Kortsikt's Blog

http://linkback.morganstanley.com/web/sendlink/webapp/BMServlet?file=6517ft8s-3p46-g002-9bd1-d8d385599600&store=0&d=1&user=c92zz66blu640-2&__gda__=1544994688_3b1f3b3c9581714cdebaad92d073fddb#0001&c92zz66blu640-0&1544994688_d4e958857d1fc170f9bcb7bbeaf48351&0011&c92zz66blu640-1&1544994688_99b6cba1a2017b6038f8906f4017d236

FED lyckas med bedriften att införa Patient, och ändå ha kvar Considerable. De lyckas med att ge intrycket av att de inte känner behov av att höja räntan som det ser ut idag, och det är inget som ser ut att ändras på kort sikt. Men de lyckas ändå öppna dörren till höjningar, om datan skulle visa sig bli mer inflatoriskt.

Eftersom marknaden reagerade positivt så måste det tolkas som om den inte förväntar sig signifikant högre räntor på några kvartals sikt. Att 2 -åringen ligger kvar på 0,60% bekräftar också detta.

Framöver så kommer alltså marknaden fästa stor vikt vid datan. Men gör det enkelt och följ  2-åringen för att förstå vad som diskonteras. Så länge som den inte börjar springa iväg över 1% så behöver man inte vara särskilt orolig, utan då är läget ganska oförändrat.

Samtidigt får vi inte glömma att samtliga ledamöter utom en tror på en höjning nästa år!

CPI kom in igår, och topline sjönk från 1,7% YoY till 1,3% YoY, tack vare oljan. Core låg kvar på 1,7% YoY.

Det intressanta med core är att Core Services ligger på 2,5% YoY, vilket alltså är på en historiskt normal nivå. Det är Core Goods som drar ner. Den låg senast på -0,5%YoY vilket är mycket lågt. En stor del av förklaringen handlar om att dollarn är stark och att World trade är hyfsat svag. Det är alltså omvärldsrelaterat. Skulle konjunkturen i omvärlden ta fart så lär core goods ta fart, och då tar hela core CPI fart, vilket skulle tvinga FED till att höja räntan. Kontentan är att pga att konjunkturen i omvärlden är så svag, så behöver inte FED höja räntan. Rätt komiskt ellerhur? Drar världskonjunkturen, så kommer FED troligtvis behöva höja räntan. Morgan Stanley tror att core PCE kommer landa på ca 1,5% YoY nästa gång givet den här datan. Ingen data FED behöver stressa upp sig för med andra ord.

I Grekland hölls första omröstningen av tre igårkväll. 160 sa JA. Det krävdes 200. Nästa omröstning äger rum den 23/12. Då krävs också 200 vilket man inte kommer få. Sista omröstningen är den 29/12, då krävs 180. Kommer man få det? Njae, igår hade marknaden hoppats på knappa 170, så det ser lite tunt ut. Samtidigt är det svårt att dra några förhastade slutsatser. Vi får se, risken för nyval i februari får ändå anses som hög… och det är något marknaden inte kommer att uppskatta.

Vad beträffar börsen är det taktiskt köp som gäller! Numera tror jag även man kan använda 1386 som en ganska rimlig SL. Dvs så länge som den inte passeras tar vi sikte på 1,500 i första hand!

Have a nice one!

1.

Dels har vi FOMC möte ikväll, där marknaden väntar sig att man tar bort termen Considerable Time i protokollet. Detta mot bakgrund att marknaden väntar sig räntehöjningar i mitten på 2015. Om de gör detta så är det en lika stor milstolpe som när Bernanke i maj-13 flaggade för att han tänkte trappa ner QE köpen. Det som talar mot att de kommer göra det är bla. 1. Stark dollar importerar disinflation 2. svagt oljepris 3. Vare sig core CPI, core PCE eller timlöner visar några särskilt inflatoriska tendenser 4. räntemarknaden, främst us 2yrs, flaggar inte för något hökaktigt budskap samt 5. FED bedöms, allt annat lika, tillämpa strategin ”ta det säkra före det osäkra”, dvs de höjer hellre senare när de är säkra på att ekonomin är stark nog, trots att det medför negativa konsekvenser, än höjer för tidigt och gör ett policy misstag.

Om considerable ligger kvar, så skulle det alltså inte vara jätteförvånande, vilket medför att räntorna kommer fortsätta att vara låga, vilket medför att aktiemultiplarna kommer hållas höga. Slutsats; det hade varit bra för aktiemarknaden. Jag vill dock lägga till att Nr 1 och 2 främst påverkar Top line inflation som FED tittar mindre på. Faktum är att stark dollar och svagt oljepris faktiskt ger en boost till de amerikanska hushållen, och kan i ett medellångt perspektiv faktiskt pressa upp kärn inflationen.

Min syn kvarstår dock.

1. FED kommer successivt röra sig från en expansiv penningpolitik (dvs negativa realräntor) till en balanserad penningpolitik, dvs Noll i realränta.

2. Kärninflationen kommer successivt att röra sig från 09-14 nivåer till 04-08 nivåer. Detta innebär implicit att

a, löner kommer gå från de senaste årens 2% YoY i snitt till 3,25% YoY pre Finanskris. Idag ligger de på 2,1%.

b, core PCE kommer gå från senaste årens 1,25% i snitt, till pre cirisis 2,25%. IDag 1,5%

c. core CPI kommer gå från senaste åren 1,5% i snitt till pre crisis 2,5%. Idag 1,75%.

Inga jätterörelser som sagt, men tillräckligt mycket för att FED ska vilja bedriva en balanserad penningpolitik.

Det finns också två stora uppsiderisker, vars tajming och sannolikhet är omöjlig att försöka sig på, men det är

1. The real Exit. Dvs när marknadsimplikationerna av att FED vill ta ner Bank Reserves från 3,000mdr dollar till Noll. Det kan medföra att realräntorna blir högre, än vad som är motiverat av både inflation, jobbskapande och tillväxt.

2. Risken med att de tajtar sin penningpolitik för sent kan innebära att de måste höja räntan mer, allt annat lika, än vad de hade behövt göra om de tajtar i god tid.

Det kan innebära att vi stundtals kommer få högre realräntor än vad vi varit vana vid.

Ok, men tillbaks till ritbordet. Jag tror FED i första hand kommer höja med 100 punkter. Anledningen är att inflationen, hur man än vrider och vänder på det är fortsatt låg. De kommer med andra ord att inte lägga sig högre än inflationstakten.  I nästa steg när Inflationen börjar röra sig mot pre crisis nivåer, indikerat ovan, då lär de höja med 100 punkter till. Dvs från dagens 0% till 2% i styrränta. När är svårt att säga såklart, och jag har haft väldigt fel kring detta, men säg inom en 3 års period kanske.

Sist när styrräntan låg på 2%, efter en rad höjningar var i slutet på 2004. Då låg 2-åringen på 3%. Det finns goda skäl att tro att detta sambandet kommer hålla även nästa gång.  Idag ligger 2 åringen på 0,6%. Så när FED gör första 100 punkterns höjning lär den gå från 0,6% till 1,5-2%, och i rundan efter lär den gå till 2,5-3%. För att förstå 5 åringen så höftar jag med ett 100 punkters påslag. För att förstå 10 åringen höftar jag 200 punkters påslag. Detta är ett snitt, så länge som konjunkturutsikterna är goda lär det stämma. Ser konjan sämre ut så kan du dra ner på påslaget något.

Sen är det frågan hur Riksbanken kommer agera, den för håller sig till

1. ECB policy, eftersom europa är vår största tradingpartner. ECB förhåller sig till FEDs penninpolitik med justering för konjunktur, jobbskapande och inflation i Europa.

2. Svenskt jobbskapande, inflation och tillväxt.

Min poäng är att den amerikanska 2 åringen på några års sikt har potential att gå mot 2,5-3%. Detta kommer Riksbanken att ta hänsyn till genom hus ECB reflekterar denna förändring. Ovanpå detta justerar Riksbanken för lokala förutsättningar. Detta kan i slutändan medföra att vi hamnar i ett läge där räntan på ditt rörliga bolån går från dagens 2%ish, före rabatt och ränteavdrag, till 4%+.

Det är inte direkt vad Ingves flaggade för igår!!! Men han har en poäng, ovan scenario kan dröja…. dröja länge!  Eller gå snabbt, och ta oss på sängen. Jag vet faktiskt inte!

4% för ett rörligt bolån kan upplevas som högt idag, men det är faktiskt ganska normalt ur ett historiskt perspektiv. Normalt därför att det också speglar en ganska normal inflationsmiljö, och en rätt normal penningpolitik. Vi har en väldigt väldigt skev bild om vad som är normalt idag, starkt präglad av senaste 6 årens exceptionella penningpolitik, låga tillväxt och inflation. Många tror att de senaste 6 åren kan lära oss något om de kommande 6 åren. Jag tror de har fel. Framtiden brukar skita i Historiken om förutsättningarna ändras. Prognosmakare har oftast fel. Jag skulle inte sagt något om tillgångspriser var hälften så höga som idag, eller den globala arbetslösheten var dubbelt så hög eller om vi hade deflation överallt. Men så är det!! På många håll är bilden annorlunda jämfört med det som har varit.

Kring 2002 och 2003, efter IT bubblan kapsejsat, pratade man om Ericsons problem var Sveriges problem, och termen ”job less growth” var allmänt vedertagen. Ordet BRIC visste ingen vad det var, icke desto mindre sub prime! Om jag hade beskrivit konjunkturutvecklingen från 2002 till 2007, hade folk skrattat åt mig. Nästan alla hade fel, då nästan alla var präglade av historiken! Vi vet mindre om framtiden än vad vi tror.

Jag är rädd att de finns dem som får det tufft om bolåneräntorna dubblas. Tror ni att den här gruppen skulle få det enklare att hantera sina lån om de dessutom får ett slopat ränteavdrag, tvingande statiskt amorteringskrav samt fastighetsskatt på halsen? Det enda det medför är att sänka deras ribba för vad de klarar av. Nej, det är viktigt att de här amorteringskraven som kommer bara gäller nya bolånekunder. Det är viktigt att nya kunder kommer in med rätt belåning. Men de är bara en fraktion av problemet. Det stora problemet handlar om befintliga låntagare, eller rättare sagt 10-20% av dem. Hur ska vi se till att det inte går åt helvete för dem i framtiden (något som påverka oss alla) om ovan räntescenario blir verklighet.

Den här problemgruppen bland befintliga låntagare, behöver få ner sin skuld och amortera 500kr i månaden räcker inte är jag rädd. De hade behövt byta ner sig boendemässigt då de tagit vatten över huvudet. Frågan är vem som vågar ta det policybeslutet av våra politiker? Troligtvis ingen är jag rädd. Ingen av de åtgärder som diskuteras löser detta problem!!!

2. Presidentval i Grekland ikväll

Det är inte folket som röstar fram en president, utan parlamentet. Man röstar 3 gånger. Den första är ikväll, den sista den 29 december. En parlamentariker kan välja mellan JA och Avstå från att rösta. Ikväll behövs 200 JA av 300 för att en president kan bli vald. JA sidan har idag  172 röster, Nej sidan 115 och osäkra är 13. Det blir alltså inget JA ikväll. Men förhoppningen är att det blir ett JA den 29/12, då det vara krävs 180 Ja. Tajt spel med andra ord. Om man inte får fram en president, då utlyses automatiskt nyval till våren, och opinionsundersökningarna pekar på att det blir ett regeringsskifte till Syriza fördel.

Det är detta som är själva problemet. Syriza är EU och Euro vänliga, MEN de kräver att statskulden omförhandlas. Idag måste Grekland leverera ett primärt budgetöverskott på ca 4% för att kunna betala räntorna och i slutändan ha en balanserad budget. Något både regering och Troikan eftersträvar. Syriza vill omförhandla skulden så att de bara behöver göra ett primärt överskott på 2% eller mindre. De tycker liksom att Grekerna har levererat blod svett och tårar de senaste åren, och livet behövs göras lite lättare. Inte minst för att släppa fram lite potentiell tillväxt. Om de vinner, och Troikan inte tillmötesgår deras krav (vilket Troikan indikerat att man aldrig skulle göra) så kan de lika gärna defaulta på skulden, ie lämna euro samarbetet. Hot eller inte. Marknaden gillar inte detta!

Så det hänger på de här 13 osäkra rösterna. Regeringen behöver 8 av dem den 29 december. Ikväll kanske vi får vissa signaler vart hän det barkar! Om det går åt skogen, räkna delvis med en repris av 2012!

Jag är lite skeptisk till just den här då beräkningen är svårt att göra och tar liksom inte riktigt hänsyn till outsourcing trenden senaste 10 åren… men visst, ett visst signal värde ger den!

Läste en rätt intressant rapport om Oljan från Morgan Stanley… där de uppmärksamma att en av de viktigaste parametrarna, både för oljeindustrin och konjunkturen, är TIDEN. Dvs ju längre tid priset befinner sig på de här nivåerna, desto mer genomslag får det. Dvs en kraftig nedgång, som kort tid följs av en kraftig uppgång, har mindre betydelse än en långsam ned- och uppgång, fast till ett högre pris… just därför att genomsnittspriset blir lägre av tiden. Än så länge har nedgången gått så snabbt att de flesta inte känner av de fulla konsekvenserna ännu… men för varje månad som priset inte vill stiga så……

OMX fortsätter att, i mina ögon, att samla kraft inför en rörelse uppåt. Exakt vad som är botten nivån inför detta är svårt att säga. Det finns stöd kring 1410 och ända ner till 1380. Så länge som den senare är intakt så är jag positiv. Därmed inte sagt att vi ska ner dit. Det kanske är botten vi ser idag? Just att börsen, främst SPX, skräms med sin svaghet, gör mig ännu mer positiv. Jag är positiv av taktiska skäl och köper idag!

I USA förra veckan kom en del data. Retail sales var väldigt stark, och anledningen sägs vara att hushållen gynnas av de låga oljepriserna, lönerna börjar stiga på sina håll och det skapas jobb. Trevligt såklart, och lär hålla i sig ett tag till. Michigan indexs som mäter konsumentförtroendet bekräftade också detta genom att komma in på 8 års högsta, 93,8.

Den starka dollarn och de låga oljepriserna gör att importpriserna sjunker. Importpriserna kom in på -2,3% YoY, förvisso mindre än -2,8% som var väntat, men ändå väldigt disinflatatoriskt. FED noterar såklart att jobbskapandet är starkt, och att löneinflationen bubblar, samtidigt gör de svaga importpriserna att inflationen håller sig på mattan ett tag till. Å andra sidan blir den amerikanska konsumenten ännu starkare vilken kan få konsekvenser för kärninflationen längre fram. Jag läste någonstans att en nedgång på oljan på 40%, indirekt skapar 1 miljon jobb i USA (genom att ökad köpkraft skapar arbetstillfällen). En annan aspekt är att den inhemska skifferoljan får problem.

Läs gärna den här om Skifferoljan… allt går så sjukt snabbt idag!

http://flutetankar.blogspot.se/2014/12/mer-kris-for-usas-skifferolja.html

Ett svagt oljepris är som sagt positivt för världsekonomin, se nedan (blanda inte ihop detta med att oljan är leding, för det är den inte. Oljan är laggande, och därmed är den svag idag pga av det som varit, dvs kraftig ökning av skifferolja, stark dollar, och svag Europa och Asien). MEN, dagens svaga oljepris får implikationer på framtiden, enligt grafen nedan. Analysen av detta är alltså, sjunker skifferoljeproduktionen under de närmaste två åren pga av det som händer, och stiger tillväxten globalt, bla till följd av dagens låga oljepriser, då kommer det här medföra att oljepriset, allt annat lika, stiger längre fram.

Vad beträffar oljan tangerade brenten 60$ för några timmar sen. Tekniskt är det en intressant nivå, om man tänker på FIB50% mellan 116 och 60, dvs 88 som är en stark motståndsnivå… det killar liksom lite i fingrarna att specka i Ryssland, även om det är risky såklart! Jag har tidigare hintat att 53-55 är en intressant nivå som binder de gamla bottnarna bakåt. Håller inte den väntar test av -09 kring 38-40$. Det är svårt att pricka rätt. Men som jag sagt tidigare, dagens låga pris får inverkan både på utbud och efterfrågan på ett sätt som gör att priset kommer stiga längre fram. Jag är helt övertygad att vi minst kommer nå 88$ inom ett år… och då kan ni tänka er hur vissa oljekorrelerade tillgångar kommer reagera….

På onsdag kväll är det dags för Yellen & Co att ge sin syn på den amerikanska penningpolitiken. Det handlar egentligen bara om en grej, tänker man ta bort ordet ”considerable” från protokollet när man beskriver hur långt tid man ämnar att köra nollräntor. OM FED hade tänkt att höja räntan senare under nästa år, så är det hög tid att man tar bort den termen…

http://www.cnbc.com/id/102265428

Trevlig vecka!

ps. Bloggrannen Cornucopia frågar på sin sajt vem som har orsakat pris- och bolånebubblan, och tänk att inte ett enda av de uppräknade alternativen är rätt.

För det första kan ingen säga säkert att det är en bubbla, om ordet bubbla betyder att svenska hushåll är överbelånade, där definitionen av överbelåning är att man inte kan betala sitt lån vilket får konsekvensen att långivaren vill lösa lånet genom att beslagta säkerheten, alternativt låta låntagaren sälja säkerheten och betala lånet. Men mer om det en annan gång.

Anledningen till att priserna på bostäder i Stockholm är där dem är beror på följande;

Pris = Ek + Lån (priserna kan inte gå högre än vad folk kan lägga på bordet vid en budgivning)

EK är relativt stabilt.

Lån = är en funktion av räntan och disponibelinkomst, där inkomsten är rätt stabil

Räntan är en funktion av många parametrar fast främst A, inflation och B, omvärldens penningpolitik. Där A och B interagerar.

A. Omvärldens penningpolitik = är en funktion av inflation och tillväxt. Mer om inflation nedan. Tillväxten, både i nominella som reala termer har varit låg de senaste 7 åren. Detta har föranlett en expansiv penningpolitik = låga real räntor = låg styr ränta

B. Inflation = Inflationen i världen har varit synnerligen låg de senaste 10 åren. Skälet till det här är främst två.

1. Svag tillväxt under de senaste 7 åren.

2. Globaliseringen, där främst Asien, främst Kina, har blivit en integrerad del av produktionsapparaten som gjort att vi globalt sett har haft överkapacitet både vad beträffar arbetskraft och produktionskapacitet.

A och B punkterna är den yttersta förklaringen till fastighetspriserna. De här två har styrt vår penningpolitik, som gjort att bolåneräntorna sjunkit, som gjort att svenskarna kunnat bjuda mer och mer på en bostad.  För att förstå om priserna ska krascha, så bör man analysera punkt A och B.

Och när man analyserat dem, så ska man kunna svara på den helt avgörande frågan,

Var är Inflationen och tillväxten på väg globalt sett, och vilken penningpolitik utmynnar det i? (Kan du inte svara på den frågan, så kan du faktiskt inte svara på om priserna är för höga eller inte i Stockholm, och fattar du inte det… så ska du nog inte uttala dig överhuvudtaget ;-))

Många som kommenterar artikeln är inne på utbud och efterfrågan. Detta spelar roll, men är klart sekundärt. Låt mig illustrera ett exempel.

Säg att det bara finns en lägenhet till salu i hela Stockholm, men 1,000 potentiella köpare. Vad blir priset. I ren utbuds/efterfråge dynamisk synpunkt borde priset bli extremt högt. Men jag hävdar att det aldrig kan bli högre än den person med störst summa EK+Lån. Den sätter taket. Om det skulle finnas 2 lägenheter så kommer lägenhet nr 2 gå för vad samma pris som Nr 2 enligt Ek+Lån. Om det finns 1,000 lägenheter ute så kommer de säljas för vad de 1,000 personerna har i Ek+Lån, där naturligtvis den ”finaste” lägenheten kommer gå till person Nr 1, och den ”sämsta” till person Nr 1,000. Utbud efterfrågan diskussionen blir inte riktigt intressant förrän det finns 1,001 lägenheter. Då ingen säljare kommer vilja stå med svartepetter, dvs med en osåld lägenhet. Därför kan priset pressas ner lägre än vad som egentligen finns utrymme, definierat som Ek+Lån. I Stockholm är som alla vet inflytten stor, ca 40,000 om året har jag hört, och nybyggandet kommer aldrig vara i närheten av detta. Alltså kommer priserna vara en funktion av räntan även framgent. I övriga Sverige är bilden annorlunda. Dels är inkomsterna lägre, vilket gör att de kan låna mindre, och dels är utbud faktiskt större än efterfrågan på sina håll, vilket gör att prisbilden blir annorlunda. Är Stockholm övervärderat, eller övriga Sverige korrekt värderat eller rent av undervärdet.  De slutsatserna går inte att dra.

Till er alla er som tycker vi är i en bubbla… läs följ

http://www.privataaffarer.se/bostad/boendet-blir-allt-billigare-709172

Om lånen och därmed priserna var så astronomiska så skulle det också betyda att folk får lägga en historiskt hög andel av sin inkomst på boende… så är det inte!

Men då svarar säkert samma personer… men det är ju för att räntan är så låg!!! Exakt. Så låt oss istället ta en diskussion kring ränta, varför den är där den är idag, och vad som ska få den att gå upp kraftigt.

Det skrivs alldeles för lite om  utsikterna för räntan i de artiklar som baissar den svenska bostadsmarknaden…. det är den diskussionen vi bör ta! Stör det inte er att den genomsnittlige svensken la väsentligt mer pengar på boendet som andel av disp inkomst i början av 80-talet än vad man gör idag… trots att priser och lånestocken bara var en bråkdel av vad den är idag????????

Det är också frustrerande att se att så många anser att Svenskarna är överbelånade för att de inte klarar en lågkonjunktur (som de tror är på väg, vilket jag iofs inte säger emot). En lågkonjunktur kan mycket väl få en person som har lån att behöva tvångssälja huset, men det beror inte på om han eller hon har mycket eller lite lån. Det beror på att han inte kan betala räntan då inkomsten tynat bort. Den som bor i hyresrätt kanske inte kan betala hyran heller! På samma sätt kan någon med lite lån behöva sälja om han blir av med jobbet, samtidigt som någon med mycket lån kan bo kvar för att de har jobbet kvar och därmed kan betala räntan. Blanda inte ihop lågkonjunktur med Överbelåning. Därmed blanda inte ihop fastighetspriser och recession, för då är ALLTID priserna fel just för att de ALLTID går ner vid en genuin lågkonjunktur. TACK!

Ds.

Ps2. Svensk politik står inför 3 spännande månader… nu senast var Persson ute och snackade om S+M! Jag kommer nog bli besviken för att isstället för att prata hur man ska bryta dödläget, så kommer blocken agera som om de kunde vinna 51%. Vilket ingen kan, och de VET om det! Därför kommer valrörelsen bli som den i höstas, fast där invandringsfrågan, S regeringsduglighet, M nya ledare, MPs vänstersväng kommer få  något mer fokus. Anledningen till att man inte går direkt på pudelns kärna handlar om att A eller S gärna vill sitta i regering, även om det i slutändan kommer bli på en budget som till 50% består av S politik och 50% A politik (givet att budgeten måste röstas genom nästa gång). De måste förhandla på riktigt om budgeten ska gå genom efter valet,  vem som sitter vid spakarna är sekundärt. Dock kommer man inte vilja prata om detta i valrörelsen tråkigt nog. Det är tråkigt, för ungefär hälften av det som A kommer prata om kommer inte bli verklighet. Detsamma gäller för S. Det hade varit mer intressant med en valrörelse som handlade om vad resp block kan tänka sig att släppa för att få igenom nåt annat i kommande budgetförhandlingar.

Snabbförklaringen till varför vi måste få en A+S budget efter valet är därför att följande konstellationer, som är de enda tänkbara regeringskoalitionerna, inte når majoritet:

S+MP+V

S+MP

S+V

S+ C + FP

S+ C

S+ FP

M+C+FP+KD

Ingen av de här når 51%. Därför kommer SD fälla alla regeringar i budgetomröstningen, om INTE reglerna ändras, eller S+A alt S+M förhandlar fram en gemensam budget. Styret är ointressant. Vad respektive parti vill är ointressant, då det kommer bli en mixad politik som återspeglar en mixad budget.

Valrörelsen kommer ge fel signaler till folket då partierna bara kommer prata om vad de vill, men helt säkert inte kommer få genomföra… åtminstone till 50%.

I en A+S budget, så borde C exempelvis ha ca 10% att säga till om. Det kanske räcker till en eller max två profilfrågor. Därför är det inte intressant att höra vad Lööf vill inom alla områden, utan snarare vilka två saker som är viktigast för henne om hon har kniven på strupen. För det är allt hon kommer få bestämma över…. till och med om hon får sitta i regering. Motsatsen är Löfven, som kan vara glad, då han kommer få rätt mycket att säga till om, ÄVEN om han inte får sitta i regering.

ds.

Eller bara stenkorkade!

http://www.dn.se/val/nyval-2015/lofvens-nya-besked-verkar-panikartat/

HALLÅÅÅÅÅÅ… Wake up and smell the coffee. Efter valet i höstas gjorde Löfvén en rövare. Istället för att förhandla bort en massa S politik med A, så körde han på enkla spåret att förhandla med MP och V. Han visste hela tiden att de var i minoritet men tänkte att det är värt en chansning… i Sverige har vi ingen tradition av att fälla regeringar genom budgetomröstningar. Jag testar om det funkar tänkte han! Går det så går det! Jag hade gjort exakt samma sak! Men det funkade inte!

Det är helt uppenbart att de röd-gröna inte kommer få 51% i mars… vilket han nu inser är vad som krävs för att få genom en budget utan att förhandla.

Nu verkar ju inte MP vara särskilt populära, men även om de hade varit det så hade Löfven behövt släppa dem, givet att de inte blir ett 20% parti, för då hade de ju haft majoritet. Han måste släppa MP, för att kunna förhandla med A.

Nej Löfven fattar att det enda tänkbara alternativet nu är att;

1, se till att S blir största parti, så att han kan få bilda regering, igen.

2, sätta sig ner och förhandla fram en budget med A, som A kommer att rösta på!

Det är enda tänkbara alternativet.

Givet att,

1, ingen vill förhandla med SD

2, A inte blir större än vänsterblocket, för då är det mer troligt med en A regering (vilket förvisso inte spelar någon roll alls, då man ändå måste förhandla fram en majoritetsbudget med S… annars kommer även denna regering att falla)

3, Att A inte vägrar att förhandla (annat än 100% A budget). Men det känns inte så troligt då det bara leder till ett nytt låst läge, som leder tilll…. nya val, och nya val och nya val! (Givet att ingen till slut skrapar åt sig 51% i ett val eller börjar förhandla med SD)

Samtidigt såg jag den här, och den gör mig inte klokare. Känns som om hon menar att de de står för långt från varandra för att landa en gemensam budget, men att de behöver ändra reglerna så oberoende vem som vinner så kan de få genom en budget, utan att ha majoritet för det. Jag är väldigt intresserad av att få veta detaljerna kring hur de här reglerna skulle se ut!

http://www.svt.se/nyheter/sverige/sa-vill-kinberg-batra-undvika-nytt-budgetkaos

Börsen får vi inte glömma!!! Nu på morgonen var vi nere och testa 1438… och det kan mycket väl vara så att det är botten inför ett potentiellt jul- och nyårs rally… som tar första sikte på 1,500… och i andra hand ATH 1547 och trendtaket i -08 trenden!

Trevlig helg!

Tittar man på Svenska börsen ex banker… så har Top line varit flat i 4 år!

Jämför det med tillväxten under 2005 till 2008. Det finns såklart många enskilda saker som förklarar skillnaderna, men två av de viktigaste måste ju ändå vara nominell tillväxt i omvärlden, främst Europa då en stor del av försäljningen bland börsbolagen är hänförlig till export, och nominell tillväxt i Sverige. I Europa har jag inte siffrorna, men vi vet ju att den varit extremt svag under de senaste åren. Sverige växte med 19% i nominella termer mellan 05-08. Samma tillväxt 11-14 låg på 9%. Klart det får genomslag!

När försäljningsintäkterna ökar så slår Operationel leverage in. Det betyder att så länge som kostnaderna inte ökar med mer än försäljningen så ökar vinsten mer än top line tillväxten. Åren 04-08 var ganska hyfsade från det här perspektivet. Tittar man på 11-14 så framstår en annan bild.

Stigande börs fast fallande vinster har tagit PE från 12 till 16. Generellt kan man konstatera att Svenska börsen är intressant för den riskaverat och långsiktiga när den handlas under PE12. Nu ser det ju inte så intressant ut… men det gjorde det inte heller för ett år sedan när jag var fundamentalt negativ. Det är framförallt vinstrevideringar som måste driva detta vidare.

Ser man till PBV så handlas vi till ganska höga nivåer, även om vi låg högre sommaren -07. Är sommaren 07 en bra referenspunkt? Njae, ser man till PE så är det samma nivå som idag… så det handlar om att ROE var väsentligt högre. Jag skulle säga så här; ligger analytikerna fel med ca 30-40% i sina vinstestimat för nästa år… ja då borde man kunna nåt -07 nivåer. Troligt? NEj inte särskilt!

Nej börsen erbjuder inte särskilt stor uppsida fundamentalt sett, om inte analytikerna alltså ligger tokfel i sina bedömningar inför nästa år!

Men det finns ändå aktiehaussare, och de bygger sitt case på ERP är hög, vilket i grunden handlar om att räntorna är låga.

Anhängare av det här tänket borde också gilla FED modellen, dvs PE borde vara inversen av långräntan. Men faktum är att ingen tror på FED modellen längre, alltså borde man vara skeptisk till ERP. Det handlar alltså inte om att aktier är billigt, utan räntor är dyra.

Men ska vi bara skita i räntan¨? Nej då, men det är inget strategist fundamentalt skäl att luta sig mot…. utan det handlar om flöden, låga räntor driver flöden till aktier, och då pratar vi om taktik enligt mig. Inte fundamenta!

Så börsen är inte attraktiv, men av taktiska skäl kan den fortsätta upp!

1. Tror du SD får fler eller färre röster i kommande val?

De flesta börjar nog dilla om hur partiet har bekänt färg, hur hemska dem är, hur de förstör Regeringsbildandet osv… och att de borde tappa röster! Men faktum är att mannen på gatan nog börjar inse att SD kan göra skillnad, och därmed går nog rösterna upp!

2. Tror du någon av blocken har en chans att få egen majoritet?

Här svara nog alla JA, med lite olika motivationer som att Alliansen har tagit ansvar, att de är semi kopplade till SD osv. Eller att Löfven visat att han är rödstrumpa mer än nåt annat, att han inte är regeringsduglig osv… men om sanningen ska fram så lär SD ökning göra att oddsen är ännu mindre för någon av dem att få egen majoritet.

Säg att SD får 17%, Om någon ska få 51% så måste något block få 32% (högt räknat för då antar du att ingen röstar på Fi etc) …. är det rimligt?

3. Spelar det någon roll vem av blocken som vinner om ingen får egen majoritet?

De flesta svarar JA, men sanningen är det inte spelar någon roll. Se mer nedan.

4. Om ingen av blocken får egen majoritet, går det att få genom en budget UTAN att samarbeta vare sig över blockgränserna, eller med SD.

Här är de flesta nog tvingade att svara ärligt, dvs NEJ.

5. Om man inte får genom en budget, spelar det någon roll vem som vunnit?

Här är de flesta nog tvingade att svara ärligt, dvs NEJ.

6. Alltså kokar det ner till samarbete mellan blocken om budgeten?

Det är här man kommer börja prata om att ”bryta upp blockpolitiken”. Låter vettigt men är svårt. Jag menar om M och S inte vill regera ihop, hur många konstellationer finns det som skulle kunna fungera? Ingen säger jag!

Samarbeta om budgeten? Det är detta som nog alla inser att vi måste lyckas med. MEN sossarna godtar inte Allianstiltad budget om de är i opposition… lika lite som Alliansen har godtagit en Sossebudget i opposition.

Förstår ni? När Löfven i höstas gick in till Alliansen och sa, låt oss samarbeta, här är min utsträckta hand…Då svarade dem, ok, vi vill att budgeten ska präglas av vår jobblinje, vad kan du göra där. Inget svara Stefan, jag har gått till val på det här… A svarade då, men då har vi inget mer att prata om! Jag förstår A och jag förstår S.

7. Vilken budget krävs för att både S och Alliansen ska vara nöjda?

jaaa duu….

Summasumarum, valet är helt onödigt om ingen av blocken får egen majoritet och/eller kan tänka sig att samarbeta med SD.

Allt handlar om S och A ska kunna landa en gemensam budget.

Folk säger att A är oansvariga som inte vill förhandla. Jag förstår att A inte vill förhandla om skorpsmulor. Om Stefan lägger fram ett 95/5% alternativ, då är det inte en förhandling. S skulle inte godta detta om de var i opposition. Men jag förstår också att S inte vill förhandla med A om det landar i en A dominerad budget.

En 50/50 budget är ända chansen….

Så länge som någon vill ha en 49/51 budget, eller värre, så kommer den inte genom i Riksdagen och då är det kört.

MITT FÖRSLAG ÄR:

De borde träffas och helt förutsättningslöst göra så här. Man börjar med att gå genom allt man är överrens om, och petar in det i budgeten. Sen tar man alla frågor man är överrens om i sak, men inte i $. Sen får Löfven börja med att välja, A väljer steg två, S i steg tre osv. Sen tar man alla punkter där man inte är överrens i sakfrågan, och gör samma sak. Sen får man se vad det landar i för budget. Sen kan S och A fråga sig själva.. är detta något vi kan leva med? Det spelar inte så stor roll vem som regerar då de måste förhålla sig till en 50/50 politik. Mer intressant är om det landar i en budget som ingen går med på…. vad gör vi då?

Lööv vill ändra på budgetreglerna, det kanske är en bra idé… för båda? Jag har inte sett detaljerna!

Eller kommer Jimmy tillbaks och ändrar strategi?

Eller är det någon annan som har nåt smart att säga?

Såg nedan förresten…. MEN DET SPELAR INGEN ROLL!!!!!

http://www.dagensps.se/artiklar/2014/12/11/93725247/index.xml?referred_from=/nyhetsbrev/ps-morgon-kvall/2014/12/11/21886764/index.xml

Sveriges konjunktur, fastighetspriserna och dina boende kostnader är starkt beroende av räntan i landet. Denna i sin tur är starkt kopplad till FED, som liksom sätter referensrealräntan. Men Riksbankens viktigaste referenspunkt är inflationen, eller rättare sagt KPIX, som beskriver den underliggande inflationen.

http://www.scb.se/sv_/Vara-tjanster/Index/Konsument–och-nettopriser/KPIX/

Ex.

Enkelt uttryckt fungerar det så här. Bara för att FED har 2% styrränta så behöver inte vi ha det. Men om kärninflationen i USA är 2%, och FED har valt en styrräntan på 2%, så innebär det att FED bedriver en balanserad penningpolitik, genom en 0% realränta (2% styrränta – 2% Inflation). Om Sveriges inflationstakt ligger på 4%, så bör Riksbankens styrränta ligga på 4%, om de vill förhålla sig till FED, och därmed jobba för en stabil valuta. Därutöver kommer inflationsmålet som i Sverige ligger på 2%, så sannolikt skulle Riksbankens styrräntan ligga ännu lite högre i syfte att få ner inflationen.

Poängen är att Riksbanken, som strävar efter stabila priser och därmed stabil valuta, MÅSTE förhålla sig till penningpolitiken i USA och Europa. Detta genom att titta på vilka realräntor de erbjuder. Siktar ECB och FED på negativa realräntor, som nu, så vill man stimulera, då en rationell person inte vill spara till negativ realränta, utan konsumera och investera. Anledningen är att inflationen äter upp mer av dina pengar än de växer. Och tvärtom förstås. Alltså kan man vänta sig att Riksbanken kommer sikta på samma realräntor som i sin omvärld, främst Europa (men ECB förhåller sig i sin tur till FED).

I steg två tittar på man den förväntade underliggande inflationen.

Det är den som är intressant att titta på för att förstå vilka räntor vi kommer att ha i framtiden.

Läs nedan om inflationsförväntningarna just nu!!

http://www.affarsvarlden.se/hem/article3870491.ece

Nu tror jag det här beskriver top line inflation, som inte är den korrekta, men diffen på KPIX borde inte vara så stor. Hursomhelst ligger inflationsförväntningar på ett års sikt på 0,6%. På två år tror man på 1,1%. Dvs samma som vi haft senaste åren. Är det rimligt?

Nedan chart visar den underliggande kärninflationen sedan 1980

Man kan idag höra människor säga, ”jag kommer ihåg i början av 80-talet, då låg räntorna över 10%. Tänk om vi hamnar där igen”. Jag svarar, Men kommer ni ihåg var inflationen låg på? Det vet dem oftast inte! Men faktum är att den också låg kring 10%. Jag skulle säga att det är inte relevant att gå för långt bak i tiden då vi hade en fast växelkurs, utan det är mer relevant att titta från 1993 och framåt.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_i_Sverige_1990%E2%80%931994

Sedan 93 har vi haft en kärninflation mellan ca 0% och 3,5%. Målet för Riksbanken är som sagt 2%, så när inflationen är 2% eller högre, och i stigande trend, så kan vi vara helt säkra på Riksbanken bedriver en restriktiv penningpolitik, dvs positiva realräntor (med hänsyn till realräntorna i vår omvärld).. och vice versa.

Sedan Lehman har inflationen trendat nedåt. Som högst var den 2,6%. Nu tror man alltså på 0,6% på ett års sikt, och 1,1% på två års sikt.

Ponera att de får rätt!

Vi utgår också från att FED kommer höja räntorna mot en mer balanserad realräntenivå de kommande två åren.

Vad innebär detta?

Jo att Riksbanken först och främst kommer att röra sig mot en balanserad realränta, dvs 1,1% (dvs samma som inflationen). … men eftersom 1,1% är under inflationsmålet på 2%, så kanske de nöjer sig med 0,50%, för att vara expansiva så att säga. Dvs 50 punkter högre än dagens nollränta. Höjer de med 50 punkter, så kan man räkna med att alla andra räntor, inkl ditt 3m bolån stiger med 50 punkter. Kanske till och med 75 punkter. Detta inom 2 år.

Så när din bankman säger, var inte orolig, räntorna kommer vara låga under en lång tid framöver, så menar han att de på sin höjd kan gå upp med 75punkter på 2 års sikt. Då får man ändå säga att hans råd verkar stämma!!!!!

MEN, och detta the BIG MEN, ALLT BYGGER PÅ DAGENS EXPERTER HAR RÄTT I SINA PROGNOSER OM 1,1% inflationstakt om två år.

Säg att inflationen istället ligger på 2,5% om 2 år. Detta är ingen prognos, jag bara säger att det är fullt möjligt och inom de senaste 20 årens ramar.

Vad händer då? Vi utgår återigen, att FED bedriver en politik som innebär balanserade realräntor, och som Riksbanken kommer att ta hänsyn till. Dessutom är inflationen över 2%-målet, så man kommer nog lägga styrräntan något över, säg 3%. Detta är 300 punkter högre än idag, vilket skulle betyda att räntan på 3m bolån MINST kommer stiga med 3%. I det här scenariot tror jag ingen banktjänsteman skulle säga att räntorna kommer vara låga under en överskådlig framtid.

Jag säger bara att idag har vi förväntningar om fortsatt väldigt låg inflation, och det återspeglar sig i allt. Men vi ska ha i bakhuvudet att i det moderna Sverige har inflationen legat mellan 0 och 3,5%. Så det finns utrymme för felmarginal. Skulle vi gå tillbaks i tiden och titta på hur rätt prognoserna har varit så skulle ni bli mörkrädda. De har lika ofta rätt som fel… och en sak är jag helt säker på. Om inflationen kommer ligga på 2,5% om 2 år, så är det tråkigt nog ingen som klarar av att lägga en sån prognos idag. Den bittra anledningen är att prognoser oftast är en funktion av historiken, eller i bästa fall nuläget, och framtiden skiter fullständigt i hur det varit.

Men även om prognoser är vanskliga, så måste vi prata om det.

Min prognos ligger på 0 till 3,5%, där vi får 0% om vi har dåliga tider fram tills dess, och 3,5% om vi har goda jobbskapande tider fram tills dess. Och allt därimellan :-). En annan ganska viktig iakttagelse är att inflationen inte verkar vara uthållig över 3%, men inte heller under 1%. Däremot gillar den att vara mellan 1-3%. Så prognosen borde kanske ligga på 1-3%. Givet att ”experterna” tror på 1,1% så måste de tro på rätt dåliga tider. Hur kan de vara så säkra på det?

Lite skämt, mycket allvar förstås! Den reala konsekvensen OM 2 ÅR är att bolåneräntan kan kosta 2,2% före rabatt (som idag) vid 0% inflation ELLER 6% vid 3,5% inflation…. och allt vad det innebär för fastighetspriser, låntagare och svensk konjunktur.

Jag har sagt det tusen gången innan, och kommer fortsätta att säga det… om du INTE klarar av att betala 5% ränta på sin totala skuld ska du nog idag fundera över hur du kan ställa om din ekonomi så att du gör det. För även om prognosmakarna har rätt om 1,1% om 2 år, vilket kommer innebära att din bolån är och förblir billiga…. är det ändå inte en tidsfråga innan inflationen letar sig tillbaks mot 2-2,5%? Jag menar det kanske inte händer om 2 år, men kanske om 4 år. Spelar det någon roll? Du ska ju fortsätta att ha lån ett tag till antar jag, eftersom du måste ha någonstans att bo. Då är det väl egentligen viktigt att du under alla tider, nästan i varje fall, klarar av att betala dina räntekostnader?

Om du klarar 5% idag, ja då kan du sova gott. Du har ju dessutom massor av pengar över varje månad som läget är nu. Men jag vill ge dig ännu ett gott råd. Istället för att shoppa upp pengarna du egentligen hade planerat till att använda till räntebetalningar, amortera istället. Inte för att du måste, utan för att det är ett smart sparande! Rent teoretiskt är ju också de extra pengarna du får över idag, låt oss kalla dem ”najspengar”, bara motsatsen på de ”tajtpengarna” du måste betala ut den dagen bolånet kostar 6%, och som du egentligen inte kalkylerat med.

Till alla er som tror amorteringskrav, slopad ränteavdrag, slopad uppskov på reavinster eller dylikt löser problemet…. Tänk om! Ni uppnår en sak, ni bromsar nyutlåningen (vilket är bra om de som tar lån idag lånar för mycket, men kan vara dåligt och onödigt om de som tar lån idag lånar rätt belopp) vilket kan vara bra, eller inte. Men vad ni gör är att ni försätter landet i en jäkla riskabel situation. Om räntorna går uppkraftigt (till följd av att inflationen skulle gå upp till 3%) ja då kommer era åtgärder medverka till ett större antal forcerade försäljningar, och därmed större prisnedgång, och därmed en större inbromsning i konjunkturen, än om era åtgärder inte införts.

Amorteringskrav är trots allt bra, då det tvingar folk som har rätt nivå på lånen till ett sunt sparande, och de som har fel nivå på lånen till att få en chans att rätta till skuldsättningen. Dock borde kravet vara flexibelt, dvs när man räntan är låg, så ska man amortera mer, och när räntan stiger borde man amortera mindre.

Slopade Ränteavdrag  är också bra egentligen. Men saken är att vi aldrig borde permanent infört det från första början. Ska man ta bort de så borde det fasas ut under en 10 års period. Minst!

Uppskov på reavinst? Om du säljer en bostad och sen köper en ny för pengar så borde du inte behöva betala någon reavinst alls. Det är ju för fan inte riktiga vinstpengar!!!! Om ditt nya hus halveras i värde och du säljer det… blir du kompenserad för det? Nej just det! Bara om du säljer och lämnar bostadsmarknaden så borde du skatta.

Lycka till!

Många chartister lyfter fram december/januari effekten som ett synnerligen bra läge att ligga i aktier. Jag är rätt skeptisk till anomalier i ren allmänhet då de tenderar till att bli mer osäkra, desto mer säkra de har varit. Dvs en anomali är ju inget annat än att samma sak inträffat många gånger, och det är inte förrän den gjort det som man kan uppmärksamma mönstret, men i takt med att marknaden blivit uppmärksam så försöker många tjäna pengar på det och då tenderar anomalin att bli mer osäker. Men vissa anomalier finns det faktiskt logiska förklaringar bakom, som exempelvis månadseffekten och rapportdagseffekten. Men även December/januari effekten lär det finnas en viss logik bakom som bygger på windowdressing, skatteplanering och flöden.

Så här skriver Johnny på Carnegie

Välkommen rekyl bland korten inför tisdagen

OMX30 nedan…

Så frågan är inte om vi kan få en rätt fin uppgång fram till första veckan i januari? Någon som har några invändningar?

Jag tror man kallt kan räkna med 1,500…. bryts den så väntar ATH 1,547, som egentligen bara är en historisk milstolpe. Nästa verkliga target är egentligen stigande trenden sedan 2008 botten, och trendtaket ligger idag kring 1580-1600. Den som är greedy och inte köper idag inväntar 1440-1450, som måste hålla!

NFP kom in på 321k mot väntat 230k…. hallelujah! 2014 ser ut att bli det bästa året, sett till själva jobbskapandet, sedan 1999! Men det betyder också att vi är inne på 4e året av starkt jobbskapande. 2008/2009 så försvann det en massa jobb. 2010 var ett mellanår, och sen har det varit bra. Man kan också säga att åren 2010-2013 var egentligen bara ett återställande av de jobb som försvann 2008/2009. Medan 2014 är första året med nya jobb. Man kan också förstå varför vi inte sett någon löneinflation under 10-13 då det egentligen handlade om att återställa en stort slack. 2014 är egentligen det enda året som man borde kunna härleda löneinflation till. 2015 borde det ta ännu mer fart?

Timlönen kom in på +2,1% YoY. Ingen hög siffra ur ett historiskt perspektiv, men samtidigt i det högre intervallet senaste året. Den här siffran anser ju jag är den enskilt viktigaste kommande 12 månaderna. Den kommer styra NÄR Fed känner sig tvingade att agera, och den kommer styra HUR mycket Fed behöver agera. Detta i sin tur kommer få genomslag på världens alla räntor, som i sin tur kommer får genomslag på alla andra tillgångsslag världen över. Jag tror att den kommer stiga. Hur mycket och när har jag ingen aning om. Men ligger den kvar och harvar kring 2% ett år till… ja då kommer det bli same old inom det mesta… dvs ok börs (driven av låga räntor och högre utdelning). Låga räntor på bolånen (och därmed en stabil fastighetsmarknad), företagsobligationer kommer fortsätta att gå bra osv…

Ur ett historiskt perspektiv så ligger normal löneinflation strax över 3%.

En diskussion vi lär ha längre fram är implikationerna av 3%+ löneinflation. Visst, hushållen får mer pengar i plånboken, men samtidigt stiger deras boendekostnader på ett sätt som gör att de inte kan shoppa upp pengarna. Detta i sin tur gör att företagens kostnader ökar, samtidigt som försäljningsökningen uteblir. Marginalerna vänder ner! Så trots att ekonomin tuggar på så kan vinsttillväxten bli dassig, detta samtdigt som räntorna stiger….. det lär inte aktiemarknaden uppskatta!

Brent oljan fortsätter att falla. För inflationen världen över så innebär det att den sjunker. Men de flesta centralbanker tittar på core inflation, dvs rensat för mat och energi. Egentligen är ju ett lägre bensinpris något bra för hushållen, då det frigör pengar, vilket i sin tur kan få core inflation att stiga. Dock med en viss eftersläpning.

Morgan Stanley spår att världen kommer växa med 3,2% i år, och 3,5% nästan. En tillväxt kring 3% är för mig klassisk LTG, det är den världen vi har haft sedan Lehman -08. Det är den världen som i stort innebär låg inflation och låga räntor. Kommer vi kunna komma tillbaks till ca 5% tillväxt, dvs mer klassisk konjunktur någon gång? När, och i så fall varför? Kommer vi kunna nå 5% utan att stater aggregerat kör balanserade budgetar och hushållen inte är belåningsvilliga? Är det där skon klämmer? Det här är en intressant diskussion tycker jag!

Ser man till flöden och positioner, så har ”alla aktier” nu… men det har vänt ner något. Det betyder att rekylen kan lätt tvingas fram av vinsthemtagningar.

Jag är sen på pucken med att kommentera det annonserade extra valet. Men vad är det mest sannolika utfallet? Kan Alliansen bli större än de Rödgröna? Njae, det är möjligt att Löven tappar några till Alliansen, men samtidigt tappar Alliansen till SD. Så det är inte så troligt men om det händer så måste de ändå förhandla om budgeten. Budgeten behöver en majoritets stöd. Nej jag tror inte så mycket på Alliansen faktiskt. Det är troliga vinnaren är SD och resten blir jämnt skägg. De röd-gröna blir troligtvis största block, och Sossarna blir största parti, igen. SD blir ännu tyngre på vågen. Vad göra då?

Som jag ser det så borde inte, kan inte, Löven bilda regering eller samarbeta med vare sig MP och/eller V så länge som de inte har 50,1% av rösterna i riksdagen, vilket de inte kommer att få. Alltså är enda tänkbara för Löven att prata med Alliansen (som inte heller får över 50%). Detta är hans enda sätt att skapa majoritet. Men jag förstår att Alliansen inte vill sitta i regering med någon som de känner ett politiskt motsatsförhållande till ur många aspekter. Alliansen måste ta hänsyn till sina väljare, och de gillar inte S politik, annars hade de ju röstat på S. Dessutom är det sunt med en riktig opposition. S borde bilda regering själva. Sen borde de gå till Alliansen och säga ”vi vill inte sitta i varandras regeringar, och borde inte göra det heller, men låt oss göra en budget tillsammans… vilkor: 50/50”, och då får man göra som på gymnastiken i skolan när man bildade två lag. Dvs de får välja varannan budgetfråga. Detta är enda sättet. Detta borde man gjort från början.

Löven vände sig i höstas till MP och V för där kunde han komma överrens, på hans villkor. Problemet är att de inte har majoritet. Han måste bilda regering eller budget på ett sätt som skapar majoritet. Då är Alliansen enda utvägen…. och för detta krävs en budget som är 50% bestämd av Alliansen. Det är enda utvägen, den andra är att samarbeta med SD, vilket betyder att skära ner på invandringen. Det är ingen skillnad mellan S och Alliansens problematik… oavsett vem som ombeds att bilda regering så står de inför samma utmaningar så länge som de inte har majoritet. Ska vi inte få nyval efter nyval, så måste man förhandla om budgeten.

Man kan även fråga sig varför Löven valde att satsa på nyval? Om sanningen ska fram spelar det inte så stor roll för honom. Sossarna kommer troligtvis bli största parti i mars, samtidigt som M backar ytterligare till följd av avhopp till SD och en relativt okänd partiledare. Samtidigt kan S tappa då de inte visade sig vara regeringsdugliga. Å andra sidan kommer inte Alliansen vara det heller om de inte får över 50%, vilket de inte får!

Så det troliga är att även i mars kommer vi ha en nygammal situation där Stefan ombeds att bilda regering. Jag hoppas och tror att han denna gång väljer att bilda ännu en minoritetsregering fast med bara sossar, och sen måste han sätta sig ner och göra budget med Alliansen. Går inte det så blir det nyval igen. Sannolikheten att SD ska byta spår känns inte hög. Varför skulle de göra det? Sannolikheten att någon skulle börja förhandla med SD är inte heller trolig!

En S regering med 50/50 budget, som Alliansen också röstar på är enda utvägen. (eller en Alliansregering med 50/50 budget där S röstar för deras budget). Detta borde man prata om i valet… men det kommer inte hända, utan alla agerar som om de trodde att de kunde sno åt sig 100% av rösterna!

Rent personligt, tycker jag att det hade varit helt ok med en S regering, som bedriver en 50/50 politik tack vare en framförhandlad budget med Alliansen. (eller en Allians regering med 50/50 politik, vilket i praktiken blir exakt samma politik, bara olika verkställande personer)

Men vad händer om A och S vägrar komma överrens, givet att inget av blocken har mer än 50%? Måste man komma överrens med SD då? Är det praktiskt möjligt att säga till SD, vi är villiga att förhandla om ALLT, utom EN fråga?

Lycka till!

ps. Idag tangerade dollarn 7,60kr. Jag tror mycket det som händer i dollarn är strukturellt och lär fortsätta ett tag till… MEN mycket av det vi ser idag är hyfsat inprisat, därför tror jag dollarförstärkningen kan ta en paus härifrån. Kanske man kan köpa tillbaka den ner mot 7 spänn i ett senare skede? ds.