Kortsikt's Blog

Inflationstendenserna i världen är sedan länge fallande. Det grundläggande problemet till detta är låg tillväxt, vilket medför att det skapas för få jobb, vilket gör att det inte blir en sån tajt arbetsmarknad, vilket gör att lönerna inte växer.

Det är viktigt att vi har lite inflation, och inte deflation (eller för hög inflation heller). Vid deflation så växer våra skulder i förhållande till våra tillgångar. Även om vår köpkraft förbättras leder det aldrig till tillväxt, Utan stagnation. Under stagnation vågar färre investera i framtiden, vare sig företag eller privatpersoner, vilket är ett problem i sig.

Expansiv finanspolitik är medicinen när privata sektorn bromsar. Definitionen av expansiv f-politik är att man kör ett primärt budgetunderskott, dvs man spenderar mer än man tar in i skatt före räntekostnader. Men det bygger oftast på att man har en låg statsskuld. Har man en statskuld på över 100% så är risken att räntorna äter upp en stor del av det man tänkte stimulera. Dvs om man betalar 5% räntan på en statsskuld som är 150%/BNP, så kostar räntorna (5% X 150) 7,5% av BNP varje år. Dvs ett land som kör en primär budget som är balanserad (primary balance är innan räntekostnader) landar ändå på ett underskott på -7,5%. Medan har du endast 50% statsskuld, så kostar räntorna dig 2,5%. Väljer dem att köra ett underskott på -7,5% så är det extremt stimulativt till skillnad från det andra landet. Oftast, dock inte alltid, så behöver ett land med liten skuld oftast inte betala så hög räntan relativt det landet med hög skuld… så kalkylen ser egentligen ännu bättre ut för det obelånade landet.

Nåväl, Morgan Stanley sitter inte och väntar på inflationsdatan utan har ganska avancerade system som trackar i realtid. De visar att inflationen, head line, kommer falla rejält kommande 2 månader…

Detta förvånar nog ingen… samtidigt tror de paradoxalt nog att core inflation kommer röra sig kraftigt uppåt under samma tid.

Ska bli väldigt intressant att se hur marknaden reagerar om de får rätt!

Trevlig helg!

Innan vi går in på detaljerna så tror jag Svenska börsen är på väg att toppa ur. Vi har ATH på 1548 som förvisso bara är symboliskt men ändå. Nej min förhoppning är att vi går upp och stämmer av trenden som binder bottnarna sedan 2008 och 2011, som har ett stigande tak kring 1,570. Detta mål gäller så länge som vi inte bryter ner under ca1,450.

Det har skrivits om Europeisk QE allt sedan FED började att använda sig av det, men det skulle alltså dröja ända till dags datum innan det blev verklighet. Historiskt kan man säga.

Jag tänkte redogöra lite för detaljerna, och jag vill flagga för att informationen inte är 100% styrkt. Vi kommer säkert få tillfälle att revidera detta länge fram 🙂

QE programmet är 60mdr Euro i månaden i 18 månader, dvs 1,080mdr Euro, och beräknas slutföras i september 2016.

Jag vet inte exakt vilka instrument som får köpas, men jag antar att det är statspapper, och andra papper som är sk. Asset backed, typ bostadsobligationer. 80% av inköpen görs lokalt av ländernas centralbanker. 20% av ECB själva. Tilldelningen av ”80% cash” baseras på en nyckel som grundar sig på vilken insats man har i ECB. Därför borde ex Tyska Bundesbank få mest pengar att shoppa för. Man tänker köpa papper med en löptid på mellan 2-30år.

Är det ett stort program? Tja FEDs samlade QE uppmätte ca 3,000mdr dollar (dvs ca 2,600mdr euro) så det är väsentligt mindre än vad FED köpt (totalt i samtliga program). Observera att 3,000 inte är FEDs samlade balansräkning, då den ligger på 4,500, men jag har räknat bort posten Money in Circulation, som jag anser är hänförlig till traditionell penningpolitik och inte QE, som är extraordinär.

Så programmet är mindre än FEDs totala QE program.

Å andra sidan är 60mdr euro/månaden (ca 70mdr $) ungefär i paritet med FED som brukade köpa för 80mdr USD i månaden. Så på så sätt är de likvärdiga. Sen köpte FED statspapper för 40$ och MBS för 40$. Den exakta fördelningen av de 60mdr euro vet jag ej.

Ett annat sätt att förhålla sig till är budgetunderskottet. FED köpte ju för 80mdr om året, men bara hälften gick till statspapper. Det innebar 40X12=480mdr om året. Med tanke på att budgetunderskottet låg på 1,089mdr under 2012 och 680mdr och 2013 så täckte inte FED upp treasuries utbud helt. Hur ser det ut jämfört med Europa då? Tja BNP för Eurozonen ligger på ca 13,200mdr usd (mot hela EU 18,000usd och USA 17,000usd). Budgetunderskottet för 2015 spås landa på ca 2,5%…. dvs 330mdr Usd, eller ca 290mdr Euro.

Nu vet inte jag om de uteslutande kommer köpa statspapper, jag tror inte det. Men 60mdr i månaden är ju 720mdr om året, och det vida överstiger hela Eurozonens budgetunderskott på 290mdr Euro. Så på så sätt är det ett kraftigt paket, med tanke på att Draghis pengar med lätthet kan/kommer att dammsuga upp alla nyemiterade statspapper på marknaden (indirekt förvisso genom att man köper i andrahandsmarknaden, men effekten blir densamma). Snabbanalysen av detta är att räntan på statspapper kommer att pressas ner, genom att det från och med i mars kommer finnas en storköpare av marknaden. Om man definierar stor som efterfrågan i förhållande till utbud.

Draghis säger att syftet med det här QE programmet är att nå inflationsmålet om 2% och skapa tillväxt.

Kommer man att lyckas med detta?

Jag är rätt skeptisk. Tittar man på FED så har de inte lyckats få upp inflationstakten. Sen vad beträffar tillväxten så är det svårt att säga. Nej, USA växer inte extraordinärt ur ett historiskt perspektiv. Men landet hade troligtvis vuxit ännu långsammare utan QE. Inte primärt för att QE drev tillväxt, utan för att Obamas 6,000mdr i underskotts spending måste ha gett en effekt. FEDs QE var på många sätt mycket mer logiskt. Obama hade ca 45% public debt/gdp när Lehman small. Han visste att det finns inget som biter lika bra på konjunkturen som att köra expansiv finanspolitik, dvs budgetunderskott, när privata sidan, dvs hushåll och företag deppar. Han körde därför underskott under 2008-2013 för ca 6,000mdr dollar. Eller ca 36% av BNP eller ca 6% årliga underskott. Han behövde FED i marknaden för att kunna sälja papper till hyfsat låg ränta. Hade FED inte funnits, så hade privata aktörer fått suga upp 6,000mdr och dels begärt högre ränta, vilket slagit mot aktier, fastigheter och andra räntepapper.

Men i fallet med Europa så är 1, budgetunderskottet INTE särskilt stort och 2, räntorna är redan rätt låga (bortsett från Grekland). Tysklands 10 åring ligger på 0,5%.

Samtidigt ligger statsskulden i Eurozonen på över 90%, så även om man skulle vilja köra expansiv finanspolitik, så kan man inte. Det finns dessutom inget stöd för det politiskt.

Kommer utlåningen från banker till hushåll och företag öka? Tja tveksamt. Räntorna är ju redan låga, och många Europeiska banker är redan för leveraged mätt som Lån/EK, så utlåningen lär inte heller driva tillväxt.

Asset Inflation lyckades FED också skapa. Men behövs det i Europa? Prisutvecklingen på aktier, räntor och fastigheter har varit rätt god i NÄSTAN hela eurozonen. Vissa mer andra mindre, men aggregerat helt OK. Men visst kommer det bli en viss effekt. Draghis dammsuger ju hela marknaden för statspapper, vilket pressar privata investerare att köpa aktier, fastigheter, HY/IG oblisar i sin jakt på avkastning. Samtidigt är det frågan hur intressant det är att köpa en europeisk High Yield obligation som yieldar 5% samtidigt som euron kan försvagas med 10%? Hur intressant är europeiska aktier om valutan ska försvagas?

Nej det kokar ner till Euron. Det handlar inte om Asset Inflation eller Finanspolitik som det gjorde för FED, det handlar om EURON. Det är det enda det handlar om. Den måste sjunka i värde. Mer än de 17% den gjort senaste året. I första hand tror jag den ska gå mot 1,00 eur/usd. I andra hand kanske 0,80 som vi nådde år 2000.

Frågan är om det räcker? Visst för en Europé så blir de importerade sakerna dyrare (driver inflation) och du kanske väljer att hellre köpa inhemskt producerat (driver jobb och tillväxt) och för en utomeuropé så vill du handla av Europa givet att vi har något som du vill köpa (driver jobb och tillväxt). Men den sistnämnda handlar också om hur kunden mår. Dvs är det goda tider i främst Asien och USA så funkar det, men skulle de stå inför sämre tider så fungerar det sämre då du handlar mindre om du får det sämre ÄVEN om det blivit billigare. Så helt straight forward är det inte!

Jag får reservera mig för siffrorna ovan, och vi kommer säkert få anledning att återkomma till det här längre fram!

Jo, någon kanske undrar varför euron har varit så stark relativt sett med tanke på hur dåligt Europa har gått? Valutakurser är ingen exakt vetenskap men två av de viktigaste faktorerna är aggregerad bytesbalans och budgetbalans. Länder som det går åt helvete har oftast tre saker, twindeficits and overleverage. För mycket lån, stora budgetunderskott och importerar betydligt mer än man exporterar (dvs negativ handelsbalans, som oftast ger ett underskott i bytesbalansen). Europa har aggregerat litet budgetunderskotten och positiv bytesbalans… Således ger det en stark valuta. Men värt att notera är att försvagas euron, så bidrar den till ett ännu större handelsöverskott, vilket i sig stärker valutan.

I Feds fall så finansierade man indirekt budgetunderskotten. Pengar som spenderades i öppna ekonomin. Eftersom eurozonen bara har ett årligt underskott på 300mdr och man tänker shoppa för 720 om året så kan man undra vad kommer att hända. Jo fonder, försäkringsbolag och pensionsbolag som idag sitter på statspapper kommer sälja dem till ecb och lokala centralbanker, och tvingas köpa andra grejor, alternativt ligga i cash. Hursomhelst kommer inte pengarna ut i ekonomin och leder till hyperinflation (precis som i USA) utan pengarna kommer hamna på centralbankernas skuldsida i form av en skuld till bankerna som kallas för Bank reserves (tillgången är ju statspappret) och bankerna kommer ha en tillgång som också heter bankreserves. Samma upplägg som Fed. Visst man printar pengar. Men de går inte till konsumtion om nån tror det! Utan det enda man gör är att skapa asset inflation, och den dagen deras bonds förfaller, jag rullar man inte över dem så får de tillbaka pengarna, och kan makulera dem. Då måste privata sektorn ta över skulden. Något de ändå hade gjort idag om Ecb inte gjort nåt, då det alltid finns tagare av en statsobligation, det är bara en fråga om pris. Dvs räntan!

Avslutningsvis, Om inte USA med sitt QE program (som dessutom var fullt logiskt till skillnad från ECBs),jobbskapande och hyfsade tillväxt orkar upp till 2% kärninflation…. vad får er tro att Draghis ska lyckas i Europa? Jag tror han ska vara nöjd om han lyckas BROMSA FALLET mot deflation. Tillväxtmässigt bör man inte räkna med mer än 1-1,2% tillväxt i eurozonen i år…. en hyfsat svag världskonjunktur, balanserad finanspolitik, ringa utlåning från bankerna och svagt jobbskapande gör att jag personligen inte tror att man orkar mer… trots att Euron skulle falla till 1,0 mot dollarn!

Läs även;

Initial Thoughts on European QE

Trevlig kväll!

Konsensus har länge trott att FED första räntehöjning kommer i sommar. Jag har sedan mycket länge lyft fram chart som pekar på att jobbskapandet borde utmynna i löneinflation som sätter press på core inflation, som tvingar FED att höja. Det tror jag fortfarande. Dock vet jag inte när!

Nu börjar marknaden med all tydlighet visa att de tvekar…

10 åringen har gått från 2,20 till 1,80
5 åringen har gått från 1,80 till 1,30
2 åringen har gått från 0,75 till 0,45

Guldet har stigit 20% sedan december, vilket betyder att man tror INTE på stigande REAL räntor, vilket betyder att man INTE tror på högre räntor och/eller fallande inflation. Räntorna har börjat falla, som jag visade ovan, och FEDs räntehöjning skjuts på framtiden. Det innebär att real räntan går ner, vilket gynnar guld. Men Inflationsförväntningarna spelar också roll. Tror man även att inflationen ska stiga, vilket också medför att lägre realräntor allt annat lika? Nej, jag tror att marknaden förväntar sig fortsatt låg inflation, fast inte fallande. Låg för att dollarn är stark och oljan är svag. Fast inte fallande, eller deflation för att konsumenten är glad vilket inte minst Michigan på 11års högsta visar. Dessutom är man medveten om att löneinflation kan lura runt hörnet. Kontentan är att inte tror att kärninflatinen kommer ta sats över 2% gränsen inom de närmaste månaderna, vilket gör att FED vilar på hanen. Detta gör att räntorna faller vilket pressar ner realräntorna (då inflationsförväntningarna är stillastående) och som pressar upp guldet. Det är förväntningarna om högre räntor som har sänkt guldet tidigare… Nu faller räntorna och inflationsförväntningarna har inte rört sig… Därför stiger guldet!

En annan indikator nedan…

Hur kunde det bli så här?

För att nämna några anledningar,

Ledande makro, typ ISM, vände ner jmf förväntningarna och pekar på att momentum i den amerikanska konjunkturen har intagit en lägre växel. Detta trots att vi inte har några väder effekter. Jobbsiffrorna är starka, men löneinflationen lyser med sin frånvaro. Man tror att det fortfarande finns slack och arbetstagaran har ingen Pricing Power än. FED lyckades ta bort Considerable utan att skapa förväntningar om räntehöjningar. Oljan faller och dollarn är stark vilket gör att inflationen går ner (även om den kan trycka upp core inflation i ett längre perspektiv).

Fallande räntor betyder stigande multiplar, vilket är bra för börsen, givet att vinsterna inte justeras ner.

MEN, the big men, är att detta kan snabbt förändras. En stark ISM, en inflationssiffra som kommer in snäppet högre än väntat… då studsar räntorna upp och guld och aktier ner. Tajming är svårt!

Angående räntehöjningen då? Jag säger som Morgan Stanley, FED is a hostage of inflation. Så länge som den är låg kommer de inte att göra ett skit, så fort den börjar röra sig inleds en räntehöjarcykel. No more, no less!

Den 30 januari kommer ECI med lönestatistik, kort därpå kommer NFP med timlöner. Det finns fortfarande en risk att de studsat upp. Särskilt om man ser till graferna nedan, då kommer marknaden att helt ändra uppfattning. Eller håller sig lönedatan på mattan ännu en månad till? Poängen är att headline inflation lär fortsätta att vara svag under 1H15 då oljepriset var högt under 1H14 (bas effekten). Samtidigt kan core mycket väl röra sig uppåt under samma period. Min personliga tro är att FED fäster stor vikt vid den senare, vilket marknaden borde inse. Därför kan detta ränterallyt få ett abrupt slut.

Trevlig kväll!

Det är Länsförsäkringar som har frågat 5,000 svenskar.

http://nyhetsrum.lansforsakringar.se/2015/01/09/slopat-ranteavdrag-paverkar-hushallen/

http://www.dn.se/ekonomi/sa-slar-slopat-ranteavdrag-mot-hushallen/

http://cornucopia.cornubot.se/2015/01/17-av-tabyborna-ar-beroende-av.html

Det mest anmärkningsvärda är att 20% har svarat ”JAG VET INTE”. Beror det på att det inte förstod frågan, att de inte ens vet att ränteavdraget existerar trots att det dras i din deklaration. Att man kanske frågade personer som INTE äger sin bostad, eller har lån på sin bostad, och därför inte har en uppenbar koppling till ränteavdraget, och är helt enkelt osäker på de indirekta effekterna. Eller är de bara korkade?

41% svarar att de måste dra ner på annan konsumtion. Vissa tycker detta är alarmerande men det anser inte jag. Om du har kalkylerat med en ränta på 5% inkl ränteavdrag när du tog lånet, men idag betalar 1,3% efter rabatt och ränteavdrag så är det inte konstigt om du har mycket pengar kvar i plånboken (du betalar ju bara ca 25% av vad du har planerat att lägga på lånet från början). Vissa amorterar, andra inte. Vissa bör/behöver amortera, andra inte. Vissa gillar att spara, andra inte. Hursomhelst väljer många att konsumera upp stora delar av de här pengarna. Slopas ränteavdraget och räntorna drar så får de dra ner på just den konsumtionen. Men det tror jag faktiskt de är rätt medvetna om.

Det viktiga är att de kalkylerade med en långt högre ränta, en ränta som tar höjd för normal inflation och normala realräntor.

Där verkar det som om 8% inte ligger rätt. Vilket ironiskt nog ligger i det spannet jag varit inne på tidigare. Att 10% av svenska bolånekunder inte kommer klara av en framtida normalisering av räntorna. Att samma grupp därutöver kan tvingas att amortera och få slopade ränteavdrag gör livet inte enklare. Det kommer gå åt helsike för dem, och de kommer att behöva gå ut i en marknad och sälja ungefär samtidigt. Effekterna av det här är inte svåra att räkna ut!!!! Är det verkligen vad vi vill???
Det är konstigt att ex inte Finansinspektionen lyckas fånga upp det här?

Vad är det som inte stämmer? Finns det ett systemfel i utlåningen?

8% kan tyckas lite, men det är det inte. Subprime, som i USA triggade Lehman och hela finanskrisen, utgjorde ca 10%.

Jag anser att många kör fel när de tittar på aggregerade siffror. Aggregerade siffror säger väldigt lite.

Den dagen vi kan göra en undersökning där 0% svarar, Jag behöver inte sälja, då har vi rätt nivå på skulderna, och då är priserna per automatik korrekta. Då behöver vi inte heller oroa oss för någon krasch med lågkonjuktur och stigande arbetslöshet som direkta följdeffekter.

100% måste klara 5% ränta inklusive ränteavdrag. 7% exklusive ränteavdrag (för att vara extra tydlig). Sluta titta på åtgärder som slår mot dem som har rätt skuldsättning!

Detta är utmaningen, och vi måste ta tag i det NU!

ps. börsen ångar på och det tekniska målet kring 1,500 börjar närma sig. Väl där har vi taket i dels 2011 trenden, men även trenden som binder kanalen 2002-08 över 2007. ATH ligger kring 1547 och är nästa, om än väldigt symbolisk bara. Därefter 2009 trenden kring 1575. Men risk reward ser trist ut, max 5%, och så mycket som 20% nedsida om det börjar rulla….. ds.

I förra veckan levererade Japan en svag tillväxtsiffra. Den här veckan kommer Kina meddela sina siffror? Hur svaga är dem, och vilken centralbankspolitik kan vi vänta oss?

På söndag är det val i Grekland. Syriza lär vinna och bilda koalitionsregering. Sen ska det förhandlas med Trojkan kort därpå…. hur kommer det sluta?

Tittar man på hur kapitalet är positionerat i DBs senaste flödesrapport så är man;

Toklång dollarn
Förväntningarna om FEDs höjning i sommar börjar vackla ordentligt
Aktiefonder har erfarit stora Utflöden hittills i år
Aktiefonder är negativt positionerade, triggade av dålig, ledande, makrodata från USA.
Aktiefonder har köpt defensiva sektorer som Telekom och Hälsovård på sistone, och sålt cykliskt
Övriga fondkategorier har också skurit ner på aktieexponeringen

På Torsdag meddelas om ECB kör igång med QE, som innebär att man tänker köpa statspapper. Riktig QE alltså! Hur kunde vi hamna här?

Men låt oss först backa bandet något. Under 2013 var Eurozonen i recession (-0,4%) och förhoppningarna inför återhämtningen inför 2014 var stora. Jag med flera trodde dock att tillväxten inte skulle bli särskilt hög då;

1. Finanspolitiken skulle fortsätta att präglas av Austerity
2. Hushåll och Företag lånar inte. Bankerna vill/kan inte heller låna ut.
3. Det skapas inte tillräckligt många jobb

Det här var bara några punkter. Nu är 2014 bakom oss och Eurozonen såg ut att ha vuxit med 0,8%. Det är faktiskt inte så dåligt jmf med prognoserna för ett år sedan. Mellanskillnaden mellan prognos och utfall handlar till stor del om Ryska sanktioner. USA, som anses vara ett framgångsexempel, växte med drygt 2,1% förra året. Det är mer, men inte så jäkla mycket mer.

Varför denna pessimism, varför får man känslan av att recoverien i Europa helt spårande ur? Jo, av två skäl. Trots att man gått från -0,3 till 0,8 så skapas det inte tillräcklit många nya jobb. Visserligen har arbetslösheten gått från 12% till 11,5%. Men den låg på 7,5% pre Lehman. Man tittar avundsjukt på jobbskapandet i USA. Nej, det stora grejen handlar om inflation. Kärninflationen låg på sommaren 2013 på 1%+. Den hade legat över 1% i 3 år, trots kris och allt. Nu när man stod inför återhämtning under 2014 så kunde det bara bli bättre. Draghi hade inget att bekymra sig för. Men samtidigt som EZ kravlat sig ur recession, så har kärninflationen etablerat sig UNDER 1%. Tvärtom förväntningarna. Samtidigt har handelsöverskottet blivit allt större. Detta har stärkt Euron. Stark euro och obefintlig inflation stör Draghi. Det är detta det handlar om! Inte så mycket att Europa kom av sig i återhämtningen. Återhämtningen är on track, fast den är för svag. Den behöver accelerera. Som i USA där man väntar sig 3% tillväxt i år. I Europa ligger prognosen på 1,4%. Sämre än USA, fast bättre än fjolårets 0,8%.

Men varför ska nu Draghi köpa statspapper. Förra året låg budgetunderskottet i EZ på 2,5%. Statsskulden ligger på 93%. När FED körde QE uppfylde man två mål. Ett, man hjälpte att trygga Obamas stora underskottspaket till låg ränta, och man skapade Asset inflation. Eurozonen tänker inte köra några stora underskott i år, det ger inte 93% statsskuld något utrymme för. Dessutom är redan räntorna toklåga, så hade man velat göra det så är det inga problem. Asset inflation är inte heller något som kan stå högt på agendan då priserna är höga. (Grekland är här undantagen, då detta regleras mellan Trojkan och Grekerna).

Draghis har ett MÅL, det är att skapa inflation. Han tror sig kunna göra det genom att försvaga Euron. Dels därför att importerade varor blir dyrare, och därmed importeras inflation, men kanske ännu viktigare, för att omvärlden vill köpa euro tillverkade saker som blivit billigare. Detta skapar jobb, som skapar tillväxt, och som i slutändan skapar inflation. Försvagning av Euron är nyckeln, och kör man QE så bör, allt annat lika, valutan ta stryk. Även om övriga effekter av att köpa statspapper inte är prioriterade. Draghis QE skiljer sig på många punkter från Bens QE.

Har han lyckats hittills? Tja, rätt bra tycker jag! För knappt ett år sedan stod euron i 1,40 mot dollarn, nu står den i 1,16. En försvagning med 17%. Han skulle nog gärna se att euro/dollarn stod i paritet, dvs 1. Med hjälp av QE kanske han lyckas. Men han kan inte ta full cred för Euroförsvagningen. Att den amerikanska ekonomin var så stark under 2H14 spelar honom också i händerna. Nu får han dessutom hjälp av det svaga oljepriset, som vissa verkar missförstå, temporärt drar ner headline inflation, men som ger en boost till de europeiska hushållen och företagen och kan ge en skjuts åt såväl tillväxt 2015, men även, just det, core inflation i det längre perspektivet. Att oljan har halverats är BRA för Europa, tro inget annat! Kan vi dessutom få ett ordnat förhållande med Ryssland utan sanktioner till hösten, så skulle det vara väldigt väldigt glädjande.

Det ska bli intressant att följa det Europeiska experimentet…. men ha inte för höga förväntningar bara!!!

De rika, blir allt rikare.

http://www.di.se/artiklar/2015/1/19/oxfam-de-rikaste-ager-snart-halften/

Samtidigt är den samlade statsskulden högre än någonsin. Den har skapats genom att många länder kört budgetunderskott. Underskott som varit högre än tillväxten (vilket gör att public debt ökar snabbare än BNP, vilket gör att public debt/gdp% stiger). Var tror ni de här pengarna hamnat någonstans? Just det, hos de rikaste. Idag är kanske inte kritiken är så hög… men vad tror ni händer den dagen räntorna är väsentligt högre. För att vara övertydlig ska jag ge er ett exempel. Jag är inte hundra på alla siffror men ni kommer fatta poängen.

För 15 år sedan låg statskulden i G7 på 40%/BNP. Om snitt räntan låg på 3% så kostade räntorna 3X40%=1,2%/BNP. Teoretiskt behövde G7 länderna köra ett primärt budgetöverskott på 1,2% för att budget på sista raden skulle vara i balans. Nemas problemas. I praktiken behövdes inget överskott då ingen som har 40% i statsskuld är tvingad att köra en balanserad budget.

Idag är skulden dubbelt så stor, 80%/BNP. Säg att snitträntan idag ligger på 1,5%. 80X1,5= 1,2%. Samma som ovan. Nemas problemas. Men så stiger räntan till 6%, och helt plötsligt ligger räntekostnaderna på 4,8%. Vid 80% skuld är det dessutom inget alternativ av köra feta underskott, utan då måste budgeten vara i balans. Ska den vara det måste den primära budget vara +4,8%!!!!! GAMECHANGER!!! Det betyder att regeringarna behöver beskatta sin befolkning på 100kr, men bara ha löpande utgifter på 95,20kr. Det låter kanske inte så mycket… men är enormt. Det kommer att kännas, det kommer att märkas!!!

Så sanna mina ord, de rika i världen kommer att beskattas på ett eller annat sätt i framtiden. Triggern är förmodligen högre räntor. Logiken är mycket mycket enkel. G7 länderna har sedan 90-talet kört underskott som byggt upp en statsskuld. Med underskott menas att man spenderar 100 kr men tar in 95kr i skatt. Vad tror ni händer med 5 kronan? Ja den gick till ett sjuksysters lön, som hon använde när hon handlade på WalMart (vars ägare gjorde en vinst), där WalMart köpte varor av företag X (vars ägare gjorde en vinst) osv. Sjuksyrran kan vara glad som hade jobb av staten såklart, men maten hon köpte för lönen är konsumerad och vinsten ligger på ägarnas konto. Om vi nu hamnar i en situation där vi tvingas till att köra stora primära budgetöverskott för att kunna ha en balanserad budget, så kommer det finnas två alternativ att tillgå. Antingen skär vi ner på välfärden, så pass mycket att vi kan betala räntorna, och låter skatterna vara oförändrade. Eller beskattar vi de rikaste, och betalar räntorna, och lämnar välfärden intakt. Jag tror det blir det senare av två skäl, 1. Många ser logiken i att pengarna från början kom från staten. Pengar som lånats upp, och där vi alla solidariskt är med och betalar räntan på skulden och 2, folk tycker de rika har blivit orimligt rika.

Men det kommer inte hända imorgon, utan inom en 20 års period kanske!

Trevlig kväll!

Den 30 januari kommer ny data från ECI, veckan därpå har vi en ny NFP. Kanske ”de där skälen” många har till att det saknas löneinflation trots att det skapas mycket jobb inte riktigt stämmer…. åtminstone inte om NFIB undersökningen stämmer….

Time will tell…

Så länge som 2 åringen ligger där den ligger så väntar sig marknaden ingen inflation i alla fall

http://www.marketwatch.com/investing/bond/2_year

Proxy är alltså Styränta = 2 åring minus 50punkter.
Dvs Styrränta = 0,60 – 0,50 = 0,10%

Trevlig kväll!

ps.

Min snabbprognos OM/NÄR timlönerna skulle gå mot 3%+ YoY är;

Core inflation: 2,5% (vilket är över 2% inflationsmål)
Styrräntan: 2% (100+100 punkters höjning)
2 åringen: 2,5%
10 åringen: 3,5-4,5%

Vilket implicit kan innebära att räntan på ett 3 månaders bolån i Sverige kan gå mot 4%. (ALLT ANNAT LIKA. Man måste korrigera för 1. ECB penningpolitik 2. tillväxt och inflation, dvs konjunktur, i Sverige samt 3. villkor för utbud/efterfrågan på bolån som styrs av regleringar som ex amorteringskrav, fastighetsskatt, slopat ränteavdrag, uppskov på reavinster, trenden på kreditförlusterna samt nybyggnation)

ds

Många inkl jag själv har noterat den starka jobbutvecklingen i USA de senaste åren. Tidigare har det varit synonymt med räntehöjningar

Men föga förvånande så är inte analysen fullt så enkel. Det spelar ingen roll hur många jobb som skapas om inte lönerna stiger. Chartet nedan visar hur löneinflationen avtog i takt med att arbetslösheten steg efter Lehmankraschen. Även när det vände upp, och det började skapas jobb, så tilltog inflationstakten, dock inte i samma tempo. Det intressanta är alltså när arbetslösheten efter Lehman var på väg upp, och tangerade dagens nivåer, så låg löneinflationen på knappt 3%. Idag, vid samma arbetslöshet ligger löneinflationen på 1,7%.

En av anledningarna är säkert det Yellen varit inne på. Dvs under de dåliga åren ville arbetsgivarna helst sänka lönerna för de som fick vara kvar, dvs bortsett från de som redan var sparkade. När tiderna sedan blev bättre så fanns det mentalt en spärr mot att höja lönerna då lönen borde varit lägre. En flat lön upplevdes som en lönehöjning.

En annan aspekt är att det trots relativt låg arbetslöshet och stark arbetsmarknad finns ett betydande slack tydligen. Dvs de som får nya jobb har ingen pricing Power i lönediskussionen. Anställda som krävt högre lön, har inte fått det då arbetsgivaren vet om att hon kan ersätta personen ganska enkelt till samma låga lön som idag. Detta är ganska komplext, och det blir ännu mer komplext när man ska diskutera vad som ska driva en förändring, och när.

Men en annan viktig faktor tror jag vi ser i REAL lönerna. Hade priserna på varor och tjänster i allmänhet stigit kraftigt så är det svårt för arbetsgivare, vid såväl nyanställningar som lönesamtal eller förhandlingar kring kollektivavtal som här hemma, att låtsas som det ”regnar”. Men de har varit extremt låga, och därmed gjort det väsentligt lättare för arbetsgivare att inte behöva höja lönerna.

Som ni ser att ovan chart har reallönen i USA varit ganska stabil. Den förväntas till och med att stiga under första halvåret till följd av lägre bensinpriser etc. Detta talar mot nominella lönehöjningar under 1H15.

JAg har kikat lite på löneinflationen, kärn CPI samt kärn PCE, och det är ganska intressant.

Sedan Lehman har Core PCE legat på mellan 1-2%. Snitt 1,5%. Core CPI har legat på 0,75-2,25%, snitt 1,5%. 1,5% alltså!!! Det är historiskt lågt och under FEDs inflationsmål. Under samma period har löneinflationen legat på 1,5-2,5%, snitt 2%. Även detta är historiskt lågt. Realt har vi alltså haft 0,5% (2%-1,5%)löneinflation.

Sedan 1994 fram till Lehman är bilden annorlunda. Tittar man på core CPI (bättre än PCE som är väldigt volatil) så låg den på mellan 2-3%, snitt 2,5% (bortsett från en kort period under 03/04 då den låg under 2%). Dvs BOTTENnivån låg på 2%. Rätt intressant med tanke på att 2% är TAKnivån post Lehman. Tittar man på löneinflationen under samma period så låg den på 2,5-4,5%, snitt 3,5% (bortsett från en period under 03/04 då den gick under den nivån). Så både lönerna som inflationstakten var strukturellt högre pre Lehman. Realt utvecklades lönerna med 1%. Smått bättre än POST Lehman men ingen radikal skillnad. Samtidigt var det bättre tider rent generellt sett och Asien fanns inte med som dominerande prispressare under större delen av den här perioden.

Lönerna i USA nedan… strukturellt låga sedan Lehman, fast bara i nominella termer. Inte så värst dåligt REALT.

Så konklusionen av detta är att priserna i allmänhet, påverkat av den allmänt svaga konjunkturen och global handel, har varit låga, och därmed har lönerna varit det.

Men vad leder vad? Ägget och hönan! Vi vet att stigande löner leder till stigande priser. Men det verkar även som om stillastående priser leder till stillastående löner, vilken implicit borde betyda att stigande priser även leder till stigande löner? Jag tror på båda, löner leder priser, men priser kan också leda löner. Men om jag var tvungen att välja mellan de här, så antar jag att lönerna är viktigare. Låt säga att dollarn försvagas, eller om kineserna höjer priserna för att kompensera för egna kostnadsökningar. Om inte jänkarna har råd så kommer de att konsumera mindre. En persons lön sätter alltså ribban för vad du kan konsumera. Om det är amerikanska företag som lyckats höja priserna så borde de tjäna mer och alltså ha större utrymme att höja lönerna. Men faktum är att de amerikanska företagen har aldrig varit så lönsamma, sett till vinst/BNP. Det verkar som om företagen inte höjer lönerna för att de är mer vinstgenererande, utan de utgår istället hur lätt det är att ersätta någon, dvs slack, och den allmänna pristakten i ekonomin, dvs core inflation.

Jag står fast vid att kärninflationen borde leta sig upp mot 2,5% och trigga FED att höja räntorna. Detta drivs av att lönerna till slut, när slacket är borta, går mot 3% (dvs fortsatt 0,5% REALlöneinflation). Ur ett historiskt perspektiv är inte detta orimligt. Även om en jämförelse med historien är lite äpplen och päron!

Varför är detta viktigt. Jo för att den dagen den underliggande inflationstakten tar sig över FEDs mål om 2% så tvingas de höja styrräntan. I första hand till 100 punkter, och om inte inflationen då stannar upp kring 2% så lär de fortsätta höja 100 punkter till. Detta kommer sätta press uppåt på världens alla räntor, vilket bla. kommer tvinga ner priset på fastigheter, aktier och andra tillgångsslag.

(Aktiemarknaden skulle kunna vara oberörd om vinstförväntningarna skruvades upp i samma takt som räntorna steg. Dock är detta inte troligt, utan vi kan vänta oss en regelrätt korrektion.)

Men fram tills att timlönerna inte tar fart… så är FED tagen som gisslan av inflationen, och det lär fortsätta att vara en BUY the dip marknad fram tills dess. Så strunta i att läsa protokollet, utan följ istället Core CPI, lönerna samt 2 US Tresury Bond. Där får du svaren innan FED talat ur skägget!

Lycka till!

NFP kom precis.

jobbskapande

252k mot 240k väntat, fg 353k uppreviderat från 321k…. superstarkt!

lönebildning

1,7% YoY mot väntat 2,2% och fg 1,9% nedreviderat från 2,1%.

Är det någon klok människa där ute som fattar hur det kan skapas så mycket jobb, så länge, utan att lönerna överhuvudtaget visar några tendenser till att återgå till samma takt, som historiskt gällt vid samma typ av jobbskapande. Lite lekmanna exempel, men det finns idag fler sysselsatta i den amerikanska ekonomin än under förra rekordet under 2007. Vet ni var löneinflationen låg på då? Jo, nästan 4%. Snälla, om någon har någon väl underbygd rapport där ute, vänligen delge mig av den! Nedan diskussion är intressant… Kanske har vi inte nåt en nivå där löntagarna har bargain power ännu, den arbetsgivaren kan alltid byta ut dig mot en annan om du inte accepterar din nuvarande lön!

http://www.washingtonpost.com/posteverything/wp/2014/10/06/wages-should-be-growing-faster-but-theyre-not-heres-why/

hursomhelst, bra jobbsiffra fast ingen löneinflation, det är mumma för FED som slipper höja, vilket är mumma för aktiemarknaden.

2014 är nu lagt till handlingarna. DB sammanfattar det i två slides.

Trevlig helg!

Helt otroligt att jag inte sett den här förrän nu (Har inte du sett den här Fredde?). Den fångar mycket av det jag länge har försökt beskriva. Läs nedan om du vill bli smartare kring hela bostadsdebatten!

Skuldkvoten är ett olämpligt riskmått – det finns mycket bättre

Varför betona skuldkvoten när det finns bättre mått på risker med skuldsättningen?

Om du har gott om tid ta dig tid att läsa

Skuldhysteri I: Att bara titta på skulderna duger inte

Skuldhysteri II: Det behövs inget amorteringstvång

Skuldhysteri III: Skulder mest hos de rika? Vad säger disaggregerade data om hushållens balansräkningar?

Nya data om hushållens skulder

Jag säger inte att allt han skriver är rätt… bara att du efter att du läst det här har en betydligt mer sofistikerad och djupare förståelse för de svenska hushållens skuldsättning, än den som återges i media och lättsammare bloggar.

Jag är ett stort fan av räntekvoten…. av uppenbara skäl såklart, men även för att den leder oss in på diskussionen var de framtida räntorna är på väg, vilket handlar om var inflationen är på väg…. det är en viktigt diskussion som saknas idag. En diskussion som är helt avgörande om man ska kunna bilda sig en uppfattning om vi kommer få problem med hushållens skulder och därmed fastighetspriserna.

Men även räntekvoten har sina brister. En låg är inte alltid bättre än en hög. Ex! Två stycken hushåll med två löntagare i varje, där hushåll nr 1. har 20,000+20,000 i lön. Således en disp inkomst på ca 28,000kr/månad. Säg att de har ett lån på 2mkr som de betalar 2% ränta på (efter ränteavdrag), dvs 3,333kr/månad. Räntekvoten är 11,9%. Hushåll nr 2 har 45,000+75,000kr i lön, således ca 72,000kr/månad i disp inkomst. Säg att de har ett lån på 6,5mkr som de betalar 2% ränta på, dvs 10,833kr i månaden. En räntekvot på 15%. Är hushåll 2 överbelånat relativt hushåll 1? Ja faktiskt, men hushåll 2 har över 61,000kr varje månad, medan hushåll 1 har 24,667kr. Säg att räntan går från 2% till 6%. Hushåll 2 har kvar 39,500kr medan hushåll 1 har 18,000kr. Hushåll 2 får ju naturligtvis dra in på en hel del extravaganser men det torde inte vara omöjligt att överleva på 39,500kr efter räntekostnader? Hushåll 1, trots lägre räntekvot kan däremot få det knapert.

Svensson lyfter också fram vikten av disaggregerad data. Den är idag inte fullständig. Det gör att jag är rätt säker på att inte ens Fi eller bankerna själva har en 100% bild över skuldsättningen. Ingen annan heller för den delen. Problemet med aggregerad data är att den 1. tenderar att beskriva någon som inte finns och 2, det räcker att 10% av låntagarna är åt h-e för högt belånade för att det ska fälla hela ekonomin (sub prime kunder i USA utgjorde ca 8% av total stock).

Jag har sagt det innan och säger det ingen. Bankerna måste regleras så att de tar reda på om deras kunder klarar 5% ränta (med slopat ränteavdrag) på sin totala skuld, givet deras inkomster idag. Den dagen ALLA klarar det… då har vi rätt skuldsättning, och då har vi även per automatik korrekt priser på våra fastigheter. Min magkänsla är att i aggregerad form så är inte skuldsättningen är för hög idag, men att det finns en grupp, som inte är obetydlig, som är för högt skuldsatt och som i framtiden kan ställa till med stora problem för oss alls. Den här gruppen har troligtvis vuxit fram med nya låntagare på senare år.

Man kan undra varför Ingves fortsätter att driva en så tuff linje mot det svenska skuldsättningen, om den kan antas vara ok vid nuvarande räntenivåer? Jag har en egen teori. Han har inte mer data än någon annan. Han fattar vad Svensson och till viss del vad Fi menar. MEN han kanske är rädd för det jag många gånger varit inne på…

Vad händer den dagen världens största centralbanker ska återställa sina balansräkningar? Det är ingen som har svaret för vi har inte upplevt det tidigare. Privata sektorn måste ta över ägandet av de här papperna på ett eller annat sätt. Kommer det innebära signifikant högre räntor (realräntor för att vara exakt). Räntor mycket högre än vad som är motiverat av rådande inflation? Kommer vi få en reversal på den räntetrenden som pågått sedan 1982 fram till idag… och lika mycket som den slagit över idag, lika stor är risken att den slår över på andra hållet i framtiden.

Han inser också att vid 6%+ ränta på bolånet så är det X antal svenskar som kommer få så pass stora problem att de inte kan bo kvar och således blir forcerade säljare, vilket framtvingar en fastighetskrash med eftervärkningar på hela ekonomin!!!

Detta är ju naturligtvis inget Ingves skulle kunna säga offentligt, då det inte är en prognos, utan mer än teoretisk möjlighet. Han skulle dessutom skrämma skiten av många som kräver bevis, vilket han inte har, och som i slutändan bara skulle få honom att framstå som oseriös. Han har helt enkelt en bad feeling….

Då är det lika bra att idag jobba för att minimera att detta ska hända i framtiden. Något han verkligen gör, men precis som Svensson säger, givet datan idag vara ganska omotiverat.

Jag blir rent ut sagt förbannad på debatten idag. Ena dagen hör man, med Ingves i spetsen, att skuldsättningen är för hög och löper stor risk att leda till stora problem. Andra dagen hör man, oftast med Ingves i spetsen även där, att det inte finns någon risk för högre räntor vare sig på kort som lång sikt. Lower for longer. Men det går ju för fan inte ihop. Sanna mina ord! Så länge som svenskarna betalar 1,5% ränta på sitt bolån efter rabatt och ränteavdrag, så kommer aldrig, jag säger ALDRIG, svenskarna få problem med sina bolån. Har man inga problem att betala sina räntekostnader så kommer man inte heller hamna i en sitution där man blir forcerad att sälja, och då får vi heller inte en krasch som vissa tycks förutspå!

Vän av ordning, Vi kan få en krasch om vi får en djup lånkonja som leder till kraftigt stigande arbetslöshet, Men då handlar det inte om problem med ÖVERbelåning. Då får vi ju alla problem, även dem obelånade i hyresrätt eller dem med väldigt låg skuldsätttning.

Klarar du att betala 5% ränta på din totala skuldbörda? (och räkna inte av för något ränteavdrag)

Om du inte gör det så är det hög tid att ställa om din ekonomi…. en dag kanske du kommer att tacka mig!

ps.

Vad tycker ni om ränteavdrag, amorteringskrav, fastighetsskatt, reavinstskatt på boende/uppskov samt ROT avdrag?

Jag tycker att

*Ränteavdrag bör slopas, säg med 3% om året i 10 år.

*Amorteringskravet ner till 50% är bra. Tvingande sparande förvisso, men många sparar för lite och konsumerar för mycket. Däremot borde det vara dynamiskt, dvs mer amortering när räntorna är låga, och mindre när de är höga

*Fastighetsskatt, Nej tack. Den slår i vissa fall rätt fel. Jag menar en pensionär som har det knapert kan tvingas flytta pga huset han bor i har genom åren blivit värdefullt

* Ja och Nej. Så länge som du skickar in pengarna i ett nytt hem så ska du inte beskattas. Det är ju ingen riktigt vinst du gör ändå!!! Däremot om pengarna, både helt och delvis, hamnar i din plånbok och inte återinvesteras i ditt hem. Då ska man beskattas med 30%.

* ROT? Ja självklart, men mycket pga att det har gjort en svart marknad vitare.

ds.

Ja de flesta vet ju varför. Men det kanske tål att upprepas.

1. Det största skälet handlar om att inflationen runt om i världen är på historiskt låga nivåer. Anledningen till detta är något mer komplext men grovt förenklat handlar det om låg tillväxt, hög arbetslöshet och lågt kapacitetsutnyttjande.

Eftersom inflationen ligger UNDER inflationsmålen för de flesta centralbanker så bedriver dem en duvvaktig penningpolitik. Dvs de har pressat ner sina styrräntor så lågt det går.

2. Men för vissa centralbanker, främst FED, ECB, BoE och BOJ har inte detta räckt. TA FED till exempel, de sänkte räntan till noll i december 2008 (eller mer korrekt nedre bandet till 0 och övre till 0,25). 10 åringen gick då ner till 2%, men började snart röra sig uppåt igen och låg sommaren 2009 på 4%. Det störde FED att räntan var så hög trots att man sänkt styrräntan maximalt. Marknaden sket alltså i styrräntan, utan priset var en funktion av utbud och efterfrågan. FED insåg att man måste in och förändra detta samband, dvs bättra på efterfrågan. Man lanserade QE, för att få ner marknadsräntorna. QE betyder, tryck pengar och köp räntepapper. Marknaden för räntepapper fungerar ju som vilken marknad som helst. Är köparna (efterfrågan) fler och mer ivriga än säljarna, ja då stiger priset (räntan går ner). FED var en hyfsat ivrig köpare :-). I maj 2013 låg 10-åringen på 1,45%. Målet var uppnått.

Men det har kostat!

Så länge som den underliggande inflationen, eller kärninflationen ligger UNDER en centralbanks mål så kommer de bedriva en Duvaktig penningpolitik. Basta! Men när inflationen börjar nå målet (I Sverige och USA 2%) och till och med passerar det. Ja då kommer de bli bekymrade och lär höja styrräntorna, så att de ligger i paritet eller strax under inflationen. Detta är inte Rocket Science. Frågan är OM inflationen stiger och i så fall när och hur mycket? (detta är däremot mer avancerat än Rocket Science). De tre viktigaste faktorerna för kärninflation är sysselsättning, tillväxt och kapacitetsutnyttjade. Den senare har nästan spelat ut sin rätt i en globaliserad värld, dvs det går nästan att tillverka hur mycket somhelst i dag utan att det börjar driva priser. Det kunde man inte för 20 år sedan. Arbetsmarknad och tillväxt är den enskilt viktigaste säger jag! Tillväxt skapar jobb, men nya jobb skapar också tillväxt. Därmed kan jag tycka att löneutvecklingen är en mer korrekt inflationsmätare än ex KPI. Men det är klart, högre löner borde på sikt leda till ökad KPI. Det beror också på hur mycket av lönene som går till sparande. Mer om detta en annan gång.

Det som vi någon gång måste börja diskutera är OM, NÄR och HUR centralbankerna kommer återställa sina balansräkningar. Men återställa menar jag inte att nolla dem, då en centralbank alltid har Secutities på tillgångssidan som matchas av pengar i cirkulation på skuldsidan. Nej jag menar återställa QE åtgärdspaketen.

Som lekman skulle man ju kunna tänka att, ALLT ANNAT LIKA, om man lyckades skapa negativa realräntor av att blåsa upp balansräkningarna, lika positiva realräntor borde skapas om man försöker återställa balansräkningen?

Vissa säger att Fed och dem andra kommer inte att sälj sina räntepapper i marknaden, och därför kommer det inte att bildas något säljtryck. Jag håller med om det. Nej de kommer låta sina obligationer att förfalla utan att rulla över dem. Men i fallet med statspapper så måste pengarna skaffas fram och det är treasury som gör det. De har två möjligheter, antingen att ta in pengar genom budgetöverskott eller sälja nya obligationer. De kommer göra det senare.

I slutändan handlar det om att privata sektorn måste ta över ägandet av de här papperna, och då skapas ett utbud i marknaden genom att treasury säljer, som gör att priset går ner, räntan upp. Så om realräntan (mätt som US 2-åringen minus core CPI) legat på i snitt MINUS 1% under de här åren… så borde ju potentialen vid en EXIT, ligga på en realränta på i snitt PLUS 1%?

Men det finns ännu en aspekt. När FED var storköpare i marknaden, så fanns det även en storsäljare, nämligen Treasury som var tvungen att sälja bonds för att få in pengar till att täcka budgetunderskotten. STORköparen nettades av STORsäljaren. Nu för tiden saknas jätteköparen FED i marknaden, men eftersom Obama kör en hyfsat balanserad budget så saknas det även en STORsäljare. Därför har inte räntorna rört sig nämnvärt trots att FED har slutat med QE. Frågan är vad som händer den dagen Treasury blir STORsäljare igen. Inte för att täcka budgetunderskott (då USA mer eller mindre är tvingad att köra en balanserad budget under de närmaste åren), utan för att skaka fram pengar till Fed som slutat rulla över positioner som förfaller? Vilket pris, ie ränta, kommer privata aktörer att begära för att köpa statspapper av US Treasury?

Åter till beräkningen. Om inflationen ligger på 2,5%, och FED börjar örsiktigt krympa balansräkningen så borde 2 åringen kunna ligga på 3,5%? (mot 0,60% idag)

Är detta ett helt orimligt resonemang? Jag tror inte det, men det ligger några år bort så vi behöver inte oroa oss idag.

Det här ska ses mot bakgrund av vad CS skrev idag om Tyska statsobligationer

”German bond yields: 30-year German bunds returned a striking 38% in 2014 (16% for the German 10-year), beating the total returns of 90% of Stoxx 600 constituents. Moreover, German 10 year bond yields, having moved closely with those in the US and the UK until mid-2013, fell by 150bps in 2014, leaving them now only marginally above Japanese 10 year bond yields (with the German 30 year bond yield now below that of Japan – see the first chart below). As far as the bond market is concerned therefore, the ‘Japanification’ of Europe is no longer a possibility, but the reality. Such a performance, which created an extremely supportive backdrop for defensive sector performance in 2014, is unlikely to be repeated this year: with the German 10-year yield now at 0.45%, even if it were to fall to zero, total returns would be below 6%.”

Detta får mig också att tänka på Draghis avsikter att vilja köpa statspapper. Varför vill han det? Vill han driva ner räntorna? Tja den tyska 10 åringen ligger ju på 0,45% så vad finns det att driva ner? Visst i Grekland ligger räntan på 10,5% men marknadsräntorna är irrelevanta då grekiska staten inte finansierar sig genom marknaden utan genom Trojkan. Vill Draghi underlätta Europa att köra stora underskott? Nej, austerity är religion Europa och Eurozonens statsskuld är så pass stor att några större underskott inte kan vara aktuellt? Nej för Draghis del handlar det om att försvaga Euron och då vet jag inte riktigt om QE är bästa vapnet?

Nu till nåt helt annat, europa står inför en kritisk period. Europadomstolen ska döma om OMT den 14/1, ECB ska besluta om QE den 22/1 och Grekerna går till val den 25/1. Det ser ju risigt ut men samtidigt börjar datan se intressant ut… särskilt relativt USA.

OM Europa skulle få lite momentum framåt vårkanten, lita på att det blir lite vinsthemtagningar i dollarn, samtigt som oljan lär studsa en tia eller två… och gissa hur Ryssen går då… Huaaaa!

Trevlig kväll!