Tänker ni klart?

”Räntorna är på väg upp nu”

”Nu har det vänt, i år är det på riktigt”

”En 30-årig bull marknad för obligationer är nu slut”

Känner ni igen kommentarerna? De har den senaste tiden spridits som ett mantra i media och bland ekonomer.

Men vänta lite, stanna upp. Tänk till!! Titta på kärninflationen i USA, Europa, Sverige osv. Vad händer? Inte ett skit! Den är toksvag. Titta på lönebildningen, vad händer? Inte ett skit!! Vad har hänt med tillväxten? Den är superduper stark!!! Eller är den? Europa och USA växte med ca 2,5% förra året. En uppväxling med c0,5% från förförra året då de växte med c2%. Hmm hur definierar ni superstarkt? Ur ett historiskt perspektiv så stämmer det inte. Man måste ha någon annan referenspunkt för att definiera det som superstarkt. Typ 2009-2014? Ja det stämmer. 2015-2017 har varit bättre än 2009-2014. Men Amerikanska börserna är ju på rekordnivåer.  Ja just det, men så handlas SPX på PE25 på rullande redovisad vinst. Det är kurserna som sprungit i väg, inte vinsterna. Vinsterna är okej, men inte mer. Precis som med top line sales och tillväxt i ekonomin.

Läge att zooma ut och titta på fakta va?

RU-indikatorn publicerades i förra veckan. Rekordhöga nivåer, i paritet med år 2000 och 2007. Unikt för de åren var att konjunkturen toppade ur, att inflationen låg på en hög nivå och Riksbanken höjt under en längre tid. Många sneglar på den här och säger ”se här, det kommer sluta i tårar. Riksbanken ligger bakom kurvan. Nu kommer det!” Idioter!!! Ni missar den viktigaste iakttagelsen. Varför var inflationen hög? Jo för att lönetrycket hade varit stigande under ett par år I takt med att konjunkturen blivit allt hetare.

På den här punkten är det radikalt annorlunda nu.

Lönedata från Sverige kom igår, och precis som det varit i USA under många år tycks många vara förvånade. Inget händer med lönerna. De står och stampar. När allt är så jävla bra. Hur går det ihop. Lönerna kom in på 2,5% YoY i november. Lönetakten förväntas landa på 2,5% för helåret 2017. Riksbanken hade spått 2,7%. De flesta banker hade spått betydligt högre.

De avtalsmässiga lönerna är ju fastspikade strax över 2%. Men övriga löner växer också extremt långsamt. Innan trodde man att sammansättningen av löner spelade en stor roll. Dvs att högavlönade pensionärer slutar och fler nyanställa lågavlönade börjar. Men detta har Riksbanken tittat på, och det är inte någon stor förklaring.

Snittlönetakten senaste 20 åren ligger på 3,4% i Sverige. Det inkluderar svaga år som 2001-2004. Skulle man bara titta på de goda åren, givet att vi är i just sådana just nu enligt många, så låg lönetakten på klart över 4%. Givet att kärninflation spreadar med ca 100 punkter mot lönerna över tid, så är det inte konstigt att man hade problem med inflation klart över 2% förr när det var goda tider. På samma sätt är det inte konstigt att vi inte har några problem med hög inflation nu heller.

Har man låg inflation ska man som nation satsa på att stimulera tillväxt och jobbskapande. Har man hög inflation ska man inte göra det. Jag vet vad Sverige har och borde göra. Det tror jag Ingves också gör. Men fattar ni andra?

Tillbaks till RU-indikatorn. Varför är det hög när lönerna inte utvecklas starkare?

Den är hög för att rekordmånga företag i den underliggande enkäten svarar

”Ja, vi vill anställa, men hittar inte tillräckligt med kunnigt och kompetent folk”

Jag skulle vilja addera

”… men vi höjer inte lönerna heller”

Jag undrar…. varför höjer ni inte lönerna i syfte att attrahera personal. Ni gjorde det ju senast för 11 år sedan när det var högkonja senast.

Har man inte det här svaret, så kan man inte heller svara på om börs och bostäder ska krascha då man inte kan veta var räntan kommer att ta vägen.

Trots detta så diskuteras detta väldigt lite. Särskilt i relation till alla ränte- bostads och börsartiklar.

Så lova mig att nästa gång någon uttalar sig om bostadspriserna. Fråga dem varför inte företagen höjer lönerna mer trots en tajt arbetsmarknad. Kan de inte svara på det, så kan de inte uttala sig om bostadspriserna.

Den enda som så smått verkar förstå hur allt hänger ihop och hur verkligheten ser ut är faktiskt Nordea. Klart imponerad av dem på sistone. De tror bla annat på 2,9% löneökningar i år, fast med klar risk på nedsidan vilket är fullt logiskt med tanke på att nybyggnationen bromsar in. Det betyder att Nordea inte tror på någon kraftigt stigande inflation heller, och således tror de inte på räntehöjningar heller. Grattis, ni är de enda som tänker själva faktiskt! Alla andra säger räntehöjning i sommar eller i september. De gör det för att Riksbanken har guidat detta (hur många gånger har inte Riksbanken inte levt upp till sin guidance?). De tänker inte själva!!!! Undrar varför de ska ha lön för sitt jobb överhuvudtaget?

Sen vet ni att både jag och Ingves tycker det är ett problem att den låga räntan gör det möjligt för hushåll att överskuldsätta sig. Men det inte Riksbankens uppgift att rätta till. Det är Riksdag, regering och Finansinspektionens uppgift. Men så fort de gör något åt saker blir de kritiserade. Dels banker, mäklare och fastighetsbolag. Av rent kortsiktiga och giriga skäl. De har även blivit kritiserade av politiker, och det är av rent egoistiska och populistiska skäl, de vill helt enkelt bara ta någon annans jobb. Sen finns det en drös till…. och de är bara inkompetenta!

USA.

Från USA kom Core PCE i måndags. 1,5% YoY mot väntat 1,5 och fg 1,5. Steady as a rock! Visst, FED höjer i mars till 1,5% och därmed kan man säga att de fullbordat neutraliseringen av penningpolitiken. En 2-åring ligger på strax över 2% och en 10-åring på 2,75%. Det ger ju realt rätt hygglig kompensation för inflationstrycket jämfört med för 2-3 år sedan. Ni som tror på ytterligare höjningar i år, och kanske nästa. Hur tänker ni om jag säger att:

1, Stat och hushåll i USA har strax över 200% skuld/bnp. Företagssektorn är också rätt belånad med tanke på deras aktieåterköp senaste åren. Räntekostnaderna har dubblats på 2 år. Kommer inte det att märkas?

2, QT har under 4q17-1q18 legat på snitt 15mdr i månaden. Under q3 och q4 kommer de snitta 45mdr.

3, Lönetakten lirar med c1,5% kärninflation.

4, Svag dollar ger inflation. Men till slut är den mean reverting. Det vet FED också om.

5, Säg att Surprise Index har toppat ur, eller är på väg att göra det.

6, Hårddata har inte levererat i nivå med sentimentsdatan. Vad händer om det fortsätter?

7, Energipriserna är Supplydrivna, inte i första hand demand drivna nu. Tror ni inte FED förstår implikationerna med detta. Ungefär som om matpriserna går upp pga av dåligt väder. Är det då man bromsar tror ni?

Alla verkar vara så jäkla övertygade om att det blir 3-4 höjningar i år. Jag är inte lika säker. Givet att inte lönerna växlar upp såklart….. men den har vi hört förut eller?

Från EU kom första estimatet över BNP tillväxten under 4Q17. 2,7% YoY. Starkt jobbat. Därmed ser helåret 2017 att landa på 2,5%. En uppryckning helt klart. Men lägre än vad sentimentsindikatorerna pekat på. För en stund sen kom kärninflationen från Europa, den kom in på 1,0% YoY mot väntat 1,0% och fg 0,9%.

Tror ni Draghi känner sig manad att kyla ner ekonomin när den precis börjar visa lite livskraft? Det tror inte jag! Dra tillbaks QE Ja, men räntehöjningar Nej. Visst mars 2019 säger någon… men vilken visability har vi över läget då? Noll säger jag!

Imorgon kommer PMI siffror från hela världen. Är de fortsatt starka eller pekar de på urtoppning.

På fredag kommer jobbdata från USA. Lirar jobbskapandet med tillväxt och ledande indikatorer? Det har ju varit lite si och så med det förra året. Sen har vi det absolut viktigaste…. lönerna. Kan FED fortsätta att smyga fram eller börjar Philips att fungera?

Börsen står och väger. Det är spännande nu!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Tänker ni klart?

  1. Simon skriver:

    Underbart inlägg, beundrar din nyktra syn som får en att hålla sig på banan istället för att dras med i allt surr i medier osv 🙂

    Skulle gärna vilja höra dig utveckla lite mer om PMI. Till att börja med, tror du den har toppat? Tänker främst på manufacturing, vet du nämnde att service kan lagga. Kan det vara så att vi står inför lite ”sell on facts”, dvs q1 blev väldigt bra men inte mer, skattereformen gick igenom osv och det visar sig att sådana faktorer dragit pmi? Då undrar jag, i ett sådant scenario, om uteblivna räntehöjningar/QT kan ge ytterligare skjuts (för framförallt pmi) senare i år och drygar ut livslängden på cykeln.

    Mvh

    • GaStan skriver:

      Tusen tack, kul att du gillar

      Den svaga dollarn är otroligt bra för US Mfg PMI, som i sin tur leder US Non-Mfg PMI. De här bägge, om de är starka leder oftast Europa och resten av världen.

      Problemet är att vid dagens höga nivåer så brukar de inte orka stanna kvar….

      Jag trodde att dollarn skulle börja stärkas från ca1,21 usd/eur… senaste försvagningen var en överraskning. Särskilt som FED säger att de ska höja 3ggr i år!!! Det handlar också om att Europa har överraskat!!

      Därför tror jag på följande:

      Stark Euro kommer ge Europeiska PMIs en näsbränna
      Detta gör att man kommer börja tveka om Draghi verkligen kan förändra sin politik, även på sikt
      Detta försvagar Euron
      Detta stärker dollarn
      Stark dollar försvagar US Mfg-PMI
      Surpriseindex vänder ner

      Detta tror jag drar ner börserna.

      En stark dollar och fallande PMI får FED att pausa med räntehöjningarna
      Dollarn börjar försvagas igen
      PMI vänder upp
      Börserna studsar

      Hur skattesänkningarna slår genom vet jag ej

      QT bör allt annat lika normalisera spreadarna, alt till och med öka dem. Dvs skillnaden mellan Styrränta och en 2-årig statsobligation har historiskt legat på ca 50 punkter. Med QT kanske den spreaden till och med öka nåt. Med QE som ECB bedriver är spreaden negativ med ca 50 punkter. Tar man bort QE så borde även den negativa spreaden försvinna.

      Zoomar vi ut, så har dock ECB vääääällldigt långt kvar på sin normaliserings trappa, medan FED i princip är klar…. så i förlängningen bör Euron stärkas mot gamla jämnviktsnivåer… typ 1,35-1,40.

  2. superninjapirate skriver:

    Underbart inlägg, beundrar din nyktra syn som får en att hålla sig på banan istället för att dras med i allt surr i medier osv 🙂

    Skulle gärna vilja höra dig utveckla lite mer om PMI. Till att börja med, tror du den har toppat? Tänker främst på manufacturing, vet du nämnde att service kan lagga. Kan det vara så att vi står inför lite ”sell on facts”, dvs q1 blev väldigt bra men inte mer, skattereformen gick igenom osv och det visar sig att sådana faktorer dragit pmi? Då undrar jag, i ett sådant scenario, om uteblivna räntehöjningar/QT kan ge ytterligare skjuts (för framförallt pmi) senare i år och drygar ut livslängden på cykeln.

    Mvh

  3. Lars skriver:

    Hej Kul att läsa din blogg!
    Apropå löneökning. Jag jobbar på ett företag inom tillverkningsindustri fordon Vi har fått en löneökning på 4,7 procent kan det vara så att vissa har fått mer och andra inget? Den löneökning vi skulle få officiellt visar på drygt 2% Men detta stämmer ej. Kan det vara så att den officiella bilden om 2,2% helt enkelt är ett försök att få en bromsverkan på lönebildningen. Dessutom är denna ökning om 4,7% enbart grundlön, sedan tillkommer ökning av ob, m.m.
    Ha det gott hälsar Lars

  4. superninjapirate skriver:

    Tack för tankarna 🙂 Om du fick lägga ett bet, skulle det isf vara på att pmi härifrån gör lägre toppar eller att den klarar av att tangera dagens nivåer längre fram, med hänsyn till scenariot du gick igenom spelar ut.

    Mina tankar går kring huruvida vi ser en börstopp just nu som möjligtvis följs av en konsolidering under en tid för att så småningom braka ihop neråt (isf troligtvis i linje med dina prediktioner om lågkonjunktur). Därför letar jag efter argument som styrker att en eventuell rekyl är hälsosam och en funktion av växtvärk.

    En följdfråga på det blir när pmi vanligtvis toppar i en konjunkturcykel. Ser man oftast de högsta nivåerna när tillväxten börjar ta fart och resten av konjunkturen följs av lägre men ändå höga nivåer eller är pmi-toppen ”synonymt” med börstopp?

    • GaStan skriver:

      generellt kan man säga att PMI fladdrar mellan 48-60+ genom hela konjunkturUPPGÅNGEN. Oftast får man rekyler, typ 5-20%, när PMI går från övre intervallet till nedre intervallet. Rekylen börjar oftast när siffran kommer in lägre än toppen, men framförallt rejält sämre än marknaden. Oftast är det också inledningen på att Surpriseindex, som mäter utfall vs förväntningar, börjar falla från höga nivåer. Man kan alltså inte invänta 52. Men man kan inte heller sälja på 60 heller.

      Inför recessioner, som är rätt ovanliga, så stannar inte PMI vid 48 utan går under den. Då ska man inte fånga fallande kniven utan hålla sig borta.

      PMI leder som bekant konjunkturen med 3-6 månader, och börsen prisar in konjunkturförändringar, eller egentligen vinstförändringar, med ca 6 månader. Så det här med att säga att den är ledande är egentligen missvisande. Den är så real den bara kan bli. Det är allt annat som laggar.

      PMI New order och PMI Inventories är underkategorier inom PMI. Kvoten mellan New Order /Inventories leder oftast huvudsiffran med ca 1 månad. Problemet med den är att den inte alltid är pålitlig.

      Jag tror ju framförallt att den starka Euron kan medföra att PMI från Europa börjar komma in lägre och sämre än väntat. Det skulle skapa en viss Risk off miljö som stärker dollarn, vilket alltså för med sig att Amerikanska PMI och börsen vänder ner.

      Dvs den starka Euron går i samklang med börshaussen just nu, men det är också den som kommer förstöra det.

      PMI igår var dock inte alarmerande.

  5. Fredde skriver:

    Dina löneuppgifter stämmer ej. Tycker du ska gå ut i verkligheten en stund. Det är felet med er ekonomer, ni lever många gånger i en fantasi värld.

  6. Lars skriver:

    Hej Kul att läsa din blogg!
    Apropå löneökning. Jag jobbar på ett företag inom tillverkningsindustri fordon Vi har fått en löneökning på 4,7 procent kan det vara så att vissa har fått mer och andra inget? Den löneökning vi skulle få officiellt visar på drygt 2,2% Men detta stämmer ej hos oss. Kan det vara så att den officiella bilden om 2,2% helt enkelt är ett samordnat försök mellan LO och arbetsgivarna att bromsa lönebildningen.
    Dessutom är denna ökning om 4,7% enbart grundlön, sedan tillkommer ökning av ob, m.m.
    Ha det gott hälsar Lars

    • GaStan skriver:

      Hej,

      De avtalsmässiga lönerna är inte samma för alla. Den siste mars förra året kom Industriarbetaravtalet in på 6,5% löneökningar under kommande 3 år. Dvs ca 2,2% per år. Industriarbetaravtalet utgör sedan MÄRKET för övriga fackförbunds avtal. Men de kan naturligtvis hamna annorlunda beroende på hur just arbetsmarknaden ser ut i respektive bransch. De offentlig anställda fick väsentligt högre löner exempelvis. Å andra sidan brukar de inte leda till lika mycket inflationstryck, jämfört med ett företag som försöker höja priserna mot kund i takt med att lönekostnaden stiger. Unionen hakade på Industriarbetaravtalet vill jag minnas.

      Utöver de avtalsmässiga lönerna förekommer löneglidning. Säg att någon arbetar i fordonsindustrin som går starkt. För att behålla och rekrytera duktiga människor, som det dessutom säkert är bristvara på, så måste man kompensera utöver avtalsmässig lön.

      Löneglidning har varit historiskt ganska hög, men har sjunkigt kraftig senaste 10 åren.

      I privata sektorn pratar man oftast om rörlig lön och bonus, som något som kommer utöver den fasta lönen.

      När vi pratar om 2,6 löneökning i Sverige totalt förra året, så tar man Total Ersättning som betalades ut i december 2016 och delar med antal anställda, och gör samma sak för 2017.

      Det verkar som om du är på rätt ställe i rätt bransch…. andra branscher och regioner har det sämre.

  7. Fredde skriver:

    Greenspan: ”Entitlements are crowding out savings, and hence capital investment. Capital investment is the critical issue in productivity growth, and productivity growth in turn is the crucial issue in economic growth. We’re running to a state of disaster unless we turn this around.”

    • GaStan skriver:

      Greenspans filosofi, om jag tolkade honom rätt är att den ”övre halvan” av befolkningen ska inte betala sjukvård och annat för den ”nedre halvan”. Istället ska den övre halvan behålla sina pengar och istället spara/investera dem. Det skapar tillväxt, och välstånd, även för den nedre halvan, som gör det lättare för dem att privat finansiera sjukvård etc.

      Men det är inte så enkelt.

      1, Investeringar kräver kapital, men även humankapital och kompetens. Dvs utbildning. Om vi har en skola som bara håller hög kvalitet för några få så slår det till slut tillbaks.

      2, Om klyftorna ökar för mycket, och skapar utanförskap, så skapar detta motsättningar och ökade kostnader i form otrygghet och kriminalitet. Något samhället till slut måste bära.

      3, En sak är om den övre halvans besparingar, hade kanaliserats till inhemska investeringar. Men lejonparten av CapEx och investeringar i USA, görs UTANFÖR USA. Can´t blame them really. Företag är rationella. Om det är smartare att bygga en fabrik i Indien än Detroit. Då ska man göra det. Men det gynnar främst Indien och aktieägarna i det amerikanska bolaget.

      Om man ser till hur mycket staten hämtar in av sin befolkning, så ligger USA på ca28%, EU 38%, Sverige 48%. Give and take.

      Så de lever som de lär kan man säga. Tillväxten har varit god. Men Greenspans tes om ökad produktivitet pga lågt skattetryck, och att de hjälper alla i slutändan verkar inte stämma i praktiken.

      Men för den sakens skull vill jag inte hålla på den Svenska modellen. Dvs att ett högt skattetryck blir bättre.

      Men jag tror ett land mår rätt bra av trygghet, inte för stort utanförskap, låg kriminalitet etc. Kombinerar man det med en bra skola för alla så har det landet goda förutsättningar att skapa duktiga människor med goda ideer. Det leder till konkurrenskraftiga företag, det leder till tillväxt och jobbskapande.

      Jag säger inte att tryggt samhälle med bra skola kräver 48% skattetryck, eller att 28% skattetryck automatiskt skapar en dålig skola och otrygghet. Det är mer komplicerat än så. Men det finns kopplingar.

      I den här diskussionen kan man även ta in följande:

      Om inte medborgarna ska bidra till samhället med skatter, ska samhället bidra till medborgarna då?

      USAs statsskuld låg på ca50%BNP 2007, tror det var ca 8,000mdr. Idag ligger den på ca 110%, typ 20,000mdr. Man har alltså ökat statsskulden med 12,000mdr dollar. Dvs man har spenderat mer än man tagit in.

      Pengar som gått till lärarlöner och sjuksyrrelöner, poliser och annat. De har åkt till WallMart och handlat, och Mr WallMart mfl har kunnat berika sig.

      Tänk istället om staten resonerat så här att medborgarna får den servicen de betalar för. Dvs tar vi in en dollar i skatt så har vi en dollar att spendera. Inte mer. Säg att Obama INTE hade kört några under skott under åren 2008-2013. Utan hårdnackat balanserat budgeten. För det första hade miljontals offentlig anställda inte haft nåt jobb att gå till och fått ett väldigt risigt liv. Men det hade inte varit kul för Mr Wallmart och hans kompisar heller. De hade varit rejält mycket fattigare än idag.

      Kan man begära att staten ska köra underskott, samtidigt som de ska hålla igen skatteuttaget? Om nu tycker att ett lågt skatteuttag gynnar tillväxt och låter privata sektorn driva samhället framåt. Jag är inte så säker!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.