Svensson mfl sågar nytt amorteringskrav

I våras meddelade Fi, Finansinspektionen, att man vill utvidga amorteringskravet på bolån. Hushåll som tar större lån än 4,5X hushållets Bruttoinkomst ska tvingas amortera 1% på lånet per år. Man kan säga att det är ett mjukt skuldkvotstak. Mjukt i bemärkelsen att det inte är ett tak, utan att man de facto kan låna mer än 4,5X sin bruttoinkomst. Men det kostar i amortering, vilket förhoppningsvis tvingar vissa låntagarna att ta lite mindre lån i slutändan. Alternativt amortera ner dem lite fortare till sundare nivåer.

https://kortsikt.com/2017/05/30/fi-vill-infora-mjukt-skuldkvotstak/

Jag är ingen stor supporter av amorteringskrav. Däremot är jag en stor supporter av skuldkvotstak som många vet. Det är bättre att ta RÄTT storlek på lånet, och sen slippa amortera. Än att ta ett för stort lån, och tvingas amortera. Amorteringskravet gör också att det rycks tusenlappar från hushållen varje månad. Tusenlappar som kan komma att behövas i händelse av en ränteuppgång. Det ökar alltså riskerna i systemet. Sen är det såklart upp till var och en om de faktiskt VILL amortera på sitt lån. Vilket egentligen handlar om frågan, vill du konsumera idag eller imorgon? (amortering är samma sak som sparande och det är inget annat än uppskjuten konsumtion, med den skillnaden att om du konsumerar för lånade pengar idag så kostar det ränta. Om du sparar och förräntar dina pengar kan du troligtvis konsumera mer i framtiden än vad du kan idag allt annat lika.)

Hursomhelst så har förslaget gått ut på remiss och naturligtvis är det många som tycker det är ett dåligt förslag.

http://www.di.se/nyheter/professorer-underkanner-skarpt-amorteringskrav/

Bankföreningen tycker det är dåligt för det innebär att hushållen kommer låna mindre, vilket innebär lägre potentiell vinsttillväxt för dem. Vilket är deras prio nummer ett. Även Sveriges Byggindustrier och Mäklarsamfundet tycker samma sak, av samma skäl. Mindre vinst helt enkelt. Detta är branscher som allt annat lika tjänar mer pengar ju större lån vi tar. Man kan tycka att detta är unket. Dvs de borde svara ur ett ekonomiska samhällsperspektiv. Men samtidigt är det ju inte ett byggbolags uppgift. Det är att bygga och tjäna pengar, vilket de gör nu när priserna är tillräckligt höga, vilket alltså är kopplat till att hushållen får tillräckligt maffiga lån (som de använder när de köper sin nybyggda bostad).

Men nu går alltså även Lars E O Svensson, John Hassler och Peter Englund ut och sågar förslaget. De säger att:

1, Det är inte alls säkert att Sveriges ekonomi tar skada om hushållens räntekostnader stiger. Att Finansinspektionen saknar bevis för detta. Därför behöver man inte heller införa åtgärder som begränsar lånens storlek.

Men vänta lite. Hushållen har 3,000mdr i bostadsskulder, 500 mdr i BRF skulder som de är ansvariga för och 800 mdr i övriga skulder. Det summerar till 4,300mdr i skulder. En ökning med 1% är 43 miljarder i ökade räntekostnader. Men 43 miljarder hamnar inte bankernas kasskista utan går vidare till dem som finansierat bankerna. Väldigt mycket bostadsobligationer. Men där äger utlandet en stor del, så de pengarna försvinner ut ur landet. Svenska aktörer som sitter på bostadsobligatiner är ofta försäkringsbolag- och pensionsbolag. De pengarna tenderar till att återinvesteras. Väldigt lite går ut i ekonomin.

Men man kan också ifrågasätta varför räntan stiger. Jo för att inflationen stiger. Varför stiger den, jo för att lönerna stiger. Summan nettolöner (dvs lön efter skatt) som betalas ut i Sverige ligger högt räknat på 1,500 miljarder. Om lönerna skulle stiga i en takt som exakt kompenserar för ökade räntekostnader så måste de stiga med 2,9% (1543/1500). Men det gör de nästan ju tänker någon!!! Problemet är att då kompenserar det inte alls för inflationen i vår ekonomi. Dvs då kan vi inte handla mer än vi gjorde förra året, och då slår det mot ekonomin. Idag ligger lönetakten på ca 2,7%. Det är detta som krävs för att köpkraften ska lyckas lyfta BNP med ca 3%. Om vi därutöver vill bli kompenserade för ökade räntekostnader med 1%. Då måste lönerna stiga med 2,7% + 2,9%= 5,6%. Detta för att bara kompensera för EN PROCENT ökade räntekostnader. Vid ytterligare EN procent stiger räntekostnaderna med 86 miljarder. Då krävs 2,7% + 5,7% = 8,4% löneökning. Detta för att svensk ekonomi inte ska påverkas. Rimligt? Nej inte särskilt!

2, Att en försvagad konjunktur snarare ger fallande räntor. Inte stigande.

Detta är något mina kritiker ofta lyfter fram. Räntorna lär ju inte fortsätta att stiga om ekonomin tvärbromsar! Sant. Men i praktiken så ser händelseförloppet annorlunda ut. Lehman hösten 2008 innebär att centralbanker nollade styrräntorna. Trots detta hade vi recession under 2009. Det funkar nämligen så att det är stigande räntor och räntekostnader som får konjunkturen att välta över och gå in i recession med kraftigt stigande arbetslöshet och fallande tillgångspriser. I det läget sänker centralbanker räntan vilket mycket riktigt sänker räntekostnaderna. Men efter business och consumer confidence är så nedtryckt så konsumerar man inte. Man sparar och är försiktig. Har vi dessutom en fastighetskris så förvärrar den recessionen och förlänger den. Trots noll räntor. I USA bottnade huspriserna ur 2009. Men det skulle dröja ända till 2015 innan priserna var tillbaks på 2007 års nivå. Nollräntan gör att man kan ta sig ur recessionen, INTE UNDVIKA DEN.

3, Att högt belånade hushåll faktiskt ger Riksbanken ett starkt verktyg att reglera ekonomin.

Sant, ju mer lån hushållen har, desto mer har Riksbanken greppet mellan benen på hushållens väl och ve. Men ur det resonemanget så är desto mer lån bättre. Så är det naturligtvis inte. I förlängningen skulle det bakbinda Riksbankens penningpolitik, om 25 punkters höjning eller sänkning hjälper eller stjälper hela vår ekonomi. De skriver att skuldsättningen ger Riksbanken ett verktyg att styra landet ur en recession. Det är i så fall lika mycket ett verktyg att styra landet in i recession. Vi ska ha rätt nivå på skulden vs inkomsterna. Inte aggregerat. Utan för varje enskilt hushåll. Det är bara så vi kan undvika en fastighetskrasch, som i sin tur leder till finanskris, som i sin tur leder till recession. Recessioner kommer och går. Det kan vi inte göra så mycket åt. Men det är jävligt mycket trevligare att bara ha recession, än att ha recession i kombination med fastighets- och finanskris.

Inför skarpt Skuldkvotstak NU!

 

 

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Svensson mfl sågar nytt amorteringskrav

  1. Jan Sjöborg skriver:

    Hej,
    om nu den svenska befolkningen är satt i skuld upp över taknocken och ”skuldmätt”, dvs det finns inte särskilt stort utrymme kvar för befolkningen att skuldsätta sig mer…vad händer då med ekonomin i Sverige om samhällskostnaderna börjar skena? Kostnader för polis, militär, vård, rättsväsende, integration, social utslagning, segregation…ja, listan kan göras väldigt lång, allt kommer att påverka skattetrycket i landet.

    Vid vilken ”nivå” av ökade samhällskostnader blir den svenska staten så skuldsatt att landets ekonomi går i kvav?

    Tänk ett scenario där vi inte längre har extremt låga räntor, där bomarknaden faller (ej nödvändigtvis kraschar), där samhällskostnaderna drar iväg – samtidigt som hushållen är pressade av lägre bopriser/högre skuldkvot, ökat skattetryck, lägre pensioner och avsevärd lägre konsumtionskraft…hur ser det slutspelet ut där landet om 20-30 år riskerar att vara ”bankrutt” – där både hushåll och stat är max skuldsatta…?

    Dvs – I vilken utsträckning löper Sverige risk att på 50 år gå från ett rikt land med välstånd till ett ”fattigt” land som dukar under av skuldbördan?

    Det är i alla fall en fundering som höll mig vaken härom natten…;)

    Kan du inte göra något intressant på den dystopin..;)?

  2. Array skriver:

    Du har återigen skrivit ett inlägg som här hemma på någon av de främsta debattsidorna!

  3. MrGekko skriver:

    Väldigt bra inlägg, din röst behövs i debatten!

    Punkt 1.
    Men misstolkar du inte vad Svensson et al. skrivit i remissen (eller så gör jag det). Svaret motsäger det FI skrivit, att räntan skulle höjas till följd av lågkonjunktur, och dom argumenterar att den inte kommer göra det. Du belyser på ett bra sätt vad som händer när räntan höjs. Deras argument är att det inte kommer att hända i lågkonjunktur. Eller missar jag något nu?

    Punkt 2.
    Du skriver att man inte konsumerar vid en kris. Men var det inte just det som Svensson et al. påpekade att FI inte hade argument för. Jag håller med om att det borde vara precis just så, men i remissen har inte sambandet styrkts.

    Punkt 3.
    Hur ser du på risken att andra lån (blanco) fortsätter att öka i ”skrämmande” takt trots ett skuldkvotstak?

    Det vore optimalt om alla banker beviljade lån utifrån ett totalt skuldkvotstak, men det är lån på bostaden här, bilen där, båten där, studelån osv, just det, ska inte glömma kreditkorten… Svenskar ska tydligen ha en bra historik för betalningar, får se hur länge det håller i sig….

    • GaStan skriver:

      P1,

      Jag blir osäker. De menar att vid svag konjunktur så sänks räntan, och då kommer högt belånade bidra till att stötta konjunkturen (då de får låga räntekostnader, och kan lägga mer på konsumtion). Samtidigt kan man fråga sig varför vi får en svag konjunktur in the first Place? Enligt mig är det för att räntorna stiger, och högbelånade drar ner på konsumtionen. Är det svar på din fråga?

      P2.

      Det är möjligt att FI inte visat på fakta som styrker detta. Men jag kan meddela att det finns gott om bevis World wide på att en svag konjunktur – gör att confidenceindiaktorerna sjunker – vilket gör att sparkvoterna stiger. Dvs en sak är om du får dra ner på konsumtionen om inkomsterna tryter. Fine!!! Men 100% blir inte arbetslösa. Oftast har 80% av alla arbetsföra ett jobb att gå till, med en inkomst att inkassera. MEN, skillnaden mot vid goda tider är att man sparar mer av sin inkomst pga confidence är depressed.

      P3. Inte särskilt rädd.

      Den typen av lån ligger på 300mdr högt räknat. Bostadsskulderna ligger på 3,500mdr ink BRF skulderna.

      För det andra är typen av kund som typ ALLA verkar helt missa betydelsen av. Jag ser det precis tvärtom!

      Exempel 1, kunden alla är rädd för men som jag gillar.

      Janne 25 år bor i hyresrätt och tjänar 26,000 Brutto i månaden. Under sommaren vill han ha lite extra roligt så han lånar 10,000kr blanco. Sen kommer julen och han har inte lagt undan till julklappar och sånt, så han lånar 10,000kr till. Totalt 20,000kr. Han betalar 10% ränta och amorterar ner det på 36 månader. Det är 167kr i månaden i ränta och 555kr i amortering

      a, drar räntorna är inte han särskilt räntekänslig
      b, förlorar han jobbet och får A-kassa kan han fortfarande betala kostnaderna. Om han skiter i det blir han prickad i UC och får inte ett lån igen. TYP
      c, att lånen saknar säkerhet spelar väldigt liten roll. Säkerheten är hans kassaflöden. Lön el A-kassa spelar ingen roll.

      Ex 2. Kunden alla gillar, men som jag ogillar.

      Kalle 38 år är Management konsult och bor på Östermalm i Sthlm. Han tjänar 120,000 brutto i månaden, dvs 1,440,000kr om året. Han har fått låna 10mkr (ca 7X Skuldkvot) när han köpte sin lägenhet för 14 mkr. Han hade 4mkr i EK som han skrapat ihop under sin bostadskarriär. ca 70% belåningsgrad gillar banken, plus att han ett sånt fint jobb. Handelsbanken står för lånet.
      Idag betalar han 1,5% ränta på lånet. dvs 150,000kr om året, dvs 12,500kr i månaden. Före ränteavdrag. Han har ut ca 60,000kr så det är lugnt. Han anses vara en riktigt ”prime” kund.

      Men så stiger räntorna till 5%, vilket gör att lågkonjan slår över oss i ett nafs. Hans räntekostnader stiger till 41,600kr i månaden. Nu blir det tajt. Då mister han jobbet, och får A-kassa. Lägenheten har gått från 14mkr i värde till 7mkr.

      Det är nu både Kalle och Handelsbanken får problem.

      Visserligen kommer Riksbanken att nolla räntorna som lär sjunka tillbaks. Men pga en fastighetskrasch så stiger spreadarna på bostadsobligationer, så bostadsräntorna sjunker inte lika mycket. Kalle får inte jobb på 5 minuter. Skadan är redan skedd då bankerna kallat lånet, och Kalle tvingades sälja huset. Vilket tvingade banken att ta en reaförlust på 3 mkr (10-7) och nu har bankerna fullt sjå med att försöka biffa upp sitt EK som är wiped out.

      Riksbanken har sänkt till NOLL, JA. Men skadan är redan skedd, och vi har en finans- och fastighetskris över oss!

      Det är inte de små Blancolånen som kommer riva ner det här….

      Men när vi ändå talar Skuldkvotstak, som jag förordrar, så ska ALLA skulder in i beräkningen. Inte bara skulden på bostaden.

      Det här med att bankerna ska vara tryggare för att de har säkerheter är en villfarelse. Fråga alla banker som får problem med sina låntagare, om de tycker att allt är frid och fröjd när det finns en säkerhet. Det är det inte. När problemen dyker upp, så är det även rätt stökigt kring själva säkerhetens värde och möjlighet att exekvera dess värde. Säkerheter är överskattat. Låntagarnas betalningsförmåga i tuffa tider är underskattat. Trots säkerheter, så borde prio ett alltid vara att låna ut till dem som kan betala räntekostnaden… varje månad. I alla tider! För detta krävs rätt storlek på lånet relativt inkomsten. Inget annat!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s