Jag hoppas ni alla haft en fin påsk ledighet.
När det kommer till börsen kan man krasst konstatera att det har varit en del vinsthemtagningar senaste två veckorna efter det kraftiga uppställ vi såg i mars. Vi är inte i någon risk off marknad, med rädsla för recession, ännu. Detta kräver fallande räntor och stark dollar. Så här långt är vi i en marknad med stark dollar och stigande räntor. I en risk off marknad är man rädd för vinsterna och litar inte på prognoserna. Det är inte problemet idag. Idag besväras man av hög inflation, hökiga centralbanker och stigande räntor. Huruvida börsen går bra eller dåligt i en sådan miljö är egentligen upp till värdering, risk seniment och syn på TINA. Eftersom riskpremien på SPX är fortsatt låg, så ser det ju inte så bra ut. Men på kortsikt brukar inte börsen bry sig om värdering utan om sentiment. Därför räknar jag med en reaktion på senaste veckornas nedställ. När och om vi sett botten är svårt att säga. Om uppstället varar i två dagar och tar oss till SPX 4,500 eller testar mars toppen, eller rent utav ATH vet jag ej. Det beror på sentimentet. Eftersom marknaden störs av inflation, så är det information kring den här som borde stå bakom uppstället. Zoomar vi ut så är värderingen oattraktiv, och vi står inför en Risk off marknad senare i år. Så den stora trenden är NER, med target SPX 3,500/3,800 intakt. Men en nedgång dit förutsätter även att marknaden kastar sig över långa bonds och driver räntan nedåt! Detta i sin tur kräver en rädsla för tillväxt/recession, inte inflations.
I veckan fokuserar jag på Flash PMIs på fredag. Vi har även HOX bostadspriser från Sverige.
I förra veckan gav ECB ett väldigt duvigt intryck. De oroas av kriget, den utbudsdrivna inflationen och kriget. Marknaden tror att man höjer tidigast i september. Att ECB är duvig innebär att Riks kan vara duvig. Första höjningen kanske därmed dröjer till september i Sveriges fall. Istället för April alt Juni. Samtidigt kom inflationen, core KPIF, in på 4,1% YoY mot väntat 3,7 och fg 3,4. Rekordhög, men knappast ett resultat av svenska löner, dvs demand driven, utan allt handlar om omvärldstrycket och dess spridningseffekter. Så Riksbanken fattar också att en svensk räntehöjning knappast får ner det globala olje- eller stålpriset. Men man kanske känner sig nödgad att agera. Givet ECB duviga besked så my take att de flaggar för juni alt september. Men ni som följer vet mig att kråksången kan se rätt annorlunda ut redan i september, givet de krafter som är i rörelse, så en september höjning kanske aldrig blir verklighet, även om de flaggar för den nu. Riksbanken sammanträder den 28 april.
Amerikansk detaljhandel hade en blandad siffra förra månaden. Ink bilar kom den in svagt, ex bilar fortsatt starkt. Ser man till det reala är den fortsatt svag. Dvs försäljning i volym är svag, vilket den varit en tid. Men jag väntar mig att den blir ännu svagare. Det stora tappet har fortsatt inte kommit, och därför är marknaden fortsatt okej trots oro kring recession osv. Men vi har en inverterad yieldkurva, och den flaggar inte för vad som ska hända nästa kvartal, utan om ett år. Detaljhandeln är intressant, men den är laggande. Så det stora fallet kommer tidigast i höst, men där den stora nedgången kommer nästa år.
Michigan index repade sig från 59,4 till 65,7 och väntat var 59,0. På absolut nivå är det en fortsatt svag siffra…. men den faller inte längre. Varför? Ser man till företagens lager hållning har den stigit ett tag, så dels tror jag de amerikanska hushållen är glada för att företagen har produkter hemma. Det var tidigare ett problem. Möjligtvis är de lite gladare för att priserna inte stiger lika fort längre. Men den faktorn har inte kommit igång på allvar. Michigan mäter framförallt inköpsplaner. Medan Conference Board fäster större vikt vid jobb situationen.
NAHB index kom in på 77 mot väntat 77 och fg 79… en fortsatt stark siffra givet bostadsobligationernas utveckling. Situationen påminner väldigt mycket om den svenska.
Den siffran som verkligen förvånade i förra veckan var Empire FED index som mäter den ekonomiska aktiviteten i New York området, den kom in på 24,6 mot väntat -0,5 och fg -11,8. En extremt stark siffra som står i kontrast till min allmänna bild, och övrig data. Den indikerar ISM mot 60 vilket inte lirar alls. Om den är en lagger, eller en outlier, eller om den säger nåt annat låter jag vara osäkert. Men den är intressant för att den avviker.
Ha en fin vecka
Tbc
—————————–
Tisdag forts…..
Jag får fortfarande en hel del frågor om FED och förhållandet till inflation. Så här är det. Lönetakten i USA är inte låg, de låg senast på 4% i årstakt under Q4 förra året. Vad den legat på under Q1 vet vi först siste april när ECI, employment cost index, kommer. Sett till core PCE/CPI så är det real försämring. Viss löneglidning ser vi, men den är måttlig. I Europa ser vi ingen löneglidning överhuvudtaget. Å andra sidan är kärninflationen snäppet lägre. Anyhow, tänk er en ekonomi där det bara finns mjölk att köpa, säg att olika supply relaterade faktorer gör att mjölken dubblas i pris, men samtidigt så händer inget med de inkomster som går åt att köpa mjölk. Vad som händer då är att efterfrågan i volym halveras. Det finns inte mer pengar att köpa mjölk för. Sorry. Den minskade efterfrågan gör till slut att priset på mjölk faller. I en ekonomi där utbudsdriven inflation INTE leder till löneglidning, så rättar inflationen till sig själv. Då behöver egentligen inte en centralbank agera. Leder till löneglidning då behöver en centralbank gå in och agera. Tänk er att inkomsterna dubblas för att möta prisuppgången på mjölk. Då kommer inte priserna på mjölk att falla eftersom efterfrågan inte gör det. Inkomsterna möter ju upp det nya priset på mjölk. Men om en centralbank går in och justerar upp räntorna så att räntekostnaderna äter upp hela inkomstökningen, då kommer inte pengarna att räcka till, och då faller priset på mjölk. Detta är en väldigt teknisk diskussion såklart. Även i det första fallet, där löneglidning uteblir, och där priserna på sikt borde fixa till sig, så kan en centralbank ÄNDÅ gå in och höja räntan. Detta för att snabba på hela prisnedgångsprocessen.
Men många tycks ändå gnugga sig i pannan. Är inte det lök på laxen, hamnar vi inte i recession då? För det första ska ni ha klart för er att centralbanker bryr sig per definition inte om vi är i recession eller börsen kraschar. De har inga målvariabler kring detta. De har inflation som målvariabel. Om inflationen är för hög, och att åstadkomma recession och börskrasch är enda medlet, för att pressa ner inflationen under målet. Då har de inget emot att skapa detta. Tvärtom, de kommer gå in för det. Så till alla er som tror att centralbanker drar sig för att höja för att de tar hänsyn till börs och konjunktur. Tänk om! Sen är det klart, är vi i en djup recession med svag efterfrågan och stigande arbetslöshet så kommer inflationen gå mot noll av det enkla matematiska skälet att företag slutar höja priserna i denna miljö, och då gör årsfaktorn för inflationen resten av jobbet. Och om inflationen går mot noll, så ligger de UNDER målet, vilket också är ett problem, varpå de måste dra ner på åtstramningen. Så att säga att de inte bryr sig om recession, stämmer inte riktigt. De vill balansera inflationen runt 2%. Men det är lättare sagt än gjort. Nu verkar det som om de inte har nåt emot att USA hamnar i recession… så länge som de bibehåller marknadens förtroende kring deras förmåga att bekämpa inflation. Så givet att de lyckas med detta, vilket de kommer, så kommer ändå lyckas bli kortvarig, då marknaden snabbt kommer att börja kritisera dom för dåliga tider och FÖR LÅG inflation.
I min bok är det enkelt att döda inflation. Skuldberget gör att deras räntevapen aldrig varit effektivare. Men att skapa inflation är svårt. Men det visade sig att kör man bara tillräckligt stora budgetunderskott så går det. Apropå budgetunderskott….. I Sverige pratas det om en generös budget nu när det går mot val år. I bästa fall kör Maggan 100mdr sek i underskott. Jag säger varken bu eller bä om detta. Men dra en parallell till USA där man kört 15% underskott under två år. Fritt översatt till Sverige, med 5,000mdr i BNP, så hade det motsvarat ett underskott på 750mdr kronor under två år. Det är underskott med stort U det…. bara som jämförelse… vi är väldigt försiktiga här hemma! 750mdr räcker till 1,875,000 personers årslöner, om de tjänar 25,000kr i månaden. Det är lite orättvist. Det pratas mycket om QE, låga räntor och centralbankernas politik senaste åren… men typ inget om den expansiva finanspolitiken. Trots att den också ur ett historiskt perspektiv är exceptionell….
—————
Onsdag,
Man kan definiera en Bear och Bull market på många sätt.. men ett av dom är
”I en Bear market gör marknaden allt för att få dig att känna dig dum när du står utanför. Uppgångarna är i regel kraftiga och får dig att lockas att sitta med”
”I en Bull market gör marknaden allt för att få dig att stå utanför. Nedgångarna är impulsiva och ger dig känslan av att marknaden är svag och det är farligt att äga aktier”
Hört på stan….. ”är det inte ovanligt starkt trots höga värderingar, stigande räntor och bräcklig tillväxt”
Man känns sig dum som står utanför…. welllllll
——————-
Torsdag…
HOX Valueguard kom med svenska bostadspriser i mars precis, och de var i princip oförändrade med månaden innan.
Okej, good and bad news.
Grafen ovan pekar på att bostadspriserna, (Brf Sthlm) ska ner 40% kommande 12 månader. The good stuff, jag tror bostadsoblisen kommer svänga tillbaka. Vi hade en sån situation under 2011/2012. Men av andra skäl. Anledningen är att jag tror inte att Ingves kommmer att höja 10 gånger!!!!! som han säger. Jag tror han höjer i sommar och i höst. Det innebär att styrräntan går till 0,5%. Det innebär att en 5 årig statsobligation borde ligga på c1,25-1,50 och en bostadsoblis 1,75-2,0%. Så jag tror att den kommer att börja svänga tillbaka upp samtidigt som priserna börjar sjunka, så att de möts halvvägs ungefär. Men att vi skulle klara oss undan en större nedgång… inte en chans. Sen om jag får rätt så väntar mild recession under 23/24 och då kommer centralbanker med fördröjning att inta en duvigare attityd varpå räntorna pressas ytterligare, vilket är positivt för svenska bostadspriser givet att landet inte hamnar i någon svår recession. Men man ska nog tänka i termer av Pre-Covid priser som en normalnivå… jag tror var och en vet vad deras bostads var värd under 2018/2019.
Det som håller marknaden under sina vingar, so far, är att bankerna inte justerat upp sina bundna bolåneräntor i samma utsträckning som upplåningskostnaden. Idag ligger ett 5 årigt bolån i snitt på ungefär samma nivå som den 5 åriga bostadsobligationen. Banken tjänar NOLL. Det har typ aldrig hänt innan. Det är rätt sjukt. Å andra sidan ligger väl 70-80% av lånen i rörligt och där ligger snitträntan på typ 1,50% mot upplåningskostnaden 0,1%… så där tjänar man 1,40% vilket är historiskt in line. Så det här med att inte justera upp de långa bolåneräntorna kostar inte lönsamhet så mycket. Samtidigt är det de långa bolåneräntorna som ligger till grund i kalkylräntorna, och som styr storleken på lånelöften, som alltså styr priserna. Så man kan säga att det är bankerna som nu ger bort lönsamhet i utbyte mot att upprätthålla priserna, och sin egen frikostiga utlåning. Detta är nytt, och inget som diskuteras. Vad tycker Fi? Bankerna lånar alltså ut pengar som om det vore samma ränteläge som för ett år sedan. Och det kostar dom förmodligen väldigt lite.
Sen har jag läst i media att många är oroliga för att högt belånade hushåll inte klarar ränteuppgången. Det är INTE jag rädd för. Jag tror 99,99% av alla belånade, lågt-mellan-högt, kommer koka soppa på spik i varierande grad, för att kunna betala sina räntekostnader och inte defaulta på sina lån, och tvingas sälja sin bostad i en svag marknad. Det är problemet när hushåll börjar koka just soppa, och inte konsumera, som det slår mot tillväxt, och tvingar in oss i recession. Ränteuppgången är lika för alla, och alla kommer dra ner. Vissa mer än andra dock. Det är sen när folk mister jobbet som det blir jobbigt. Vissa har lagom med lån, men blir av med jobbet och får det svårt. Samtidigt som vissa har välsigt mycket lån men får behålla jobbet, och klarar sig hyfsat. Så det är inte rättvis det här. Sen har du såklart några som har för mycket lån, OCH blir av med jobbet, och de kan bli tvingade att sälja under kniven…
Det är inte heller fallet i bostadspriser som är problemet i sig, utan bara ett symptom av problemet. Det är stigande räntor som är problemet. Lika lite som att den genomsnittlige svensken får rätta sitt levnadsmönster efter lönen, trots att värdet på bostaden ökat med en årsinkomst. Han betalar inte restaurang besöket med tegelsten. Visst, vissa belånar bostads för konsumtion, men den summan pengar är försumbar i förhållande till totalen. Lika lite hade det varit ett problem om priserna halverades, men räntekostnader och konjunktur varit oförändrade. Men det är dom såklart inte utan de hänger ihop. Vill bara belysa bostadspriserna som en funktion av själva problemet. De är inte problemet i sig.
Philly Fed i em. Ska blir intressant med tanke på ISM svaghet och Empires styrka!
——————–
forts Torsdag
Ingves säger att han ser inga problem att höja 10 gånger. Detta fick mig att höja ögonbrynen, men när jag kontrollräknar siffrorna så verkar det ändå stämma. Så i sak har han rätt, men slutsatsen är fel. Låt mig visa hur.
Att höja 10 gånger innebär att styrräntan höjs från dagens 0 till 2,5%.
Idag har Svenskar aggregerat cirka 5,000mdr i skulder. Varav ca 4000+ mdr är bolån och över 3,000mdr är rörliga bolån. Svenskarna har cirka 2,000mdr i inkomster före skatt. Svenskarna belastar idag inkomsterna med c4% i räntekostnader. Det är 80mdr. (4% X 2000). 80mdr av 5,000mdr är 1,6% ränta.
Vi vet historiskt att om räntekostnaderna överstiger 10% av inkomsterna så leder det till recession, då räntekostnaderna tränger undan konsumtion som sänker tillväxten.
Hur tänker Ingves, Jo om han höjer från 0 till 2,5 så räknar han med att hushållens snittränta stiger från idag 1,6% till 2,5+1,6=4,1%.
4,1% av 5,000mdr = 205mdr
205mdr av 2,000mdr i inkomster= 10,25% dvs den historiska vattendelaren för recession.
Så rent matematiskt har han rätt.
Så vad innebär en ökning av räntekostnader från 80mdr till 205mdr… jo en ökning med 125mdr innebär en ökad kostnad per arbetande svensk (5,1 miljoner) med 24,500kr om året, eller med ca 2,000kr i månaden. För ett hushåll med två vuxna blir det c4,000kr i månaden. Sen är ju inte alla belånade, så det blir ju egentligen mer per belånad. Men bara för att få en uppfattning om beloppet.
Svenskarna klarar 2,000kr/månaden utan att behöva flytta, men det kommer påverka ekonomin. Tveklöst. Dock inte recession menar Ingves… och det är inte omöjligt.
Men då missar han den andra aspekten. Om Ingves höjer till 2,5% så kommer en svensk 5 årig statsobligation att ligga på c3,5% och en dito bostadsoblis 4%. Om bankerna inte vill förlora pengar på bundna lån så måste de höja till 4%. Om de vill tjäna pengar i stil med historiskt snitt så måste de höja till 5,0-5,5%. Det är nu det skapar problem. För de bundna lånen är kopplade till kalkylräntan, och med den räntan så kommer lånelöftena att justeras ner kraftfullt…. och till slut motivera priser 70-80% lägre än idag. Vi behöver inte definiera exakt, utan kan bara krasst konstatera, att Ingves kommer lyckas med att bekämpa inflation, men misslyckas med att undvika recession och bostadskrasch. Bostadskraschen kommer få hushållen ännu mer försiktiga än vad de teoretiskt borde vara med sin räntekostnadsökning. Anledningen är att deras EK på bostaden kommer understiga lånen. Även om inte banken kräver det, för de är egentligen bara intresserade av låntagare betalar räntorna i tid för att lånet inte ska defaulta, så kommer hushållen att börja amortera för att hamna i balans med lånet. Det är en psykologisk effekt, där ökar sparande (som amortering är) kommer leda till ÄNNU mer negativ tillväxt, än själva räntekostnaden egentligen motiverar.
Då har jag inte ens tagit med utlandets sätt att se på ägande av svenska bostadsobligationer… dvs där värdet på underliggande hus understiger obligationen (lånen). Det kan få dom att dumpa bostadsoblsar vilket trycker upp spreadarna. Händer detta kommer Ingves att stödköpa oblisar men ändå….
Så Ingves, jag förstår din beräkning, i teorin har du rätt, men i praktiken kommer du få fel.
Jag säger att han kan höja till 1-1,5% utan att vi hamnar i recession, men upp mot 2%… då pratar vi bostadskrasch och recession.
Men det fina i kråksången är att han kommer inte hinna höja så långt. Jag är inne på max två höjningar. Ni vet varför!
———-
Philly FED kom precis in på 17,6 mot väntat 21,0 och fg 27,4. Sämre än sist, sämre än väntat. Indikerar ISM kring 55. Alltså klart sämre än Empire häromdagen. Men nåt bättre än senaste ISM. Flash PMIs imorgon blir intressant. Employment och Prices var starka… men de är lagging, medan new orders och 6m, dvs de framåtblickande var rätt svaga….
Tbc
——————
Äntligen fredag,
Tyska Mfg Flash PMI kom in på 54,1 mot väntat 54,5 och fg 56,9. Sämre men fortsatt god nivå! Den europeiska motsvarigheten kom in på 55,3 mot väntat 54,7 och fg 56,5. Service/tjänste pmi´s var generellt starka, men de är lagging. Datan är fortsatt ganska bra, så marknaden lär fortsätta att oroa sig över Inflation framför tillväxt ett tag till…
Från USA kom Mfg Flash PMI in på 59,7 mot väntat 58,2 och fg 58,8. Service flash PMI kom in på 54,7 mot väntat 58,0 och fg 58,0. väldigt stark mfg, och i linje med Empire. men klart svagare Service. lite förbryllande och tvärtom mot vad jag tycker de borde landa. så här långt ingen oro för tillväxt, så det är fortsatt fokus på inflation och räntor. Men caset för andra halvåret består. de ska ner och narrativet kommer att förändras.
Trevlig helg
Kortsikt's Blog 
Senast jag tittade prisade marknaden in fem höjningar i år, 1,82% i april -23 som toppar ur senare nästa år, runt 2,25%. Är detta en fördumande extrapolering av nuläget (”högsta inflationen på 30 år, gör något!”) eller tror marknaden att det faktiskt kommer ta så lång tid och krävas så (relativt) höga räntor för att få bukt på inflationen som ju, liksom du skriver är det enda RB ska bry sig om? Då måste man väl isf samtidigt tro på en plötslig löneglidning enligt ditt resonemang eller finns det några andra, just nu ”svarta svanar” som kan få mjölkbonden att bibehålla sitt höga pris på mjölk (trots att ingen har råd att köpa den just nu)?
Problemet stavas ”potentiell framtida löneglidning”… vi, inkl Riksbanken, kan inte vara säkra på att den inte händer. Säg att den händer, och Riksbanken aldrig höjde, ja då kommer de att dömas väldigt hårt i efterhand. Bättre att höja och sen i efterhand sänka, än tvärtom! Hade vi kunnat veta säkert att dagens utbudsinflation inte leder till löneglidning, då hade de inte behövt höja..men det vet vi inte.
Att få bukt med inflation är enkelt. Det är ren matte.
Historiskt har vi hamnat i recessionsläge när räntekostnaderna gröper ur 10% av våra bruttoinkomster. De aggregerade inkomsterna före skatt ligger på ca 2,000mdr sek. 10% är 200mdr.
Svenskarna har ca 5,000mdr i skulder, bostadslån, billån, blanco lån och allt.
200 / 5000= 4%
Idag ligger den blandade ränte kostnaden på cirka 2,5% (c3000mdr i rörliga bolån är billigast, övriga lån dyrare)
Så jag skulle säga att höjer Ingves till mer än 1,5%, låt oss säga 2% så hamnar Sverige automatiskt i recession… redan över 1% börjar det bita som fan.
När det är recession så höjer inte företag några priser… den utbudsdrivna inflationen dör när efterfrågan på råvaror dör… arbetstagare är glada om de får behålla jobbet, löneförhandling glöm det!
Extremt förenklat såklart, men du förstår de stora dragen
Jag tror du har rätt, blir nog ingen vidare löneglidning. Skillnaderna kommer dock öka – men på det stora hela vägs det troligen upp av minskad tillväxt och därmed högre arbetslöshet. Vad är det första folk drar ned på med mindre i plånkan? Där har vi yrken som blir förlorare. >1,5% ränta o runt 3% mot kund, därefter godnatt Sverige. Statsskulden kommer definitivt öka.
Ingves gjorde tidiga kraftiga misstag för några år sedan. Nu tror jag han lämnar töntar oförändrad någon månad till. Annars är ju den senaste analysen minst sagt pinsam av RB. Men min gissning är att Ingves faller utslagsrätten för fortsatt 0 ränta. Sen skruvas såklart kurvan upp, för att justeras ned till senhösten. Men det är min gissning.
Hursomhelst så kommer bostadsmarknaden sakteliga backa. Speciellt villor med dyr drift, KALP:en lär FI se till och justera/differentiera.
Semesterresor blir tajt!
Han höjer i juni, och eventuellt september… thats it.
Röriga bolåneräntor går till 1,75%, 5åring till 2,75%.
Men sen är ju jag väldigt negativ till tillväxt, konjunktur, men positiv till inflation… time will tell!
Tack! Den givna följdfrågan blir ju VAD som isf skulle kunna skapa en löneglidning? De flesta fackförbund har la sagt att de inte tänker kräva högre löner, utan liksom arbetsgivarna gjort de senaste åren respektera det långsiktiga inflationsmålet, fast denna gång uppifrån. Tänker att många mindre arbetsgivare sneglar på de stora, fackliga löneförhandlingarna. Skulle det istället kunna röra sig om enskilda branscher (allrahelst de med få fackligt anslutna) som går utmärkande bra och börjar få upp sina löner? Finns det då en risk/chans att fler hänger på, dvs är löneglidning ett flockdjur?
I Sverige står drygt hälften av lönerna under avtal, där avtalen kommer ta hänsyn till inflationsmålet… så i Sverige risken liten.
I Europa är den högre då de inte har samma rörelse. Å andra sidan är arbetsmarknaden otajtare, tillväxt och inflation lägre.. så där är risken för löneglidning också liten. Exakt vad Lagarde sa senast vid ECB mötet..
Löneglidning kan vara aktuellt i USA… och problemet med USA är att deras centralbank lägger ribban för ECB, som i sin tur lägger ribban för oss… så vad Powell gör påverkar oss mer än vad Ingves gör.
Löneglidning i Sverige/Europa tror jag inte mycket på… säg att det desstom är sämre konjunktur om ett år… då är det NOLL debatt kring detta.
Hej.
Din analys ovan grundar sig val pa att RB rantehojningar ger direkt paverkan pa rantekostander dar majoriteten bestar av bostadslan. Vad tror du om ett scenario dar manga har bundit eller kommer att binda sina bostadsrantor i 1-3 ar framover och darmed fordrojer alt. forminskar paverkan av RB rantehojningar. Da skulle Ingves hinna hoja mer an 2 ggr..
Bra poäng, och fullt möjligt. Men så vitt jag vet så utgör fortf huvuddelen av våra bolån rörliga 3m lån… trots att en hel del bundits senaste året. Har sett någon färsk data på sistone
Nej jag har inga ”hard” data, bara anekdotisk magkansla efter att ha last en del twtr tradar. Aven om fintwit gruppen inte ar representativ for befolkningen i stort verkar iaf flesta dar ha bundit 1-5 ar. Det skulle vara intressant att se lite farsk data, da bundna bostadsrantor i kombination med lag statsskuld skulle satta Ingves i ratt bra position nar det kommer till framtida hojningar.
I USA ar ca 90% bundna pa 15/30yr dar valdigt manga refi-d pa 2-2.5% senaste aret, sa konsumenternas rantekanslighet ar ganska lag men det blir intressant att se hur de hanterar statsskulden. Daremot bor wealth effect paverkas om new och existing house sales faller pga 30yr som gick 2->5.3, REFI och HELOC verkar vara helt dott pa sistone.
Usa är som du säger annorlunda, men där spelar statsskulden roll. Å andra sidan verkar de inte dra sig för att köra budgetunderskott om kostnaderna ökar….
FinTwitt är inte representativt… svenskarna har väl c 4,000mdr i bolån varav 3,200 mdr är rörliga lån, alltså 3X vår svenska statskuld. Hade stora flertalet lagt om de här till bundna så borde vi hört mer om det tänker jag…
Du har säkert rätt, det faktum att bankerna just nu subventionerar (för att behålla marknadsandelar?) bundna räntor pekar på att det är låg volym jmf med rörligt.
Om tittar på deras snitt räntor så gör dom det… men tittar man på list räntorna så har de justerats upp kraftigt på sistone… och borde dra snitträntan med sig upp kommande månader.
https://www.compricer.se/bolan/
Ta Handelsbanken 5 åriga lån… där ligger snitt på 2,2% snitträntan… medan listräntan ligger på 3,1%…. borde inte snitträntan röra sig uppåt?
Inte många positiva nu……………
https://www.aaii.com/sentimentsurvey
Jag tycker dock att positioneringen inte speglar resultatet i den surveyn.. Samtidigt är det retail och buybacks som drivit mycket i usa(?)..
så är det… därför är det som David Bagge säger… på kort sikt är stark börs det mest troliga.
Det är flöden, rotation, repeat.
Ser ut att bli en minusdag som svensk investerad i SPX då SEK stärks.
Som vanligt blir nedgångarna i enskilda aktier mer brutal på rapport än möjlig uppgång. Netflix minus 36% i skrivande stund vilket speglar sentimentet relativt väl gällande högvärderad tech som tappar kunder.
Hej!,
Tack för bra blogg!
Ser du att någon/några branscher/företag kan gå bättre när/om ditt recenssions scenario faller in nästa år?
Utan att vara i närheten av dina kunskaper kring macro eller micro analyser tänker jag att det sista som bör tappa i ett sådant scenario är företag med extremt bra pricing power/varumärke samt B2B delen där ditt företags produkter/tjänster är essentiella för dina kunder och snudd på omöjliga att vara utan.
Min högst spekulativa tes kring ovan är att stora drakar med ursprung från USA och som har hög pricing power/varumärke kommer gå bäst och det är också dit eventuella aktiepengar kommer gå så länge deras rapporter fortsätter leverera. Jag tror också det är denna typ av företag som kommer gå bäst när det här året lider mot sitt slut eftersom de högst sannolikt blir minst påverkade av inflationen och höjda räntor.
Defensiva aktier tenderar till att gå bättre än cykliska… en trade som redan pågått ett tag.
Growth går i regel bättre än Value när räntorna börjar falla… men det gäller att det är defensive typ av Growth…
pricing power är viktigt för att upprätthålla vinster, men det gäller att se till värderingen också. Deras pricing power kan vara rich prisad, och då går åndå aktierna dåligt, trots att bolagen försvarar sina vinster.
din sista slutsats är inte helt osannolik, personligen brukar jag föredra att dra ner på risken i portföljen totalt. Sett till enskilda aktier så tänker jag inte så mycket i termer av faktors and sectors, utan är rätt mycket stock picker, där jag föredrar tillväxt bolag, där jag försöker förstå vinsförmågan ett antal år ut.
Ang. årseffekt för inflationsmåttet, förstår jag det rätt inflationsmålet alltid av Riksbanken mäts som förändring från samma månad förregående år? Har försökt läsa på och jag tolkar det så, vad är din åsikt om detta? Tycker spontant att det är ganska märkligt eftersom perioder av hög inflation gör att en kraftigare absolut ökning av KPI krävs nästa månad året efter för bibehållen inflationstakt. Blir det inte som en inbyggd statistisk ej verklighetsförankad broms? Likaså blir ju effekten att början av en högkonjunktur sannolikt tenderar att ha hög inflation då benchmark är en period av låg inflation/lågkonjunktur
Yes, det är vad YoY betyder.
det du säger stämmer exakt.
Men även om man tittar på månadsdata, dvs MoM%, så kommer du till samma slutsats. Dvs om företag slutar höja priserna från månad till månad, dvs 0% MoM, så innebär det att YoY% faktorn går mot 0% exakt 12 månader senare. Men det beskriver samma sak, dvs en miljö som saknar inflation.
Om företagen däremot höjer priserna med 0,5% varje månad, så ger det ca 6% i års inflation 12 månader senare… dvs en period av hög inflation.
Centralbanker i sin kommunikation utåt pratar årstakt… men det är ju inte så att de inte förstår djupet på siffrorna….
Okej, tack för svar!
Läste Pm från VDn för BOA som kommenterade:
Enligt bankchefen var konsumtionen på årsbasis 13 procent högre i mars. Och under de första veckorna av april har siffran lyft till 18 procent, vilket indikerar en ökad takt i konsumtionen, uppgav Moynihan.
Att konsumenterna har så mycket utrymme för att spendera beror på att de bunkrade mycket pengar redan före pandemin, förklarade Moynihan som ser på utvecklingen som ett styrkebesked.
”Gå inte emot den amerikanska konsumenten. De är en mycket stark kraft, deras lånesaldon har gått ned, de har gott om lånekapacitet och gott om konsumtionskapacitet”, sade Moynihan.
https://www.avanza.se/placera/telegram/2022/04/20/bank-of-america-konsumtionen-i-usa-halsosam-trots-hog-inflation-bank-of-americas-vd.html
Sparande sen tidigare som håller uppe konsumtionen mer än man trott? Eller bara överdrivet optimistisk VD som vanligt? Hur ser du på denna kommentar?
Tack för intressanta inlägg som vanligt 🙂
Tack för frågorna,
Jobbskapandet är och har varit starkt, och löneutvecklingen hyfsat god, kring 4% YoY, så visst har de aggregerade inkomsterna funnits där för konsumtionen. Även sparkvoten har kommit ner, även om jag tror den har spelat en mindre roll för konsumtionen. Ovanpå detta har du staten som fortfarande kör rätt stora budgetunderskott på månadsbasis. Så the real fiscal cliff har inte riktigt infunnit sig.
Det här med att det är lån som driver tillväxt spelar mindre roll. Lån går i huvudsak till bostäder där bulken går till befintliga bostäder och detta driver inte tillväxt. Lån till ren konsumtion utgör en mindre del. Den stora delen där är att billån, men eftersom bilflottan totalt sett inte ändras så mycket, mer än att förnyas, så är billånen relativt konstanta.
Om tillväxten bromsar in, så bromsar jobbskapandet in. Då minkar ökningstakten på inkomster, som slår mot konsumtion. Ovanpå det har vi stigande räntekostnader, och tids nog borde även de månatliga budgetunderskotten falla i linje med guidad budget, så det blir också negativt för tillväxt och konsumtion. Sen det viktigaste av allt…. köpkraften möter väsenligt högre priser på varor och tjänster, så efterfrågan i volym kan enligt mig bara gå ner.
Problemet är tajmingen av allt det här.
Med samma matematik, skulle den ned 60-65% 2011. Att man inte kan dra slutsatser utifrån denna enkla modell p g a är att variablerna korrelerar kausalt med varandra. Men på sikt kan det verka som en hyfsad modell.
2011 handlade det om att Ingves kovände och sänkte räntan igen efter att han insett policymisstaget.
Det är inget fel på modellen… räntorna bestämmer lånelöften, lånelöften bestämmer priser.
”så att de möts halvvägs ungefär” – agree
Läste lite dåligt
Vilka mekanismer är det som gör att FED indirekt leder ECB, och ECB leder Riksbanken? Ifrågasätter inte förhållandet, men är nyfiken på hur det hänger ihop. Är det ökat negativt tryck på EUR pga USA:s ekonomiska storlek som tex ECB vill försvara sig mot när ränteläget i USA höjs? I så fall, varför anses inte Kina också leda ECB då de också är en stor ekonomi?
Kopplingen är valutorna och handel. Valutorna är en funktion av flöden, dvs köp och sälj flöden, men de styrs i huvudsak av realräntespreaden. Som nu på senare tid har Fed varit väsentligt hökigare ån Europa och amerikanska räntor har stigit mer än europas, således har räntespreaden ökat till usas fördel, som inneburit att dollarn stärkts.
Den kinesiska valutan är inte helt flytande utan har en historisk koppling till dollarn. På sikt kan den få större inverkan. Men så här långt är det dollarn som bestämmer.
I sveriges fall är europa och euron vår största handelspartner… därav kopplingen till ECB, men genom ECB har vi indirekt koppling till dollarn, där många råvaroro och handel med asien är mer dollar exponerad.
Tack för ditt svar! 🙂
Om industri/företag eller inköpscheferna inte ser nedgång just nu, alltså att business går bra eller helt okej nu, kan det inte vara för att alla vet att problem med leveranser kommer komma/bestå så det beställs lite extra nu? Men att din teori då ändå är korrekt (till o med bekräftad)
Att orderböcker som visas upp nu i q1 egentligen är för stora? Kan man verkligen lita på de företag som nu visar upp stora orderingångar?
Bra synpunkt. Om orderböckerna är dopade eller inte är svårt att veta. Om konjunkturen tar en kraftig vändning nedåt så brukar orders ställas in och det visar sig att det finns luft. Men eftersom vi inte kan säga hur det exakt kommer utvecklas härifrån så går det inte att säga hur mycket luft som finns.
Hej!
Kan det inte vara så att inköpscheferna ser bra inköp/beställningar nu för att alla vet att leveranser kommer krångla så det beställs lite extra nu?
Och kan man isåfall lita på stora orderingångar som visas upp nu i q1?
Jättebra poäng, som jag tog upp för en tids sen.
Den Demand push vi fick under 20/21 betade av lager. Ovanpå det kunde det inte fyllas på för att fabriker och gruvor gich på halvskift, fraktproblem, komponentbrist osv. Detta fick företag att lägga extra stora orders. Dvs
De la en order för att ha varor att sälja och ytterligare en för att återställa lager när de vet att det kan bli trassel igen.
Titta gärna på ISM underfaktor inventories så ser man detta.
Jag skulle tro att detta är en MYCKET viktig faktor till att aktiiviteten varit så stark och hållt i sig längre än väntat.
Men vid senaste ISM så började new orders att dippa, vilket kan vara ett tecken på efterfrågan mattas (för att köpkraften gör det) och givet att lagernivåerna nu börjar bli okej, så finns det inte så mycket krut kvar.
Det är inte ovanligt i slutet av en konj cykel att lagernivåer stiger…
Det är också därför kvoten mallan New orders / inventories är så intressant och historiskt legat tidigt med att flagga för sämre tider. Inte sällan i kombo med en inverterad yieldkurva.
Hej Jonas, hur ser du på aktieriskpremien nu när us10y dragit upp? Runt 2,4% med en PE på 19?
Oattraktivt