Lugnare tider

Jag tror inte börserna är klarar med att pysa ut överköptheten från oktobers snabba återhämtning riktigt ännu. Kommande två veckor lär bjuda på lägre kurser, men i det större perspektivet är det en kraftsamling inför nästa rörelse upp. Jag tänker SPX 5,200 framåt vårkanten. En kraftsamling borde ta oss mot SPX 4,550 +/- 50 punkter.

Q3:orna är i princip avklarade. FED har påbörjat tapering. Inga stora saker. Det börjar snackas nya C19 vågor men de borde vara begränsade med tanke på vaccinationsgrad. Dvs sjukhusen borde inte fyllas upp likt förra året, och därmed borde inte strama regleringar vara nödvändiga.

I veckan har vi svenska bostadspriser från HOX, även inflation idag. I eftermiddag har vi även Empire FED index, imorgon US Detaljhandel, Philly FED. Inget superavgörande.

US10yrs verkar klar med sin korrigering av hela sommaren rörelsen från dryga 1,10 till 1,70%. Nu skulle det kunna vara dags för nästa rörelse upp. Först test av highs, sen 2% och slutligen 2,30%ish framåt vårkanten. Detta borde medföra en svag dollar, som varit synnerligen stark på sistone. FEDs hökighet relativt omvärlden spelar såklart in, men en allmän ränteuppgång och stigande riskaptit borde medföra en svag dollar. Men än så länge är det för många som tänker på Stagflations risk temat, så vi får se hur det blir med den. Brott av 1,17EUR utgör ett startskott för att Dollarn har toppat. VIX borde i detta också bryta ner för att senare etablera sig kring sina Pre-Covid nivåer.

Konsensus ligger kvar på att SPX ska tjäna 220dollar under nästa år.

Så länge som de gör det ser Aktieriskpremien stark ut, viket gör att nedsidan är begränsad på börserna. Ett annat sätt att uttrycka det på är att TINA fortfarande är alive n kickin. SPX PE är alltså 21,3 vilket ger en yield på 4,7% vilket till 1,6% ger ERP 3,1%. Not cheap, but not bad if the outlook is fairly bright and trustworthy…. hehe, ja det funkar så länge det funkar liksom!

Tbc..

Ha en fin vecka!

————

Svensk inflation kom in på, CPIF ex Energi, kom in på 1,8% YoY mot väntat 1,6 och fg 1,5… lite högre, men ingen fara på taket. Kronförstärkningen är inte lika påtaglig, och vi är också mottagliga för omvärldens inflationstryck. Kronan håller sig stabil idag. Detta är ingen stor grej. ECB agerar inte före FED, och Ingves lär inte agera före ECB, så vi ligger kvar på nollränta åtminstone till 2024 som jag ser det… och då lär världen bromsa in efter FEDs höjningar, så då lär det inte bli någon höjning då heller.

Löneläget beter sig i år som under 2011, efter de svaga åren 2009/2010. Det lär toppa ur här kring 3% i årstakt, och vända ner mot 2,5-3% vilket alltså lirar med 1,5-2% kärninflation över tid. http://www.mi.se/lon-loneutveckling/konjukturlonestatistik/

Sverige är en stor gäsp. Sen kan man ju fråga sig om räntepolitiken inte gör att svenska hushåll har för mycket skulder i förhållande till sina disponibel inkomster. Jag tror det ju, och gjort i många år nu. Men jag tycker det är positivt om vi får in ett system som gör att alla individers skulder bokförs. Så Finansen och Riks inte behöver göra så mycket skattningar. Det är bra första steg mot att senare kanske införa Skuldkvotstak. Men som jag sagt tidigare, hushållens skulder ligger på c5,000mdr. Disp inkomsterna 1,500mdr. Höjer Ingves räntan med 1% så ökar räntekostnaderna med 50mdr allt annat lika. Det är 3,3% squezze out effekt på Disp inkomsterna, och därmed konsumtion och tillväxt. Historiskt har Svensk ekonomi stannat av när räntekostnaderna hyvlat av 10%+ av disp inkomsterna. Det är 150mdr. Idag betalar vi ca 1,5% ränta på hela stocken efter ränteavdrag, 2% före ränteavdrag vilken är en funktion av billiga bolån, och dyrare billån och blancolån. Det är 70mdr. Således 80mdr till och vi får problem. Det innebär att höjer Ingves till 1,5-2% styrränta så tvärnitar Sverige. Detta känner han till och något han bara gör om han blir tvungen…. Dvs med en supersvag krona och extrem inflation och löner.

Empire FED, som visar på aktiviteten i New York området kom in på 30,9 mot väntat 21,2 och fg 19,8. Starkt och i linje med en ISM Mfg på nästan 60…. full rulle i verkstaden fortfarande alltså!

Q4 orna i USA lär bli starka, och årets vinstprognos för SPX på 205usd (jag tror på 210) lär inte vara några problem att infrias. Q4orna som kommer i jan/feb kommer vara starka, och detta gör att marknaden ytterligare en tid litar på 2022 prognosen på 220usd. Jag förtroendet för vinstprognoser är oerhört viktigt när det kommer till TINA. Många tror att allt bara är ränta… men att lita på vinsterna är lika viktigt. Det är nog först i april/maj när Q1orna rullar in som jag tror att både vinster och högre räntor blir ett problem.

—————–

Jag hör och läser på många håll att AKTIER rent generellt är Da Shit i en höginflationsmiljö. Jag tar mig för pannan! Argumentationen vilar på historien där aktier gått hyfsat bra under höginflationsmiljöer, tänk 70/80-tal. Samtidigt som obligationer gick riktigt dåligt då inflationen tryckte upp räntorna, dvs ner obligationspriser. Aktier gick hyfsat för att Företagen lyckades höja priserna i denna miljö (när allt kommer omkring så är inflation faktiskt när företag höjer priser på varor och tjänster) vilket gör att vinster bibehålls TROTS att både råvarukostnader, löner och annat också ökar i pris. Med stabil vinst, får du allt annat lika stabil aktie. Detta är dessvärre gamla skolboksexempel du kan kasta i papperskorgen.

Numera kommer en höginflationsmiljö skapa recession som innebär fallande vinster och därmed aktier. och börser. Detta är sambandet. Priserna stiger kraftigt, dvs hög inflation, vilket ökar försäljningen, vilket är bra. Lönerna ökar också, men inte lika mycket som priserna. Så vinsterna blir egentligen jättebra! Så no worries… eller? Jo tyvärr. Om inflationen inte vänder ner utan etablerar sig på en hög nivå, så kommer räntorna att röra sig uppåt. Eftersom skuldsättningen idag är 3-4X så stor som underliggande inkomster (vilket inte var fallet undre 70-talet i exemplet ovan) så ökar räntekostnaderna till slut så kraftigt att de hyvlar bort konsumtionsutrymmet. Detta trots löneökningarna. Ovanpå detta ökar lönerna inte lika snabbt som priserna, så redan där blev konsumenterna realt fattigare. Vad som väntar företagen är en verklighet där de tar bra betalt, dvs prismässigt för sina varor, fast där köpkraften kraftigt försämrats. Vad som händer är att Volym på varor och Tid på tjänster kommer kapsejsa totalt. Men då är allt för sent. Snöbollen är redan kastad. Företagen måste möta detta med lägre priser. Men då är det för sent. Vinsterna kommer falla kraftigt, och givet värderingarna, så kommer även börserna att kapsejsa fullständigt. För jag nämnde inte den sista faktorn… när räntor stiger så sätter det press på multiplar, tänk Aktieriskpremien, och under tidigare höginflationsmiljöer så var multiplarna låga, så visst fanns det en press. Men den var måttlig. Om vi nu möter en höginflationsmiljö som håller i sig, och som trycker upp räntorna till slut på nivåer som vi inte kunnat drömma om på många år… ja då gör vi det med PE-tal på 20+. Bara där har vi första riktiga nedgången…. sen kommer vinstkraschen.

Så tror du på uthållig inflation…. då är aktier INTE safe haven. Det är raka motsatsen. 100% säkert. Det kommer pressa upp räntorna, trycka ner reallönerna och framkalla recession.

Nu tillhör jag ju dem som inte tror att dagens inflationsmiljö är representativ för framtiden, utan en ”Pandemi-speciell-situation” som vi kommer att kliva ur under nästa år. Faktum är att vi sett liknande beteende. Senast efter 2009 och The great recession, med den skillnaden att allt är på steroider nu…. det finns många grafer som visar detta. Men man behöver gå så långt som grafer. Det räcker med att vara lite business minded och se kopplingarna ute för ett vanligt företag och dess kund, så fattar man. Att ha en doktorshatt i Economics är inte nödvändigt, snarare en belastning.

Retails sales i USA kom precis in på 1,7% MoM mot väntat 1,4% och fg 0,8. Stark siffra… faktum är att detaljhandeln landade på den högsta någonsin uppmätta. 638mdr dollar. Ni vet var jag står. Den har legat över 600mdr sen i mars…. och ser man till trendande inflation och verklig köpkraft, dvs samlade disponibel löner minus räntekostnader minus sparkvot…. så har inte jänkarna råd att ligga här. De borde ligga högst på 550mdr/mån. Det är 70-80mdr för mycket, vilket summerar till 1,000mdr på årsbasis. Men det är klart… när Biden kör ett underskott på 3,100mdr i år så går det ju…. men nästa år?!?!?! Pensla in det i era demand kurvor om ni orkar.

NAHB kom in på 83 mot väntat 80 och fg 80. Den pekar alltså på en starkare bostadsmarknad än väntat. Jag skulle säga att situationen påminner väldigt mycket om Sverige, där bostadspriserna glidit isär mot bostadsobligationen, men så länge som räntorna ändå fortsätter upp, så kommer de här faktorerna att till slut verka ut, dvs att generera lägre lånelöften, och därmed lägre priser, och lägre aktivitet i bostadssektorn, något som NAHB index guidar för. Dock blir detta ett case för nästa år…. både i USA och Sverige, givet att vi har rätt kring räntorna.

Två andra aspekter… en bra och en dålig. Nästa år kommer Biden behöva finanseria delar av sina paket med skatter. Bla bolagsskatter. Detta menar Goldman att det kommer slå med ca 5% på vinsterna som mest. Det som gör mig lite förvirrad är att de tror på vinster för SPX på c220usd för nästa år. Är det inklusive skatterna, så att vinst före skatt egentligen är högre än så! I så fall tror jag man ligger högt. På det hela taget tror inte jag att skatterna kommer att vara en stor börda för aktiekurserna. Den andra är en bra faktor, och det är låga lager idag. Överallt när man tittat så är lager nivåer historiskt låga. Detta pga lager krympte när PAndemin stängde av ekonomin, och när den väl öppnade igen, så konsumerar vi allt som tillverkas, mycket pga stimulanser och snabbare återhämtning av jobb etc. Det har gjort att lager inte kunnat repa sig. Detta har som en sidoeffekt tryckt upp priserna. Goldman är inne på att även om efterfrågan svalnar nästa år, så kommer man vilja återställa lagernivåer. Detta kommer hålla igång företagen över den nivå som efterfrågan motiverar. Jag tror de har delvis rätt. Faller efterfrågan kraftigt, så kommer inte första tanken vara att bygga vidare på lagernivåer. Så funkar inte företagande. Men viss återbyggnad kommer såklart ske, och detta är positivt. Dock inte så positivt för priser….. då ni kanske förstår vad som händer när supply ökar, lager ökar, demand tappar.. och priserna ligger på en historiskt hög nivå. Just det, de mean revertar. Det är sen gammalt!

—————

Jag har ju pratat mycket om min rädsla för Fiscal Cliff nästa år. Vad är det? USA har kört budgetunderskott med cirka 3,100mdr dollar under 2020 och 2021, totalt 6,200mdr dollar. Eller med ungefär 15% av BNP per år, eller 30% under två år. Detta kommer man inte fortsätta med nästa år. Alla förstår att det är mycket, men hur mycket? Som jämförelse kan vi ta Sverige. I Sverige har vi kört budgetunderskott med 300mdr under 2020 OCH 2021. Det är ungefär 6% av BNP. Eller ungefär 30,000kr per svensk. Eller 1,250kr per svensk och månad under två års tid. Hade vi istället gjort som USA så hade det varit 5X så mycket, eller 150,000kr per svensk, eller 6,250kr per svensk och månad. Man kan också tänka i termer av disponibelinkomst. Då har svensken fått cirka 5% påökt. Tänk i termer av löneökning… dvs under 2020 och 2021 så fick svensken en löneökning med 5% av staten (som i sin tur lånade upp allt). Amerikanen fick 25% ökning (om man utgår från att de har samma medelinkomst, vilket de inte har men ändå)… rätt schysst, eller hur? Nästa år…. då drar dem tillbaka den!!!! En skillnad till…. vi är 10 miljoner. De är 320 miljoner. Vi gör inget avtryck på världen. De gör!

Svenska bostadspriser hade en sidledes utveckling under oktober enligt Valueguard. Men Brf Sthlm noterade en ny ATH. Vet ni vad som mer steg under månaden? Just det… bostadsobligationen. Nu 0,7%.

Senast den var där så var priserna 14% lägre!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kalkylräntan i bolånen kan man enkelt uttryckt säga är ”det 5 åriga bundna bolånet + säkerhetsmarginal på x”.

Tittar jag på den 5-åriga bolånen, https://www.compricer.se/borantor/ så verkar de ligga kring 1,5%. Bankerna tjänar alltså 1,5 – 0,7 = 0,8% på varje utlånad krona. Som sidenote kan sägas att bankerna brukar tjäna mellan 100-200 punkter på sin stock. Som förvisso är mer än bolån, och till stor del rörligt, som snarare finansieras till 3mStibor…. men ändå

My take är att de bundna 5års lånen kommer inte ligga kvar där… och gör dem inte det, så kommer kalkylräntorna förändras, och då förändras lånelöftena, och då förändras bostadspriserna.

Men det kommer ta 6-12 månader.

Lite intressant ändå att man får gå tillbaka ända till 2011 när bostadsobligationen drog under några månader. Den gången gick det bra. Marknadspriserna ”hann” inte anpassa sig, och räntan föll tillbaka igen. Kan det hända igen? Tja, slungas vi in i en recession nästa år, så kommer det bli noll och inget av FEDs hökighet, och alla kommer kasta sig över trygga bonds vars räntor då faller som stenar. Även vår kära bostadsobligation kommer att ryckas med i fallet och sjunka…. och då hamnar priser och ränta i balans igen. Så summasumarum, tror du på en måttlig recession nästa år, där Sverige står sig hyfsat starkt… ja då kan nog bostadspriserna ligga kvar på dagens nivåer. Men tror du inte på recession, som jag gör, då ska svenska bostadspriserna (eller rättare sagt Brf Sthlm) ner med 15% närmaste 2 åren.

Philly Fed kom precis in på 39,0 mot väntat 24,0 och fg 23,8… en superstark siffra som pekar på en ISM Mfg kring 60. MEN, kvaliten på siffran tycker jag är siochsådär. Underkomponenter som 6m outlook, employment, capex är inte särskilt starka. Däremot är prices och new orders stark. Men men, på totalen är det trots allt en bra siffra. Festen rullar vidare!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Lugnare tider

  1. Tommy skriver:

    Skulle det innebara att omx skulle stiger upp over 2500 I q1/q2?

    • GaStan skriver:

      Grovt förenklat så kan man säga att stiger SPX/NDX så stiger resten… mer eller mindre.

      Men det kommer vara en funktion av kronan samt hur Value/Cyckliskt traden går globalt…

      Eftersom jag tror räntorna stiger så gynnar detta Value, givet att ett bolag inte redan handlas till ATH valuation i kombination med ATH profits… så det gäller ju att vara selektiv.

      Cykliskt är inte lika självklart…. vi befinner oss rätt långt uppe i cykeln, där 2022/23 kommer bli bra, fast topp, där 2024 har potential att bli ny recession…. och där vinstnivåerna är rätt uppskrivade… så cykliskt känns som en trade som kan mean reverta fast kanske inte trenda. Även där gäller det att vara selektiv såklart.

      Men om jag tittar tekniskt på SPX/NDX och försöker se nåt mönster… så är det snarare 2,600ish i början av mars!

  2. David skriver:

    Vad är dina tankar kring SP500? Den verkar stark kring 4700 området. Tror du fortfarande att vi ska ner under 4600?

    • GaStan skriver:

      Marknaden är starkare än jag väntat mig…. trodde på Fib38 kring 4,550 men det ville inte. Utesluter inte att vi ändå ska dit…. men just nu känns det starkt! Target 5,200 för Q1 nästa år är intakt

  3. Karl skriver:

    Tack för ett intressant inlägg, om inflationen fortsätter och aktier kommer ha en helt annan miljö och verka i än på 70-talet. Är det då råvaror och fastigheter som kan blomma eller tror du även det kan förändras i så fall?

    • GaStan skriver:

      Om inflationen biter sig fast så kommer det sluta i recession, och då ska man sitta på cash alt långa dollar obligationer.

      Men inflationen kan knappast bita sig fast för att demand sidan kommer förändras. Köpkraften är alltså inte tillräckligt stor för att företagens ska fortsätta att höja priser. Trots tajt supply på sina håll, så bygger detta tajta supply på att efterfrågan är god, sjunker efterfrågan så är supply lika tajt längre.

  4. Ingenjören skriver:

    Angående bostadspriserna… har inte reallönerna ökat en del under mätperioden? Om vi nu använder obligationen som en proxy för lånelöftenas storlek så finns det väl en risk för att ett visst fel kryper in under en längre tidsperiod?

    • GaStan skriver:

      Reallönerna har absolut ökar. Typ med 1% om året under lång tid.

      Absolut är det så att över en lång tid, säg 10 år så ökar lönerna med 2,5% om året, säg 30% aggregerat. Så allt annat lika borde lånelöftet vara 30% generösare. Löneökningen som ger en lånelöftesökning borde alltså automatiskt öka priserna med c2,5% om året, och sen blir resten av förändringen själva räntan. Alltså borde kurorna diffa isär under lång tid förklarat av lönerna. Men gör inte det. Alltså grafen visar ju att räntan typ förklarar 100% av prisförändringen, men vi vet att lönerna över tid förklarar en stor del. Jag tänker att det finns nån annan del i lånelöftet som försämrats, som på så vis tagit effekten av löneuppgången.

      Spontant tänker jag att man förrut hade SÄMRE vinstmarginal mellan 5 bostadsoblis, och 5 bostadslånet vilket försämrade kalkylräntan och drog ner lånelöftet.

      Jag har ingen bra förklaring på det just nu, men man får räkna på det.

      • Ingenjören skriver:

        Om jag inte minns helt fel så skruvade bankerna gemensamt åt lånelöftena efter sommaren 2018. Tror man gjorde det genom ett lägre skuldkvotstak.

        OM det stämmer (kan ju komma ihåg fel) förklarar det nedgången hösten 2018. Skulle även kunna förklara hur kurvan passar bra även i slutet av grafen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.