Förra veckans nedgång fortsätter idag. Inget stöd här inte. OMX lär testa 1510ish området. Därefter är det troligt med test av 1590ish området. Kommer det hålla, och därmed påvisa att vi satt en botten? Eller vänder vi ner och ska sätta nya bottnar? Vet ej.

Nordea, med Sveriges i särklass bästa strategi och makro produkt, är baissiga. Läs gärna deras senaste rapport noga. De hävdar att den här rekylen har mer att ge.

https://e-markets.nordea.com/api/research/attachment/76232

Jag kan bara hålla med. Enkelt uttryckt. En rätt dyr börs, där tillväxt känsliga momentum aktier gått sjukt bra, samtidigt som utsikterna ser ljumma ut. Det är ett bra recept för rekyl. Jag har framförallt lyft fram:

1, Räntehöjningarna börjar kosta. USA har gått från 50% statsskuld/BNP för 10 år sedan till över 100% idag. Hushållens skulder ligger på 80% av BNP mot 100% för 10 år sedan (för att inkomsterna lyft, och lånestocken legat stilla). Dvs från 150% till 180%. Ränteuppgången från 0 till 2% kostar. Någons räntekostnad är någon annans ränteintäkt, men de pengarna hittar inte ut i ekonomin på samma sätt som räntekostnaderna slår mot konsumtion. Löneuppgången kompenserar inte då lönerna aggregerat är så pass mycket mindre än skulderna. Lägre konsumtion och tillväxt. Sämre omsättning, marginaler och vinst för bolagen aggregerat, samtidigt som de får högre räntekostnader. Jotack, sugna de kommer vara att trycka upp löner och anställa. 

2, QT, från oktober kör man 50mdr/mån, dvs 600mdr om året. Det är inte småpotatis… ger högre räntor, både nominellt och realt. Samt spreadar. Det ger negativ assetinflation. Tänk QE fast tvärtom!!! Påverkar consumer och biz confidence negativt allt annat lika.

3, Trumps expansiva finanspolitik i år, gör han inte om nästa år.

4, Handelskrigets effekter. USA är visserligen vinnare, fast egentligen är det ”minst förlorare”. Negativ PMIs i Asien och Europa. Second round effects.

5, Oljan 80+… kostar i utebliven konsumtion

6, ISM mfl har vänt ner… det kommer att fortsätta. Mot 50! Analytikerna reviderar ner vinster. 

7, Dollarn har varit rätt stark ett tag (jmf 1,25 mot Euron tidigare) och kan bli starkare… det begränsar tillväxt

8, Amerikanska fastighetspriser har svårt att stiga när långräntorna stiger. Fastighetspriser = hushållens EK = consumer confidence = aptit att spendera.

Men vi talar alltså om rekyl mot bakgrund av soft patch och höga värderingar. Inte krasch mot bakgrund av recession. Det är rätt stor skillnad. Den förstnämnda bjuder på köplägen. Den senare… take your Money and run!

Jag delar Nordeas syn på allt utom två saker:

1, Löner i Europa och USA. De säger helt enkelt att de är på väg upp. Jag är inte övertygad.

Lönerna i USA taktar 2,8%. (i nivå med tidigare recessions tider och en duvig FED). Mot detta vill många pensla på en klassiskt hökig FED a la 2007 eller liknande. Men jag hävdar att det kräver löner upp mot 4% i årstakt för att FED ska kunna motivera den typen av penningpolitik. Där är vi inte lönemässigt. Vi kanske kommer dit. Men jag hävdar att risken om ett år är att situationen ser rätt annorlunda ut. Jag tror att om ett år kan lönerna ligga kvar kring 2,8%, core PCE kan mycket väl ha testat 1,5% och ligger stadigt under 2%, tillväxten taktar kring 2% och jobbskapandet snittar på 150k/mån. Då tror jag det blir svårt för FED att vara så hökig som man nu säger att man tänker vara. Någon 3%+ politik är verkligen svår att motivera.

2, Yieldkurvan, US 10-2, ska tolkas som den alltid har gjort. Det väntar rejält sämre tider.

Får FED rätt, så har jag fel. Då ska man tolka in 10-2 som man alltid gjort. Men om ovan slår in, då tror jag 10-2 vänder upp och vi blir tvungna att tänka om.

Det är också de här två sakerna som gör att jag ser en soft patch, buy the dip situation. Men inte recession, take your Money and run.

Man kan också uttrycka det så här. Centralbanker med FED i spetsen är rädda att intar de inte en hökigare hållning så är risken stor att inflationen stiger för snabbt. Min syn på saken är att risken är stor att inflationen börjar sjunka på ett oönskat sätt tack vare centralbankernas alltför hökiga hållning. Time will tell!

Givet att det är en buy the dip situation så är det ändå knepigt. Fundamentalt har jag varit negativ länge. Jag gillar inte att köpa på dyra nivåer trots vinsttillväxt. Men det är inte en homogen bild. USA är dyrt, men resten av världen less so. Tekniskt taktiskt har jag pendlat. Risken är att vi orkar upp till 1,590 och sen vänder det ner. Då kommer man knappast vara positiv. Så givet att det är en buy the dip. Hur ska man tänka? Tja, stänger vi ovan 1,590 så borde rekylen vara slut och då kan man addera vettigt värderade aktier. Stänger vi under, ja då bör man avvakta. Då sneglar jag på 1,460 (Fib50% från jan16) som vi potentiellt kan nå i december då långa trenden möter upp där. Håller 1,460 kan man ladda på igen tror jag. Det finns också en liten risk att vi ska ner ända till 1,460 innan vi testar 1,590. Då kan man också köpa, fast med tajt stopp.

Idag kommer US Retail och NY Fed PMI. Lite senare kommer Philly FED. Från Europa har vi core CPI samt  HOX/Valuegard senare i veckan. Stay tuned

Trevlig vecka!

ps. För mig är det märkligt hur media mfl kan längta efter stigande löner!

Visst, om lönerna stiger så har vi mer pengar att spendera. Men eftersom det driver upp räntekostnaderna, och nettot blir negativt pga skuldberget, så sjunker konsumtionen över tid. Samtidigt ökar företagens lönekostnader. Alltså krymper marginaler och rörelsevinster. Ovanpå detta ökar bolagens räntekostnader. Alltså krymper vinsten. Samtidigt gör högre räntor att multiplarna blir lägre. Lägre vinster och lägre multiplar ger lägre aktiekurser. Dålig börs slår mot business och consumer confidence. Stigande ränteintäkter (dvs motsatsen till räntekostnader) stannar kvar i portföljerna och bidrar inte till ekonomin. Detta stämmer särskilt väl när börser går dåligt och obligationer/fastigheter sjunker i värde av stigande räntor.

Detta är goda skäl till att inte önska högre löner. Bortsett från det självklara att för hög inflation ofta har lett till recession pga centralbankers aggressiva räntehöjningar.

ds.