Imorgon tisdag kommer US CPI från USA, Den är intressant för att den sannolikt kommer utgöra toppen i den här inflationscykeln sett till YoY%, dvs årseffekten. Företagen slutar inte höja priserna. Det är inte det jag säger. Nej, det handlar om att datan förra året vara också väldigt stark, och därför orkar inte priserna att öka sett till YoY jämfört med månaden innan. På månadsbasis kommer företagen fortsätta att höja men enligt mig kommer även denna att falla ner mot 0,1-0,2 efter sommaren, och då faller YoY ännu snabbare.
På torsdag kommer även Inflation från Sverige samt detaljhandelsdata, Michigan index och Empire FED index från USA.
Kvartalsrapport perioden för Q1 börjar också så smått i veckan. Hur hanterar företagen kostnadstrycket, vilka lyckas kompensera med prishöjningar, hur ser de på efterfrågan resten av året. Förra året var ett väldigt starkt q1. Många har tuffa comps. Vad händer med vinstrevideringarna, vad händer med FY22 Earnings?
I förra veckan trodde jag US10yrs var på väg att toppa ur och vända ner, men tog ett nytt skutt på upp mot 2,75%. Anledningen är att FED flaggade för att man påbörjat QT redan i maj hyfsat aggressivt med 95mdr i månaden fördelat på 60 i statspapper och 35 i bostadspapper. Det innebär alltså att när obligationer förfaller som FED äger idag så väljer man att ta pengarna. Så var det även under QE men då köpte man för mer än man fick in. Idag när QE är avslutad så rullar man nuvarande portfölj. Dvs man köper lika mycket nya bonds som det förfaller gamla. Men med QT börjar man alltså att krympa portföljen. Pengarna man tar emot av US Treasury makuleras, lika enkelt som man tryckte dom en gång i tiden. US treasury måste hitta köpare av bonds för att få in pengar så att de kan betala FED. Denna köpare är alltså privata marknaden, som har en ENORM kassa position. Så det är egentligen inget problem. Men att FED försvinner som köpare från marknaden gör ju att efterfrågan på bonds minskar allt annat lika, vilket allt annat lika pressar ner priset, dvs räntan går upp.
Men man ska också komma ihåg att
1, Att få 2,75% i ränta på en bond är inte fy skam jämfört med 0,75% som man fick i oktober 2020.
2, Att äga ett räntepapper som ger 2,75% om året är ju ingen höjdare om inflationen ligger på det dubbla. Men om vi går mot sämre tider och inflationen inte längre är ett problem, då är det rätt bra
3, Historiskt har US10yrs vänt ner i de här trakterna. Ofta är det kopplat till sämre tider, och då är det här instrumentet en av de väldigt få som ger avkastning
4, Att bara analysera demand/supply på det här sättet är ensidigt. Förutom befintlig statsskuld och obligationer som förfaller, så spelar det ju en jävla roll om USAs regering kör ett budgetunderskott på 15% som under 2021 eller 5% som i år. Det styr ju utbudet. Så även om Demand faller med FEDs QT planer, så faller även supply. Detta är positivt för priset, alltså negativt för räntan.
Så jag är fortfarande övertygad att US10yrs står inför en urtoppning, att den kommer falla som ett resultat av sämre tider, riskaversion osv… men när var hur är svårt att säga.
Som sagt tidigare tror jag börserna är inne i ett bear market rally och det är inte omöjligt att en topp där sammanfaller med en topp i US10yrs.
FEDs balansräkning ligger på 9,000mdr dollar. På tillgångssidan ligger mest stats- och bostadspapper. På skuldsidan har vi Money in Circulation och omvända Repor på 5,000mdr. Övriga c4,000 kan härledas till QE projektet.
https://www.federalreserve.gov/monetarypolicy/bst_fedsbalancesheet.htm
Om man drar ner det med 95mdr i månaden tar det ca 40 månader eller ca 3 år. Man skulle vara klar sommaren 2025. I teorin alltså… dessvärre tror jag vi hamnar i recession innan dess och då får man skjuta QT på framtiden. Time will tell. Senast FED körde QT så sa man att man skulle gå varligt fram och tanken var att återställa portföljen… weeeeellll inget av det infriades. Man fick avbryta långt innan, och sen var det dags för QE igen. Alltså marknaden lyssnar och litar på FED, men FED får fel OFTA. Vilket handlar om att 1, de har inte makt över framtiden och 2, framtiden är väldigt svår att progostisera.
Ha en fin vecka
Tbc…
——————
Onsdag
Det kom inflationsdata från USA igår för mars månad.
För det första vill jag säga att jag har haft fel kring inflationen. När jag gästade Börssnack i maj förra året, så sa jag att om ETT år så kommer inte inflation vara ett problem längre. Jag har även skrivit detta flitigt på bloggen. Jag sa att inflationen om ett år sannolikt fallit mot 2-3%. Idag ligger den på 6-7%.
Varför blev det fel. Jo jag tittade på faktorerna bakom den utbudsdrivna inflationen och såg då att anledningen till att råvarupriser (och dess spridningseffekter på varor och till mindre del på tjänster) m.m. dragit så handlande inte primärt om tajt supply, även om Covid gjort det stökigt på många håll, utan det var faktiskt en DEMAND chock av guds nåde. Den i sin tur handlade om att Privata sektorn repade sig väldigt fint post-covid under 2021, samtidigt som man körde samma storlek på budgetunderskotten som man gjorde under 2020 (när privata sektorn satt inlåsta). Denna Demand chock översteg supply, vilket fått råvarupriser och hela värdekedjan ner till slutkund att ta fart. Det handlade inte om EFTERFRÅGE styrd inflation, där stark tillväxt, skapar jobb, som ger tajt arbetsmarknad, som ger stigande löner, som gör att företagen höjer priserna för att kompensera för stigande lönekostnader. Detta skulle komma först senare. Jag tänkte därför att FED och räntor skulle stiga i förlängningen, men inte så mycket som de faktiskt gjort. Jag trodde inte utbudsdriven inflation skulle ha den effekten, då den oftast leder till svag tillväxt (när slutkunden inte har råd med produkter och börjar efterfråga mindre i volym) varpå efterfrågan lättar, tillväxt faller, råvaruprsierna vänder ner… och den utbudsdrivna inflationen anpassar sig.
Men det har spelat ut annorlunda. Jag trodde att de amerikanska budgetunderskotten på månadsbasis skulle gå mot -50mdr. Dvs typ 600 på årsbasis. Men senaste året har de legat på 150mdr i månaden, dvs 1,800mdr. Visst, det är mindre än 250mdr i månaden, 3,000mdr på 12m. Med det är ändå betydligt mer stimulativt än vad jag tänkt mig. Ovanpå det har du nya jobb + löneökningar. Samtidigt som räntorna visserligen gått upp, men från en låg nivå, så räntekostnaderna har inte hunnit bita ännu. Det har gjort att köpkraft och tillväxt i USA varit starkare än jag trodde för ett år sedan. Detta syns inte minst på Amerikansk detaljhandel som vägrar komma ner. Inte ens om man rensar för prisökningar. Fortsatt stark Demand har alltså inneburit att prisökningarna har hållit i sig både längre och starkare än jag trodde. Men vi har även en sak till. När råvarupriserna såg ut att mjukna i Oktober/November förra året, vilket sannolikt hade inneburit att inflationen varit lägre idag, så fick vi ett krig på halsen, vilket innebar att marknaden såg en supply minskning på flera håll om man lyfter bort Rysk gas, olja, kol, nickel, stål, vete ur kalkylen,,,, varpå priserna började stiga. Och inflationen fick förnyad fart. Så mitt case var på väg att ändå röra sig i rätt riktning. Men kriget har skjutit upp allt.
Nu får vi istället hökigare Centralbanker än någonsin, vilket räntemarknaden tydligt visar. Det kommer med 12m fördröjning ge stora hål i plånböckerna på alla belånade. Vilket slår mot tillväxt och köpkraft.
Ovanpå detta har vi budgetunderskotten som borde röra sig ner mot 50-100 mot idag 150 per månad.
För att inte tala om att inkomstökningarna (löneökning X nya jobb) inte kompenserar för prisuppgången på framförallt varor, men även tjänster.
Vi står inför recession nästa år. Mot bakgrund av detta så tror jag att US10yrs borde toppa ur här kring 2,8-3%. Redan i sommar borde den tangera c2%. Framåt oktober 1,7% och i mars nästa år under 1%.
Eftersom inflation laggar, så laggar FED, och därför kommer korträntorna inte vända ner tillrckligt snabbt. Vi får en inverterad yieldkurva, som alltså signalerar recession.
Men åter till den så viktiga inflationssiffran…
US Core CPI kom in på 6,5% YoY mot väntat 6,6 och fg 6,4. Det kommer i efterhand visa sig att inflationen toppade ur i mars 2022 på 6,5%. Anledningen till att den kom in lägre än väntat handlar om månadssiffran, som är den verkliga skrällen. Den kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,5 och fg 0,5. Företagen höjde alltså bara priserna med 0,3 i mars över februari. I februari höjde man med 0,5 över januari. Derivatan har vänt ner. Vi har under många månader varit vana vid månadshöjningar på 0,5-0,9%. Bara så att ni förstår. Om ett företag höjer priserna med 0,5% varje månad i 12m så blir årsinflationen drygt 6%. Dvs där den är idag. Att man i mars höjer med 0,3% lirar med mitt case ovan. Fortsätter de att höja med 0,3% kommande 12månader, så får vi drygt 3,6%. Nu tror jag att andra halvåret kommer kantas av svag tillväxt, så det kan säkert bli månadssiffror under 0,3, varpå inflationen om ett år snarare är ner mot 2-2,5%. Det kommer också få FED att backa till slut… men vi är inte där på ett tag.
Men framöver så är man ju nyfiken på Pris komponenten i PMIs. Att tro på svaga inflationssiffror borde vara synonymt med fallande PMI Prices. Jag fäster också stor vikt vid New Orders, då den gudar för svag efterfrågan, som är den verkliga anledningen till företagen sluta höja priserna.
Det är också fallande inflation och tillväxt, som lockar tillbaka köparna i långa obligationer, som får dess räntor att falla. I kombination med recessions scenariot såklart.
Jokern i leken är såklart kriget. Tar det skruv på ett tråkigt sätt så kan oljan stå i 200+ dollar… och då kommer INTE inflationen att gå ner. Men det är utbudsdriven inflation som bara gör att vi hamnar i recession ännu snabbare. Får kriget en upplösning, så är det mer osäkert. Jag tror inte Europa vill börja handla av Ryssland igen… så supply problemet kvarstår. Vi har inte heller sett nån lönespiral i några större marknader. Men det hjälper inte heller. Företagen kommer bara att kostnadskompensera med ännu högre priser, och så får vi ännu högre inflation, och räntor, och om något så snabbar det bara på recession ännu mer.
Så kontentan är… Inflationen har toppat ur… snart även långräntorna, men sannolikt är vi i recession om ett år eller så…. Börstrenden är NEDÅT, med Bear market rallies från tid till annan…. typ där vi varit senaste veckorna.
Core PCE kommer först om några veckor… och den är viktigare för FED… men man kan extrapolera den genom att ta gårdagens siffra och dra ifrån 0,5%. Så nyhetsvärdet i den är lägre.
Jag vet inte om NDX/SPX ska ta en körare till på uppsidan inom ramen för Bear market rallyt. Inte omöjligt alls faktiskt. Men jag siktar på nya lows i sommar. Typ SPX 3,800…
Ser att NATO diskussionen fortsätter i Sverige.. inte riktigt mitt område. Men jag förvånas över att debatten inte berör risken att USA drar sig ur NATO vid ett president skifte 2024, och vad det skulle få för konsekvenser. Jag säger varken bu eller bä, bara att Amerikanarna röstar med plånboken och får vi dessutom recession nästa år, så ligger Biden risigt till vid nästa val. Vinner Trump så är risken stor att han blir populistisk och kör America First 2.0. Han säljer nog gärna Amerikanska vapen till Europa, men han skickar nog ogärna soldater att slåss för Europas sak.
Sen kan man ju alltid argumentera för att kriget tar slut långt innan presidentvalet. Men mot ideen mot ett snabbt avslut ska ställas att Putin 1, har hyfsat stort militärmakt kvar att sätta in om han vill 2, att han har allt att förlora på att förlora och 3, att Ryssland historiskt inte haft något emot långdragna krig.
Missförstå mig inte… Putin är körd. Men det kanske inte spelar ut exakt som många tror och hoppas på just nu.
US PPI ex energy kom in på 9,2% Yoy mot väntat 8,4 och fg 8,7. Vi vet ju vad som ligger bakom. Man kan se det på två sätt.
1, stigande råvarupriser ger prisökningar i hela värdekedjan ut i producentledet, varpå företag som upprätthålla bruttomarginaler/vinster höjer priserna ut mot kund –> CPI stiger. Detta fungerar så länge som det finns köpkraft bakom som kan möta priserna.
2, vilket leder oss in i på nästa steg, dvs om inte köpkraften räcker till efterfrågas färre varor, vilket slår mot inköp, som längre bak i värdekedjan leder till fallande råvarupriser. och sen kan man gå tillbaka till punkt 1.
Så det handlar i grunden om köpkraft. När inte den räcker till är PPI sekundär. När den räcker till, så blir PPI ledande för CPI. Ni vet var jag står om man tittar ut några kvartal.
————–
Kortsikt's Blog 
Hej
Ska man gå kort nu ett halvår? Eller vad tror du?
Mvh Fredrik
haha, jo men typ så…
Det brukar sägas att stigande räntor generellt sett är bra för bankerna men jag antar att där nånstans är en smärtgräns. Går det att säga något generellt om var den går? Jag antar att om räntorna stiger så mycket att alla hushåll måste lägga pengarna på att betala för sina lån, tillväxten dör ut, börs och M&A är iskallt och bostadspriserna sjunker så tjänar inte bankerna pengar heller, men vad händer tills dess? Hur beroende är bankerna av en lagom brant räntekurva? Finns det under en räntehöjningscykel någon för- eller nackdel för de traditionella storbankerna, med ett brett utbud gentemot nischbanker inom tex bolån?
Njae, stigande räntekostnader är någon annans ränteintäkter. Det enda en bank gör är att skära mellan, dvs man lånar upp pengar i kapitalmarknaden, som man sedan lånar ut, främst i form av bostadslån. Räntenettot och räntenettomarginalen är det som är intressant. Samt hur stocken är…
Historiskt har räntenettot haft en starkare utveckling under stigande räntor än motsatsen. Det handlar dels om att man varit effektivare på prisa högre räntor mot kund, än vad man betalar för upplåningen. Det i sin tur handlar om vilka löptider pengarna ligger på. 70%+ av bolånen är rörliga. Samtidigt tror jag inte bankerna sitter på för stora Maturity Gap. En annna faktor är att stigande räntor ofta är synonymt med goda tider, och då ökar utlåningen. Dvs Stocken… och därmed ökar även räntenettot. Fallande räntor är lika med sämre utlåning…
Tittar vi framåt tror jag bankerna kommer hålla i räntenettomarginalen.
Däremot tror jag stocken kommer utvecklas väldigt långsamt.
Så sett till bankerna tror jag deras vinst tillväxt kommer typ vara noll närmaste åren.
Kreditförlkuster kan förstöra stor del av vinsten, men den kräver defaults bland lån, vilket kräver att folk inte betalar sina räntekostnader under en tid.
Alla belånade hushåll är beredda att koka soppa på spik, framför att lämna sin bostad. Men om räntorna stiger väldigt mycket i Sverige, så blir squezze out på konsumtion väldigt stor, och därmed tillväxt, som leder till djup recession, och kraftigt stigande arbetslöshet.
Men jag tror vi skulle behöva 20% arbetslöshet, och utlandet som flyr bostadsoblisar i rädsla, och därmed trycka upp dess räntor, för att verkligen skapa kreditförluster som förstör bankernas vinster. Detta tror inte jag på…
Swedbank handlas till PE9… frågan om det är billigt för ett företag vars vinst inte växer, eller kommer växa????
Vilket gör att man behöver titta på Dividend yield på 6%… är det tillräckligt billigt för ett företag som inte växer???? Dvs säg att aktien inte rör på sig på 5 år (för att vinsten inte växer), men du får 6% i utdelning om året, i en värld där långa obligaftioner ger 3%. Det är nog ganska fair.
Grymt förklarat, tack.
Argument mot att Swedbank (och övriga banker) är aptitligt enligt ovan kan väl möjligen vara att aktien lär åka med övriga marknaden ner ändå kommande år (om man som jag har en generellt negativ marknadssyn), samt att just Swedbank verkar ha förvånansvärt svårt att inte hamna i compliance-skit med jämna mellanrum. Men i övrigt är jag i princip med dig! Att kunna tjäna pengar i alla räntemiljöer, om än utan någon enorm tillväxt, är definitivt värt något!
Fortsatt säljtryck i amerikanska bonds och igår nådde 30 Y mortgage 5.25%.
Så här långt har obligationer i US gått sämre än SPX (2022), vi får se hur länge trenden håller i sig.
Gått sämre hur menar du då?
Att SPX gått mindre dåligt än långa US Bonds under 2022.
sorry, såg nu att du svarat!
En 10 årig statsobligation har i dollar gått sämre än SPX index i dollar. Stigande räntor är samma sak som fallande obligationspriser.
stora ceaset är ju att SPX ska ner närmaste 6 månader, och 10yrs också ner, dvs oblis upp.
Det händer mycket saker i världen just nu och det är många rörliga delar… Men krascher/nedgång brukar väl ofta ske när nästan alla är all-in, nu är det ju en del som är tveksamma till utvecklingen framöver (oavsett om det är pga geopolitik, inflation, QT/ränta, etc.) (Fear & greed kring 40-50 just nu).
Vad tror du om utvecklingen på medellång sikt, säg 12-24m? Kommer det lugn som senaste 10-15 årens högkonja och fördelaktiga börsklimat vaggat in oss i att fundamentalt förändras? Låg ränta gör ju exempelvis att dåliga investeringar ser bra ut för både företag och privatpersoner, vi har vant oss vid höga multiplar på börsen, de flesta som jobbar inom finans idag var antagligen inte med för 14 år sedan och kan inte föreställa sig att svenska large cap kan vara ned 60-80% YTD, man läser och hör kommentarer som ”bostädsmarknaden kan inte gå ned”, ”det går inte få sparken”, ”det är arbetstagarens marknad”. Det var ett tag sedan man hörde ord såsom varsel, lågkonjunktur, recession…
Corona var enligt mig mer av en flash-crash där folk inte fick det så värst mycket sämre ställt finansiellt [fick behålla jobb, bostad, etc.] utan mest mentalt/socialt [var tvugna att sitta hemma].
Tror vi står inför recession i världen nästa år….
Anledningen är Corona, eller rättare sagt att stimulus man satte in, främst finanspolitisk, som gav en demand shock, som supply inte kunnat hantera. Därav inflationstrycket. Sen har du kriget på det, där bortfall av Rysk supply på råvarusidan, skapar ytterligare inflationionstryck.
Så redan utan ränteuppgången, så har du alltså ett körkraftbortfall som skapar svag tillväxt i förlängingen, men tack vare ränteuppgången (och givet storlek på privat och statlig skuld världen över) så kommer det tvinga in oss i recession. Då stigande räntekostnader trycker undan köpkraft idag.
Recession innebär väsenligt lägre vinstnivåer nästa år.
Detta är huvudanledningen till att jag är negativ till börsen på 12m.
Sen har vi ränteuppgången idag, som alltså förstör TINA effekten, genom att förstöra aktieriskpremien. Därav dålig börs i år, tillsammans med höga värderingar, men trots hyggliga vinster.
Nästa år kommer centralbankerna hantera recession, som man alltid gör… nolla räntorna. Vilket sen är huvudanedningen till att vi kommer kravla oss ur recession. Tänk 2009/2010.
Det innebär också att börserna sannolikt repar sig. Det bottnar oftast mitt under brinnande recession. och vänder upp.
Men korta svaret, jag är väldigt negativ på 12m sikt.
Jag har inte så bra koll på amerikanska bostadsmarknaden, denna typ av bolag kanske är vanliga där. Men snubblade över denna artikel och får verkligen intrycket av folk inte tror det finns någon nedsida. ”history never repeat itself, but it often rhymes”
https://www.businessinsider.com/cash-in-home-equity-investment-splitero-startup-launch-wall-street-2022-04
Tror du något sånt här kan sätta bollen i rullning i USA?
haha definitivt Rhimes… livsfarligt att hänga upp belåning mot fastighetsvärden.. det är inkomster nämligen som finansierar räntekostnader. Inte tegelstenar. Detta känns som en av-art a la pre-Lehman…. men det var ju 15+ år sedan… så tillräckligt många har kanske glömt för att göra om samma misstag.
Om det blir börsfall och räntorna börjar gå ner igen, kommer bostadspriserna lyckas ligga kvar på dagens nivåer om nu bankerna inte behöver ändra sin utlåning pga. ökad 5års ränta.
tyvärr inte… lånelöften som beviljas nu gör att priserna kommer gå ner längre fram… när räntorna faller längre fram, då justeras lånelöften som hjälper priserna. Men tyvärr går det inte att hoppa över första steget.
Är det kanske inte för tidigt att ta 0,3% m/m som ett tecken på att inflationen har vänt ner?
Oljan uppe på $109 igen (svänger iofs sjukt mkt). Naturgasen i US över $7 (upp 22% på 1 månad), beg bilar i USA klättrat upp igen senaste månaden till nivåer nära ath. Ingen vändning i sikte i Ukraina vilket borde förvärra tillgången på bland annat gödning och andra jordbruksrelaterade produkter…
Jo du har absolut rätt. En fjäril gör ingen sommar. Men det är ju ändå en observation att man höjt med det dubbla varje månad i ett halvår, och nu gör man inte det. Men framförallt så stämmer det med mitt case att demand tar stryk till slut, och då bör även prishöjningar upphöra.
Beg bilar var faktiskt den enskilt största komponenten som bidrog till den svaga inflationssiffran…. Beg bilar har tidigare varit en viktig variabel i den höga inflationen.
Vad gäller oljan så är den HÖG absolut, men förvärras inte kriget så har den förmodligen hittat en jämnviktspunkt strax norr om 100usd, och gör den det så är den inte längre än inflationsdrivare.
Sen tittar jag alltid på inflation Ex energi… just för att det är så svängigt.
Yes. Såg nu att Naturgasen är upp 58% senaste månaden. Den används väl till energi för industri/tillverkning och bör minska företagens marginaler om nu inte prishöjning går att föra vidare? Oljan uppe på $112. Men svänger fort som du säger.
Tänkte höra om du har nåt tips på billigaste/bästa instrumentet för att korta tex OMX30? Om man vill ligga kort ett tag framöver utan att behöva betala för mkt avgifter…
Om man tittar på hushållens största utgift (boendet) har vi sannolikt fortsatt inflation att vänta gällande lån, el, naturgas, underhåll.
Europa är sjukt beroende av Ryssland och det vet Putin om så han kommer fortsätta spela spelet då han sitter på trumf gällande Europas energiförsörjning.
Verkligen, räntekostnader + energikostnader kommer göra avtryck i svenskarnas plånböcker. Samma i hela världen. Samtidigt blir de svagt kompenserade i lönekuvertet…. när priserna dessutom ökar som de gör. Efterfrågan kommer tvärnita, och därmed den utbudsdrivna inflationen…
Europa kommer sluta handla med Ryssland, men det kommer ta 5-8 år att ställa om.
Frågan är om SydKorea, Japan och Kina kommer möta upp Rysslands bortfall. De är redan idag stora importörer.
Hej och tack för ditt fina engagemang!
Har bara nåt år kvar till pension, så jag har placerat i spp och spiltan kortränta.
Det som slår mig är att dessa går minus i takt med att räntor går upp?
Borde inte en ränteplacering gå upp när räntor ökar? Jag känner mig minst sagt lurad, allrahelst nu när man vet att de där lilla pensionskapital man lyckats få ihop, dessutom äts upp av inflation.
Finns det någon placering där kapitalet bränns upp, om man nu bortser från den obetydliga och högst tillfälliga inflationen 😉
MVH Lars
inte bränns upp, skulle det stå!
Tack för att du läser och gillar.
Obligationer ger den räntan som gäller när du köper den och behåller till förfall. Men med en fond är det ju en blandning av förfall. När det kommer till korträntefonder borde effekten vara försumbar.
Men du har rätt gällande obligationer i allmänhet. När räntan stiger sjunker priset. Så när det kommer till långräntefonder så är stigande räntor negativt för avkastningen.
Ibland är det smartaste att bara ligga cash.
Särskilt om du har kort palceringshorisont bör du vara försiktig med risktagandet. Men när det kommer till långsiktigt aktiesparande så bör man ha en hög andel aktier. Dock finns det perioder när börsen har gått bra och aktieriskpremien är låg, som nu, då man bör vara försiktigt med aktieexponeringen.
Det här med negativa reallöner.
Om exempelvis räknar på betalning per timme x timme arbetad x antalet arbetare så har vi fortfarande lite positiv reallöneutveckling. Då har man aggregerad lönetillväxt ngnstans 10-11%.
Ser det som bättre mått än att bara titta på average hourly earnings.
Men även om man kollar på ett liknande sett som enligt nedan så hamnar vi på positiv reallöneutveckling.
Hur ser du på vad som är korrekt mått för att mäta reallöneutvecklingen? Average hourly earnings blir de facto inte vad man verkligen tjänar, uppfattar det som det vanliga måttet.
Jag tittar inte så mycket på månadsdatan utan ECI employment cost index, som presenteras kvartalsvis. Jag vet att Fed ockdå fäster stor vikt vid den här. Den visar att lönetakten på c3,8% som är en bra bit under core PCE som alltså resulterar i att den genomsnittlige arbetaren får det realt sämre. Om man ser till ekonomins totala köpkraft bör man även se till nya jobb som skapas men även där blir resultatet negativt. Sen kan man lägga till räntekostnader och finanspolitik. Då ser det inte så kul ut!!!