Trött Gubbe

Så höll Trump ännu ett tal igår kväll. Som vanligt handlade det till 99% om klyschor och slagdängor och 1% om vad han rent konkret tänker göra. Det var samma gamla visa. Infrastruktur 1000mdr, skattesänkningar för folk och företag, omstrukturering av Obamacare, satsningar på försvar, banta statsapparaten, protektionism och handelsbarriärer. Men kanske bygger hela Trumpismen på att han är otydlig. Den dagen han börjar bli konkret och vidta åtgärder så kanske glansen falnar?

Vad gäller Protektionism så finns det inte ett enda historiskt exempel på att det fungerar. Det är mycket logiskt.

1. Varför importerar man saker istället för att tillverka dem själv. Jo för att man kan inte få fram samma kvalitet till lika lågt pris. Om man inför importtullar så kanske man kan konkurrera. Men varorna blir ju likt förbaskat dyrare. Om inte folk får högre löner så urholkas köpkraften. Dessutom skapar man en skadlig inflation (i motsats till en bra som drivs av ökad efterfrågan) som trycker upp räntorna, som i sin tur urholkar tillväxt och köpkraft. Det brukar också förkomma en indirekt effekt på andra varor som gör att priserna ökar.

2. Vad tror ni omvärlden gör om de möter importtullar. Sitter på händerna? Nej de brukar göra samma sak. Inte minst för att hålla sin handelsbalans i schack. Alltså får USA exportera mindre. Hur bra är det? Så mycket av den effekt med att skapa jobb på hemmaplan, tar stryk av minskad export.

Protektionism och Handelskrig har aldrig fungerat.

Korträntorna börjar röra sig uppåt i USA och nu är det 50/50 sannolikhet enligt marknaden att det blir en räntehöjning den 15 mars. Blir det en höjning ska räntorna upp en bit till. Samtidigt stiger inte långräntorna lika mycket, så 10-2 spreaden sjunker. Det brukar vara förenligt med en dassigare syn på konjunkturen. BeigeBook ikväll ger mer guidande. Jobbsiffran nästa fredag är också viktig för FED.

Tittar man på senaste makro, så är den allt annat än dassig. Frågan är om räntemarknaden ligger steget före?

Chicago PMI kom in på 57,4 mot väntat 53,5 och fg 50,3… snorbra precis som alla andra local PMIs

CB Consumer Confidence kom in på 114,8 mot väntat 111,0 och fg 111,6… urstark. Frågan är ändå inte om Michigan ligger steget före då den har toppar ur redan?

Tyska Mfg PMI kom precis in på 56,8 mot väntat 57,0 och fg 56,4… starkt!
Samma siffra från Eurozonen kom in på 55,4 mot väntat 55,5 och fg 55,2…. not bad!

Från Kina kom Mfg PMI in på 51,6 mot väntat 51,2 och fg 51,3… Caixins motsvarighet kom in på 51,7 mot väntat 50,8 och fg 51,0…. mer vind i seglen. Trevligt! Handelssiffror och PPI har indikerat att det är lite muntrare nu så det är kanske inte så konstigt! Non-Mfg kom in på 54,2 mot fg 54,6.. helt ok.

Samtidigt kan höjda räntor, läs stark dollar, sätta grus i maskinerit. Fastighetsindikatorer fladdrar också. Men just nu är glaset halvfullt, inte tvärtom!

Från USA kom ISM in på 57,7 mot väntat 56,2 och fg 56,0… helt enastående. New order kom in på 65,1 mot fg 60,4. Vi pratar rekordnivåer. Den mindre viktiga Markit Mfg PMI kom in på 54,2 mot väntat 54,5 och fg 54,3. Okej liksom. Samtidigt kom US Core PCE in på 1,7% mot väntat 1,7 och fg 1,7. Marknaden vill ha drag i industrin utan inflationstryck….. och det är precis vad man fick!!! Detta är bra för marknaden. Sen ska det tilläggas att marknaden historiskt har haft en tendens att vända ner när de här toppar ur…. men där är vi uppenbarligen inte ännu!

Jag är lite förvånad uppståndelsen kring Riksbankens uttalande om att den neutrala jämnviktsräntan troligtvis är lägre idag, än vad den varit historisk. Är folk dumma i huvudet? Det tro fan att den är det!!!!

1. Svenska hushåll hade 900mdr i lån år 2000. Idag har de 3,600mdr. 300% ökning! Nej, disp inkomsterna har inte ökat med 300% sedan dess, eller med 9% om året. Disp inkomsterna har ökat med max hälften så mycket. Det gör att ökar räntan med 1% så får det samma urgröpande effekt på hushållens plånböcker som en höjning om minst 2% jämfört med för 17 år sedan… Point being, en höjning bromsar in ekonomin mycket snabbare än den gjorde tidigare. En inbromsning gör att tillväxten, jobbskapande, löneinflation förväntas mattas av…. vilket i sin tur gör att inflationsförväntningarna vänder ner… således gör att Riksbanken tvingas stanna av i sina höjningar.

2. Världen kännetecknas av ett antal nya faktorer jämfört med tidigare. Faktorer som gör att inflationen kommer vara strukturellt lägre. Därmed kommer räntorna att vara lägre:

a, Globalisering.
b, Digitalisering.
c, Skuld. Tillväxten mellan 1945-2008 globalt sett handlar till stor del av att stater körde budgetunderskott (byggde upp skuld) och hushållen tog upp skuld (byggde nya bostäder). Den dörren är till stor del stängd, givet att (statlig + hushållen skuld / Bruttoinkomster) är på en historiskt hög nivå. Således blir tillväxten lägre allt annat lika
d, Strukturellt lägre tillväxt globalt sett, både i reala som nominella termer. Lägre tillväxt innebär lägre jobbskapande. Lägre jobbskapande innebär att arbetsmarknaden har större svårtigheter att bli riktigt tajt. Blir inte arbetsmarknaden riktigt tajt så saknas förutsättningar för riktigt hög löneinflation. Saknas löneinflation, typ 4%+, som var vanligt vid högkonjunkturer förr, så saknas den viktigaste drivkraften för efterfrågedriven kärninflation. Historiskt har 4% löneinflation lirat med 2% kärninflation i Sverige. Senaste 9 åren snittar svensk löneinflation på 2,5%.

För att nämna några av de viktigaste!

Så det är inte ett dugg konstigt att den framtida jämnviktsräntan kommer vara lägre än tidigare.

Hörde att Finansinspektionen utreder en reglering där man kan tvinga folk med en viss nivå på lånen att binda delar av sin skuld. Det är så korkat att man dör!

http://www.di.se/nyheter/fi-utreder-ny-atgard-mot-hushallsskulder/

a, Har du för stor skuld så är lösningen inte att binda räntan. En vacker dag så löper det bundna lånet ut och då får man ta smällen. Bättre att ha rätt nivå på skulden från början

b, Alla vet att bunda lån, precis som med bundna elpriser, är dyrare över tid. Dem är det för att du betalar en försäkring, som visserligen kan betala sig under kortare perioder, men över tid innebär en merkostnad. Ta rätt storlek på lånet så slipper du betala höga försäkringskostnader.

c, Jag hatar alla åtgärder som rycker tusenlappar från hushållens plånböcker. Dessutom är det oftast hushållen som behöver tusenlapparna mest som drabbas.

En riktigt korkad åtgärd. Storleken på lån måste begränsas. Sen måste vi se till att hushållen betalar så lite som möjligt varje månad. Det ger pengar över i plånboken för konsumtion, amorteringar och investeringar, vilket är bra för svensk ekonomi. Priserna följer storleken på lånelöftena, inte tvärtom. Så det är inga problem! Skuldkvotstak är melodin. Jag fattar att bankerna inte vill ha det. Då begränsas ju utlåningen av löneutvecklingen, inte som idag, av ränteutvecklingen. Problemet med att lånen är kopplade till räntan är att sjunker den beviljas större lån, stiger den beviljas mindre. Men stiger den så sitter gamla låntagare kvar med sina gamla, kanske för stora lån, vilket kan bli painful. Inte bara för låntagaren, utan hela ekonomin (ink alla med rätt mängd lån eller inga lån) då problemen sprider sig. Därför är kopplingen till lönen mycket viktigare. Jag har föreslagit ett skuldkvotstak på 5X bruttolönen vilket går att härleda till ca 5% bolåneräntan med viss marginal. Det kan man alltid diskutera om det är en bra nivå eller inte!!! Pre-Lehman jobbade man med 7-8% kalkylränta vid lånelöften. Även då ville man ha lite marginal. Jag kan tycka 5% tar höjd för hur världen ser ut idag. 5% matchas som sagt av 5X skuldkvotstak.

Det diskuteras även om PPMs framtid. Särskilt nu med anledning av Allra skandalen. Har PPM varit bra?

http://www.privataaffarer.se/pension/finans-lofven-vill-forandra-premiepensionssystemet-901454

a, Det är inte PPM systemet i sig det är fel på. De 10% av spararna som är aktiva gillar det. Övriga 90% bryr sig inte. De tycker själva valet är jobbigt. Inte systemet i sig. Men de som inte gjort något val har haft en sjukt fin resa i AP7 Såfa Aktiefonden. De som genom annan rådgivning hamnat i sämre fonder är kanske inte lika nöjda. Är det rådgivningen som är felet? De som passiva efterfrågar ofta rådgivning. Deras främsta önskan är inte att PPM ska läggas ner.

b, Men är rådgivningen skadlig. Man får nästan det intrycket. Ålder och syn på risk bör prägla ditt pensionssparande. Även om AP7 gått bra, så passar det inte en 70-årig riskavert herre. Han hade behövt lite rådgivning. Så det är varken fel på systemet eller rådgivningsfirmorna. Faktum är att PPM krängarna oftast skickar in pengarna i en fond som rent riskmässigt passar många bättre. Var klämmer skon då?

c, Skon klämmer i dåliga fonder. Jag anser att BLANDfonder som inte levererar någon riskjusterad ÖVERavkastning under en 3års period mot de statliga alternativen bör uteslutas. För att komma med i PPM bör man visa att de senaste 12m så har man levererat riskjusterad överavkastning. Väl inne har man som sagt 3 år på sig att leverera. Så länge som man gör det får man vara kvar. Renodlade aktie- och räntefonder bör också utvärderas på liknande sätt. Dock lite knepigare. Kanske att man måste tillhöra övre kvartilen i sin peergroup el liknande senaste 3 åren för att få vara kvar eller nåt. Jag har inte alla svaren men jag anser att rådgivning är något bra, PPM är ett system som förtjänar sin plats som motpol mot AP Fonder och Tjänstepensioner…… men att svaga produkter måste gallras ut.

Ingen hade sagt något om Allras fonder med råge slagit de statliga alternativen år efter år…..

Ingen har gnällt på att Allra har fasat in pengarna i fonder med högre risk än Ap7 Aktie

Ingen kommer klaga på rådgivning den dagen vi får en börskrasch och AP7 Såfa är ner 70%…. och det går upp ett ljus för många pensionärer att de tagit för hög risk!!!

Men vi måste kunna ställa krav och korrekt utvärdera fonderna… och gallra ut de dåliga. Det skulle också leda till en avgiftspress då avgifterna äter av avkastningen. Det hade kommit andelsägarna till godo! Såg förresten att Lannebo och Didner&Gerge var ute och talade sig varma för PPM, men att avarterna måste städas bort. I sak har de rätt men blir det inte lite sunkigt när just dem två är ute och säger så. De har ca 100mdr i PPM och är utan tvekan en av de som har mest att förlora på en nedläggning då de tjänar minst 500 mkr  i avgifter från PPM varje år….

Have a nice one!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Trött Gubbe

  1. Rasmus skriver:

    Tack för en mycket bra sammanfattningen! En sak som jag funderar över – som egentligen grundar sig i min okunskap om valutamarknaderna:

    ”1. Svenska hushåll hade 900mdr i lån år 2000. Idag har de 3,600mdr. 300% ökning! Nej, disp inkomsterna har inte ökat med 300% sedan dess, eller med 9% om året. Disp inkomsterna har ökat med max hälften så mycket. Det gör att ökar räntan med 1% så får det samma urgröpande effekt på hushållens plånböcker som en höjning om minst 2% jämfört med för 17 år sedan… Point being, en höjning bromsar in ekonomin mycket snabbare än den gjorde tidigare. En inbromsning gör att tillväxten, jobbskapande, löneinflation förväntas mattas av…. vilket i sin tur gör att inflationsförväntningarna vänder ner… således gör att Riksbanken tvingas stanna av i sina höjningar. ”

    Jag håller helt med i resonemanget till ovan. Men missar man inte kopplingen till omvärlden? Tänker att riksbanken kan hamna i en rävsax kring kronkursen om t.ex. Euro-länderna har en lägre skuldnivå än oss. Alltså Riskbanken kan inte höja ränta mer för då får hushållen betalningssvårigheter men samtidigt riskerar vi att importera inflation om kronan försvagas allt för mycket mot Euron (scenariot att ECB-kan höja räntan mer än riskbanken om Euro-länderna har ”lägre gearing”)? Eller är jag helt ute och cyklar?

  2. Simon skriver:

    Grymt inlägg som vanligt… Skönt att ha dig tillbaka. Hade varit intressant om du även kunde ge dina synpunkter på vilka sektorer som du anses ska över/underviktas för tillfället (om du måste välja).

    Ha de

    Simon

    • GaStan skriver:

      Tack 🙂

      Jag har faktiskt ingen stark syn vilka sektorer som bör gå bra… jag är i grunden stockpicker!

      Problemet är att tycker det mesta ser rätt dyrt ut….

      Men sentimentsmässigt verkat dyrt bli dyrare!

  3. Simon skriver:

    Okej, fair enough!

    Vet att det inte är någon aktieblogg, men hade uppskattat om du någon gång, då och då, kom med lite bolagskommentarer. Just putting it out there…

    Simon

    • GaStan skriver:

      Hehe, bra försök Simon… jag har bloggat i snart 7 år och skrivit knappt 2,000 inlägg. Antalet bolagsdiskussioner räknar jag enkelt på en hand.

      Skämt åsido… anledningen till att jag inte skriver om bolag bygger egentligen på att ska man göra det seriöst så blir det ganska långa inlägg, åtminstone ett avsnitt om utsikterna för det enskilda bolaget, och ett om värderingen. Det suger tid, och jag har knappt tid att skriva om makro och min topdown syn på marknaden. Jag får inte ihop det helt enkelt.

      Prenumerera på Börsveckan vettja!

      • Simon skriver:

        Aja, jag försökte! Du ska iaf veta om att intresset finns 🙂 Klart man kan kika på tjänster som Börsveckan, SvD Börsplus mm, men tror att du skulle göra ännu bättre. Tycker också att det ger bättre transparens när det inte är kommersiella inlägg…

        Vad tror du för övrigt kring bankskatter? I vilken utsträck tror du att det kommer att införskaffas? Såg att det senaste förslaget slopas (https://www.svd.se/regeringen-backar-om-bankskatten-u292). Jag var på en gästföreläsning med Henry Ohlson för två veckor sen på universitetet, där han gav intrycket att det kommer ske någon typ av reglering till följd av att det inte finns någon mervärdesbeskattning inom finanssektorn. Enligt neutralitetsprincipen borde därför det införskaffas. Han berättade även att de negativa apekterna som diskuterats mot detta inte verkar inträffa, då något liknande implementerats i Danmark.

        Simon

  4. GaStan skriver:

    Jag är ingen expert på skatter, men varför skulle man inte kunna applicera en skatt på alla med bankoktroj….. det är ju ändå dem man vill komma åt!

    Moms på finansiella tjänster är också logiskt, varför skulle de vara befriade och ingen annan?

  5. RA skriver:

    ”1. Svenska hushåll hade 900mdr i lån år 2000. Idag har de 3,600mdr. 300% ökning! Nej, disp inkomsterna har inte ökat med 300% sedan dess, eller med 9% om året. Disp inkomsterna har ökat med max hälften så mycket. Det gör att ökar räntan med 1% så får det samma urgröpande effekt på hushållens plånböcker som en höjning om minst 2% jämfört med för 17 år sedan… Point being, en höjning bromsar in ekonomin mycket snabbare än den gjorde tidigare. En inbromsning gör att tillväxten, jobbskapande, löneinflation förväntas mattas av…. vilket i sin tur gör att inflationsförväntningarna vänder ner… således gör att Riksbanken tvingas stanna av i sina höjningar.”

    Håller helt med dig i resonemanget ovan. Det finns en inbyggd hävstång i och med hushållens belåningsgrad som motiverar en lägre jämviktsränta än tidigare. Men missar man inte påverkan från omvärlden i resonemanget ovan. Jag tänker att Riksbanken kan hamna i en rävsax kopplat till kronkursen om det finns en lägre belåning i Euro-området än i Sverige. Säg att inflationen går upp och Ingves höjer styrräntan till totalt 2.5% på några års sikt. Därefter stabiliseras inflationen kring 2%. Men inflationen tar även fart i Euro-området och Draghi börjar således höja räntan. Men eftersom att Euro-området inte har lika hög belåning hos hushållen så behöver Draghi höja mer än Ingves säg till 3.5%. Men detta kommer ju dra ner värdet på kronkursen vilket gör att inflationen drar upp i Sverige. Då sitter ju Ingves lite i en rävsax – höja mer och vissa hushåll får det riktigt tajt och riskerar att hamna på obeståndet eller låta inflationen dra iväg. (Siffrorna ovan är helt tagna ur luften). Eller missar jag något i resonemanget?

    • GaStan skriver:

      Jo helt klart spelar belåningsgraden in mellan länder.

      kom ihåg att valutan reagerar på REAL räntespreaden. Inte bara räntespreaden. Så höjer Ingves till 2,5 med inflation på 2, så är realräntan 0,5. Höjer ECB till 3,5 med inflation 3, så är realräntan 0,5. Då händer inget med valutan.

      Men låt säga att ECB höjer så att du får en realränteskillnad. Ja då stärks euron, vilket ger en inbromsande effekt på EZ Eurozonen. I Sverige får den svaga kronan en stimulerande effekt. Det gör att Ingves behöver höja lite till och/eller att Draghi kan sänka. Så i förlängningen rättar det till sig.

      Men visst har du rätt…. på kort sikt kan Ingves tvinga att höja mer pga en svag krona… men samtidigt ger det en avkylande effekt som gör att han kan sänka. Eller kanske inte höja från fösta början.

      Det är därför jag tror att FED vill höja till 1,5%…. givet att Core PCE ligger kring 1,5-2%. Det är tillräckligt för att ge en viss avkylning. Vi har redan sett hur billån och annat vänt ner. Så även i USA biter de små räntehöjningara.

      Europa med 10% arbetslöshet, och obefintlig löneinflation och andra problem kommer max höja till 1%. Detta för att ändå hålla eur/usd på mattan. Vilket är fokus för Draghi då Europa ytterst drivs av sin nettoexport.

      Om Draghi höjer till 1% så tror jag Ingves höjer till max 0,5%. Detta för att kronan ändå ska hålla sig på mattan mot Euron, men även för att vi har mer lån, så vi behöver faktiskt inte höja så mycket för att skapa samma typ av nedkylning….

      Så jag tror att Draghi höjer med 100 punkter, men det gör även Ingves. Givet att inflationen är likartad kommer inte realräntan att ändras, och därmed inte valutan. Eftersom Ingves ränta är mindre i absoluta termer än Deraghis så borde allt annat lika även marknadsräntorna vara det. Så även bolåneräntorna. Men eftersom vi har mer hushållslån än ute i Europa så borde effekterna bli likartade.

      Point Being…. pga valuta och skuldberg så lär inte Ingves höja med mer än Draghi….. givet inflationen alltså. Man måste se det här realt.

      Därför är mitt base case att höjer FED till 1,5%…. så höjer Ingves till 0,5%.

      Höjer Ingves till 0,5% så är det inte omöjligt att rörliga bolåneräntor stiger till ca 2,5%. Inlåningsräntorna borde ligga kvar på 0%.

      • RA skriver:

        Tack för bra inspel! Sorry att jag postade snarlika kommentarer. Den första jag skrev i går kom inte upp så jag trodde något blivit fel – därför postade typ samma i dag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s