Så här två veckor kvar av året så brukar inte det inte förekomma några trendskiften. Det tror inte jag nu heller. Optimismen lär hålla i sig.
Däremot tror jag på rekyl under Q1. En första rekyl siktar jag på de gap som skapades i samband med november uppgången. Jag tänker framförallt på Dax och Stoxx600. I dagsläget rimmar de med OMX 1465ish. Jag tror ju även att 2017 kommer att bjuda på ett test av 1300-1350, som troligtvis är ett fint köpläge inför stundande våg 5 sedan 2009. En sista våg innan det blir dags för att prisa in nästa vinst recession. En recession som troligtvis kommer skapas av högre räntor och oro på finans- och fastighetsmarknaderna.
Riksbanken sammanträder imorgon och lämnar räntebesked på onsdag.
Jag tror inte de sänker räntan. Dels för att
1, Draghi inte sänkte
2, det inte behövs, kronan är redan tillräckligt svag
3, marginalnyttan är låg då bankerna inte skickar vidare sänkningar till lånen (ni som trodde att man sänker för att öka utlåning kan tänka om. Det är inte hans syfte. Syftet är att sänka räntekostnaderna för alla belånade)
Däremot tror jag de förlänger QE programmet. Mycket pga att de gillar att ha kronan där den är, och då kan man inte avvika från Draghis linje. Strukturen på förlängningnen är mer osäker, dvs hur länge, hur mycket osv? Men det borde gå i samklang med Draghi.
Tyska IFO kom in ganska starkt imorse på 111,0 mot väntat 110,6 och fg 110,4…. stark.
Nu precis kom Preliminära Service PMI in på 53,4 mot väntat 55,2 och fg 54,6. Okej, siffran är inte dålig i absoluta tal, men relativt förväntningar och trend är den ju superrisig. Varför undrar jag? börsen är upp, jobbskapandet har varit ok, fastighetssektorn går starkt på alla sätt, Trumpism….. allt ser ju bra ut. Förutom räntorna… börjar företagen i tjänstesektorn oroa sig över räntekostnaderna? Hmmm, det är i varje fall första halvdassiga siffran på länge!
Samtidigt var Philly och Empire bra i förra veckan…
Är det åter dålig makro som ska fälla denna uppgång, som så många andra? Vissa av mina ortodoxa makrovänner menar ju att markomomentum redan stod i full blom flera veckor innan Trump, och vi behövde egentligen bara få valet ur världen för att köparna skulle driva kurserna uppåt. Att det därför inte alls handlar om Trump utan samma sak hade hänt om Clinton blivit vald. Om det i så fall är makromomentum och surpriseindex som driver kurserna, så skulle därför sämre data få marknaden att vända ner. Oavsett vad som händer politiskt! Svårt att veta!
Europa datan har varit bra på sistone… pekar på att Europa ska växa med 2,5% i årstakt. Det hade verkligen inte varit dumt alls!!! Gör vi det under våren så tror jag många kommer dra slutsatsen att Drghi kan komma att dra ner på QE snabbare än annonserat. Därmed kommer inte bara långräntorna att stiga i Europa, utan även kortisarna. Sveriges kortisar är korrelerade med Europas. Just för att vi förväntas anpassa vår PP efter Draghis. Stiger korträntorna, så stiger räntorna på våra bostadslån…..
Ökade räntekostnader, ger mindre till konsumtion och annat vilket leder till svagare tillväxt för Sverige. Inbromsande tillväxt i kombination med stigande räntor globalt…… hmmm min snabbanalys är att fastighetsaktier kanske ska ner en bit till….. de har rallat senaste åren på motsatsen!
Makroveckan är tunn. Vi har Core PCE på torsdag och Michigan på Fredag.
Have a nice one!
Kortsikt's Blog 
Hej!
Har du något inlägg eller någon länk som går igenom alla förkortningar till makrostatestik etc du använder dig utav?
Oj tyvärr.
Som du säkert har sett så följer jag bara makro som har bäring på det globala börsläget. Dvs jag bortser från massor av makrodata. För en ekonom är den säkert intressant, men jag into this for the return liksom…
Det är inte samma data år in och år ut som man följer. Det skiftar. VIX, Itraxx och Baltic dry index var tidigare saker som jag följde, men inte längre. Förändras tiderna så måste man anpassa sig.
PMIs har dock alltid varit viktiga!
Är det några förkortningar du undrar över, fråga gärna. Jag förklarar gärna vad det är och varför det är viktigt!
Tack för en grym sida!
Pmi kommer den än gång per månad?
Är väl viktigaste makro siffran?
Tack!!!
Pmi är förmodligen viktigast. Kommer en gång i månaden.
Core PcE i kombination med jobbdata är också otroligt viktig!
GaStan har tidigare skrivit att riksbankens obligationsköp är inga problem. Vid förfall så får Riksbanken pengar från Riksgäldskontoret. I stort sett noll-summespel.
Min fråga 1 till GaStan: Vad kommer Riksbanken att göra med de pengar de får då. Kommer dessa pengar ut i marknaden då. De har ju ej kommit ut genom Riksbankens stödköp. Eller kommer Riksbanken att minska sin valutareserv.
Riksbankens tillgångar:
200 miljarder
Valutareserv+guld (År 2008)
800 miljarder Valutareserv+guld+obligationer (År 2016)
Vice riksbankschefen Martin Flodén höll tal i Göteborg 9 november 2016. Talet hölls på Västsvenska Handelskammaren och finns i sin helhet på Riksbankens hemsida.
Flodén säger i sitt tal (citat);
När riksbanken köper en statsobligation ökar såväl tillgångarna som skulderna på vår balansräkning. De statsobligationer som Riksbanken köper redovisas förstås som en tillgång. Men vi finansierar köpen genom att samtidigt sälja riksbankscertifikat med en veckas löptid.
Dessa certifikat blir en skuld på Riksbankens balansräkning och räntan på skulden är reporäntan. Eftersom de obligationer vi köper har en betydlig längre löptid (cirka 5 år) än certifikaten, måste varje Riksbanken varje vecka förnya upplåningen genom att sälja certifikat.
(Slut citat, Flodén)
Fråga 2 till GaStan. När dessa certifikat utfärdas, är det så Riksbanken trycker pengar idag?
Fortsättning på Flodéns tal:
– Det är genom den här löptidsomvandlingen som det uppstår en ränterisk för Riksbanken.
– Om vi håller obligationerna till förfall, vet vi i och för sig exakt hur många kronor Riksbanken kommer att få i ränta på obligationerna. Vi vet också hur mycket det kostade att köpa dem.
–
Men vi vet inte hur stor finansieringskostnaderna för obligationerna kommer att bli. För kostnaden beror ju på hur reporäntan utvecklas fram till obligationens förfall.
(Slut citat)
Flodén berättar sedan att det här kan bli en dyr historia för Riksbanken och svenska statens ekonomi. Riksbanken har alltid gått med vinst men det finns inget som säger att den ej får gå med förlust, tolkar jag vad Flodén säger.
Fråga 3 till GaStan: Har inte Riksbanken satt sig i någon slags jävssituation. För att inte Riksbanken (och därigenom svenska staten) skall gå med förlust de närmaste fem år, så gäller det att hålla styrräntan låg.
Fråga 1,
När en obligation förfaller så får de pengar av Riksgälden. Då försvinner obligationen från tillgångssidan. Samma belopp minskas på skuldsidan i form av certifikaten. Pengarna makuleras, och därmed försvinner ur monetära basen, även kallat M0. Monetära basen består av alla pengar som Riksbanken låtit tillverka.
MEN precis som Obligationen är en Tillgång för Riksbanken, så har Riksgälden samma obligation på sin balansräkning, fast som Skuld. Som del av statsskulden.
Och precis som Riksbanken har ett certifikat på sin skuldsida, så har Sveriges banker Certifikat på sin Tillgångssida.
Ex, Swedbank kallar det ”tillgodohavande hos centralbank”. Men Swedbank har även en skuld, och det är inlånade pengar från allmänheten.
Sid 23
Klicka för att komma åt cid_2131746.pdf
Så när Riksbanken får pengar för sin obligation, så kommer pengarna från Riksgälden. Men riksgälden har fått pengarna genom att sälja en ny obligation till allmänheten. Allmänheten måste ta av sina egna medel för att kunna köpa den. Allmänheten kommer i framtiden att tvingas byta ut sina pengar eller någon annan tillgång mot en statsobligation. Dvs på samma sätt, fast det omvända som råder idag, där Riksbanken genom sina obligationsköp ”tvingar” oss att sitta på cash eller köpa andra tillgångar.
Detta är huvudskälet till varför QE trycker upp priser på finansiella tillgångar, och skapar sk. Asset Inflation. Men pengarna kommer inte ut i systemet och konsumeras upp. Konsumtionen är begränsad av Svenska folkets löner, minus skatt och räntekostnader. Därav låg löneinflation och vanlig inflation.
Riksbanken kommer krympa sin balansräkning, men bankernas balansräkningar kommer att krympa EXAKT lika mycket.
Fråga 2,
JA, certifikaten är en del av den processen.
Fråga 3,
Njae dyr historia vet jag väl inte. Riksbanken är inte som ett som ett vanligt företag med en vanlig balansräkning. Riksbanken kan visserligen göra förluster på pappret, men eftersom dem aldrig någonsin kan få likviditets eller soliditetsproblem så är det en ganska irrelevant fråga. Att de skulle hålla styrräntan låg pga förlustrisken stämmer inte!!!!
Hoppas det klargjorde lite!
Hej. Du skriver att du tror att vi ska ner på 1300-1350 och sen en våg 5…tre frågor utifrån det: 1)Vilket tidsperspektiv har du på 1300-1350? Vilket tidsperspektiv har du på våg 5? Vilket nivåer har du på våg 5?
Såg för övrigt att Harry Flam skrev på Ekonomistas om aktivt förvaltade fonder…lite kul tycker jag, inte så ofta den typen av ämnen blir topic där: https://ekonomistas.se/2016/12/19/aktiv-fondforvaltning-ger-ingenting-for-avgifterna/
Tack Jim för bra, relevanta och konkreta frågor.
Hade jag varit någon form av rådgivare så hade du fått en massa svar med en massa buts and ifs, livrem och hängslen… men det har du ingen nytta av.
Faktum är att jag vet inte när nåt ska hända rent tajmingmässigt egentligen, men du ska ändå få min kaffesumpsanalys…
Just nu är optimismen på topp, marknaden är överköpt, investerarna är överviktade aktier, värderingarna höga, vinstförväntningarna optimistiska och räntorna är på väg upp…. jag tror inte på en molnfri himmel av många skäl… korrektion kommer under Q1.
Helt säkert ska vi stänga gap som rimmar med 1465ish. Ska även räntorna stänga sina gap så kan vi testa 1400 igen rätt enkelt…
Får vi därutöver neg vinstrevideringar, ett hack i Trumpismen, kanske lite för stark dollar med problem kring olja, kina osv, vikande PMIs och surpriseindex… och fortsatt rel hökig Fed… eller en Fed som tvekar (igen) för att det börjar lukta bränt… ja då kan det gå så långt som 1300-1350… fast då inom 9m istället för Q3 även om det mycket väl kan hända tidigare.
Våg 5 tar oss till Omx 2000ish fast då krävs vinst tillväxt, starkare konjunktur i samklang med stigande räntor. Inga konstigheter… väldigt typiskt 5e vågen faktiskt. Bör ske inom 18 månader…
Därefter krasch…. 30-60%
Aktiv förvalting kritiseras igen… men återigen är den korkad.
Lek med tanken att det bara finns två investerare i marknaden. Båda kan inte sitta på vinnaraktierna. Index representerar en vägt snitt. Nån måste valt lite sämre, medan den andra måste valt snäppet bättre. Det är ett matematiskt faktum. Den ene slår kndex, den andra gör inte det.
Bland alla aktiva förvaltare så borde ca hälften gå bättre än marknaden, andra hälften går sämre. Lägger du därutöver till avgifter blir det ca 60% sämre 40% bättre, över tid. Lägger du därtill att en fond sitter på en viss kassa, att de inte köper och säljer till close priser utan lite sämre så trillar det ner till 70/30 kanske.
This is as good as it gets. Som kollektiv måste de gå sämre index över tid.
Är det kvitto på aktiva fonder suger?
Nej anser jag, två skäl
1. Till skillnad från vad många tycker så anser jag att det går att identifiera förvaltare som har en sund strategi och som de facto har en hög konsistens, dvs de tillhör över tid top 30%. De går att identifiera!
2, vill du äga index? Mcap viktade index har en stor brist, du överviktar per automatik de höst värderade aktierna, dvs du tar oproportioneligt för hög risk. Detta innebär att de fonderna tappar för mycket i krascher, men eftersom krascher är ovanliga så blir inte den här bristen konkret särskilt ofta…. men det svider när det händer… och då ångrar man sig att man sitter med en fond som ligger som index eller med en riskälskande aktiv förvaltare som jagar index…
Nej, jag slår gärna ett slag för aktiva förvaltare som strävar efter att minimera risken…. och som har ett trackreckord. Många av dem tillhör top 30% över tid for a reason….
Hej igen, och tack för snabbt svar, det uppskattas 🙂
Håller med om att börsen är överköpt, men det är ju också nåt som alla snackar om, det och att investerarna bytt fot och gått till cykliskt och att förväntningarna såsmåningom behöver revideras ner. Men krävs ju bara att marknaden byter ”samtalsämne” och realiserar nedrevideringarna så kommer vi ner en bit.och börjar säga att Trump inte kommer att kunna s och så
Om frågorna jag ställde:
– 2000ish på OMX känns väldigt högt. Vad tror du fordras för att vi ska ta oss dit? Vet att du, liksom jag, inte tror att Trump kan få partiet med sig på de budgetunderskott som krävs för att han ska bli ”the new Ronald”. Läste för ett tag sen en artikel om att en väg för honom kanske kan vara att få hem skatterna som ligger utomlands och använda dom istället. Vad tror du om det?
2000ish på OMX känns rätt mycket som millennieskiftet, den typen av slutrally. Men kanske är det så det blir…tänkte på millennieskiftet härom dagen när det blev känt att Volvo cars nog kommer till börsen…dom lär bli -10-talets folkaktie, precis som Telia blev på -00-talet…ja likheterna med millennieskiftet finns där 🙂
Om aktiv förvaltning:
-Jag ser fördelar både med indexfonder och den aktiva förvaltningen. Har haft en del indexfonder när jag tror att index ska upp, men har släppt dom nu och övergått till nischade fonder. Gillar dock inte alla som är så kallat aktivt förvaltade. Betalar gärna den lilla summa det kostar om det är en nischad fond med begränsad mängd bolag, till exempel micro cap-fonder eller frontier markets men skulle aldrig betala för en stor large cap fond, dom får ändå ungefär samma utfall som indexfonder.
Kritiken mot aktivt förvaltade fonder som jämför med indexfonder som är gratis är för övrigt ett stort missförstånd, precis som påpekats i kommentarerna till Harry Flams artikel på Ekonomistas: om man lägger samman alla aktiva fonder och jämför med index så kommer indexfonder alltid vinna eftersom alla aktiva fonder tillsammans mer eller mindre exakt kommer att återspegla index, minus förvaltningsavgiften.
Credit suisse räknar med att det finns c 2500mdr i utlandet, men bara c 1000mdr är tillräckligt likvida för att kunna plockas hem. Gör företagen det till 15% skatt tillförs statskassan 150mdr. Mycket pengar ja men knappast någon game changer. Det intressanta är om infrastruktur investeringarna sker i samklang med privata sektorn… då kan de 150 göra större nytta… men seeing is believing
Omx 2000 nivån ligger 30% högre så det krävs rejäl vinsttillväxt för att nå dit. Om det händer så måste vi ha fin tillväxt i världen och det känns ju rätt långt borta. Räntorna ska upp en bra bit också. Så rent fundamentalt känns det långt borta. Det var framförallt ett tekniskt target.
Vad beträffar aktivt förvaltade fonder kan jag bara hålla med. Min poäng att hälften av alla kommer gå sämre och hälften bättre, är ju samma sak som att säga att de som grupp går som index. När man drar från avgifter går de sämre än indexfonder pga den högre avgiften. Men du vill ju inte äga dem som grupp. Jag hävdar att bland de 40% som slår index så gör kanske hälften det ganska regelbundet. Bland de 20% finns kanske en fond vars förvaltare har en strategi som passar dig.
I mitt fall tycker jag index är vansinnigt ur ett riskperspektiv, därför uppskattar jag förvaltare med stort fokus på att minimera risk. De brukar prestera rätt bra på lång sikt…
Ett tips på hur jag tänker är att gå in på Mornibgstar och sök på fonder inom den breda kategorin Global fonder. Ca 430 fonder, och visst går det att hitta fonder som över tid levererar… men de är inte många och kommer aldrig att vara det!