Man börjar vänja sig

Jag tänker på att PMIs ännu en gång kom in starkt i morse. Starkt i absoluta termer och starkt relativt förväntningarna. Tidigare när vi varit i den här situationen så har det varit fel att tänka att detta är en ”new brave World”. Frågan är om det är ett trendbrott eller ej?

Tyska preliminär Mfg PMI kom in på 56,5 mot väntat 55,4 och fg 55,6
Motsvarigheten från Euronzonen kom in på 55,1 mot väntat 54,8 och fg 54,9

Service sektorn är fortfarande sekundär i Europa, och det historiska mönstret att mår den Europeiska export- och tillverkningsindustrin bra, så mår alla andra bra, tror jag håller fortfarande.

Som sagt, det här är bra siffror. Vad innebär det för börsen? Svaret är att det kan innebära både och. Historiskt har starka siffror inneburit såväl bra som dålig börs. Det beror, enkelt uttryckt, på om marknaden tror att de är på väg att toppa ur eller ej. I absoluta termer så befinner de sig i övre halvan…. men de kan också fortsätta upp mot 60, och då kan vi ha några månader till av bra data. Troligtvis där analytikerna är behind the curve vilket innebär att surpriseindex kan fortsätta upp. fortsätter surprise index upp så är det ett stöd för börsen. Vänder surpriseindex ner, i kombination med höga värderingar, då är det förenligt med taskig börs.

Rent konjunkturellt så ger senaste tidens PMIs indikationen på att tillväxten i Europa kan vara på väg upp mot 2%. (I USA 3%). Detta borde glädja Draghi. Det är en förenligt med bättre jobbskapande och mer köpkraft. Inflationsförväntningarna är det väl lite si och så med. Europa har så mycket slack i arbetskraften att det krävs mer innan lönerna börjar röra sig. Låt mig säga så här… inflationen kanske inte stiger, men den trendar inte ner heller. Totalt sett bör det ge Draghi lite vittring på att dra undan QE till hösten. Givet att det håller i sig! Ingves borde gå i hans fotspår. Vad som händer med räntorna är svårt att säga i dagsläget. Draghi behöver inte ha särskilt bråttom. QE står först i kön. De tyska räntorna och eur/usd rör sig inte idag heller, så datan är ingen game changer.

Ser man till marknadsreaktionen så handlas DAX och Stoxx600 oförändrade. OMX däremot är upp 1%. Även valutajusterat är Stockholm stark. Vilket får mig att undra? Är Stockholm nåt på spåren, ELLER är det bara en tidsfråga innan man rättar sig i spåret efter Europa? Får jag gissa så gissar jag på det senare.

Dagens data är ju bara en av många de kommande dagarna…. så vi ska nog inte dra på för stora växlar. Men området 1499-1526ish är intressant. Vi lär bryta åt endera håll snart… stay tuned!

Preliminära US Mfg PMI kom även den in starkt… 55,1 mot väntat 54,5 och fg 54,3. Inför nästa veckas ISM & Co, som lär bli bra, så kan jag konstatera att alla utom Empire har varit bra. Bra PMI innebär hög sannolikhet för hög tillväxt. En si och sådär 3% tror man på i år. Men 3% tillväxt brukar innebära att det skapas minst 250-300k jobb i månaden. NFP som också kommer i nästa vecka har länge legat under kring 150k. Det betyder att realekonomin inte riktigt hänger med sentimentet. Å andra sidan brukar det komma med ett lagg. Men hur långt? Det börjar bli dags för jobbet att komma in här under våren, för att PMI siffrorna inte bara ska bli fromma förhoppningar. Lönerna har ju också betydelse… vad blir lönetakten vid 3% tillväxt med 300k jobb i månaden, och vad blir lönetakten om jobben bara blir 150k och tillväxten under förväntningar. Hur kokar det ner till Core PCE och hur påverkar det FEDs agerande? Det är många bollar i luften, och nästa vecka blir intressant!

Moderaterna har inför valet 2018 öppnat upp dörren för SD. De övriga allianspartierna lackar ur. Snacka om att överlevnadsinstinkten börjar sätta in för Moderaterna. Ideologi och principer i all sin ära, men viktigast är ändå att behålla jobbet. Skämt åsido. Jag förstår delar av argumentationen varför man inte bör samarbeta med SD. Men jag tycker också det är galet att Vänstern ska kunna sitta vid makten trots att de inte har majoritet i Riksdagen (de gröna är mer vänster än sossarna). Det är liksom inte heller rätt. Jag känner att det är väldigt svårt att sympatisera med något parti i Sverige idag. Det är synd. Borde finnas en marknad för ett nytt seriöst teknokratiskt parti med seriösa företrädare. Gärna med blandad politisk bakgrund. Dvs helt obundet av principer och ideologi, utan som bara tänker i termer av att driva en politik som tilltalar flest, eller ska jag säga mest rationell och gynnar flest. Moderaternas anti-bidragspolitik (dvs deras jobblinje), SD integrations- och invandringspolitik, Sossarnas välfärdspolitik osv…. jag är ju ingen politiker så jag trampar säkert fel här!

Hursomhelst, det kommer bli ett sjukt spännande val!!!!

SBAB är ute igen och varnar för att när räntorna normaliseras så kommer ett rörligt bostadslån ligga på 5%. Det är inte första gången de säger detta, och tyvärr är analysen klart bristfällig, vilket egentligen förvånar mig.

http://www.privataaffarer.se/bostad/sbab-da-ligger-borantorna-pa-5-procent-894338

Det finns två anledningar som bevisar att Borg har fel.

1, korta 3-månaders lån finansieras primärt genom Stibor 3månader. Längre bolån finansieras genom bostadsobligationer. Om man tittar historiskt så följer 3m Stibor vår styrränta. Spreaden pendlar mellan noll och 0,5%. Oftast ligger den på noll. Stibor är alltså vad bankerna lånar in och ut till varandra. Detta istället för att inte blanda in Riksbanken mer än nödvändigt. Lite förenklat. Bankerna har de senaste 10 åren  haft en marginal på ca 1% på sina korta bolån. Nu är den lite högre, vilket de skyller på kompensation för kostnaden att hålla 0% ränta på inlåningskonton.

Så om räntan på ett 3m bolån ligger på 5%, så bör 3m Stibor ligga på ca 3,5-4%. Då bör vår styränta ligga på ca 3-3,5%. Den typen av styrränta kommer bara användas om inflationen ligger klart över målet på 2%. Jag skulle säga att det krävs en uthållig kärninflation på minst 3%.

Är det troligt? Eftersom valutan inte uthålligt skapar denna effekten så måste arbetsmarknaden göra det. För att nå 3% inflation så pratar vi om årlig löneinflation på minst 5%. Det är detta som känns minst sagt osannolikt.

Den typen av löneglidning kräver en otroligt stark tillväxt och en extremt tajt arbetsmarknad. Jag skulle höfta och säga att den kräver årlig tillväxt på minst 5%… som dessutom håller i sig ett bra tag. Där är vi inte…. vilket leder oss in på skäl 2

2, idag har de svenska hushållen ca 3,600 mdr i skulder. 2008 när boräntorna senast passerade 5% så låg skulderna på ca 2,000mdr. Inkomsterna har inte hängt med. Det betyder att skulle vi mot alla odds få den typen av tillväxt som krävs enligt ovan så kommer räntekostnaderna att skena och tvärnita svensk ekonomi. Tillväxten faller och med den räntorna.

Så för att sammanfatta: bolåneräntor på 5% är inte normala. De är vare sig sannolika eller möjliga.

My take är att Fed höjer till 1,5%. De kommer inte att kunna/behöva gå högre. Det kommer bromsa såväl tillväxt som inflation tillräckligt mycket. Eftersom ECB ligger efter Fed häjer de max till 1%, och eftersom Riksbanken inte vill ha en stark krona kommer man ligga i Ecb’s bakvatten. Jag skulle säga 0,5%. Dvs upp 1% från idag. Detta i ett första steg. När Europa till slut kommer ikapp Usa, så höjer både Riksbanken och Ecb till 1,5%.

Antingen följer bolåneräntorna med upp, dvs från 1,5% till 2,5% i första hand, och sen till 3,5% i sista steget. Men eftersom räntorna är exceptionella nu pga negativ styrränta finns det goda chanser att bankerna återgår till det gamla sammanhanget… och då ska inte boräntorna stiga nåt när RB höjer till 0,5%. I andra steget stiger de till 2,5%. Svårt att säga.

Jag skulle säga att en normal boränta ligger på högst 3%. Inte 5%. Men efter ränteavdrag är det en dubbling mot idag, och för vissa hushåll kommer det att svida.

Det gör mig fortfarande orolig

Med vänlig hälsning

Ga Stan!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Man börjar vänja sig

  1. Fredric Morenius skriver:

    Partiet du efterlyser finns redan, och kommer att ställa upp i valet 2018: http://www.medborgerligsamling.se/

    Mvh Fredric

  2. sam lakerkrans skriver:

    Mycket bra blogg. Kollar dagligen efter nya inlägg.

    Har tidigare läst dina tankar om svenska inflationen och den amerikanska. Mitt intryck är att du tror på den amerikanska men misstänker att den svenska inte kommer stå sig, eftersom den är driven av en svag krona vars effekt kommer klinga av. Läste det här inlägget av cornucopia http://cornucopia.cornubot.se/2017/01/amerikansk-och-svensk-kpi-inflation.html
    Han pekar på att korrelationen är mycket stark mellan dem två. Om man rent tekniskt inte bryr sig om underliggande orsaker, och inte tänker att ”det är annorlunda den här gången”, så borde svenska inflationen följa med den amerikanska. Hur ser du på det?

    Återigen, tack för en bra blogg!

    • GaStan skriver:

      Tack för att du gillar!

      Nej det stämmer att inflationen korrelerar i världen. Det hela är väldigt enkelt och logiskt. Inflation är över tid en funktion av tillväxt och resursutnyttjande. Det senare har i sin tur en koppling till tillväxt. Således är inflationen över tid kopplad till tillväxt.

      Eftersom världen är sammankopplad genom valutor, kapitalmarknad och handel… så är även våra konjunkturer det. Dvs växer usa under 5 år så är det även troligt att Europa gör det. Växer Europa så gör vi det. Vi är korrelerade med varandra. Givet att det inte är någon extern faktor som stör, typ läs Grekland.

      Därför utvecklas inflationen oftast i samma riktning över tid. Korrelationen är hög.

      Däremot finns det inget som säger att vi behöver ha samma inflation, eller att den går upp och ned lika mycket. Nivåer och storlek har mer att göra med lokala företeelser.

      Det är arbetsmarknaden som är den stora faktorn för den underliggande inflationen på lång sikt. Valutor påverkar på kort sikt, men eftersom de tenderar att mean revert över tid slår alltid effekten tillbaka. Ser man till arbetsmarknaden så är den amerikanska mycket tajtare ur många aspekter än den europeiska, dessutom är tillväxten högre. Detta gör att förutsättningarna för högre inflation i usa är mycket störte än i Europa. Trots att vi över tid kommer påverkas av usa och också få stigande inflation.

  3. Henrik skriver:

    Låter som ett Trump-parti!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s