Kortsikt's Blog

Vi har diskluterat det här några gånger, men DB, som liksom jag tror på högre räntor, får frågor varför det inte har hänt något… för länge sedan!!!

Så här skriver dem idag…

I’m getting many questions from clients at the moment about US rates. The most common one is: “What is going on?”. The US economy is getting stronger and stronger, most clearly seen by the steady decline in short- and long-term unemployment and the long string of nonfarm payrolls at +200k. As a result, Fed expectations are changing and the Fed will gradually turn more hawkish. But long rates remain low and are no longer driven by Fed expectations, see also the chart I sent out earlier this week. Instead, long rates are driven by three factors that all are unrelated to the improvement we are seeing in the US economic data. In other words, if you are betting on long rates staying low then you are betting on:

1) Continued foreign central bank buying of Treasuries (i.e. you are betting on further deterioration of fundamentals in EM, which forces EM central banks to buy dollars/depreciate their currencies to support EM exports).

2) Continued escalation of geopolitical risk (i.e. you are betting on the situation getting worse in Ukraine and Iraq).

3) Continued negative growth surprises in Europe (i.e. you are betting on the business cycle in Europe reversing its steady improvement seen over the past couple of years).

Min kommentar: Vad beträffar punkt 2 och 3 så tror jag det är spot on varför räntan gick från 2,7 till 2,3 i somras. I ett läge där data och annat pekar åt ett annat håll. KOM IHÅG, Amerikanska statspapper är den enda riktiga källa till safe haven. Risken är inte att Amerikanska staten ska kunna betala tillbaks. Det kommer de ALLTID att kunna göra. Risken är vad som händer med valutan, och så länge som dollar är världsvaluta så är risken låg. Detta gör USA väldigt unikt. Visst, Tyska bunds håller också samma kvalitet fast där är faktiskt räntan ännu lägre. Men även om Europa inte hade börjar se dassigt ut eller vi hade haft alla geopolitiska konflikter så tror jag ändå inte att räntan hade rallat uppför. Möjligtvis flat. Anledningen är att Yellen är fortsatt duvaktig, och kanske ännu viktigare, att marknaden tycker Yellens åsikter väger tyngre än data.

Betting on 1) – 3) is a risky strategy because these factors holding rates down are almost impossible to forecast. Eventually the market will stop ignoring the improving US economic data and begin to listen to the Fed’s more hawkish stance. And I expect the regime change, once it happens, to be quite dramatic, with significant implications not only for rates but for fixed income more broadly. And it could come as soon as at the FOMC meeting in September.

Min komm: Tror de har rätt. När pendelen väl svänger så lär räntorna gå 100-150 punkter på en månad eller två. Lite som i maj 2013. Aktier och övriga tillgångar tror jag kommer reagera mycket mer negativt då, än vad de gjorde under våren/sommaren 2013, då de nästan inte reagerade alls (MSCI World var ner 7-8% tror jag).

Anledningen är att då;

Gick räntorna från extrem låga till väldigt låga. Samtidigt som konjunkturutsikterna (läs förväntad vinsttillväxt) förbättrades kraftigt efter ett 2012 då Europa ”stod i lågor”

Men idag

Kommer räntorna gå från låga till det mer normala (dvs nu börjar de faktiskt nå en nivå som spelar roll… inte bara extrem låg. Tänk boräntan. Om den rörliga räntan går från 2 till 3 spelar mindre roll än om den går från 3 till 4, då det senare också innebär att den gått från 2 till 4. 2% är härligt, 3% är också rätt härligt, 4%+ är inte så kul längre). Detta samtidigt som jag tror att konjunkturutsikterna inte kommer förbättras avsevärt. Jag menar tillväxten i USA är redan god. Ska den upp högre så behöver vi se amerikanska hushåll börja belåna sig igen, och där är vi inte. Europa och till viss del EM har strukturella problem.

Jag vidhåller, precis som DB, att räntorna kommer att normaliseras, och det kommer påverka de flesta tillgångsslag negativt. Men fram tills det händer, eller snarare fram tills marknaden börjar tro på detta och väljer att prisa in det… så kan bra blir bättre. Tajming är svårt!

Trevlig helg!

Europa var under våren den särklass största konsensus övervikten bland aktier. Men den var rätt logisk på många sätt och jag trodde nog det skulle hålla i sig. Europeiska aktier hade ”de ratat”, dvs haft en multipelexpansion sedan 2012 så direkt billiga var de inte. Däremot var vinsterna, till skillnad från USA, rejält nedtryckta och just vinsterna hade potential att driva kurserna vidare. Detta byggde på att Europa repade sig konjunkturmässigt. Något man faktiskt var på god väg att göra. Men sen under sommaren sprack hoppet om återhämtning, och då insåg placerar kollektivet att man satt på aktier som var rätt högt värderade, och att vinsttillväxten skulle utebli.

Resultatet: Dollarn stärktes och euro aktier kollapsade relativt sett!

Vad handlar det om? Jo titta på chartet nedan. Det visar en rätt trist bild. Inte sedan 2007 har vinstprognosen (lagd i början av året) för helåret överträffats. 2010 var väl lite av ett mellanår då den blev vad man trodde, men i princip har vi sett nedrevideringar varje år de senaste SJU åren. I år trodde många att det skulle bli första året vi åtminstone levde upp till prognosen som gällde i början av året. Men ser man till var vi står idag så är det inte särskilt troligt. Hur blir det nästa år? Tja prognosen kommer präglas av 2H14 rapporterna såklart, men den kommer vara ”försiktig”, icke desto mindre är risken stor att den inte kommer uppfyllas. Det handlar om Europa kommer igång eller inte. Det i sin tur handlar enl mig om 3 saker;

1. jobbskapande
2. bankutlåning
3. svag euro, eller inte för stark
4. austerity och finanspolitik
5. EU export

I den ordningen, där den första är klart viktigast. Så viktig att det hjälper inte om övr 4 går bra och den går dåligt. Å andra sidan är det inte så troligt.

Hursomhelst… jag misstänker att de flesta inte sålde i somras. Men för dem som gjorde det, för dem som står utanför och för dem som sitter kvar så tycker jag ändå det finns anledning att vara positiv. Europeiska aktier är fortfarande det mest attraktiva inriktningen på aktier sett på 5 års sikt, givet risken. Rekylen har gjort att värderingarna ser intressanta ut även om ytterligare rekyl hade varit att föredra.

Men välj en duktig aktiv Europa förvaltare. Det är nämligen en väldigt heterogen region där index ser rätt tråkigt ut, samtidigt som det är stor skillnad mellan stora och små bolag, mellan länder, mellan bolag som exporterar och säljer på den domnestika marknaden, mellan bolag som växer och de som inte gör det, mellan kvalitet och mellan dem som har strukturella lönsamhetsproblem och de som inte har det osv osv.

För dem som inte orkar göra det här jobbet… så funkar det även med en Sverigefond. Svenska aktier tenderar till att korrelera med europeiska över tiden nämligen!

Vissa chartister hävdar att vi såg toppen igår och det är dags för någon dags återhämtning… vi får väl se hur det blir med den saken. Trots att FED protokollet handlade mycket om potentialen för en mer återhållsam penningpolitik så reagerade inte räntemarknaden nämnvärt… och således brydde sig inte heller SPX utan fortsatte uppåt! Vi får se om det kommer nåt spännande från Jackson Hole!

Börsen har på sistone varit stark, överraskande stark. Jag trodde det skulle vända redan vid 1355-1365, men i spåren av en allmänt stark börs, läs SPX, så fortsatte det upp!

Köparna är starka. Säljarna är inte så aggressiva. Jag tror det handlar om att många har stått utanför aktier och var beredda att öka i rekylen. Samtidigt har säljarna varit obenägna då alternativ avkastningen, läs US 10yrs bond, sjunkit till nya oattraktiva nivåer. Detta handlar i sin tur om Geopolitiska problem, oro inför recovery 2H14 och en övertygelse att Yellen kommer vara duvaktig under Jackson hole.

Det här får två konsekvenserr…Amerikanska statspapper utgör fortfarande den trygga hamnen för alla som av någon anledning är skeptiska till framtiden, och för att som vill undvika risk. Men sjunkande räntor får samtidigt den effekten att de som sitter på aktier blir mindre benägna att sälja dem. Allt annat lika minskar deras alternativavkastning. Det är inte samma typ av personer som sitter på aktier som statspapper. Nej aktiemänniskorna är mer benägna till att ta risk och/eller har inte en fullt så negativ syn på framtiden. Räntemänniskorna är rädda för att förlora sina pengar, och aktiemänniskorna är rädda för att inte få avkastning på sina. Båda är rädda för att portföljerna ska sjunka i värde.

Det intressanta hade varit om räntan gått från 2,7% till 3,1%, istället för som nu 2,3%. Då hade de riskaverta räntemänniskorna surnat till då värdet på deras obligationer gått ner, vilket i sig kan få dem att sälja vilket sätter ytterligare press på räntan, allt annat lika. Den stigande räntan får aktieägarna att tycka alternativavkastningen allt annat lika är bättre, vilket gör dem mer benägna att sälja. Kursnedgången leder till ytterligare försäljningar och kursnedgång, vilket gör att ränta vs aktier ser ännu mer intressant ut. Nej jag tror att om vi hade sett stigande räntor i förra veckan, då hade vi INTE haft samma utveckling utan kanske redan varit under OMX 1320.

Okej, vad händer härnäst. Börsen är överköpt och det kommer komma en reaktion nedåt inom de närmaste dagarna. Men huruvida vi ska sätta en ny högre botten, än 1320, för att sen ganska raskt utmana 1410 området, ELLER vi ska passera 1320 och sätta en ny botten, beror mycket på hur räntorna rör sig… och det beror i sin tur på Yellen, Ryssland och ISIS… för att nämna de viktigaste. Men det är inte orimligt att tro att Yellen och Draghi tänker att med så mycket oroligheter i världen så kan det få en negativ inverkan på konusmentförtroendet vilket gör att recoveryn blir klen i höst. För att USAs räkning innebär det att inflationsutsikterna fortfarande är inom ramen för en duvaktig penningpolitik, och för Europas del innebär det att jobbskapande och bankutlåning kommer fortsätta att vara svag, vilket gör att tillväxten förblir svag. Detta sammantaget pekar på att räntorna inte kommer sticka de 100-150 punkterna jag länge fiskat efter… och gör de inte det, ja då är det mer av samma, mer av same old… och utebliven 20% korrektion.

Således tror jag på rekyl ner från dagens nivåer, men givet vad som händer med omvärlden och räntorna kanske det är en rekyl man bör köpa in sig på…..

Är du sugen på att läsa nåt annat kring relationerna mellan EU och Ryssland.

Läs den här:

http://www.handelsblatt.com/meinung/kommentare/essay-in-englisch-the-west-on-the-wrong-path/10308406.html?mobile=false

http://www.independent.co.uk/voices/comment/the-west-cannot-keep-poking-the-russian-bear-9644509.html

Jag försvarar inte Putin, även om jag tycker annekteringen av Krim var helt logiskt då den byggde på;

1. Situationen i Ukraina började knaka ordentligt innan Putin gav sig in i leken.

2. Krim består till 95% av Ryssar

3. 2a största flottbasen ligger i Sevastotpol

4. Krim gavs lite nonchalant till Ukraina av Khrushchev när han tog makten, då han ville ha support av ledarskapet i Ukraina, som han faktiskt själv var chef för innan har blev högsta hönset i Sovjetunionen. Det spelade ingen jätteroll då Ukraina ändå ingick i SSSR. Krim har sedan dess varit en del av Ukraina, men haft hög grad av självstyre.

OCH, det är inte bara jag som verkar tycka detta, då sanktionerna var ytterst sparsmakade under den här tiden. Oavsett vad politikerna i väst sa, så agerade man på ett sätt som var lika med; ”vi fattar – det är ok”. Det är först på senare tid, efter problemen i Donetsk och nedskjutningen av det Malaysiska planet som tonen och sanktionerna hårdnat. Detta är enligt min mening Putins stora policy misstag, efter Krim borde han stöttat demokratiseringsprocessen i Ukraina (på riktigt). Utan ryskt stöd hade separatisterna haft det motigt!

Sen att Putin enligt internationella lagar inte får göra som han gjorde, det är en annan femma. MEN att bryta dem är han inte ensam om. USA gjorde det senast i Irak. Så det verkar handla mer om VEM som bryter Int lagar, än ATT man gör det.

Sorry, men trots att Putin är en by definition diktator (läs gärna Mannen utan ansikte) så anser jag att Västs, särskilt Europas, makthavare är på fel spår idag. Beviset är bla. att den här typen av politik aldrig har fungerat tidigare….. och ändå gör vi samma misstag.

Det finns en big ”but”….. och det är om Putins långsiktiga plan är att destabilisera Ukraina så pass mycket att han kan lägga det under Ryssland till slut. Varför skulle han vilja det? Det som tror på detta menar att 1. Ryssarna är rejält trötta på allt strul kring att ha Ukraina som transfer land för sin gas till Europa och 2. Droppen rann över när de började närma sig ett NATO medlemskap. Jag köper punkt 1 till viss del. Men punkt 2 är jag mer tveksam… är man inte redan granne med NATO länder på flera håll? JAg är ingen expert på geopolitisk säkerhet, men det skulle vara intressant att höra vad en initierad har att säga, som INTE är subjektivt färgad rysshatare i botten.

Så var man tillbaks efter en helt makalös sommar. Hoppas ni har haft det bra?

Den 6 augusti, förra onsdagen, hade vi en bekräftande säljsignal på OMX. Därmed har jag alltså en negativ syn tekniskt. Var det botten vi såg på 1321? Nej jag tror inte det, då rekyler oftast rör sig i 3 vågs formationer. Vi ska säkert upp till 1355-1365 och testa såväl gammalt stöd, fib och gap, men därifrån borde det röra sig nedåt igen. Bryter vi upp så triggas en svag köpsignal, men det är egentligen inte förrän vi passerar de gamla topparna kring 1410 som vi kan vara säker på att rekylen är över. Om SPX bryter genom ca 1944 med kraft skulle det också flagga för att vi kan ha sett botten. I nästa runda söderöver så har vi ett lätt stöd område kring 1295-1300, men det starkare stödet skulle jag säga ligga kring 1277. Därefter har vi 1250. Hela området 1250-1280 är egentligen intressant för köp, givet att man jobbar med SL. Den stigande trenden sedan 2011 har stöd kring 1270 idag men stiger som sagt. Det hade varit fint att testa den. Gärna med en falsk säljsignal, dvs att vi temporört bryter genom den, vilket skrämmer en del men som förhoppningsvis är det rätta köpläget.

Kan vi få ett köpläge som håller, så kan man, väldigt spekulativt, ta sikte på gamla ATH 1450 nivån. Håller däremot inte de här nivåerna då gäller det tvärtom att stoppa ur sig för då väntar förmodligen 1150-1200 senare i höst.

Fundamentalt är vi fortfarande i säljlägret.

Anledningen till att jag tror att den här rekylen är temporär handlar om vad som triggar den. Det är inte förändrad räntepolitik, och stigande räntor. Något som jag tror kommer ligga bakom den lite större rekylen längre fram. Nej nu handlar det om nygammal skåpmat.

1. Geopolitik, som inte är kul, men där bästa gissningen är fortsatt att det inte ger några omfattande realekonomiska följder.

2. Europa reser sig inte. Q2 klena. Men givet att det 1. inte skapas tillräckligt mycket jobb och 2. den aggregerade utlåningen är fortsatt negativ… så kan vi inte vänta oss annat. Får se vad Draghi trollar fram?

3. Q2 generellt, bortsett från USA, leder inte till positiva revideringar. Man börjar även tvivla på 2H14 great recovery.

4. Tillväxt länder är inte längre tillväxt länder…. Dough!!!!

5. förnyad oro kring Grekland & co…

6. och naturligtvis. Det är en efterlängtad rekyl. de som sitter på vinster har länge velat ha en anledning att ta hem dem, och de som stått utanför har väntat på ett läge att köpa…

Som sagt, det var kanske botten på 1321, men det hade känts mycket bättre om vi fick en körare till. Men det är en körare man borde köpa in sig i, tekniskt/taktiskt alltså. Fundamentalt/strategiskt blir jag inte positiv förrän 1150-1200. Aktier är inte tillräckligt attraktiva förrän vi når de här nivåerna.

Jag syftar förstås på rekylen. Det som stör mig är att så många pratar om den… Då brukar det inte inträffa. En annan grej att 10 åringen håller sig på mattan vilket inte är så konstigt när NFP kom in på 209k… . Nej kanske är det köpläge istället? Hursomhelst, stopp på 1355 är det som gäller. Bryts den, ja då hoppar jag av allt…. Men just idag kanske det ändå är köpläge? 

Det pratas mycket om en ny klass, den sk skuldklassen, som skulle vara snyltare på den gamla klassens vanor med dyra hus och bilar!

Jag köper att det finns fler belånade i vårt samhälle än för 20 år sedan och de har mer lån än någonsin. Enligt många så förtjänar dem inte det goda livet och därmed har något gott snett. I vissa fall är det säkert så!

Men längre än så vill jag faktiskt inte hålla med om!

Vem är rik, och vem tillhör den anskrämliga skuldklassen?

Tänk dig 4 personer.

1. Den första har 10mkr i tillgångar, inga skulder. Han anses vara rik, han tillhör inte skuldklassen.

2. Sen har vi en som har 500,000 skuld men inga tillgångar. Han är inte rik, han e fattig och tillhör skuldklassen

3. Sen har du en som har 5mkr i lån, men även 5mkr i tillgångar. Han är knappast rik, men är han skuldklass? Han kan ju när som helst göra sig skuldfri?

4. Sen har du en fjärde person med en 1mkr i lån och 10mkr i tillgångar. Tillhör han den anskrämliga skuldklassen? Är han rik?

Poängen är att det är fel att döma ut dem som har skulder som många gör… Det är väl ändå nettoförmögenheten som är intressant

I slutändan handlar ändå allt om att kunna betala räntan på lånet. Det kanske inte person 4 kan…. Är han både rik och skuldklass då?

Jag undrar, vem är rik och vem är skuldklass?

Han som bor i det stora huset nere vid vattnet för 10mkr med 5 millar i lån, eller han som bor nån gata upp i huset som e värt 5 millar och är obelånad?

Helst vill väl kritikerna att de som tjänar bra ska spara ihop 10mkr av sin lön och köpa huset på sin 65års dag. Jag hävdar att köpa det idag och sen amortera på det i 30 år är samma sak, fast det kostar ränta!

Jag måste också ta tillfället i akt och spinna vidare på hushållet där hon är läkare och han jobbar på Google. De har en bra disp inkomst och 500,000kr i sparkapital

Som jag ser det har de 3 valmöjligheter.

(För enkelheten skull antar vi oförändrade huspriser under 30 år)

1, köpa en lägenhet i sthlm innerstad.

Lgh är dyrt som attans. De har råd att betala räntorna och leva hyfsat svensson liv. Men det finns ingen möjlighet att amortera.

Största fördelen är att de får livskvalitet att slippa pendla och mer tid över till familjen.

När de dör säljs huset och skulden betalas igen. Kvar finns 500,000.

2 de köper lägenhet i örebro för 500,000kr. Ingen skuld.

De spenderar hela sin lön på resor och annat kul. Inget sparat.

När de dör har de 500,000kr

De har roat sig kungligt!!

3. Samma som nr 2 fast de lever knapert som attans och sparat allt.

När de dör efterlämnar dem en stor förmögenhet.

Vilket val är rätt?

Svaret är att det finns inget rätt svar, utan det är högst personligt.

Någon kanske tänker att verkligheten inte ser ut så här… Jo det gör den, det är bara en mix av ovan extremer. Vilken man väljer beror på hur man prioriterar som person. Där är vi olika, och det finns inget rätt eller del.

Det enda man kan säga är att val 1 är känsligt för externa chocker.. Men det är en annan historia!

I continue to get many questions about the US housing outlook not only from clients in the US but also from accounts in Europe and Asia. The consensus view is that housing has stalled and the outlook from here is negative. This is a misunderstanding. What many don’t appreciate is that this entire housing recovery has been driven by a decline in supply and not an increase in demand. Data for short sales, foreclosures, supply, and inventory looks better than it has done in a long time. In fact, the supply is so tight that it is difficult to not be optimistic, see also the chart below. And if the economy continues to create +200k jobs per month then demand will also come along for the first time in many years. For more discussion see also our latest GEP on the housing outlook:

Klicka för att komma åt DB_GEP_2014-05-07_0900b8c0883b36cd.pdf

Många kloka människor anser att det saknas amorteringskultur i Sverige. Många anser att man bör införa tvingande amorteringar.

Jag gillar amortering, som sparform. Men knappast som lösning på en, eventuellt, för hög belåning bland Svenska låntagare.

Man måste bena upp det. Det handlar om FÖRMÅGA att amortera, och BEHOV att amortera.

(A/B) FÖRMÅGA att amortera = Disponibel inkomst i förhållande till Månatliga räntekostnader (Hög/Låg)

(C/D) BEHOV av att amortera = Lån i förhållande till bostadens värde (Litet/Stort)

Den första handlar alltså om du har pengar att amortera för överhuvudtaget. Den andra om du har mycket lån eller ej, och därmed hur angeläget det är för dig att amortera.

Grupper du dem här får du 4 grupper.

Grupp 1. AC.

Den här personen har hög förmåga att amortera, dvs räntekostnaderna utgör en liten del av disp inkomst. Han har även litet behov av att göra det, dvs han har väldigt lite lån i förhållande till värdet på fastigheten. Jag ser framför mig en 40-talist som har en hyfsad inkomst och nästan inga lån på huset. Tycker ni den här gruppen är ett problem som man borde tvinga till amortering? Det tycker inte jag.

Grupp 2. AD.

Den här personen har hög förmåga att amortera, dvs räntekostnaderna utgör en liten del av disp inkomst. Han har även stort behov av att göra det då lånet är stort. Jag ser framför mig en yngre låntagare. Han är välutbildad med rätt hög inkomst. Men han hade inte så mycket sparat när han skulle köpa bostad, eller tillräckligt med EK när han skulle byta upp sig, att 85% regeln gjorde att han inte kunde köpa en sån dyr bostad. Givet hans inkomst hade han haft ”råd” med en mkt dyrare bostad, men han hade inte insatsen. Den här låntagaren tycker jag borde amortera, då han har stora möjligheter till det. Men han är ingen risk för samhället då han utan vidare klarar en stor ränteuppgång. Det är fel att tvinga honom till amortering. Det borde vara frivilligt. Ska jag vara ärlig så tror jag faktiskt han amorterar en del redan då det stör honom att han tjänar bra men inte har något sparat. Det här är inte någon riskabel grupp.

Grupp 3. BC.

Den här personen har låg förmåga att amortera, dvs räntekostnaderna utgör en stor del av disp inkomst. Samtidigt har de väldigt lite lån i förhållande till bostadens värde. Det finns två typer här som jag ser det. Dels en äldre person som antingen gått i pension, eller har ett lågavlönat jobb, men som köpte sin bostad för längesen och vars värde har gått upp kraftigt. Eller är det någon yngre som plugga eller har ett lågavlönat jobb, men som kanske fått hjälp av sina föräldrar att köpa bostaden. Den här gruppen kan bli problematisk. Inte för dem yngre, för att jag antar att om föräldrarna kunde hjälpa till att köpa bostaden så lär de inte acceptera att banken tar den om deras barn inte betalar räntan. Däremot kan det bli ett problem för äldre låntagare med små inkomster. Men eftersom de är in the Money så borde de kunna sälja bostaden och skaffa nåt billigare. Något som mer matchar deras plånbok. Trist javisst, men nu tittar vi på detta rent samhällsekonomiskt. Tror ändå inte det är den här gruppen som ställer till problem. Att tvinga dem på amortering känns fel då de redan har de knapert.

Grupp 4. BD.

Den här personen har låg förmåga att amortera, och mycket lån i förhållande till bostaden. I den här gruppen finns farorna och riskerna. Det är inom den här gruppen som det finns personer som är överbelånade och definitivt borde amortera. Det finns dem som är unga, med små inkomster och tajta marginaler. Men det finns även dem med goda inkomster, men som köpt en väldigt väldigt dyr bostad.

För att summera:

Grupp 1: Kan men behöver inte amortera
Grupp 2. Kan och bör amortera, och gör det förmodligen
Grupp 3. Kan inte amortera, men behöver kanske inte göra det heller. De kan enkelt sälja och byta ner sig så är problemet löst, även om det inte är deras önskan. (Men vi ser det ur ett samhällsperspektiv här)
Grupp 4. Bör amortera, men kan inte. Här finns problemen.

Min poäng med det här är att skapa en tvingande lag om amortering som gäller alla är inte så smart. Den kommer i många många fall slå fel. Majoriteten behöver inte amortera. Det är lika dumt som att Ingves försöker bekämpa problemet med hjälp av penningpolitik.

Återigen. Det finns risker i systemet. Man bör bestämma sig för vilka dem är och försöka bekämpa dem enskilt. Det här borde handla om precisionsinsatser, inte skjuta med en hagelsvärm.

Problemen finns i riskzon 4, men där finns också en oförmåga att amortera så det är inte lättlöst mina vänner. I mina ögon har de köpt en för dyr bostad från början!

Alltså amortering behövs på sina håll, men långt ifrån alla, och där det kanske behövs, där är det också mest smärtsamt att införa.

Sen att amortering är en utmärkt sparform… det är något föräldrar och lärare borde lära sina barn.

Men det är en annan femma!

Visst, jag kan förstå att det är politiskt svårt att ge sig på en enskild grupp. Då är det bättre att införa något som ”drabbar” alla.

Men problemet är att många av dem här kan inte amortera i en takt som gör att de kan ta sig ur problem gruppen på kort eller medellång sikt.

Nej lägg problemet på bankerna istället. De är de stora vinnarna på att den Svenska lånestocken vuxit. Inte fastighetsägarna som ”tror att de blivit rika”. Det är bara mer pengar som sljutsas runt i systemet, och det enda som egentligen hänt är att räntenettot hos bankerna exploderat senaste 10 åren. Låt dem som tjänat pengar på det här, på riktigt alltså, dvs bankerna också bära risken.

Dvs, om saker och ting går åt skogen, ge låntagaren möjligheten att gå in på banken och lägga nycklarna på bordet och bli kvitt lånet.

Men det finns det väl inte politiska balls till att genomföra antar jag… bankerna har direkt och indirekt för mycket makt. Tyvärr!!!!

Många är ändå inne på att det finns ett problem, läs gärna:

http://cornucopia.cornubot.se/2014/07/skuldklassen-den-nya-overklassen.html

Men vad som inte rimmar är om en familj där en är läkare och en annan jobbar på Google, båda är 35 år. De har kämpat sig fram för att nå de här jobben. De har tillsammans väldigt goda inkomster, men en ytterst liten förmögenhet. Deras föräldrar lever så de har inte fått ut något 40-talist arv. De ska alltså inte få bo i innerstan, trots att de kan. De tillhör i så fall skuldklassen vilket skulle vara fel? Däremot ska en arbetslös, men som vann ett par millar på Lotto få bo i innerstan, då han faktiskt är rik, och inte tillhör skuldklassen? Men om de bägge 35 åringarnas föräldrar går bort, och de kan ärva nån miljon (efter de sålt husen) då är de välkomna till innerstan.

Sorry, jag köper inte det. Jag tror de som bor på i Stockholms innerstad med stora lån, fast med bra inkomster är högst medvetna om sina lån. Vissa av dem har för mycket. Absolut, och det kan bli ett problem som vi måste jobba med. Men för många är det inget problem.

Jag håller med om att kassaflöde och kapital är inte samma sak. Men rent finansiellt, så finns det ett sk Net present value av framtida inkomstströmmar. Vad fan är en obligation tror ni? Det går att IDAG sälja ett papper för X pengar som lovar Y intäktsströmmar i Z år. Varför tror ni företag på börsen ibland värderas lång under Eget Kapital. Jo för att framtiden ser sur ut. Hur tror ni försäkringsbolag är uppbyggda? Framtida kassaflöden är värt något idag.

Problemet är att kalkylen med X, Y, Z måste hålla ihop. Det gör den inte alltid. Men det är inte själva uppställningen som är fel, det är att vissa värden är för höga.

Skuldklass Ja, men samtidigt samhällets elit, och faktum är att jag satsar hellre mina pengar på en grupp skuldsatta spotify utvecklare än en obelånad och rik arbetslös.

DB skriver:

I continue to believe that the market is confusing central bank purchases for secular stagnation. In fact, it is fascinating that anyone believes in secular stagnation in a situation where the unemployment rate is falling faster than the Fed expected, jobless claims are at 2005-2006 levels, and job creation is accelerating to 288k.

So, if the economy is getting stronger why is the 10y not higher? The reason is that rates markets are seeing a lot of demand from central banks that want to support their exports by selling their own currency and buying US Treasuries, see chart below. This is the reason why long rates will continue to be under downward pressure even as the economic data gets better and better. The real inflection point will be when core PCE gets closer to 2%. At that point real money and hedge fund selling may overwhelm foreign central bank buying. But for the foreseeable future foreign central bank buying is the dominating force in the market.

Jag tror dem är väldigt rätt på det. Däremot tror jag de har fel när de räknar fram en neutral styrränta på 3-3,5%. Detta bygger på historiska data. Skulle FED höja med 300punkter + i framtiden så kommer det knäcka världsekonomin. Som jag sagt innan, först 100 punkter, och givet att inflation, tillväxt och jobb uppför sig någorlunda så kan det bli 100 punkter till. Men knappast mer.