Ännu en gång är debatten så okunnig att jag mår illa!

USA, Europa och Japan har samtliga statskulder på över 100% av BNP. Inom Europa har vissa länder mer än andra. Tyskland har mindre exempelvis.

Sverige ligger på drygt 30%, eller 1,400 mdr kr. Kommunernas skuld är inte inräknad.

https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statsskulden/Sveriges-statsskuld-oversikt/Historik-i-diagram/

Att ägna sig åt expansiv finanspolitik när skulden är över 100% är både kortsiktigt och korkat.

Men först varför det är bra. Om en stat beskattar sin befolkning med 100, men spenderar 105, dvs lånar 5, dvs gör ett underskott på 5, så är det pengar som går rakt ut i ekonomin. Det driver tillväxt väldigt effektivt.

Till skillnad från penningpolitiken där centralbankerna gjort det billigt att låna, men ser inte företag någon efterfrågan, ja då investerar man inte. Dvs man bygger inte en fabrik för lånade pengar, även om räntan är noll, om det inte går att sälja det man tillverkar. Då blir investeringskalkylen negativ oavsett hur billig finansiering man har. Penningpolitiken handlar förvisso inte bara om att stimulera utlåning. Alla som redan har lån, får ju låga räntekostnader. Pengarna de får över kan man hoppas att de shoppar upp, eller kanske investerar på ett sätt som driver tillväxt. Men även det funkar inte alltid, då hushåll och företag kanske sparar och amorterar istället. Därför är expansiv finanspolitik så effektivt.

Säg att BNP i ett land ligger på 100, Skulden 100. Skuld/BNP 100%

Om man lånar 5, och tar upp skulden till 105, så säger vi att detta stimulerar tillväxten så att BNP växer till 105. Skulden är fortfarande 100%. Det är en frestande tanke!!!

Problemet kommer när lågkonjan slår till.  Om skulden har pressats upp till 105, och BNP sjunker till 95, då galopperar Skulden till 110%. Då kan marknaden bli misstänksam! Förtroendet sätts på spel. Eftersom vi håller på med papperspengar, och inte guldmyntfot, så är förtroende helt avgörande.

Matematiken funkar på samma sätt om Skulden ligger på 30 och BNP 100, och skulden är 30%. Dvs om skulden ökar till 35, och sen slår lågkonjan till och BNP faller till 95, så ökar skulden till 37%. Men skillnaden mellan 37% och 110% stavas förtroende. Jag ska förklarar varför!

Om man har 105 i skuld och räntorna drar till 5%, så kostar skulden 5,25 om året. För att en budget ska vara i balans så måste primär budgeten (dvs budgetsaldot före räntekostnader) var + 5,25. Dvs primärt budgetöverskott. Detta är klart hämnaden för tillväxten. Vilket gör att BNP sjunker, och då växer skulden i %. Förtroendet naggas. Valutan försvagas. Inflationen stiger. räntorna stiger. Räntekostnaden på skulden stiger, Primära budgetsaldot måste vara ännu mer positivt, negativt för tillväxten… och så rullar det på! Alternativet är då tillåta budgetunderskott på 5,25%. Men eftersom det är räntekostnader som orsakar det, och landet egentligen inte stimuleras då primära saldot är i balans, så växer skulden utan att BNP gör det…. man hamnar lätt i en negativt spiral då också! Ett land med liten skuld kanske också betala 5% ränta, men på 35 så blir det bara 1,75 vilket är mycket mer hanterbart. Dessutom växer då skulden från en låg nivå, så man löper MYCKET mindre risk att hamna i en negativ spiral och förtroendekris.

Så ett land men en stor statsskuld ska passa sig. Det landet bör driva en balanserad budget nästan i alla lägen, bortsett från djup recession. Det är bättre med balanserad budget, låg tillväxt, låg inflation och låga räntor, än motsatsen. Den låga tillväxten gör att ekonomin så sakterliga växer ifrån sin skuld. Det tar tid, men det är priset man får betala för att man en gång kört stora underskott och byggt upp skulden. Man kan inte både ha kakan och äta den.

Ett land med låg skuld kan vara expansiv, om det behövs. Problemet är att de flesta länder med låg skuld går bättre än dem med hög skuld. Det hade varit bättre om det var tvärtom. Problemet är att det är länder med problem som tvingats ta upp skuld……. hönan och ägget liksom!

Enligt mig ska expansiv finanspolitik användas vid recession, allt annat lika. Inte för att skapa tillväxt, utan för att göra den negativa tillväxten mindre negativ.

Dvs när lågkonjan slår till så sjunker skatteintäkterna i takt med inbromsningen i ekonomin. Inte så konstigt, om färre går till jobbet så blir inkomstskatterna mindre, om alla shoppar mindre blir momsintäkterna mindre, om kapitalmarknaderna går dåligt blir reavinstskatterna mindre osv…..

Skatteintäkterna krymper, och en balanserad budget blir negativ. Om staten tvingas att balansera sin budget, så är det genom att skära i kostnaderna. Dvs skicka hem lärare och sjuksyrror. Hur bra är det i mitten på en lågkonja när privata sektorn mår dåligt? Nej det är inte så smart. DÅ ÄR DET LÄGE för expansiv Finanspolitik. Inte för att driva tillväxt, utan för dämpa konjunkturnedgången. Dvs genom att inte skicka hem sjuksyrran, så betalar man hennes lön genom lånade pengar, man gör underskott, dvs lånar pengar, ökar statsskulden.

NÄR DET INTE ÄR LÅGKONJA, alltså INTE när arbetslösheten stiger och tillväxten är negativ, som NU…. då bör man istället ligga kring en balanserad budget, dvs inte öka skulden… och låta privata sektorn driva tillväxt, om än låg. Tillväxten gör så att skulden över tid sjunker, vilket gör landet bättre rustad nästa gång recessionen slår till. Allt annat lika kommer det att vara lättare  att köra underskott, ta upp skuld, låta läraren gå till jobbet på lånade pengar, än om man byggt upp skuld under icke recessionstider.

Fokus nu för tiden borde istället ligga på reformer, som egentligen är ett fint ord för att göra nåt bättre än man gjorde det tidigare….. men det är politiker i regel rätt dåliga på för det är så mycket svårare!!!

Världen har låg tillväxt, något vi verkar ha svårt att acceptera. Den är lägre pga den stora skulden bland hushåll och stat. Det är inte så konstigt att tillväxten var högre förr i världen när även skulden ökade.

Var glada för att inflationen är låg så att räntekostnaden på dagens skuld är låg. Var glada för den lilla tillväxten där är, den kunde varit negativ. Var glad för att det skapas några jobb, det kunde varit tvärtom! Sluta jämför med 1945-2007. Det är äpplen och päron… då var skulden låg och man tog upp ny skuld. Det kan vi inte göra på samma sätt längre, och det får konsekvenser.

Satsa på teknik och utbildning…. det har vi igen i framtiden!

Sverige är i en guldsits tack vare bår låga statsskuld. Vi hade kunnat låna idag, och ändå ha hög beredskap mot recession. Men varför låna när tillväxten är högre än i övriga Europa. Varför låna när nästa recession kan bli värre för oss än någon annan pga att hushållens skuldsättning är högre…… nej, vi kan lika gärna vila på hanen och därmed spara det krutet till when the shit hits the fan…. det kommer behövas då nämligen!