser det inte ut som en squeeze/kilformation när man kollar F&G ??
    Eller inbillar jag mig ??

Lämna ett svar till Mille Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.