Bits and pieces

Oljan ser ut att vara på väg att stänga sitt gap på 49,25 som jag tjatat om. Räntorna i USA har börjat dra igen efter att ha korrelerat ett tag. Marknaden korrigerar en del. Ska bli intressant att se om OMX vill ner till 1437ish stödet och se vad som händer där. Det kan mycket väl vända där för att göra en sista resa mot 1475-1500…. som en sista skål för att fira Clintons vinst, att Q3:orna är okej och att makro kommer in starkt. Eller har vi sett toppen… svårt att säga!

US preliminär Service PMI kom in på 54,8mot väntat 52,5 och fg 52,3…en helt enastående siffra. Vad ska stoppa FED från att höja nu?

Regeringen stärker Finansinspektionens mandat.

http://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/utokade-befogenheter-for-fi-6799342?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_custom%5Bapsis%5D=413124384&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

För alla som följt bloggen ett tag vet vid det här laget att det inte är Ingves biff att reglera utlåningen. Han har visserligen ett verktyg för det, men det är det sämsta av alla verktyg. Nej det är Fi´s biff, men de har inte vågat/kunnat agera utan regeringen/riksdagens mandat. Införandet av amorteringskravet visade med all sin tydlighet hur klena Fi är. Nu vill ju inte regeringen ta inpopulära beslut två år innan nästa val. Skon klämde alltså över att man lyckades med en bred överenskommelse. Då kan de inte beskylla varandra. Men detta har man nu löst. Så frågan är vilka åtgärder och regleringar som Fi kommer rulla ut nu… ska bli spännande!

Personligen tycker jag att skuldkvotstaket är det enda reglering som behövs. Anledningen är att det enda som behövs regleras och begränsas är storleken på lån. Detta fixar inte aktörerna själva, då bankerna vill ta marknadsandel och öka vinsten (och då är en ökning av stocken ända möjligheten och låntagare vill köpa en så fin bostad det bara går) Alltså har ingen av aktörerna incitament att begränsa lånen. Detta är ett problem! Men åtgärder som slår mot cash flow i plånboken, som ex amorteringskrav, slopat ränteavdrag, införd fastighetsskatt osv OCH som i sin tur får negativ inverkan på hushållens ekonomi och därmed svenskt ekonomi, och som egentligen bara sänker hushållens motståndskraft i händelse av en ränteuppgång. De åtgärderna är helt fel. Inför man ett skuldkvotstak hade man även kunnat slopa 85% regeln. Den fyller ingen funktion, om alla har rätt storlek på lånen.

Har läst en intressant rapport.

USA framstår, relativt Japan och Europa, som den marknad som faktiskt gått hyfsat sedan finanskrisen. Men att säga ”hyfsat bra” är sannerligen en definitionsfråga

namnlos2475

Historiska konjunkturcykler, sedan Andra världskriget, är i snitt 5 år gamla, med en snitt tillväxt på 4,4%. Den här uppgången är 7 år gammal, och snittar 2,1%. Tillväxten når alltså upp till hälften mot det som varit normalt. Detta TROTS att Obama körde sammanlagda budgetunderskott på 40% under 2009-2014.

Mitt snabba svar på varför det är så handlar om skuld. Mer skuld nu än tidigare. Punkt. Rapporten är lite mer detaljerad. Den menar att 1/3 del av tillväxt tappet handlar om demografiska faktorer, och en 2/3 delar om låg produktivitet. Den låga produktiviteten kommer ur låga nettoinvesteringar. Hade det investerats mer senaste 25 åren så hade det inte varit så här….

Njae säger jag…. Investeringarna i USA har varit låga (även i Japan och Europa). Men det finns två rätt viktiga förklaringar till detta anser jag som man inte tar upp. Den första är att man har gjort investeringar….. fast inte hemma, utan utomlands. I synnerhet i tillväxtmarknader. Så egentligen borde USA kunna tillgodoräkna sig lite av den produktivitetsökning som ägt rum i Asien kan jag tycka. Den andra faktorn är att investering idag är inte samma som på 70-talet. Idag handlar inte en Investering om R&D eller en ny fabrik, utan att man anställer rätt folk på Google. Human kapital. Grejen med human kapital syns inte på balansräkningen, och därför ingår det inte i räkenskaperna. Men väst borde verkligen lägga alla sina resurser på att utbildningssystemet. Det är vi konkurrerar i framtiden. Sen är det ett problem med tjänstesektorn, dvs ett jobb på Starbucks eller som Fastighetsmäklare tenderar till att inte öka produktiviteten i ekonomin. En smart Google anställd, som kommer på Instagram JA. Men en tjej som gör lattes på Starbucks.. nej.

Nedan chart visar hur produktiviteten i USA kommit ner senaste åren i jämförelse med snittet sedan efterkrigstiden

namnlos2476

Men det handlar också om att de amerikanska hushållen har mer lån nu än tidigare, och att de misstror staten med sin enorma statsskuld (oförmåga att köra budgetunderskott som man alltid gjort annars). Men högra chartet visar också att skulden/inkomsten kommit ner en bra bit, från ca 140% till 80%. Just nu är det många som har jobb, alltså är inkosmterna goda. Så det handlar inte bara om lägre skuld. Men ge det en 4-5 år till, sen är de amerikanska hushållen redo för en ny belåningscykel, varpå efterfrågan jackar upp, och tillväxten på det!

namnlos2477

I USA ligger arbetslösheten på 4,9%. Dels beror det på att det skapas en jävla massa jobb. Men det beror också på att arbetskraften minskat. 90% av den minskningen är demografisk. Dvs folk har pensionerat sig. Men högra chartet visar att även inom prime age är den något låg. Den lär repa sig mot 84%. Detta skulle kunna innebära att arbetslösheten kan gå under 4% INNAN marknaden blir så tajt att den skapar klassiskt hög löneinflation om 3,5%+…. där är vi inte ännu!

namnlos2478

Samtidigt har det visat sig att graden av arbetslöshet är inte särskilt korrelerad med förändringar i arbetskraften. Dvs bara för att det är bra tider så är det inte fler som söker sig in till arbetskraften. Snarare verkar det vara strukturella saker, som att folk pensionerar sig senare, eller pluggar längre som spelar större roll…

namnlos2479

Skulle detta vara fallet så kan arbetslösheten falla mycket snabbare än vad ex FED räknat med, om inte goda tider lockat tillbaks människor till arbetsmarknaden. Det gör att löneinflationen potentiellt kan kicka in snabbare än väntat… och därmed inflationen. Men återigen, det handlar också om vilka jobb. Är det Google jobb, ja. Är det Starbucks jobb, nej.

lite beroende på vad som händer så får det avtryck i inflationen…. FED och Deutsche tror att Core PCE letar sig uthålligt upp mot 2% i slutet av 2019… det skulle betyda att de har drygt 2 år på sig att höja till 1,5-2%…. 5 till 7 höjningar. Trots allt ska man ta de här prognoserna med en nypa salt! Mycket kan hända fram tills dess!

namnlos2480

Men givet resonemanget med arbetsmarknaden, så kan inflationen dra snabbare än så, och tvärtom.

namnlos2481

Det intressanta är att historiskt har inte fler jobb bidragit till produktivitetsökning, utan högre löner.

namnlos2482

Det logiska skälet borde vara KÖPKRAFT. Dvs säg att du har en ekonomi med en arbetsstyrka på 100 personer. Alla tjänar 1kr om året. Noll löneinflation. Det är dåliga tider och arbetslösheten är 10%. Dvs 90 pers jobbar som har 1kr i lön. Dvs 90kr. På fem år sjunker arbetslösheten till 5%. dvs 95 jobbare a 1kr = 95Kr. Köpkraften har ökat med 5,5%, eller 1,1% om året. Det är ingen stor köpkraftsökning egentligen. Ingen köpkraftsökning, ingen ökning av efterfrågan, inga stora investeringar, ingen produktivitetsförbättring, inte hög tillväxt… typ! Men låt säga att lönerna istället ökat med 3% om året i 5 år. För att illustrera kraften i löneökningar så säger vi att jobbskapandet är noll.

90 jobbare X (1kr * 1,03^5)=104,4kr. Köpkraften har ökat med 16%… eller 3% om året.

Tänk er då om det hade varit jobbskapande OCH löneinflation samtidigt. Produktivitetsdriven löneinflation är en våt dröm för många länder…. och förblir en dröm för de allra flesta!

Bara så att ingen missförstår… det är inte bara att höja lönerna med det dubbla så blir allt bra. Om det inte matchar tillväxt, investeringar osv i den underliggande ekonomin så blir det bara negativt. Därför kan man inte säga att LO ska driva en linje om 4% löneinflation så blir allt bra. Det måste komma inifrån ekonomin. Google och Apple jobb liksom!

Trevlig kväll!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Bits and pieces

  1. Lediga Ludde skriver:

    Citat Ga Stan ovan: Personligen tycker jag att skuldkvotstaket är det enda reglering som behövs. Anledningen är att det enda som behövs regleras och begränsas är storleken på lån. (slut citat)

    Du har inte tänkt på att staten kanske ej skall blanda sig in och lägga sig i civilrättsliga affärer mellan bank och hushåll. Det var ju det som Kammarrätten i Jönköping reagerade på för i förra vändan. Det som gjorde att riksdagen måste ändra lagen.

    • GaStan skriver:

      jo det har jag tänkt på, och i regel ska det vara så.

      Men om bägge parter, långivare och låntagare, agerar på ett sätt som kan hota ekonomin, så är det statens uppgift att gripa in och reglera.

      Det finns ju många exempel på när vi inte låter marknadskrafter löpa fritt, och som vi aldrig ifrågasätter.

      Vi reglerar redan idag banker på många sätt. Basel reglerna till exempel. Det är ingen som har några invändningar och säger, ”det borde vara upp till en privatägd bank själv att bestämma vilken kapitaltäckning den ska ha”

      • Olle skriver:

        Återigen tack för all tid du lägger ner och den kunskap du sprider Gastan, uppskattar denna blogg så jävla mycket och den har verkligen väckt min nyfikenhet på macro!

        Fråga: Har du någon känsla för hur det ser ut när det kommer till ägare av skulden, alltså vilka instutioner sitter på tillgångarna i form av bostadsobligationerna? Om bankerna var tvungna att sitta på risken själv, tror du att reglerna skulle se annorlunda ut? Yieldhungriga försäkringsbolag och trubbiga tillgångsallokeringspolicies som tvingar in stora institutioner i dessa tillgångar utan att hänsyn tas till risk/reward? Hade kunnat självregleras om de som utfärdade lånen bar mer av risken?

    • Lediga Ludde skriver:

      I över 30 år hade Sverige motbok. Det skrevs upp på Systembolag och prickades av hur mycket man köpte. Till bröllop och födelsedag fick man ansöka om extra tilldelning.
      Det var ju för invididen men också SAMHÄLLET inte skulle få högra kostnader.

      Då bestämde staten om hur mycket varje svensk fick dricka. I dag vill staten bestämma hur mycket varje svensk skall låna!

      • GaStan skriver:

        Tycker du det är en relevant jämförelse?

        Idag är det inte låntagaren som bestämmer hur mycket de får låna. Lånetaket sätts helt endidigt av långivaren, Banken.
        Så att säga att det är en uppgörelse mellan låntagare och långivare köper jag inte….

        Sen bestämmer inte banken själv de grundläggande vilkoren för sin kreditgivning. De är starkt influerade av reglering som ex Basel regler, som banken inte har någon makt över. Bryter dem mot dem så ryker deras bankoktroj, och då är det ingen banklängre. Att vara bank är ingen fri rörelse. Den är starkt reglerad och har varit det länge!

        Jag måste fråga, varför tycker du att ett samhälle med många överbelånade hushåll är bättre än ett samhälle utan?

  2. GaStan skriver:

    Tusen tack, det värmer!

    Statspapper var nyligen populära hos utlänningarna, men de har varit nettosäljare sedan Riksbanken blev nettoköpare.

    Vad gäller bostadslånen så finansieras de genom bostadsobligationer och Stibor. Bostadsoblisarna löper på 2 år el mer. Stibor är kortare löptider, upp till 12 månader. Hur mycket en bank väljer att finansiera sig kort eller på lång löptid beror på hur bankens bolånekunder bundit sina lån el ej. För banken är det viktigt att de matchar durationsmässigt.

    Bostadsobligationerna är poppis i utlandet, men även försäkringsbolag och svenska institutioner äger dem. Deras slutkund är ju du och jag… främst genom våra pensionsavsättningar. (Lite ironiskt är det att du och jag både har en bostadsskuld och en fordran på densamma. Eftersom räntan alltid är lägre på obligationen än på lånet så hade det bästa varit om vi kunde få förskott på pensionen och amortera på lånet. Det är tyvärr inget som går att göra i praktiken)

    Stibor då? Ja det är ju inget instrument som du, jag el någon utlänning kan köpa. Stibor är alltså Stockholms Intern bankränta, i London har du Libor) och Det är bara de anslutna bankerna som kan låna ut och låna in till Stibor. De gör det varje kväll med varndra i syfte att balansera sina balansräkningar, enkelt uttryckt. Det är ett sätt att hantera likviditet. Från början hade bankerna Riksbanken som motpart, men i praktiken löser bankerna det mesta internt, utan RBs hjälp.

    Men frågan kvarstår, om Stibor finansierar den korta upplåningen, vem sitter på fordran egentligen? Jo det är så vitt jag kan förstå bankens insättarkunder och eget kapital (dvs bankens aktieägare)

    Sen i praktiken hanteras all utlåning och upplåning genom hypoteksbolagen, som ex Spintab eller Stadshypotek.
    https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stadshypotek
    Men det är också intressant att fundera på det här med lån. Säg att du bygger ett nytt hus. Då betalar du byggaren, vars pengar hamnar hos de anställda, leverantörer och slutligen vinst som går till byggaren och leverantörernas aktieägare.

    Men om du köper ett befintligt hus så går pengarna till säljaren, som köper ett nytt hus, vars säljare får pengarna. Den säljaren kanske dött precis, men hade inga lån, varpå pengarna går vidare till arvingarna som är yngre och har lån, varpå de kanske amorterar ner sina lån. Så ett taget lån amorterar ett annat. Anledningen till att stocken ökar är pga av högre priser. Hade inte priserna gått upp så hade inte lånen vuxit heller. Eller egentligen är det precis tvärtom, dvs priserna är högre för att vi tar större lån. Anledningen till att vi kan ta större lån beror på att räntan på finansieringen är lägre. Det är den fallande räntan som drivit upp storlwken på lånen som i sin tur drivit upp priserna…..

    Men återigen, de som ligger bakom finansieringen av bostadsskulden är svenska och utländska pensionärer och sparare. Det är dem som äger ditt hus, och det är delar av din lön som betalar deras ränta. Banken skär bara i mellan.

    Det intressanta är att det är äldre människor med hög upparbetad pension, och med liten skuld, som är de största fastighetsägarna… netto. Varpå alla unga människor med liten pension och stora lån, har minst, sett till nettot….

    stigande räntor kommer göra att gruppen med stora pensioner och små lån får mer pengar i plånboken. För den andra gruppen är det tvärtom. Grejen är att den senare gruppen är viktigare för konsumtionen än den förra. Det är också viktigare att den gruppen amorterar. Bland den andra gruppen finns också en hel del utlänningar, och det hjälper inte Sverige om de får höga ränteinkomster från svenska bolånetagare.

    när de äldre dör, och de unga ärver så blir dagens unga den rika klassen, och det är deras barn som tar över som den skuldsatta…. och så rullar det på!!!

    Förr i världen var räntan hög och lånen små, och därmed var priserna ”små”. Nu för tiden är räntan låg, lånen stora, och priserna ”stora”. I framtiden, när vi går från låg ränta till högre ränta, så kommer det innebära att nytagna lån blir mindre, och därmed kommer priserna bli mindre.

    Då kommer det bli intressant att se konsekvenserna för dem som tagit stora lån idag, när räntan är högre och priserna lägre. Storleken på deras lån kommer nämligen inte att förändras!

    • Olle skriver:

      Tack för ett grymt givande svar!

      ”Men återigen, de som ligger bakom finansieringen av bostadsskulden är svenska och utländska pensionärer och sparare. Det är dem som äger ditt hus, och det är delar av din lön som betalar deras ränta. Banken skär bara i mellan.

      Det intressanta är att det är äldre människor med hög upparbetad pension, och med liten skuld, som är de största fastighetsägarna… netto. Varpå alla unga människor med liten pension och stora lån, har minst, sett till nettot…”

      Det här tycker jag är grymt intressant! Jag undrar hur många sparare som inser hur exponerade de är mot fastigheter… Äldre människor med liten skuld som har ordentligt med EK i sin bostad äger även indirekt via sitt pensionssparande bostadsskuld. Hyfsat exponerade mot fastigheter med andra ord?… Utifrån all klassisk portflöljteori så känns det som om de har jävligt mycket att vinna på att diversifiera sitt sparande och söka tillgångar som inte är korrelerade med utvecklingen på bostadsmarknaden?

      • GaStan skriver:

        1, ja många gånger hör man folk säga lite slarvigt att bankerna är Sveriges största hyresvärd, med tanke på att 60% äger sin bostad, och har lån. Ca 10% äger utan lån. Till kommersiella fastighetsbolag så har ju bankerna oftast fixat finansieringen upp till 60-70%, så även för hyreslägenheter är banken den verkliga hyresvärden. Eller? Bankerna som lånat ut har pant i bostäderna och Visst, krashar fastighetsmarknaden så blir det tungt för bankerna. Men det är ju inte banken som är är långivare egentligen, utan de som lånat ut till banken. Bankens finansiärer är de äkta hyresvärdarna! Bankens kapitalinsats sträcker sig till det egna kapitalet.

        2, bara så att jag inte missförstår dig, men du skriver att äldre människor äger indirekt bostadsskuld. De har alltså INTE mer skuld, utan mindre. De har alltså en fordran på unga människor med skuld genom ägandet av bostadsobligationer. Har de själva en liten skuld i sin bostad så är den egentligen lägre då man kan räkna av deras indirekta ägande i bostadsobligationer.

        3, Mer diversifiering hade varit önskvärt, såklart! Men hur? Rent teoretiskt borde man som pensionär sälja sin bostad, med krav att få hyra den efteråt. Då hade de tagit ner risken/exponeringen samtidigt som de får ett rikare liv då de får mer pengar att röra sig med!

  3. Olle skriver:

    1) Håller med ! Banken är en av hyresvärdarna men köpare av bostadspapprerna och de som finansierar kortsiktig upplåning är de övriga (i.e. till stora delar du och jag).

    2) Slarvigt uttryckt. Jag menade att äldre människor med större penssionssparande indirekt äger bostadsobligationer genom att försikringsbolaget investerar i dessa papper.

    3) Det förslag du beskriver låter väl som en suverän idé! Utöver det kanske man kan sätta lite press på pensionsförsäkringsbolagen att se över om en stor bostadsportfölj rimmar bra med försikringstagarnas situation? Just nu när alla tillgångar verkar vara korrelerade så blir det väl svårt, ödmjuk inför det 🙂

    • GaStan skriver:

      3, ja, det är svårlöst!

      Men visst är det ironiskt, när vi beklagar oss över all skuld i Sverige….

      Att bakom varje skuld krona finns en fordran på en krona…

      Enkelt uttryckt, Svenskar med nettoskuld hyr delvis sitt boende av Svenskar med nettoförmögenhet.

      Dock representerar utländska hyresvärdar en rätt stor del, men ändå!

      Jag undrar hur många fullbelånade 30 åringar som fattar när de möter obelånade 60 åringar på gatan, att det är deras verkliga hyresvärd 🙂

      • Olle skriver:

        Hahahaha!! Exakt!! 🙂 Du drar ett stort upplysningslass, skulle önska att det fanns fler som gjorde det, då kanske den allmänna diskussionen skulle höjas lite… Det behövs!

  4. Lediga Ludde skriver:

    Den som lånar ut pengar till något ändamål äger ej föremålet. Pengar är ett smörjmedel.

    Ett aktiebolags ENDA kostnad är kostnaden för kapitalet. Den kostnaden består av utdelning till dem som satsat aktiekapitalet, samt ränta för eventuella skulder.

    Det är aktieägarna som äger bolaget. Det är den som bor i en bostadsrätt som äger den. Pengarna har varit ett smörjmedel för att kunna verkställa t.ex. hushållens innerliga önskan om ett eget hem.

    • GaStan skriver:

      Läs gärna på om reglerna kring pantbrev. En låntagare som inte betalar räntan som de ska hänger extremt löst i ren juridisk mening, dvd banken kan inkassera sin pant utan några större problem…. då är ägandet inte vatten värt!

      I mitt yrke har jag även kommit i kontakt med marknaden för företagsobligationer. För att uttrycka det enkelt, kan inte bolaget betala kupongen på obligationen av nån anledning så är aktieägarna helt rökta i juridisk mening…. obligationsägarna tar över bolaget från aktieägarna på en eftermiddag….

  5. Lediga Ludde skriver:

    Jag vet att det ej skall skrivas om enskilda aktier i denna blog, men sfärer, går det bra?

    1/7. Ulrik Svensson, VD i Melker Schörling meddelar att han avgår och börjar som finanschef på Lufthansa

    16/9 Carl-Henrik Svanberg säljer aktier för en miljard i Melker Schörling

    24/10. Melker Schörling avgår som ordförande i alla bolag där han suttit i styrelsen.

    26/10. Ola Rollén grips

    • GaStan skriver:

      Klart det går bra!!!

      Intressant nyhetsslinga du bakat ihop…. ingen rök utan… vad vet jag!

      Har bara hört att Melker fått Alzeimers, och han liksom inte är med alls längre!

      Tittar man lite snabbt så ser Häxan spännande ut värderingsmässigt under 300 spänn… men detta är kanske början på nåt nytt?

  6. Lediga Ludde skriver:

    Det här med hälften kvinnor i börsstyrelser kommer att orsaka problem. Titta på Hexagon.
    Där avgår till våren Ulrik Svensson, Melker Schörling och troligen Ola Rollén., Kvar är då tre kvinnliga styrelseledamöter som hur kvalificerade de än är, så har de inget erfarenhet av Hexagon eller hur det styrs. De här tre kvinnorna känns mer som ”kuttersmycken” jag kan ej annat skriva.,
    Om det hade varit fler ”män” med erfarenhet av Hexagon så hade svår situation som nu ej uppstått-. Men dessa kvalificerade ”män” får nu ej plats i styrelsen på grund av att hälften av platserna skall gå till kvinnor,

    • GaStan skriver:

      Hade det inte varit bättre om vi bara fokuserade på kompetens, så slipper vi vara oroliga för sådana här saker.

      Rent allmänt tycker jag styrelsens betydelse överskattas RELATIVT managements betydelse. Styrelsearbete är många gånger ganska formellt!!! Management är också nästa generations styrelsemedlemmar.

      Vad gäller frågan kring män och kvinnor så är jag optimistisk. Det räcker med att titta på hur många tjejer som examineras från Handels, KTH, Chalmers osv i procent av totalen, och jämföra det med hur det såg ut för 30 år sedan. Detta sipprar sedan igenom på chefsnivå, managementnivå och slutligen styrelsenivå….

      Att tjejer också tenderar till att ha bättre betyg än killarna i gymnasiet bådar gott, då de allt annat lika får det lättare att komma in på rätt utbildningar sen.

      Sen spelar det roll hur vi ser på kompentens. Om vi väljer att se ingenjörer som de som är bäst lämpade att leda företag (för att de förstår produktutveckling bäst) så lär de inte bli 50/50 i styrelser då fler killar söker sig till ingenjörsutbildningar. Om vi väljer att se ekonomer som de som är bäst lämpade att leda företag (för att de är marknadsorienterade och/eller lönsamhetsfokuserade) så är det bättre odds med 50/50 då andelen tjejer är högre där.

      Det som gör att det inte verkar bli helt optimalt är att kvinnor fortfarande tar ut mer föräldraledighet än männen. Det handlar inte bara om när barnen är nyfödda fram till de ska börja på dagis, dvs första året, utan även hur vabb fördelas och vem som tar ut mer ledighet på sommaren etc…. Så länge som vi inte har 50/50 där så kommer vi inte nå 50/50 i styrelser. Den här är inte helt lättlöst. I min egen umgängeskrets så har kvinnorna velat vara hemma mer med barnen för de tycker tiden när barnen är små är för kort för att man ska jobba bort den helt. Att de tappar tempo på arbetsplatsen RELATIVT sina manliga kollegor, är underordnat. Mina manliga vänner resonerar inte riktigt så. Sen finns det undantag såklart! Sen vet jag inte om mina vänner är representativa… men jag kan tänka mig att de här tankegångarna finns på många ställen.

      Så det är en ganska så komplex fråga, men där debatten som vanligt är stendum och bara tittar på toppen, och så diskuteras det kvotering. Ska de här bli bra så måste man börja underifrån.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s