Alla vet hur räntekänsligt Sverige är jämfört med många andra länder.
Ca 70% av hushållen äger sin bostad (högt ur ett Internationellt perspektiv)
8% är obelånade, så 62% äger sin bostad och har lån. (Ca 30% bor på annat sätt, primärt som hyresgäster)
Hushållen har 3,600mdr i skulder (ca 2,800 är bostadsskulder, billån är näst största kategori), vilket är 80% av BNP. (Det är högt ur ett internationellt perspektiv)(Tur vi har så låg statskuld!)
60% av bostadsskulderna ligger på rörliga lån (också högt ur ett internationellt perspektiv)
Detta är old news
Trogna läsare av bloggen vet att jag tror Ingves har som avsikt att höja styrräntan med 100 punkter efter QE är avslutad i år. Givet att Draghi gör det och ekonomin inte vänt ner på ett obehagligt sätt. Därefter lär han pausa och fokusera på att fasa ut QE från sin balansräkning. Jag fick frågan hur den här ”lilla” policyändring får för effekter. Låt mig göra ett försök, notera att det är grova tal och guesstimeringar. Jag reserverar mig också för att vissa siffror inte är helt uppdaterade och kan vara fel. Har jag tänkt fel får ni gärna hojta till!
Ingves höjer med 100 punkter, BOOM och ökar räntekostnaderna för hushållen med ca 36mdr kr. Pengarna går in i bankerna och fortsätter ut till ”spararna” som lånat in pengarna. 18mdr går till utlandet. 18mdr stannar kvar. Men eftersom hushållens finansiella portföljer består av minst 3800mdr så är det en ökning med ca 0,5%. Det gör nästan ingen skillnad. Pengarna återinvesteras och får marginell effekt på vår tillväxt. (http://www.privataaffarer.se/borsguiden/fonder/rekordhogt-fondsparande-i-april-913488)
Räntekostnaderna på 36mdr innebär att hushållen får lika mycket mindre i Disponibelinkomst efter räntor. Trist!
Det är 3,600kr per Svensk. Eller ca 7,200kr per Svensk i åldern 19-65 år i ökade kostnader. Eftersom ca 60-70% av svenskarna har lån så innebär det ca 12,000kr mindre per belånat hushåll i snitt. Det är 1,000kr mindre i månaden för varje belånad svensk.
Eftersom snittsvensken tjänar ca 31,000kr brutto, och 24,000kr netto…. Så är 1,000kr av 24,000kr en 4% ig minskning av den disponibla inkomsten.
De har 4% MINDRE att konsumera för varje månad. Hushållen konsumerar inte bara utan även amorterar och investerar. Men vi kan bortse från det här.
Hur mycket en 4%ig nedgång av disp inkomster skulle slå mot svensk ekonomi är svårt att säga. Konsumtionen står för 47% av BNP. Min gissning är minst 1%
Givet att Sverige växer någonstans mellan 2-3%…. så rent teoretiskt kan tillväxten falla ner mot 1-2%. Huuuu…. Knappast förenligt med högkonja ellerhur?
Nettoexport, Företagens investeringsvilja och statens budgetunderskott driver också tillväxt. Vad ECB gör och kronan tar vägen spelar också in! Men man måste göra en sån här bedömning utifrån ALLT ANNAT LIKA….. det är också svagheten.
Så kontentan är: Höjer Ingves med 100 punkter och fasar ut sin balansräkning (genom att inte rulla över statspapper som förfaller) så borde det få effekten av att tillväxten letar sig ner mot 1-2%.
Jobbskapande, lönebildning och allmänt resursutnyttjande vid den nivån behöver man inte vara Einstein för att räkna ut vad det blir.
Således är jag rätt säker på att höjer Ingves med 100 punkter, som mest 150, så kommer det gott och väl räcka. Det blir inte mer.
Jag undersökte även vad en 100 punkters höjning av 5yrs bostadsobligationen (jag antog helt enkelt att höjningen sprider sig på alla ränteslag, ungefär som den gjort när RB har sänkt) skulle få för effekt på lånelöftenas storlek. Det skulle innebära att bankerna, om de väljer att inte förändra sina kalkyler, allt annat lika kommer låna ut 15% mindre. Således kommer låntagarna ha 15% mindre pengar på fickan vid en budgivning. Således borde bostadspriserna allt annat lika falla med 15% om räntan stiger med 100 punkter. Tittar man hur priserna förändrats senaste åren i förhållande till ränteförändringarna så är inte det helt orimligt faktiskt. Utbud/Efterfrågan spelar också in men det är underordnade faktorer.
Ni kan ju fundera på vad en 15% sättning i bostadsmarknaden innebär för consumer confidence där ute!!! Huuuu
Så pass räntekänsligt är vårt avlånga land!!!! Det kan ju hökarna där ute fundera på!
Jag säger som Ingves….. Sverige går bra mycket TACK VARE låga räntor. Inte TROTS långa räntor. Sunt bondförnuft och enkelt matte bevisar detta!
Såg ni de svenska inflationssiffrorna förresten?
Inflationen ex energi och ränteeffekter, CPIF ex energi kom in på 1,5% mot Riksbankens prognos 1,3% och fg 1,0%. Anledningen beror på SVAG krona. Effekten kommer tyna bort. Riksbanken säger att inflationen kommer skvalpa strax under 2% resten av året. Jag och många andra gör samma bedömning.
Egentligen skulle man kunna säga att den typen av inflation, i kombination med tillväxt, jobbskapande (dock inte löner), hade kunnat ligga till grund för att expansiv penningpolitik inte är lämplig. Utan snarare Balanserad PP skulle kunna vara att föredra. Lite som FED resonerar.
Men eftersom vi rätt enkelt kan konstatera att det just är den låga räntan som gör att vi befinner oss där vi är, så innebär en mer balanserad penningpolitik, att nästa analys kommer vara att vi behöver sänka igen. Därför ska man inte höja nu. VI vet också att en höjning skulle stärka kronan, då ECB fortfarande kör Expansiv PP, på ett sätt som skulle slå mot vår export. Därmed skulle tillväxten bli ännu sämre… och jobbskapande och löner.
Så Ingves, jag fattar att du vilar på hanen och hoppas att Svensk ekonomi är tillräckligt stark nästa år så att du kan göra din första höjning då. Givet att Draghi är med på banan.
Den som lever får se!
Kortsikt's Blog 
Men om om vi inte kan komma ur detta på något sätt och istället kan förvänta oss extremt låga räntor över en oöverskådlig framtid så måste ju detta få enorma konsekvenser?
Jag tänker framförallt på att framtida åtaganden inte kan diskonteras särskilt mycket alls och därmed riskerar att bli enorma?
Kommer vi få en pensionskris när pensioner ska börja betalas ut?
Vad är en rimlig förväntan på avkastning för en diversiferad tillgångsportfölj över låt säga 10 år?
Jag har också funderat på det, och jag blir faktiskt inte riktigt klok på det.
Jag förstår inte hur vi ska kunna samla på oss tillräckligt med pension faktiskt. Åtminstone inte om man vill leva samma liv som gammal som idag.
Om tillväxten inte kan bli hög för att ”skuldbromsen” kickar in (dvs hög tillväxt leder till hög inflation som leder till höga räntor som pga skulder tvärnitar ekonomin) så kan inte heller räntor bli det. Därför kommer ränteportföljer ha en låg förräntning. Men även aktier. Vinster kan över tid inte växa snabbare än bolagens försäljning. Aggregerad försäljning kan inte växa snabbare än nominell tillväxt i ekonomin. Lite teoretiskt men du fattar?
så jag vet inte…. större avsättningar av dagens konsumtion (dvs vår lön idag) för att ha mer på ålderns höst (framtida konsumtion) är den enda lösningen som jag ser det.
Men jag är ingen expert på detta område. Någon kanske har en förklaring/lösning?
Jag håller med dig GaStan!
Jag tror att ”lösningen” är precis som du säger att lägga undan större del kapital nu (avstå konsumtion nu). Dock endast ett beteende vi ser hos de som kan och även har insikt. Tror tyvärr vi är på väg mot ett ännu mer polariserat samhälle.
Snittinkomsten är nog inte 31 tkr för dem med bolån. Efter korr blir kalkylen lite annorlunda. Eller hur? 😊
Ärligt talat tror jag inte den blir så annorlunda.
De med höga inkomster och stora inkomster tar i regel inga eller väldigt små lån. De är många som tjänar mellan 25-40′ i månaden, främst unga, som är låntagare.
Men som jag skrev, teoretiskt borde det få en negativt inverkan på tillväxten om över 2,5% men min gissning att den blir troligtvis 1,5%.
Det var väldigt många konstiga siffror i det här inlägget som inte riktigt stämmer med verkligheten, men ok, jag fattar vad du är ute efter.
Dock kändes detta lite för märkligt för att inte kommentera:
”De med höga inkomster och stora inkomster tar i regel inga eller väldigt små lån”
Exakt vad menar du med det?
Anser du därmed att din kompis med 6 miljoner i lån och hög inkomst är ett undantag?
Det är ju precis tvärtom, högre inkomst ger generellt högre lån.
Sorry, skriver snabbare än jag tänker ibland. Jag menar de med stora förmögenheter behöver inte låna. Du har rätt, de med hög lön och liten el ingen förmögenhet lånar stort…
Så vid närmare tanke så ligger nog snittlönen högre för se belånade…
Vilka fler siffror är galna tänker du?
Var hämtar du dina siffror ifrån?
Själv använder jag SCB och jag känner inte riktigt igen mig i beskrivningen du ger.
Ta tex snittinkomst. Är den verkligen så hög som 31 tusen i Sverige?
Sen ett skatteavdrag på dryga 32% på det, låter även det högt.
Äger verkligen 70% av hushållen sin bostad? Även det känns något högt.
Har ”bara” 60% rörlig ränta? Dvs hela 40% idioter? 😉
14.3% är dessutom obelånade?
Hushållens skuld på 3600 är även den något hög, speciellt om du exkluderar krediter utanför bolånestocken.
Har sagt det förut och säger det igen, tack för en bra blogg, även fast jag säkert kan låter gnällig mellan varven 🙂
Jag har 26500 kr i lön och får 20500 kr efter skatt. Har man 31000kr får man ut cirka 24000kr…
Tack för input… jag räknar allltid med 30% som schablon. Fel av mig i detta fall!!!
Du är inte gnällig, du utmanar mina tankar och det gillar jag!
Medelönen i Sverige har jag läst att den ligger på ca 30,800kr… så jag avrundar lite. Ofta läser man om en lägre siffra, typ 28,000-29,000kr men det är medianlönen. Den beskriver förvisso verkligheten bättre.
Skattesats om 32% brukar jag använda för den är ett snitt av sett till alla löner…, men den stämmer uppenbarligen inte på 31,000kr.
Jag kanske uttryckte mig klumpigt, men ca 62% av hushållen äger sin bostad med lån, ca 8% äger den utan lån och ca 30% äger inte sin bostad, dvd primärt hyresgäster.
Jag pratar alltid om hushållens totala skuld. De ska väl betala ränta på den skulden också!
2,800 är bostadsskulder, 800 är övriga skulder där jag vill minnas billån står för ca 400mdr.
Ca 60% av bostadslånen är faktiskt till rörlig ränta. Hur det är med bil- och blancolån vet jag faktiskt inte
Jag kommer skriva om inlägget lite…. ibland går det lite för snabbt…
Medianinkomst Sverige är 21750.
Det låter lågt!
http://www.di.se/nyheter/lo-lonerna-okar-men-glappen-storre/
Medianinkomst för år 2015.
kan det verkligen skilja så mycket som ca 10,000kr mellan median och medelinkomst i Sverige. Det är ju horribelt!!!
Medianinkomst är inte samma sak som medianlön.
är det inte bättre att tala om netto och brutto lön?
Jo jag nämnde i ett tidigare svar att skuldkvoten är ca 180% på disponibel inkomst i hela riket. Det tyckte du var en helt ointressant siffra 🙂
Och det är den så klart om man bara tittar på den allena.
Dock är den värd att nämna bland alla andra parametrar.
Jag menade att jag tycker aggregerade siffror är ointressanta. För de säger inget.
Däremot hade jag velat veta hur många, dvs X% som ligger under 100%, X % ligger mellan 100-200%, och X% ligger över 200%. Samt hur de här har utvecklats över tid. Det aggregerade snittet är inte intressant!
180%? Är det alla lån mot alla inkomster, eller bara låntagarnas inkomster. Det är det senare som är intressant!
180% är på totalen precis som 3600 du angav är på totalen, så absolut ett trubbigt mått, har aldrig påstått nåt annat.
Som alltid, det finns vissa hushåll i riskzonen vid en eventuell ränteuppgång.
Klicka för att komma åt rap_ek_kom_nr5_161122_sve.pdf
180% är på 3,600. Men det är också samtliga inkomster, dvs även dem som inte äger sin bostad och är obelånade.
270% är Median skuldsättningen på 3,600mdr över de som sitter på skulden. 350% ligger Medel på.
Kan du hitta hur de definierar inkomst här för det gör inte jag.
Intressant påstående att svenska bostadspriser skall ned 15 % om Yngves höjer räntan med 1 %.
FED har redan höjt med 50 punkter och bostadspriserna går väl fortfarande uppåt där borta? FED avser att höja 75 punkter till i år. Ingen i USA förefaller särskilt oroad att det skall påverka deras bostadsmarknad. Är amerikanska hushåll mindre räntekänsliga än svenska?
Juni 2010 låg reporäntan i Sverige på 0,25 %, exakt 13 månader senare hade Yngves höjt räntan till 2 %. En höjning med 175 punkter på drygt ett år. Jag kan inte minnas att det påverkade bostadspriserna negativt.
Varför skall en höjning av reporäntan från -0,5 % till 0,5% leda till en prisnedgång på bostäder om 15 % när föregående höjning från 0,25 % till 2 % inte påverkade fastighetspriserna?
Eftersom lånekalkylerna automatiskt kommer att bevilja mindre lån, och det är storleken på lån som är helt avgörande för priserna.
Jag skulle vilja påstå att jag lyckades härleda hur bostadsskulderna blivit 4ggr så stora på 17 år. Lånelöftena beviljar nämligen 4ggr så stora lån under samma period.
Priserna följer lånelöftena.
Se förförra inlägget
Vad jag gjorde var att jag höjde bostadobligationen med 100 punkter och lånelöftet föll med 15%
”Jag skulle vilja påstå att jag lyckades härleda hur bostadsskulderna blivit 4ggr så stora på 17 år. Lånelöftena beviljar nämligen 4ggr så stora lån under samma period”
Ja och konstigt vore ju annars med tanke på den allmänna kreditexpansionen.
Tittar vi historiskt dubblas bostadspriserna ungefär vart 10-e år så egentligen inte konstigt att krediterna då är 4 ggr så stora på 20 år.
Men om bostadspriserna dubblas var 10e år, men inkomsterna gör det. Är det inte nåt ruttet i systemet då?
KPI, löner och det jag kallar för tillgångsinflation är tre skilda saker.
Fastigheter liksom aktier går under tillgångsinflation.
Man kan ju tycka vad man vill om att fastigheter dubblas vart tionde år och aktier historiskt ännu mer i värde. Bara ett kallt konstaterande från min sida.
men om man utgår från att de alltid kommer att dubblas vart 10e år så är det 7% snittökning om året. Eftersom inte inkomsterna växer lika snabbt så kommer skuldkvoterna att trenda uppåt, och då är det bara en tidsfråga innan vi får en fastighetskrasch eftersom till slut kommer vi ha en ränteuppgång som låntagare inte klarar av.
Det är korrekt.
Sen börjar vi om igen.
Just nu är det lite ”överköpt” på bostadsmarknaden.
Visar det sig dock att dagens räntor består kommer priserna fortsätt upp.
okej,
Jag hävdar att bostadspriserna kommer följa storleken på lånelöften, som är en funktion av inkomst, kalkylränta och KALP nivå…. på senaretid även justerat för eventuellt amorteringskrav och belåningsgrad (85%)
Tror att du har gjort fel när det kommer till antagande om minskade lånelöften. När jag fick mitt så räknade banken med en ”historisksnitt ränta” och ett visst tillägg för att räkna ut vilken ränta jag måste klara. Och det baserade sig sedan mitt lånelöfte på.
Även om räntan går upp med 1-2% så kommer det inte ha någon direkt påverkan på en historisk snitt ränta och banken kommer därmed att ge i princip samma lånelöfte som innan.
Jag önskar du har rätt!!
Men risken är stor att den inte fungerar så i praktiken. Beviset är hävdar jag:
Titta på prisutvecklingen historiskt, den har varit korrelerad med storleken på lånelöftena. 90% av förändringen av lånelöftena är hänförligt till kalkylräntan. Kalkylräntan förändras 1-1 med bostadsobligationen….
Så jag köper inte rikitigt att lånelöftena inte kommer reagera på ränteförändringar…
Givet att bostadsobligationen rör sig med övriga räntor, vilket jag tror den kommer att göra även framöver.
Nu pratar jag om bankerna och utlåning totalt. Det finns såklart vissa banker som kanske är mer känsliga än andra. De bestämmer ju fortfarande över kalkylen och lånelöftena själva!
Sen kan det vara så att historisk snitt ränta i själva verket är ett glidande medelvärde av bostadsobligationen, Säg 12 månaders. Då slår förändringarna igenom saktare, men ett medelvärde är ändå ett medelvärde. Etablera sig räntan högre och ligger kvar där så kommer även medelvärdet att hitta dit förr eller senare!