OMX, DAX och STOXX bröt upp i förra veckan och gav tekniska köpsignaler. Inga gap har de bakom sig heller. Man skulle ju nästan kunna bli lite bullig här om det inte vore för att CNY fortfarande inte försvagats ett uns, vilket är marknadens sätt att säga att handelskonflikten inte tagit ett enda steg i rätt riktning. SPX har ännu inte brutit ur sitt konsolideringsintervall samt att vi har ett gap på 2,890. Jag vågar ännu inte bli tekniskt positiv, utan tror på en set back inom kort. Där och då ska det bli intressant att se hur köparna beter sig.
———————
Lite data uppsummering
Från Kina har det kommit Mfg PMI data. NBS, den stora officiella, kom in på 49,5 mot väntat 49,7 och fg 49,7. Caixin kom in på 50,4 mot väntat 49,8 och fg 49,9. På marginalen positivt. Men på det stora hela pekar på en stabilisering.
Från Europa kom Mfg PMI in på 47,0 mot flash 47,0 och fg 46,5. Från Tyskland kom den in på 43,5 mot flash 43,6 och fg 43,2. Samma analys som vid Flash datan, dvs stabilisering.
Så det är inte recession, men det är inte knappast högkonja heller. Världshandeln måste få luft under vingarna innan det blir riktigt bra igen. Tjänste och Service näringen har hittills gjort att Asien och Europa inte druttat ner i fördärvet. Tacka låga räntekostnader för det.
Chicago PMI kom in i förra veckan på 50,4 mot väntat 47,5 och fg 44,4. Muntert och lirar med Philly och Empire. Kommer ISM överraska imorgon? US PMI har pekat på andra håller. Observera att surpriseindex ligger på låga nivåer….
Core PCE kom in på 1,6 mot väntat 1,6 och fg 1,6. Snark. Lirar med löner (ECI) och 2% BNP tillväxt säger jag. NFP timlöner ligger högre. Inflationen är inget hinder för FED att agera. Åt något håll. Den är sekundär nu.
Amerikanska fastighetspriser, Case Shiller, kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,4 och fg 2,4. Rekordlågt säger nån? Titta på priserna i absoluta termer… de ligger på ATH. Bra för cons. confidence. De kommer ligga kvar där så länge som USA har 1, låga räntor och 2, inte är i recession.
Svenska löner kom in på 2,5% för årets första 6 månader. Enbart juni låg den på 2,6%. Steady as a rock. Verkar ju inte spela nån roll om Sverige växer med 3% eller 1,5%.m kronan är stark eller svag. Om resursutnyttjandet är högt eller lågt. Lönerna är där dem är. Lirar med 1,5-1,6% kärninflation. Lönerna varken hjälper eller stjälper Riksbanken. Någon överhettning är det inte i Sverige. Vare sig nu eller förra året. Inte lågkonja heller. Att lönerna skulle börja stiga finns inget som tyder på. Exportindustrin fajtas med ett svag Europa. Joppskapandet i Sverige har halkat ner från 100k+ jobb plus i månaden till c25k. Då är arbetstagarna inte lika kaxiga vid lönesamtalen.
I veckan fokuserar vi på ISM/PMI och US jobbdata.
—————————–
Riksbanken har möte på torsdag. Så här tror jag. Rent datamässigt, och strikt penningpolitiskt, så borde han stå kvar vid en höjning i december. Men givet allt stök i världen och andra centralbankers agerande så är chansen/risken stor att han skjuter den på framtiden. Att han kanske ändå inte gör det skulle kunna bero på den svaga kronan (som prisar in en svängning i politiken) som gör att det ”finns att ta av”. Dvs han skulle kunna gå på tvärs med Draghi. Om kronan stärks mot 10,50 är det inget problem. Dock är detta inte sannolikt.
——————————-
Att tänka utanför boxen är bra. Inte för att det alltid blir rätt. Det finns liksom ingen naturlag som säger att det måste bli rätt bara för att det är utanför boxen. Å andra sidan brukar inte nulägesanalys och konsensus bli så jäkla rätt heller. Mer för att det är nyttigt att vara dynamisk i sitt tänk.
Därför skulle jag vilja pensla ut en alternativ syn än den allmänt rådande
FED kommer att göra följande:
Sep19: sänker till 1,75%
Dec19: troligtvis avvaktar, kanske sänker
April20: konjan ser rätt bra ut, de rör inte räntan
Sommaren20: konjan är bra och de börjar guida för höjning
Sep20: de vill höja men gör det inte för att inte störa valet
Dec20:höjer till 2,0%. Lönerna har börjat röra på sig igen. Core pce väntas följs efter.
Våren 21: höjer till 2,25
Sommaren21: höjer till 2,50
Hösten 21:höjer till 2,75
Dec21:höjer till 3,0%. Detta räcker för att sätta krokben på konjan. Kanske blir det nån höjning till…
Konjan vänder ner under början av 2022. Recession under andra halvan 2022 och/eller 2023
Räntemarknaden har fel idag i sin tro. att soft patch och handelskonflikt kommer att leda till recession.
Yieldkurvan inverterar när räntekostnaderna som andel av inkomsterna blir för hög. Yieldkurvan har inverterat även denna gång men av fel skäl. Räntekostnaderna blev aldrig tillräckligt höga för att starta recession. Handelskriget är till stor del en förklaring varför konjan kom av sig och därmed sköt upp recessionen. Tvärtemot vad alla tror.
När marknaden inser att den haft fel kommer räntorna att stiga.
2-årigen kommer först att gå till c2% och ligga kvar där. Under andra halvan 2020 kommer den att fortsätta att stiga, och gör det till slutet av 2021 då den kommer stå i c3,25% el högre.
10-åringen är svårare att säga. Det finns en risk att den inte orkar hänga med lika mycket och därför fortsätter yieldkurvan att vara inverterad. Men den kommer att stiga i absoluta termer, men om det blir 2,50 eller 3,50+ går inte att säga. Troligtvis det förstnämnda.
Detta gör att man börjar misstro yieldkurvan som signal. Men det är fel då den återigen kommer flagga för recession helt korrekt.
Börsen toppar ur 6 mån innan recession. Säg i slutet av 2021 eller under våren 2022
Minst två år till av Buy the dip börs.
Uppsidan bestäms av vinstillväxt under 2020 och 2021. Säg 10+10% för enkelhets skull. Resten beror på multiplar vilket är knepigt att sia om.
Jag förstår att detta låter galet, men det är kanske därför det är så intressant. Tänk vad konsensus och den ”smarta nulägesanalysen” ofta har fel.
Ett passus… handelskonflikten kan inte fortsätta att hålla på som den gör och dra ner världshandeln. Då kan det paja ovan scenario. Men jag tror inte det blir så… men jag kan inte bevisa nåt!
Men visst, allt kan hända, jag kanske tänker helt annorlunda om ett halvår.
Time will tell…
Ha en bra vecka!
Kortsikt's Blog 
Sjukt intressanta inlägg från dig det senaste.
Jag blir inte förvånad om dina tankar visar vara helt spot on.
På aktiemarknaden får man ju iaf signaler om att något inte riktigt stämmer i rådande ”nulägesanalyser”.
TACK,
sjukt bra iaktagelse… men jag skulle säga fifty fifty. Skulle marknaden litat på min outside the box så skulle OMX stå i 1950/2,000 nu. Å andra sidan skulle marknaden tro på konsensus analyserna där ute så skulle den vara nere på dec18 lows…. istället är vi mitt i mellan!
Hitta din blog genom Börssnack, intresannt avsnitt, bra åsikter,
Gillar ditt sätt att tänka och din syn på marknaden.
Har en liknande syn på framtiden. Trump måste ha bull market för att vinna valet, så ränterna sänks på grund av handelskriget, Som löses nån gång under val proccesen ( känns som en Trump sak att göra ) osv..
Är ny med aktiehandel och strategier. Kan du dela med dig om hur du kommer handla om din idé spelas ut?. Mer varför än vad 🙂
Tusen tack. Titta gärna in på min about.
7,1714 på USDCNY nu och steadily raising.4% upp på BTC idag. Är kanske lite paranoid men jag undrar om rörelserna hänger ihop. Finns ingen kausalitet i handelskonflikten. Men kanske en hedge för kinesiska pengar mot ytterligare trump mutter?
Jag vet, det är rörigt
Allt det här låter ju fint när du skriver och visst du kan din ekonomi. Men verkar sakna verklighetsuppfattning. Höja för att kronan är svag? Hur tänker du här? Vi har devalverat 10%/per år för att så denna skitinflation som är det viktigaste i hela världen tydligen. Vi går in i en lågkonjunktur. OCh då ska vi börja höja räntan va fan tror du? Okej säg att vi höjer för att visa vår ”styrka” vi kommer strypa ekonomin så mycket direkt att vi bara förvärrar situationen. Newsflash valutamarknaden prisar in detta inte nån jävla handelkrig. Du tror inte marknaden vet att Trump inte sitter på ett skit och att kina inte kommer ge sig? Han ska komma med en deal som ska rädda hela världsekonomin? I värsta fall väntar de bara ut honom saker och ting kan ta mycket längre tid än man tror.
Det enda viktiga för riksbankerna är inflationen. Och det mäter man beroende på vilket humör man är p… Igen gå ut så ska du se på inflation. Att man inte väljer att räkna med tillgångar med inflation är en annan sak. Och snälla upprepa inte historien om husköp hit och dit nu och hur inflation fungerar. Vi har en jävla skuld i hela världen hört talas om den? Som enda målet är att inflatera skulden så att hela ekonomin inte går åt helvete. Vi stimulerar från alla håll med lyckas inte och nu ska vi göra ännu ett försök! Och du sitter och försvarar det och verkar tro att det kommer funka denna gång och att det absolut inte har några konsekvenser. Hoppet är det sista som lämnar människan verkar fungera här också som för de som sitter i fingerprint fortfarande. Hela världen går in i lågkonjunktur för att USA höjt räntorna, globalisering, prispress, bolagen blivit effektiva och det finns inte mycket mer att krama ur. USA ska börja sänka då ska resten av världen börja höja? Skämtar du eller? Vi har noll räntor och går in i lågkonjunktur förstår du hur sjukt det här! Visst den kanske inte blir djup men nya stimulanser förvärrar hela skiten bara mer och mer.
Nej, juste det Ingves har gjort har ju gjort sverige så mycket bättre. Skuldsatt folket upp i öronen, låst in oss i landet pga valutan och arbetslöshet som nästan är högst i EU. Fy fan va bra aa skyll att på att Europa gått dåligt och han inte haft något annat val. Det kommer ju hjälpa när valutan står 50% högre vi får inflation, räntorna går upp och vi är skuldsatta som in i helvete. För att han ska nå sin inflation på 2%! För det är ju hans jobb och han har inga egna åsikter. Vilken slöseri till människa.
Om kronan hade stått i 9,50kr så hade han haft svårt att höja då en stark kronan blivit ännu starkare. Nu är kronan svag, och då kan han höja även om det innebär viss kronförstärkning… dvs en svag krona blir lite mindre svag.
Det finns inget egenvärde i inflation. Det anser inte Ingves heller. Han vill skapa förutsättningar för jobbskapande. Låga räntor gör att räntekostnaderna på lån är låga, då blir det mer pengar över till annat. Detta annat skapar tillväxt, tillväxt skapar jobb. I Sverige har det skapats nästan 800,000 jobb senaste 10 åren. En tajtare arbetsmarknad, ger stigande löner. Stigande löner ger över tid stigande priser. När arbetsmarknaden blir för tajt så anser man att ekonomin är överhettad. Definitionen är att lönerna tar fart ordenligt, vilket smittar av sig på priser. Då är det läge att kyla av ekonomin. Detta läge har ännu inte uppstått. Så länge som det inte uppstår finns det ingen anledning att inte skapa de bästa möjliga förutsättningarna för jobbskapande. Dvs inflationsmål och jobbskapande är samma sak. Så när du säger skitinflation så det exakt samma sak som du skulle säga ”skit i de 800,000 jobben, det hade räckt med noll”. Det tror jag ingen skriver under på.
Baksidan är på sina håll överbelåning. Det skulle man enkelt kunna lösa genom skuldkvotstaket. Om du vill så utvecklar jag gärna resonemanget, men kort kan man säga att det tvingar hushåll att INTE ta för stora lån…. samtidigt som räntekostnaderna förblir låga. Det finns ju inget egenvärde i att betala höga räntekostnader. Dvs det är alltid bättre med låga räntekostnader, givet att skuldsättningen inte blir för hög.
Tror du att vi är på väg in i lågkonjunktur? Importerad eller egen tillverkad undrar jag?
Du har fel gällande inflation. Jag håller med om bristerna kring att mäta inflation, men jag har ett alternativ som inte slår fel, nämligen:
Inflation = Löneinflation + jobbskapande – real bnp tillväxt.
Dvs köpkraften i ekonomin är ”alla som jobbar X deras lön”, dvs aggregerad inkomst. Den bör över tid lira med nominell BNP.
Kör du den snurran så kommer du ser att de aggregerade prisökningarna i ekonomin måste vara låga. Sen går det alltid att lyfta fram varor och tjänster som blir billgare, och dyrare.
Jag håller med om att skulden är hög. Men bakom varje skuld finns en fordran, en tillgång. Hur löser du den ekvationen?
Jag håller med om att världen är högt skuldsatt, samtidigt har kostnaden för skulden, dvs räntor som andel av inkomster, aldrig varit lägre.
Centralbankerna har fört en stimulativ penningpoltik JA. Du säger att den inte fungerat men där har du fel, för jag hävdar att det hade sett ännu sämre ut om vi fört en stramare politik. Högre räntor, högre räntekostnader, mindre konsumtion, lägre tillgångsvärden, mindre tillväxt, färre nya jobb.
USA har sänkt från 2,25 till 2,0. Resten av världen står inte direkt på samma nivå. Jag hade inte sagt nåt om Riksbanken låg på 2%, men vi ligger på -0,25%. Det är viss skillnad i utgångslägen.
Du tror att vi kommer få extrem inflations uppgång och högre räntor som följd. Förklara gärna steg för steg hur det går till…
Visst kan det hända att världen går in i lågkonjunktur. Men det är i så fall första gången på 40 år när räntekostnader som andel av inkomster utgör en sån liten andel. Förklara gärna för mig hur det fungerar i så fall. Särskilt med tanke på att stigande räntor (till följd av stigande inflation, löner och tajtare arbetsmarknad) förklarar fyra av fem recession senaste 70 åren i den industrialiserade världen. Hittills har ingen kunnat förklara det i detalj…. mest klyschor som att skuldberget sköljer över oss alla, typ flum flum.
Låst in oss i landet? Varför har svenskarna aldrig semestrat lika mycket senaste 10 åren? Kan det bero på 800,000 nya jobb har skapat tillväxt och köpkraft, TROTS svagare valuta. Eller du hade hellre valt noll jobb, fast 30% starkare krona?
Lågräntestrategin kanske ser ut att funka på kort-medellång sikt, men på lång sikt blir alla förlorare. Kreditförluster och prisfall på underliggande säkerheter kommer trigga en negativ spiral förr eller senare och ju mer krediterna pumpats upp desto hårdare blir fallet. Att varje kredit motsvaras av en tillgång blir snarast negativt då. Krävs inte mycket kreditförluster innan balansräkningar kommer börja se svajiga ut här och var.
Håller inte riktigt med.
Låga räntekostnad på skuld, ger låg ränteintäkt på fordran. Låga räntor gynnar alltså dagens konsumtion, och missgynnar framtida pensioner, som alltså är framtida konsumtion.
Kreditförluster är en funktion av överskuldsättning. Definitionen av överskuldsättning är att man inte kan betala räntan på sina lån. Antingen uppstår den genom att räntorna stiger så pass mycket att det triggas och/eller att inkomsterna försvinner. Inkomsterna försvinner vid arbetslöshet, som stiger vid recession. Men egentligen handlar det inte om ÖVERskuldsättning, då alla får problem med sin skuld om inkomsten försvinner. Då spelar inte skuldens storlek någon roll egentligen. Men om räntorna stiger så är överskuldsättning relevant. Vad är definitionen? Det går inte exakt att säga, utan det beror på hur mycket räntan stiger. Räntan är beroende av inflation, som är beroende av löner, som är beroende av tajthet på arbetsmarknaden och strukturen på näringslivet. Men jag skulle säga att skulle ingen har mer än 5X skuldkvot i Sverige, så borde inte kreditförlusterna bli så stora. Vi kan alltid hamna i ett läge med högre räntor, som i sig skapar en inbromsning, och kanske recesion, men inte nödvändigtvis kreditförluster, finans och fastighetskris.
Problemet idag är inte den aggregerade skulden som jag ser det. Utan att det finns en grupp hushåll som har för stora lån relativt inkomsterna.
Priserna på underliggande tillgångar tycker jag nästan är helt irrelevanta i sammanhanget, då priserna bara är en symptom på räntan, inkomstern och skuldsättning. Priserna i sig triggar inget primärt, utan det är andra faktorer. Det är bara i andra hand de slår mot confidence osv och blir ett problem. Men skapar inte räntor och inkomster några problem, så kommer inte heller priser/lån göra det.
Glöm inte att det är storleken på lånen (genom lånelöftena) som styr priserna. Inte tvärtom. Skulle ingen få ett enda lån i nästa veckan, så kommer priserna på bostadsmarknaden falla kraftigt veckan efter det. Lånelöftena är en funktion av räntorna och inkomsterna. Därför är priserna en funktion av räntor och inkomster. Inte tvärtom!
Om vi hade haft noll jobbtillväxt de senaste tio åren så hade vår valuta rimligtvis tagit rejält med stryk. Skulle den ironiska följden av en stark valuta varit en svag valuta ändå tillslut?
noll tillväxt på jobbsidan är ju samma sak som en ekonomi som inte växer…. så där har du helt rätt.
vete tusan om världen hade lockats att växla till kronor (stärkt kronan) och köpa svenska obligationer vid ett högre ränteläge. Om ekonomin står stilla och stampar…. troligtvis inte, och därför har du förmodligen rätt
Nej, definitionen på överskuldsättning (enligt kronofogden) är att man inte kan ”betala alla sina räkningar”. Det är mer än ränta som kan ge upphov till en situation där en låntagare, trots fortsatt inkomst, inte kan klara att betala. Förutom ränta kan ex kreditgivarna börja kräva amortering om underliggande säkerheter tappar i värde. Och när den bollen är i rullning går det snabbt. Triggande faktorer kan vara externa eller svarta svanar internt som vi inte ser i nuläget. Att tro att allt är frid och fröjd bara lönerna inte stiger är endimensionellt resonerat.
Skuldens storlek spelar ingen roll för individen som går i personlig KK, men för ekonomin som helhet spelar det en väldigt stor roll hur stora skulder som går till kreditförlust. Och för medborgarna/skattebetalarna som vare sig dom vill det eller ej är yttersta garanten för lån/tillgångar i SEK. Tanken att skuldens storlek inte skulle spela någon roll ens på aggregerad nivå, är precis den mentalitet som tar oss djupare och djupare ner i kredit-träsket.
Det finns många befintliga krediter som ligger hos personer med mer än 5X skulkvot. Och det räcker med att 10% faller för att hela systemet ska kapsejsa och kreditgivare defaulta pga för lite reservkapital. Eventuellt så lite som 5% eftersom det kommer bli självförstärkande när väl processen är igång.
Skönt att du inte tycker att underliggande priser på tillgångarna spelar någon roll. Jag tror inte kreditgivarna tänker likadant. Det är inte blankolån dom har gett ut.
Det måste väl ändå vara ”inte kunna betala sina räkningar EFTER räntekostnaderna är dragna” Skulle det bara vara obetalade räkningar så kan det hända vem som helst. Även den som inte har några lån alls, och han är knappast överskuldsatt, då han inte är skuldsatt alls.
Alltså måste det ju betyda att låntagaren i fråga inte klarar sina räkningar, FÖR ATT RÄNTEKOSTNADERNA ÄR FÖR HÖGA.
Då kan man ju fråga sig vad skillnaden mellan skuldsatt och överskuldsatt är?
Många tänker gärna i banor av lån i förhållande till värdet på bostaden. Någon som har lån på 100 men bostad värd 200 anses inte vara överbelånad, medan nån med lån på 100 men med en bostad värd 50 är överbelånad. Men det stämmer inte, då det är låntagarnas förmåga att klara sina räkningar efter räntekostnaderna är betalade som är den avgörande faktorn.
Det är då vi landar i inkomst relativt lånen. Vad är då sund belåning och vad är osund? Skulle räntan stiga till 100% då får alla problem. Skulle alla bli av med sin inkomst, ja då är alla överbelånade.
Vad är överbelåning i aggregerad form? Är det när alla låntagare får problem, eller när en enda får problem? Är det när alla klarar sina räntekostnader, men svensk ekonomi blir för lidande när konsumtion trängs undan? Eller krävs det att låntagare inte klarar sina räntekostnader?
Att svensk ekonomi blir lidande blir den ju för varje tiondel räntan stiger för det suger ju trots allt pengar från konsumtionen.
Du frikopplar löner från priser. Det är fel. Priserna faller av två skäl:
1, det beviljas lägre lånelöften. Den främsta anledningen till det är högre räntor
2, folk tvingas sälja sitt hus för att de inte klarar räkningarna. Eftersom de är stressade säljare i en svag marknad faller priserna. Varför klarar de inte räknibgarna? Jo för att räntekostnaderna gått upp. Varför, jo för att räntan skjutit i höjden.
I bägge fall handlar det om ränteuppgång. Varför, jo för att inflationstrycket stiger. Varför, jo för att företag höjer priserna, och historiskt har de gjort det kopplade till kostnadsökningar, där lönerna är deras största kostnader.
Lönerna kommer alltså vara en helt avgörande faktor för prisutvecklingen.
Sen finns det andra varianter, som under 2009 när vi importerade en recession, men hade egentligen det på det torra här hemma. Recessionen i Usa tvingade ner räntorna, så även i Sverige. Något som faktiskt hjälpte oss att hantera de svåra tiderna.
Kreditgivarna gillar inte fallande priser/värden på deras tillgångar. Men vet du vad de gillar ännu mindre? Det är när de inte får ut sina kuponger på obligationerna. Det är faktiskt samma sak av samma mynt. Stiger räntorna, så får låntagarna problem med sina räntekostnader, exakt spegelvänt som långivarna får problem med sina ränteinkomster/kuponger. Som en ren bieffekt sjunker priserna när räntorna stiger.
Långivarna får problem med sina säkerhet samtidigt som de får problem ned sina ränteintäkter. Det är inte loan/value som är springande punkten. Det är loan/income där det egentligen är räntekostnaderna som är avgörande. Ett gigantiskt lån relativt en minimal inkomst är aldrig ett problem så länge som räntekostnaden är noll. Det är inte förrän räntan stiger som problemet blir uppenbart.
Det finns ingen exakt definition, men min egen variant är följande: svenska hushåll är överbelånade så länge som det finns låntagare som har en skuldsättning över 5X skuldkvot.
Så länge som dem finns så löper vi alltid risken att det finns hushåll som riskerar att defaulta vid en styrränta på 2%, vilket borde anses vara normalt eftersom vi har ett inflationsmål på 2%. Eftersom vi har detta mail måste vi kunna vänta oss nån gång nå neutral realränta.
”Räknat i svenska kronor så har huspriserna i Sverige gått upp med 1300% sedan 1976 (43 år).
Räknat i guld har de fallit med 40%.” Jag har inte kollat siffrorna i detalj men sedan 1973 har guldet gått från cirka 70 till dagen cirka 1550 innebärande 22 gånger medför 13/22 = 0,6 så 40 % ned i huspriserna verkar rimligt räknat i guld.
Guld brukar anses som ”the ultimate currency” vilket jag tycker man kan tolka som ett sätt att mäta utveckling mellan länder analogt t.ex. Big Mac index.
Vän av ordningen säger då, ”men guld värderas ju i dollar och då kan det väl se annorlunda ut?”
Nja:
USDSEK 1973 = 4,4
USDSEK 2019 = 9,5
Således:
omräknat guld i SEK 1973 = 70*4,4 = 308
omräknat guld i SEK 2019 = 1550*9,5 = 14725
Förändring i guld värderat i SEK: 14725/308 = 47,8 gånger
Egentligen ska alltså 1300 % ställas mot 4800 %! Därmed har huspriserna backat 73 % räknat i SEKs köpkraft av guld!!
E’s många invektiv kanske inte är nödvändiga men hens budskap är riktigt. Sverige håller på att bli ett av Europas fattigaste länder med raketfart räknat i köpkraft i annan valuta – du kan välja vilken som helst i stort sett t.o.m den ungerska forinten har gått stark mot kronan de senaste åren.
Jag skrev senast att jag ligger mer eller mindre helt i guld och silver etf:er samt fonder nominerade i dollar utan valutahedge. Gissa vad som hänt på den månad jag skrev det och innehavets värdeutveckling i SEK?
Bara en kommentar till ”Låst in oss i landet? Varför har svenskarna aldrig semestrat lika mycket senaste 10 åren?”, hur är resandet finansierat tror vi? En normal Brommabo har idag 7-8 mkr i skuld på boendet, ev. ett lika hårt belånat sommarhus, 1-3 privatleasade bilar, santanderfinansierad båt, utnyttjat AMEX kort samt andra liknande kort, en checkkredit hos banken in blanco för konsumtion, IKEAkort et al och omfattande studieskulder. Det krävs bara EN(1) arbetslöshet eller att banken knackar på för ”kompletterande säkerheter” för att detta slagskepp omgående ska kapsejsa.
Det har gått för långt och vi kan inte vrida tillbaka det som skett. Med plus 15 trilliader dollar i bonds med negativ ränta i världen, där Europa tillsammans med Japan står för merparten, inser man lätt att vi lever något slags förstadie till Alice i Underlandet. Inte underligt att Christine Madeleine Odette Lagarde blir ny chef för Europeiska centralbanken. Europa kommer att behöva en riktigt bra relation med IMF och arbeta aktivt för MMT eller Debt Jubilee på global nivå. Men jag undrar hur jänkarna kommer att se på den saken, jättesugna på att en ny Marshallplan tror ni? NOT!!!
Epilog: pratade med SEB i veckan och de utesluter inte att vi kommer att se negativa boräntor i närtid parallellt med att man kommer att ta ränta på inlåning! Effekten kan t.ex. bli att om man har inlåning måste ta upp lika mycket i lån för att möte räntekostnaden på inlåningen. Undrar hur skatteverket vill att vi i framtiden ska redovisa räntekostnader?!?!?!
Guld är ju bara en funktion av förändring i realräntan, inget annat!
Jag skulle säga att svenskarna, i real aggregerad köpkraft, har aldrig haft det bättre.
Jag håller med om att höga skulder är ett problem, men inte så länge som räntekostnaderna är noll och inget.
Men stiger räntorna blir det ett problem på sina håll…. men då måste vi först ha en vettig diskussion om varför räntorna ska börja trenda uppåt kommande år. Jag säger inte att de inte ska göra det. Jag säger inte ATT de ska göra det. Bara att vi bör ha en diskussion om varför!
Ett tips föresten: En del kompisar som hör ovan från mig säger ”men flytta till Schweiz eller liknande då!” Och det är förstås säkert rätt. Men enklare är att:
– ha minimalt med tillgångar i SEK (i mitt fall kanske 10 % = boende, skogsfastigheter, delägarskap i fastighetsbolag samt andra ”private placements” i landet)
– portfoliobonder samt ISK
– samtliga placeringar nominerad i utländsk valuta t.ex. eft:er som SPY, GLD, SLV, TLT etc etc
– några valutakonton t.ex. CHF, USD, NOK och varför inte igen snart GBP
– om lån behövs så tas dessa upp i SEK – förstås 🙂
Noll i skatt, förutom avkastningsskatten samt mer eller mindre helt valutasäkrad position. Tyvärr tog det lite för lång tid att nå ovan men ingen mening att gråta över spilld SEK.
Vet du vad som definierar en ”gold bug”
De svarar aldrig på frågor, de försöker aldrig förstå andra sidan. De bara tuggar sitt mantra.
Ur ett diskussions perspektiv blir det ganska ointressant.
Jag argumenterar inte a priori för guld utan mot SEK som är en direkt effekt av den sk. svenska modellen. Resultatet kan dock bli ägande av guld ibland som nu när guldet brutit ut ur sin 5 års konsolidering – samma med silver. Har annars primärt haft SPY samt TLT.
Och allt detta handlar inte om något slags försök till landsförräderi eller liknande.
För att vända min syn på landets framtid så krävs det enligt mig:
– landet måste ledas av personer med en mycket högre IQ och med kunskaper i historia
– landet måste ledas av personer som har visioner och ett tänkande som motsvarar hur man leder framgångsrika företag, i värdeutveckling, i framtida konkurrenskraft, i attraktionskraft etc
– duktiga människor måste finna anledning att stanna kvar i landet och se det som den bästa plattformen för att skapa
– den gråsocialistiska diktatur som vi lever i är förödande för folks mental. ”Latast vinner”, ”Tro inte att du är något”, ”jag hoppas på lottoraden i helgen da”, ”det blir bara skatt på övertiden i alla fall”
– zombie-effekten av lågräntemiljön är helt passiviserande. Bara personer men väldigt kort horisont på kunskaperna kan argumentera för den situation vi försatt oss i nämligen att prissätta den viktigaste ”råvaran” vi har nämligen pengar till noll! Tänk om oljepriset skulle sättas till noll, eller vindsvåningarna på Östermalm? Vad skulle efterfrågan bli tror man?
Mina barn studerar utomlands dels i USA och dels på Oxford. Tror du att de har en enda tanke på att flytta hem till Sverige? Noll kan jag meddela, det är en helt annan dynamik där de är, nivån på utbildningarna mycket högre, kompisarna är av en helt annan kaliber och potentialen för att bli framgångsrik en helt annan – sorgligt är att även lärosäten som Uppsala idag är helt devalverade i en internationell jämförelse och det enda varumärke man känner till är Karolinska för att de delar ut nobelpris. Gå gärna igenom listningen över internationella universitet som t.ex. Bloomberg gör.
Jag rekommenderar alla att titta på ” All Or Nothing: Manchester City” för att inse vad som krävs för att vara elit, framgångsrik och attraktiv. Sverige har en fantastisk förmåga att driva allting mot gausskurvans mitt där vi alla ska samlas i någon form kärlek till det mediokra och medelmåttiga.
Ett land som vi spela i elitserien kan inte uppträda på det sättet helt enkelt. Kronan är bara en exponent av allt detta och jag tror tom. att det är helt medvetet från många håll att driva arbetsmarknadspolitik via devalvering samt fördelningspolitik via riksbanken.
Låt mig ta ett exempel: du har 2 bolag. Bolag 1 investerar i sin personal, utrustning, infrastruktur, har en vision om framtiden (t.ex. att ha en helt grön produktion som säljargument för sina varor), bolag 2 håller på med finansiellt trixande, share buybacks, bonusprogram för ledningen, sneglar på närmaste kvartal med kreativ bokföring, byter logga och kör kampanjer för att ansiktslyfta patienten etc.
Vilket noterat bolag skulle du köpa aktier i? I dagens värld så är ju inte svaret självklart för alla lever ju med Warren Buffets bibel som huvudkudde men skulle man tänkta till så är ju svaret helt givet.
Sverige är BOLAG 2.
Jag håller delvis med dig om alla punkter som beskriver problemen i Sverige. Alla kan dock inte kopplas till Riksbanken.
Din jämförelse med att efterfrågan går mot det oäderliga om man sätter priset till noll. Även om räntan på ex bolån sätts till noll så kommer inte låntagarna kunna låna obegränsat då lånelöftena inte är utformade på det sättet.
En annan fråga av nyfikenhet. Du målar ofta upp Ingves som den största sopan i världen. Medan alla andra centralbankschefer är okej. I min värld driver alla centralbankschefer mer el mindre samma politik, lite som olika grader i helvetet, och det är egentligen bara Fed som står på andra sidan. Är det rätt uppfattat? Eller tycker du verkligen att Ingves skiljer sig så mycket mot ex Kina, EU eller Schweiz centralbanker… för det tycker nämligen inte jag. Vidare, av alla centralbanker så är Fed mest hökig relativt sätt, men i absoluta termer är ju inte dem särskilt hökiga heller. Varför detta agg mot Ingves ur relativa termer?
Jag har inget emot honom per se. Har tom. en kompis som jobbade med honom på Penningmäklarna eller var det möjligen Optionsmäklarna på 80-talet och vad jag kommer hört så gick hissen hela vägen upp på den tiden i alla fall.
Jag håller med om att RB knappast har mycket utrymme inom ramen för vår ”kollektivanslutning” till ECB. Och med politiker av nivån ”så här kan vi inte ha däää” istället för ”det här ska vi göra för att skapa förutsättningarna för….”
Och tänkt om Sverige någon enda gång skulle kunna gå sin egen väg och inte alltid ”bencha” mot de sämsta? Kan vi inte bara säga att vi ska bli bäst i världen?
Tänk om den certifierade svetsare in spe plötsligt skulle komma med vision CO2 = 0 år 2030 eller liknande. Jag är helt säker på att vi skulle klara det och världens blickar skulle vända sig mot oss. Många smarta – till skillnad från idag – skulle finna skäl att flytta hit och vi skulle bli en förebild. Industrin skulle bli världsledande och kanske Tesla skulle sätta upp en fabrik här. Naivt? Är man naiv om man har ambitioner?
Hörde föresten någon kalla oss Sveirut häromdagen. Knappast en epitet att vara stolt över men solklart inte långt ifrån läget tyvärr. Ni såg säkert artikeln som Björn Ranelid skrev i frågan. Ingen bra grogrund att bygga framtidstro och attraktionskraft. Och allt hänger ihop som Johnny Torssell skulle säga 🙂