När det är helgledigt i USA och relativt lugnt på marknaderna får man passa på att skriva om annat!

Jag skrev om FAANG aktierna i somras. Mitt i all optimism. Ändå kul att se tillbaks.

https://kortsikt.com/2018/07/24/skarpsynt-om-den-amerikanska-lonebildningen/

Jag kan inte ta åt mig någon ära av att förutspå hur det skulle gå. Men ett par tänkvärda saker fick jag ändå till kan jag tycka.

” jag tror aptiten på de här aktierna inte handlar om värdering, det handlar om att kan de uppvisa top line tillväxt, så är story´n intakt. Annars inte!”

Dvs om man utgick från värdering så har man hunnit sälja många gånger under årens lopp. Oftast helt felaktigt. Så fort marknaden började bli rädd för framtida tillväxt, vilket nuvarande korrektion i grunden handlar om, så gick allt åt fanders. Av samma anledning kommer de här aktierna att ralla ordentligt om förtroendet för tillväxt hittar tillbaks igen.

” My take, är att vi kan få en ny eufori, som bygger på det disruptiva temat, men som sen leder till krasch, men där vi i efterhand kan konstatera att det disruptiva temat varit världsomställande.”

Dvs de här aktierna kommer sannolikt att både ralla, vilket de gjort, och bygga bubbla för att sen krascha. Där facit för de allra flesta investerare till slut kommer vara rätt mediokert, fast där vi i efterhand kan konstatera att de här bolagen har haft en fundamental inverkan på hur vi lever idag och i framtiden. Lite IT-bubblan kring 00-talet.

—————————

Mitt i all turbulens bör man fråga sig hur förvaltarna klarar sig?

Många förvaltare har svårt att slå index i uppgång. Många gånger förklarar de sig med att de är värderingsfokuserade och väljer kvalitetsbolag. Något som sällan betalar sig i hausse då dyra aktier tenderar att bli dyrare, och kvalitet är samma sak som skydd och det behövs knappast när alla stjärnor står rätt. Fine! Detta vet vi!!! Därför tycker jag det är så intressant att se hur förvaltarna hanterar baissigare perioder, som ex senaste 1, 3 och 6 månaderna. Jag gick in och valde den breda kategorin ”Sverigefonder” i Morningstar. Det finns 134 stycken om man rensar bort de fonderna som har mer än en tillgångsklass.

Jag ställde som krav att man måste varit motståndskraftig (typ beta 0,7) i nedgången, gärna både ur 1m/3m/6m, MEN att man ändå skapat avkastning YtD, annars är det ju knappast nån poäng med skyddet. Fonder vars NAV inte är uppdaterat senaste veckan valdes bort. Det här är fonderna som levererat i nedgången, och outperformat YtD:

Affärsvärldens Fond

Movestic Sverige

Prior Nilsson Sverige Aktiv

Lannebo Sverige

C Worldwide Sverige

Aktiespararna Direktavkastning

Spiltan Aktiefond Stabil

Lannebo Utdelningsfond

Jag gillar särskilt PriorNilsson, Lannebo och Spiltan. Det betyder inte att jag ogillar de övriga.

En god vän sa till mig. ”Vadå! Tycker du Lannebo Sverige har gjort ett bra jobb som är ner 6,9% senaste 3 månaderna medan snittfonden är ner 10,7% samtidigt som de är upp 2,6% på året mot snittfondens -2,4%. Det är ju för fan felräkningspengar!!!!”

Ja det kan tyckas vara lite, men det är det inte. Många förstår inte riktigt matten bakom aktivt förvaltade fonder. Men det gör jag 😉

Regler för fonder säger normalt sätt att ett enskilt innehav inte får väga mer än 10% och de som väger mer än 5% får tillsammans inte väga mer än 40%. Detta för att inte skapa för stora koncentrationsrisker.

Exempel.

Låt oss därför illustrera en portfölj som är koncentrerad men inte bryter mot fondbestämmelserna.

En fond med 20 innehav på vardera 5%. En väldigt koncentrerad fond. Mer koncentrerad än de flesta.

Marknaden är upp under ett år 10%.

Förvaltaren är skicklig. 70% av innehaven (14st) slår index och stiger med 20%. 20% (4st)är inline med marknaden och 10% går sämre (2st), typ 0% avkastning. En god prestation utan tvekan.

Avkastningen blir 16%. 6% överavkastning. Korrigera för avgifter, handelsspreadar, att man inte kan ligga 0% kassa som index osv och överavkastningen sjunker till 4%. Det blir inte mer trots att en förvaltare gör nästan allt rätt. Dessutom med en rätt koncentrerad portfölj.

Rent matematiskt går hälften av alla aktiva förvaltare sämre än index, hälften går bättre. Lätt till avgifter och du hamnar på 70/30. Dvs 30% av förvaltarna har en matematisk chans att slå index. 20% kommer slå index med mellan 0-2%, och ynka 10% med mer än 2%. Detta över tid. Bättre utfall än så går inte att förvänta sig rent matematiskt. Jag undrar hur många som inser detta?

Detta kanske låter deprimerande. 10% av de bästa aktiva fonderna slår index med strax över 2%. Det låter lite och många börjar tänka indexfonder.

Men är det så lite?

I ett 30-årigt pensionssparande så kommer din aktieportfölj att växa med de underliggande bolagens vinsttillväxt under den här tiden. Historiskt har det legat på 9% om året för svenska börsen.

Om man placerar en 1mkr idag och tar ut den om 30 år vid pension, och historien är en vettig guide för framtiden, så kommer den miljonen växa till ca 13mkr. (9% årlig avkastning). Om du istället hade legat hos en förvaltare som ger 2% årlig meravkastning, dvs 11% om året så blir den här miljonen istället 23mkr. Rätt stor skillnad eller hur.

Det här ”felräknings” procenten spelar roll. Även avgiften på samma sätt.

Problemet är att veta vilken den här förvaltaren är!

Många tror inte det går att veta, därför landar de gärna i Indexfonder och andra passiva produkter. Är detta lösningen? Ja jämfört med en dålig och dyr aktiv fond är det så. Men det är inte lösningen. Problemet med index är bla att du favoriserar Stora bolag framför små och dyra framför billiga. Det finns inget som säger att det är smart över tid. Tvärtom faktiskt. Så index är inte heller lösningen…. heller. Tyvärr.

Men tillbaks till listan av duktiga förvaltare, eller ska jag säga smarta förvaltningsstrategier, som sköts om av duktiga förvaltare. För många herrans år sedan träffade jag Schroders. De sa, vi kommer aldrig slå index under uppgång, men det tar vi igen under nedgång, trots att uppgångarna är så långa och stora. Förklaringen handlar om fyra saker menade dem.

1, Något som halveras i värde, måste sen dubblas för att återställa värdet. Förluster är värre än vinster.

2, En strategi som syftar till att slå index i uppgång, tar på sig oproportionerligt stor risk. Dvs om du ska ha beta 1,1 i uppgång så kommer du troligtvis har beta 1,1+ i nedgång

3, strategier som landar i beta 0,9 i uppgång har oftast lägre beta än 0,9 i nedgång

4, bäst hade varit att ligga i beta 1,1+ när det går upp, och beta 0,8 när det går ner…. men det är omöjligt att tajma detta över tid.

Överavkastningen som skapas i nedgång, som man sedan har med sig när det vänder upp gör att man outperformar över tid. PROBLEMET ÄR NI, sa de till oss i publiken. Ni har oftast inte tålamodet. Ni har också problem med att inte tillhöra vinnarna under uppgångsfaserna som oftast är mycket långa. Media är också duktiga på visa listor över vilka som slår index och inte gör det under ett enskilt år. Branschen  delar gärna ut priser till dem som slår index ett enskilt år. När det är superbaisse och marknaden kraschar, är det ingen som orkar diskutera fonder. Även dem som bara är ner 35% när börsen halverats.

Men matten är enkel.

Säg att marknaden är upp +20% i fyra år, och sen halveras. En hundralapp är över denna 5-års period har vuxit till sig till 104kr!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Power of losses säger jag bara!

Säg att du hittar en skicklig kille som ger dig 30% om året, och sen halveras portföljen. Då har du 143kr.

Säg att du hittar en kille som säger att i nedgångar så kör jag beta 0,7. Så vid en nedgång på 50% så gör han -35%. Vet ni hur mycket han måste stiga för att gå som index över hela perioden? Cirka 13% om året (cirka beta 0,65 i uppgång). Vet ni hur mycket han måste gå för att slå ”vinnarkillen”? Jo 22% om året. Typ som index.

Sensmoralen är Power of losses. Vad är lättast, att hitta en kille som går som index i uppgång med skyddar pengarna vid nedgång. Eller nån som slår index kraftigt i uppgång år efter år. Som dessutom bara faller inline med marknaden när björnmarknaden kommer! Ja ni fattar!

Men jag vet också hur ni tänker. Ni tänker att ni vill ha 30% så länge som marknaden är gynnsam, för att sen hoppa av när den inte är det. Okej, ni tänker att ni inte hoppar av på toppen, eller köper på botten igen… men ni står utanför en stor del av nedgången…. och det räcker. Till alla er säger jag bara. Det går!!! Men det är inte enkelt, och de flesta misslyckas!

För er som har ett mer sansat självförtroende och/eller inte är så aktiva, men fortfarande långsiktiga. Ni bör ta er en funderare!

Have a nice one!

ps. Fick den här skicka till mig. Ingves ska tydligen sagt att man ska inte överskatta lönernas betydelse för inflation?

https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/overdriv-inte-lonernas-betydelse-for-inflationen-6938422?source=carma&utm_custom%5Bcm%5D=302789963,33270&=

Han menar på att nu är inflationen kring målet trots svag lönebildning. Men hallå!! Vad har du nu rökt? Lönerna taktar på 2,5%. Kärninflationen på 1,5%. Som det ska vara? Att headline KPI ligger över 2% förklaras av energipriserna. Är energi bara flat framöver så faller de som baseffekt ur datan, och vips trillar även headline ner till 1,5%. Jag undrar, hur kan lönerna inte vara inflationsbärare? Eller omvänt, förklara hur vi uthålligt ska kunna ha 2% kärninflationstakt, samtidigt som vi skulle ha löner på 2%? Eller kanske 1% inflation med 3% löner. Den matten får jag inte ihop? Någon där ute?

ds