Kortsikt's Blog

Det pratas mycket om en ny klass, den sk skuldklassen, som skulle vara snyltare på den gamla klassens vanor med dyra hus och bilar!

Jag köper att det finns fler belånade i vårt samhälle än för 20 år sedan och de har mer lån än någonsin. Enligt många så förtjänar dem inte det goda livet och därmed har något gott snett. I vissa fall är det säkert så!

Men längre än så vill jag faktiskt inte hålla med om!

Vem är rik, och vem tillhör den anskrämliga skuldklassen?

Tänk dig 4 personer.

1. Den första har 10mkr i tillgångar, inga skulder. Han anses vara rik, han tillhör inte skuldklassen.

2. Sen har vi en som har 500,000 skuld men inga tillgångar. Han är inte rik, han e fattig och tillhör skuldklassen

3. Sen har du en som har 5mkr i lån, men även 5mkr i tillgångar. Han är knappast rik, men är han skuldklass? Han kan ju när som helst göra sig skuldfri?

4. Sen har du en fjärde person med en 1mkr i lån och 10mkr i tillgångar. Tillhör han den anskrämliga skuldklassen? Är han rik?

Poängen är att det är fel att döma ut dem som har skulder som många gör… Det är väl ändå nettoförmögenheten som är intressant

I slutändan handlar ändå allt om att kunna betala räntan på lånet. Det kanske inte person 4 kan…. Är han både rik och skuldklass då?

Jag undrar, vem är rik och vem är skuldklass?

Han som bor i det stora huset nere vid vattnet för 10mkr med 5 millar i lån, eller han som bor nån gata upp i huset som e värt 5 millar och är obelånad?

Helst vill väl kritikerna att de som tjänar bra ska spara ihop 10mkr av sin lön och köpa huset på sin 65års dag. Jag hävdar att köpa det idag och sen amortera på det i 30 år är samma sak, fast det kostar ränta!

Jag måste också ta tillfället i akt och spinna vidare på hushållet där hon är läkare och han jobbar på Google. De har en bra disp inkomst och 500,000kr i sparkapital

Som jag ser det har de 3 valmöjligheter.

(För enkelheten skull antar vi oförändrade huspriser under 30 år)

1, köpa en lägenhet i sthlm innerstad.

Lgh är dyrt som attans. De har råd att betala räntorna och leva hyfsat svensson liv. Men det finns ingen möjlighet att amortera.

Största fördelen är att de får livskvalitet att slippa pendla och mer tid över till familjen.

När de dör säljs huset och skulden betalas igen. Kvar finns 500,000.

2 de köper lägenhet i örebro för 500,000kr. Ingen skuld.

De spenderar hela sin lön på resor och annat kul. Inget sparat.

När de dör har de 500,000kr

De har roat sig kungligt!!

3. Samma som nr 2 fast de lever knapert som attans och sparat allt.

När de dör efterlämnar dem en stor förmögenhet.

Vilket val är rätt?

Svaret är att det finns inget rätt svar, utan det är högst personligt.

Någon kanske tänker att verkligheten inte ser ut så här… Jo det gör den, det är bara en mix av ovan extremer. Vilken man väljer beror på hur man prioriterar som person. Där är vi olika, och det finns inget rätt eller del.

Det enda man kan säga är att val 1 är känsligt för externa chocker.. Men det är en annan historia!

I continue to get many questions about the US housing outlook not only from clients in the US but also from accounts in Europe and Asia. The consensus view is that housing has stalled and the outlook from here is negative. This is a misunderstanding. What many don’t appreciate is that this entire housing recovery has been driven by a decline in supply and not an increase in demand. Data for short sales, foreclosures, supply, and inventory looks better than it has done in a long time. In fact, the supply is so tight that it is difficult to not be optimistic, see also the chart below. And if the economy continues to create +200k jobs per month then demand will also come along for the first time in many years. For more discussion see also our latest GEP on the housing outlook:

Klicka för att komma åt DB_GEP_2014-05-07_0900b8c0883b36cd.pdf

Många kloka människor anser att det saknas amorteringskultur i Sverige. Många anser att man bör införa tvingande amorteringar.

Jag gillar amortering, som sparform. Men knappast som lösning på en, eventuellt, för hög belåning bland Svenska låntagare.

Man måste bena upp det. Det handlar om FÖRMÅGA att amortera, och BEHOV att amortera.

(A/B) FÖRMÅGA att amortera = Disponibel inkomst i förhållande till Månatliga räntekostnader (Hög/Låg)

(C/D) BEHOV av att amortera = Lån i förhållande till bostadens värde (Litet/Stort)

Den första handlar alltså om du har pengar att amortera för överhuvudtaget. Den andra om du har mycket lån eller ej, och därmed hur angeläget det är för dig att amortera.

Grupper du dem här får du 4 grupper.

Grupp 1. AC.

Den här personen har hög förmåga att amortera, dvs räntekostnaderna utgör en liten del av disp inkomst. Han har även litet behov av att göra det, dvs han har väldigt lite lån i förhållande till värdet på fastigheten. Jag ser framför mig en 40-talist som har en hyfsad inkomst och nästan inga lån på huset. Tycker ni den här gruppen är ett problem som man borde tvinga till amortering? Det tycker inte jag.

Grupp 2. AD.

Den här personen har hög förmåga att amortera, dvs räntekostnaderna utgör en liten del av disp inkomst. Han har även stort behov av att göra det då lånet är stort. Jag ser framför mig en yngre låntagare. Han är välutbildad med rätt hög inkomst. Men han hade inte så mycket sparat när han skulle köpa bostad, eller tillräckligt med EK när han skulle byta upp sig, att 85% regeln gjorde att han inte kunde köpa en sån dyr bostad. Givet hans inkomst hade han haft ”råd” med en mkt dyrare bostad, men han hade inte insatsen. Den här låntagaren tycker jag borde amortera, då han har stora möjligheter till det. Men han är ingen risk för samhället då han utan vidare klarar en stor ränteuppgång. Det är fel att tvinga honom till amortering. Det borde vara frivilligt. Ska jag vara ärlig så tror jag faktiskt han amorterar en del redan då det stör honom att han tjänar bra men inte har något sparat. Det här är inte någon riskabel grupp.

Grupp 3. BC.

Den här personen har låg förmåga att amortera, dvs räntekostnaderna utgör en stor del av disp inkomst. Samtidigt har de väldigt lite lån i förhållande till bostadens värde. Det finns två typer här som jag ser det. Dels en äldre person som antingen gått i pension, eller har ett lågavlönat jobb, men som köpte sin bostad för längesen och vars värde har gått upp kraftigt. Eller är det någon yngre som plugga eller har ett lågavlönat jobb, men som kanske fått hjälp av sina föräldrar att köpa bostaden. Den här gruppen kan bli problematisk. Inte för dem yngre, för att jag antar att om föräldrarna kunde hjälpa till att köpa bostaden så lär de inte acceptera att banken tar den om deras barn inte betalar räntan. Däremot kan det bli ett problem för äldre låntagare med små inkomster. Men eftersom de är in the Money så borde de kunna sälja bostaden och skaffa nåt billigare. Något som mer matchar deras plånbok. Trist javisst, men nu tittar vi på detta rent samhällsekonomiskt. Tror ändå inte det är den här gruppen som ställer till problem. Att tvinga dem på amortering känns fel då de redan har de knapert.

Grupp 4. BD.

Den här personen har låg förmåga att amortera, och mycket lån i förhållande till bostaden. I den här gruppen finns farorna och riskerna. Det är inom den här gruppen som det finns personer som är överbelånade och definitivt borde amortera. Det finns dem som är unga, med små inkomster och tajta marginaler. Men det finns även dem med goda inkomster, men som köpt en väldigt väldigt dyr bostad.

För att summera:

Grupp 1: Kan men behöver inte amortera
Grupp 2. Kan och bör amortera, och gör det förmodligen
Grupp 3. Kan inte amortera, men behöver kanske inte göra det heller. De kan enkelt sälja och byta ner sig så är problemet löst, även om det inte är deras önskan. (Men vi ser det ur ett samhällsperspektiv här)
Grupp 4. Bör amortera, men kan inte. Här finns problemen.

Min poäng med det här är att skapa en tvingande lag om amortering som gäller alla är inte så smart. Den kommer i många många fall slå fel. Majoriteten behöver inte amortera. Det är lika dumt som att Ingves försöker bekämpa problemet med hjälp av penningpolitik.

Återigen. Det finns risker i systemet. Man bör bestämma sig för vilka dem är och försöka bekämpa dem enskilt. Det här borde handla om precisionsinsatser, inte skjuta med en hagelsvärm.

Problemen finns i riskzon 4, men där finns också en oförmåga att amortera så det är inte lättlöst mina vänner. I mina ögon har de köpt en för dyr bostad från början!

Alltså amortering behövs på sina håll, men långt ifrån alla, och där det kanske behövs, där är det också mest smärtsamt att införa.

Sen att amortering är en utmärkt sparform… det är något föräldrar och lärare borde lära sina barn.

Men det är en annan femma!

Visst, jag kan förstå att det är politiskt svårt att ge sig på en enskild grupp. Då är det bättre att införa något som ”drabbar” alla.

Men problemet är att många av dem här kan inte amortera i en takt som gör att de kan ta sig ur problem gruppen på kort eller medellång sikt.

Nej lägg problemet på bankerna istället. De är de stora vinnarna på att den Svenska lånestocken vuxit. Inte fastighetsägarna som ”tror att de blivit rika”. Det är bara mer pengar som sljutsas runt i systemet, och det enda som egentligen hänt är att räntenettot hos bankerna exploderat senaste 10 åren. Låt dem som tjänat pengar på det här, på riktigt alltså, dvs bankerna också bära risken.

Dvs, om saker och ting går åt skogen, ge låntagaren möjligheten att gå in på banken och lägga nycklarna på bordet och bli kvitt lånet.

Men det finns det väl inte politiska balls till att genomföra antar jag… bankerna har direkt och indirekt för mycket makt. Tyvärr!!!!

Många är ändå inne på att det finns ett problem, läs gärna:

http://cornucopia.cornubot.se/2014/07/skuldklassen-den-nya-overklassen.html

Men vad som inte rimmar är om en familj där en är läkare och en annan jobbar på Google, båda är 35 år. De har kämpat sig fram för att nå de här jobben. De har tillsammans väldigt goda inkomster, men en ytterst liten förmögenhet. Deras föräldrar lever så de har inte fått ut något 40-talist arv. De ska alltså inte få bo i innerstan, trots att de kan. De tillhör i så fall skuldklassen vilket skulle vara fel? Däremot ska en arbetslös, men som vann ett par millar på Lotto få bo i innerstan, då han faktiskt är rik, och inte tillhör skuldklassen? Men om de bägge 35 åringarnas föräldrar går bort, och de kan ärva nån miljon (efter de sålt husen) då är de välkomna till innerstan.

Sorry, jag köper inte det. Jag tror de som bor på i Stockholms innerstad med stora lån, fast med bra inkomster är högst medvetna om sina lån. Vissa av dem har för mycket. Absolut, och det kan bli ett problem som vi måste jobba med. Men för många är det inget problem.

Jag håller med om att kassaflöde och kapital är inte samma sak. Men rent finansiellt, så finns det ett sk Net present value av framtida inkomstströmmar. Vad fan är en obligation tror ni? Det går att IDAG sälja ett papper för X pengar som lovar Y intäktsströmmar i Z år. Varför tror ni företag på börsen ibland värderas lång under Eget Kapital. Jo för att framtiden ser sur ut. Hur tror ni försäkringsbolag är uppbyggda? Framtida kassaflöden är värt något idag.

Problemet är att kalkylen med X, Y, Z måste hålla ihop. Det gör den inte alltid. Men det är inte själva uppställningen som är fel, det är att vissa värden är för höga.

Skuldklass Ja, men samtidigt samhällets elit, och faktum är att jag satsar hellre mina pengar på en grupp skuldsatta spotify utvecklare än en obelånad och rik arbetslös.

DB skriver:

I continue to believe that the market is confusing central bank purchases for secular stagnation. In fact, it is fascinating that anyone believes in secular stagnation in a situation where the unemployment rate is falling faster than the Fed expected, jobless claims are at 2005-2006 levels, and job creation is accelerating to 288k.

So, if the economy is getting stronger why is the 10y not higher? The reason is that rates markets are seeing a lot of demand from central banks that want to support their exports by selling their own currency and buying US Treasuries, see chart below. This is the reason why long rates will continue to be under downward pressure even as the economic data gets better and better. The real inflection point will be when core PCE gets closer to 2%. At that point real money and hedge fund selling may overwhelm foreign central bank buying. But for the foreseeable future foreign central bank buying is the dominating force in the market.

Jag tror dem är väldigt rätt på det. Däremot tror jag de har fel när de räknar fram en neutral styrränta på 3-3,5%. Detta bygger på historiska data. Skulle FED höja med 300punkter + i framtiden så kommer det knäcka världsekonomin. Som jag sagt innan, först 100 punkter, och givet att inflation, tillväxt och jobb uppför sig någorlunda så kan det bli 100 punkter till. Men knappast mer.

DB resonerar lite kring hur hög den amerikanska styrräntan borde bli vid en normalisering.

GEP: Where is the neutral fed funds rate?

Klicka för att komma åt DB_GEP_2014-07-24_GDPBD00000267928.pdf

De slår fast att FED har rätt i att räntorna kommer vara låga länge. Men det hindrar dem inte att normaliseras då FED återgår till en mer konventionell penning politik.

Det stora kopplingen är ränta-inflation-tillväxt.

Jag är stark anhängare av strukturellt låg tillväxt i usa de kommande 5, kanske 10 åren. Dvs den genomsnittliga tillväxten lär ligga mellan 2-3%.

Anledningen är FRÄMST två:

1. Till skillnad från tidigare kommer man köra en hyfsat balanserad budget. Detta då statakulden inte tillåts växa mer och FED successivt bantar sin balansräkning. Ingen expansiv finanspolitik som tidigare alltså. Huvudregeln är att budgetunderskottet inte kan vara större än tillväxten (för då växer public debt/GDP). Växer man med 2-3% i snitt så kan inte budgetunderskottet vara större än 2-3%. Eftersom räntekostnaderna på statsskulden ligger på ca 2-3%, så betyder det att Primary Budget måste vara balanserad. Det tror jag inte blir några problem att hålla sig till… men det blir som sagt inte stimulativt.

2. Amerikanska hushåll skulder sett till inkomster har kommit ner till bra nivåer. Men ur ett historiskt perspektiv är den hög. Så den resan kan de inte göra om. Hushåll som inte tar lån håller tillbaks tillväxt.

(3). Detta är egentligen inte en punkt utan mer som en konsekvens av 1 och 2. Om vare sig stat eller hushåll är expansiva så kommer inte heller bolag vara det. De anställer och investerar inte över efterfråge nivån. Åtminstone på nationell nivå.

Enligt DB så har styräntan legat på mellan 50-80% av real tillväxt. Det skulle betyda att styrantan borde ligga mellan 1% och 2,5%, givet 2-3% tillväxt.

Jag tror att inflationen kommer ligga mellan 2-3%. Oftare 2 än 3%.

Detta tillsammans pekar på att styrräntan i ett normaliseringsläge snarare borde gå mot 2%. Inte 3-3,5% som Db är inne på. Deras beräkning anser jag bygger för mycket på historiken.

Om vi har styrräntan på 2%, så lär 2 åringen ligga på 2-3% (från dagens 0,5%)och 10-åringen på 4-5% (från dagens 2,5).

Hursomhelst så innebär en normalisering av styrräntan väsentligt högre ränta än dagens.

Tittar man till datan borde den kommit för länge sedan, men Fed vill ha både livrem och hängslen, och verkar vara okej med att vara behind the curve denna gång. Jag förstår dem till viss del. Att ligga ahead of the curve kan bli dyrare, minst sagt.

Tajmingmässigt är det omöjligt att svara på men jag tror att när de väl börjar höja så kommer 100 punkter gå av bara farten. Ytterligare 100 punkter kommer kanske bli mer utdraget.

Vad innebär detta för svenska bolåneräntor. Ta 3 månaders till exempel.

Idag ligger den på 2,4% i snitt. Med 50 punkters rabatt och 30% ränteavdrag så landar den på 1,33%

Om USA höjer 100 punkter lär den gå till:

3,4%, som med samma övning ovan blir 2,03%. En uppgång på 53% av månadskostnaden.

Höjder de med 200 punkter sett på sikt, ja då lär boräntan gå till:

4,4%, eller 2,73%. En höjning med 105%.

Min magkänsla säger att den första uppgången kommer kännas men kommer gå bra. Den andra uppgången kommer svida ordentligt och få konsekvenser för svensk ekonomi.

Jag har räknat med att ränteavdraget ligger kvar, och det är kanske någon som reagerar på detta. Men jag är tämligen säker på att ingen regering vågar ta bort detta under ovan scenario. Det hade varit väldigt förödande.

I likhet med DB har jag länge trott att FED skulle blivit hökaktig för länge sedan. Detta har varit fel. Senast igår uttryckte Yellen sin duvaktiga syn på penningpolitiken.

Så här skriver DBs strateg. Ta er tid att läsa det!

I’m marketing in Europe this week and the common theme I’m hearing from investors is that they have given up on their macro views of higher US rates, stronger dollar, and higher vol. The conviction is still there but the theme in many meetings is that ”We will put the trades on again once the Fed turns hawkish”. For a long period, all my meetings were about when we would hit the Fed’s 6.5% threshold for the unemployment rate. We are now at 6.1% and Yellen at HH continues to push a very dovish message. The FOMC needs to protect its credibility by recognizing that the data is getting better. In some sense, the Fed’s continued dovishness and lack of recognition of the improvement in the data has punished investors so much for so long that many investors have capitulated and their investment decisions are not driven by the improving data but by when the FOMC will recognize that the data is getting better. Or put differently, Fed dovishness is driving basically all financial markets and this has created a very unusual trading environment where markets are calmer than they have ever been before, see also the chart below, because investors across asset classes are all waiting for a change in the Fed tone. While this may be good for housing, consumers, and bank lending here and now it continues to build up the risk that markets will turn around in a more violent fashion once the Fed finally turns hawkish. Or worse, if core PCE inflation moves to 2% with a still dovish Fed we could see the bond vigilantes come rapidly out of hibernation. I worry what will happen when everyone will try to reverse their positions at the same time in rates, credit, FX, and equities, in particular with low dealer inventories of spread product. Watch the inflation and wage data as leading indicators of the change in Fed tone, we have a number of those releases over the coming weeks, including ECI the day after the July FOMC meeting. Bottom line: Keep your blackberry near when you go to the beach this summer.

Har funderat lite…

Ni vet att jag tror det finns mellan 0-10% av alla låntagare som inte klarar en normalisering av räntan, utan att det KRAFTIGT påverkar deras ekonomiska situation på ett sätt som kanske får dem att tvångssälja… och så rullar det på 😦

Säg att det är ca 5%… dvs ca 100,000 låntagare. Det kan kännas som en liten del av stocken, men tveklöst tillräckligt många för att skapa en fastighetskrasch, som leder till en bankkris, som leder till en lågkonjunktur.

Jag var ju tidigare inne på en modell där bankerna får ansvaret att se till att kunderna har rätt belåning annars får de börja pröjsa själva när det skiter sig.

Men det är frågan om det kommer fungera?

Bankerna skulle aldrig låta att det fanns en latent risk av det här slaget. Dvs vid en normalisering av räntan så måste de pröjsa mellanskillnaden, hos dem som inte kan betala. Enkelt uttryckt.

Det kommer inte fungera. Anledningen är att de kommer ta in de här 100,000 och säga: Du har för mycket lån, amortera! Men vilka tror du ligger i riskzonen? Jo det är många med låga inkomster. De kanske kan amortera 25,000 om året om de anstränger sig. Samtidigt kanske de har 500,000kr för mycket i lån. Då tar det 20 år. Jag tror vi får en normalisering av räntan innan dess 🙂 Några pengar i madrassen har typ ingen av de här. De pengarna har de satt i EK vid köpet redan!

Problemet med de här 100,000 är att de inte kan återställa lånet. För att vara krass behöver de sälja idag och köpa nåt billigare, alt flytta in i en hyresrätt.

Men i praktiken går ju inte det. Banken har gett dem lånelöfte redan och lånat ut pengarna… och nu säger banken att du borde inte ha så höga lån. Då svara dem, ta dig i röven… har jag inte betalat mina räntor i tid varje månad? Nej banken kan inte kräva det här förrän det blir ett sk. NPL, Non performing loan… MEN DÅ ÄR DET JU FÖR SENT!

Med tajtare krav och reglering kan vi påverka den framtida utlåningen… men de som redan ligger snett är svårare.

Vad göra?

Njae, kanske vi skulle införa en gammal Amerikanska sedvänja. I USA har man historiskt kunnat gå in på banken och lägga husnycklarna på bordet och säga… huset är ditt. Sen går man ut från banken utan att de kan kräva en på något.

Vad innebär detta. Jo när räntan drar till 5%, och någon låntagare inte kan betala sin ränta, så behöver han inte tvångssälja lägenheten i en svag marknad (som är svag pga att det är en massa andra som inte heller kan betala räntan varje månad) och samtidigt hamna med negativt EK och en skuld till banken som han inte klarar betala. Nej, då är det förmodligen bättre att gå in på banken och ge dem nycklarna och så blir han av med lånet. Sen blir det banken som måste hantera det.

Det fina i kråksången är:

1. Konsumenten skyddas. Han behöver inte hamna med ett lån, utan tillgång, som han måste amortera till banken resten av livet.

2. Tvångsförsäljningar undviks, vi får ingen prispress i marknaden. Viktigt för confidence och syn på bankernas balansräkning

3. Banken vill förvisso inte ha ett hus, men om värdet på huset är ok (dvs inte nerpressat 30% i en sur marknad) så borde säkerhet vs lån vara hyfsat ok.

4. lånet blir förvisso non performing då ingen betalar räntan på det. Men det är bättre att banken säljer huset alt hyr ut det… än att skadade privatpersoner säljer det och ändå inte kan betala igen hela skulden. Banken borde ha mycket bättre förutsättningar att hantera det här

5. Bankens kostnad blir antingen uteblivna ränteintäkter och nettovinst/förlust mellan lån och försäljningsintäkt. Om de hyr ut det så blir det skillnaden mellan hyresintäkter och vad ränteinkomsterna varit. Kanske banken gör en dålig affär.. men knappast sämre än om låntagare skulle försöka ta sig ur den jobbiga situationen. Dessutom förtjänar banken smällen, då de aldrig borde lånat ut så mycket från början.

6. Troligtvis MYCKET bättre för hela ekonomin.

7. Är ni rädda att detta missbrukar? Nej då. Om man satt 15% eller kanske mer i EK. Då bränner de inne samma dag som man kastar in nyckeln. Så det känns ju inte så kul. Nej folk kommer bara göra detta när de inte klarar räntan. Banken ska också ha möjligheten att i efterhand kunna stämma personen ifråga om det skulle vara så att det går att bevisa att låntagaren skulle kunna betala räntan med sin inkomst.

Eller vad säger ni? Är det en dålig idé… kanske är vi körda. Bankerna borde aldrig lånat ut de här pengarna… nu är det bara för sent!

—————–

Vem är smartast…. Marknaden eller Yellen?

Så här säger marknaden….

marknaden verkar inte alls tycka inflationstendenserna är brusiga som FED påstår

och trots BNP sättningen i 1Q14 så verkar det som om folk knegar på…

och dem underliggande krafterna pekar på att det här ska fortsätta…

Tekniskt lossnade det sega läget vi rört runt i samband med Riksbankens överraskande räntesänkning och policyskifte. Mycket pekar på att vi ska göra en förnyad attack mot target 1440-1450. Det finns även potential att nå 1540-1550 längre fram i höst. Rent tekniskt/taktiskt alltså. Men vinden kan vända snabbt. Jag tror man ska ha en relativt tajt stopp kring 1350-1370. Visserligen är 1350-1370 även ett utmärkt köpläge… givet att det inte bryts. För då är det ett utmärkt säljläge.

Fundamentalt hade jag mycket hellre köpt in mig 10-20% längre ner… vilket jag är övertygad att vi kommer få tillfälle att göra en dag. Tumregeln för den framtida korrektionen är 38% korrektion av uppgången från 2011 till XXXX.

Idag är min sista dag, och sen väntar 5 veckors semester! Det innebär att det inte blir så många inlägg, men Fredde brukar kunna hålla igång diskussionen 🙂

Ha en skön sommar!

Med vänlig hälsning
GaStan

288k mot väntat 215k (whispering 230-240) och fg 224k, uppreviderat från 217k

Sjuukt stark siffra.

Samtidigt kom Hourly earnings, enligt min mening en lika viktig siffra (vad betyder jobbskapandet för penningpolitiken om det inte leder till löneinflation?) Den kom in på 2,0% mot väntat 1,9% och fg 2,1%.

Ja du Fru Yellen…. hur mycket noice och slack ser du i ekonomin egentligen?

Vi får se hur räntorna beter sig efter det här?

Ingves sänker räntan med 50 punkter ner till 0,25%. Mer än väntat faktiskt. Han motiverar det med att inflationsutsikterna är lägre än väntat. BULLLLLLLSHIIIIIT. Det kan omöjligt vara motivet. Hade det varit inflationen som var den verkliga anledningen så borde han sänkt för lääääängesen. Inflationen och I-utsikterna har legat under riksbanken mål på 2% under väldigt lång tid. Om det var den verkliga anledningen borde de sänkt för längesen.

Nej anledningen till att han sänker nu tror jag beror på två saker. Kanske i kombination.

1. Det är ganska uppenbart att Ingves fokus på den ökade utlåningen har stört honom och varit en anledning till att han inte varit mer duvaktig. Samtidigt börjar det bli alltmer uppenbart att de uteblivna räntesänkningarna har kostat jobb. Oklart hur många då det är ett trubbigt samband mellan ränta-konsumtionsvilja-jobbskapande. Men Sverige har en arbetslöshet på 9%…. den hade kunnat vara 6% om inte Riksbanken varit så hökaktig i kombination med att Borg och finanspolitiken varit så restriktiv.

Detta faktum har pressat honom, givet kritiken att Riksbanken är inte rätt institution att ta ansvar för ÖVERbelåning. Deras vapen och verktyg är för trubbiga och allmänna. Jag menar deras beslut påverkar ju även alla dem utan lån, alla dem som inte äger sin bostad. Det borde, genom politikerna, vara Finansinspektionens jobb.

Men visst, Ingves hade säkert fått hålla på att låtsas bekämpa ÖVERbelåningen om det skapats jobb och inflationsmålet var uppnått. Men nu är det inte det, och då har det nog inte varit så lätt att hålla på att propagera för en grej som inte ens är din uppgift.

2. ECB

Sverige är ett litet land, och extremt öppet i termer import+export/BNP%. Kronan och kapitalflöden är helt rörliga. Så var inte naiv! Vår penningpolitik är helt korrelerad av vad FED och ECB gör (med en nationell ”twist” såklart). Nu när ECB sjösätter extremt stimulerande åtgärder kan vi inte bara sitta och titta på…..

Men den stora skrällen med det här är helt klart att Ingves inte längre får fokusera på ÖVERbelåningen, utan Riksbanken nu tydligt säger att vår uppgift är inflationsmål och sysselsättning. Inte ÖVERbelåning. Därmed skjutsar de över den pucken till politikerna, som jag hoppas är tillräckligt smarta och/eller Opopulistiska att ta tag i det här.

FÖR KOM IHÅG DET HÄR…. om det smäller i framtiden så är det nu till stor del politikernas fel anser jag. Du kan inte klandra privatpersoner för att inte räkna på 5% ränta när de idag får 2,59% i rörlig minus 50bp rabatt minus ränteavdrag = 1,5% faktisk rörlig ränta. Samtidigt som alla säger till dem att räntorna kommer vara låga länge. Det är inte heller Bankernas fel då de är företag som vemsomhelst, dvs de försöker bara tjäna så mycket pengar det bara går åt sina aktieägare. Som vilket företag som helst. Gillar du inte den modellen? Nej, inte jag heller. Då får du antingen förbjuda privat bankverksamhet, och lägga den under statlig regi, vilket knappast är realistiskt (vilket alla tycker utom vänstern) eller REGLERA den på ett sätt så det inte skapas Risker, för såväl svensk ekonomi, medborgarna, eller banksystemet i stort. REGLERA är ju melodin. Visst, om det gör så att vinsten blir mindre så blir aktieägarna ledsna… but sorry. Då får ni sälja era aktier. Jag tycker målsättningen att inte bygga upp system- och samhällsrisker är överordnat era vinstkrav. Att staten ändå kommer baila er när det går åt h-e (för övrigt den enda privata sektorn som måste skyddas i kris) gör att ni aktieägare tyvärr står längre ner i hackordningen. Aktieägarna skulle nog dissa det här resonemanget med motivet att de skulle aldrig vilja tjäna mer pengar än att de sätter hela banken at risk. Men sorry, jag köper inte det. Ni är människor också, tro det eller ej, och de flesta tackar inte nej till kortsiktiga vinster, på bekostnad av att de kanske bygger upp en risk att banken går omkull många år från idag… vinsterna idag är verkliga, en bankkonkurs om många år är abstrakt. Detta får oss att agera på ett visst sätt.

Riksbanken skiter alltså numera i potentiella problem med ÖVERbelåning…. de har helt kastat handsken till Finansinspektionen, som lyder under direkt under regering och riksdag.

Det är dags att våra politiker tar tag i det här nu…

Spanien…. fy fan vad det går!

Det var det knappast någon som trodde för 2 år sedan…. Pratade med en vän som precis var nere för att titta på kåkar på solkusten. Mäklaren har super mycket att göra, planen från tyskland och UK är fullastade med spekulanter. Antalet transaktioner har verkligen börjat ta fart… även om priserna inte riktigt har börjat röra på sig ännu. Men det är bara en tidsfråga. Tänk vad enkelt det är i efterhand. När USA stod i lågor under -08/09 då skulle man shoppat i Florida… när Spanien stod i lågor 11/12 då skulle man köpt i Spanien.

Kina…. anses av många vara den största OKVANTIFIERBARA risken i vår globala ekonomi idag, vilket jag i stort kan hålla med om. MEN, till min stora förvåning, har surpriseindex gått som tåget på sistone. Nej, datan i absoluta termer är kanske inte så stark, men det är klart bättre än väntat. Hur ska man förhålla sig till det här? Tja, pessimisterna tror att det bara är en tidsfråga innan vi har en fastighetskris i landet som direkt ger effekter på banker, utlåning och som ett brev på posten trillar tillväxten ner till 5%. Får de rätt har vi ett problem. Men om man är optimist, och vill tolka data därefter, skulle man kunna säga att Kina kan hanka sig fram kring 7% samtidigt som fastighetsmarknaden kyls av i måttlig takt samtidigt som bankerna successivt blir sundare i sin utlåning osv… och därmed är det en mångårig muddle through och struktur omvandling som väntar. Inget att oroa sig över egentligen.

Slutligen, för er som ligger i hängmattan… MS senaste rapport huruvida Yellen har rätt i att den Amerikanska ekonomin har för mycket ”slack” kvar, och att inflationen är det sista man behöver vara rädd för…. vi får väl se hur NFP kommer in idag och hur räntemarknaden reagerar!

http://linkback.morganstanley.com/web/sendlink/webapp/static/research/article/index.html?b=Y2g9T3V0bG9vayUyMEJsYXN0bWFpbCZjdT1MMTAyNDU2MDImaWQ9ZjU0NmU2YzItMDExYS0xMWU0LWE2YWQtNDk5YWE5NGJjZWYz&d=f%2F5vhakq4e-3p02-g000-8d8b-e41f13f03201%3Fstore%3D0%26d%3DUwBSZXNlYXJjaF9NUwBmNTQ2ZTZjMi0wMTFhLTExZTQtYTZhZC00OTlhYTk0YmNlZjM%253D%26user%3Dc8zavurn60zr3-16954%26__gda__%3D1530481511_a068d3a00334aa68967ebef23d2fe568&s=f%2F5vhakq4e-3p02-g001-8d8b-e41f13f03201%3Fstore%3D0%26d%3DUwBSZXNlYXJjaF9NU1NXRgBmNTQ2ZTZjMi0wMTFhLTExZTQtYTZhZC00OTlhYTk0YmNlZjM%253D%26user%3Dc8zavurn60zr3-16955%26__gda__%3D1530481511_ebd0823caea15e5536bea9c135a250d8#docId:f546e6c2-011a-11e4-a6ad-499aa94bcef3

http://www.privataaffarer.se/bostad/borattsagares-rantor-nara-smartgransen–656706

Swedbank presenterar idag en ny analys över svenskarnas belånings situation.

Den utgår från att de flesta låntagare klarar att betala en ränta som uppgår till 30% av disponebelinkmosten. Därutöver blir det problem.

Undersökningen visar, föga förvånande, att de största riskerna finns i Stockholm.

Den visar också att det finns högre risker bland bostadsrätter än hus.

Den visar också att snittet på den ränteuppgång svenskarna klarar ligger på en ränta på runt 5%.

Detta är intressant och ligger lite i linje med vad jag har tjatat om tidigare. Dvs att man borde reglera på nåt sätt så att bankerna inte lånar ut mer pengar än att en låntagare klarar att betala 5% ränta på sin total skuld.

Men jag ser brister i analysen. Tänk en Stockholmsfamilj där han tjänar 80,000 och hon 40,000 i månaden. De har ut ca 70,000 efter skatt. Om de lägger 20,000 i månanden på räntor så är det ca 30% av disp inkomst. Säg att räntan går upp så de tvingas betala 30,000 månaden. Detta känns såklart, och det är 42% av disp inkomst. Över gränsen enl Swedbank. MEN, the big MEN, är att de har fortfarande kvar 40,000kr att köpa mat och betala elräkningen för. De hamnar inte på fattighuset direkt. Kommer de springa till mäklaren och tvångssälja huset? Knappast. Jag skulle inte vilja säga att de är ÖVERbelånade.

Det är bra att titta på räntekostnader relativt disp inkomst, men det betyder inte per automatik att de med en hög siffra har för mycket lån. Det finns dem som har under 30% som kan få mycket större problem vid en ränteuppgång. Analysen behövs fördjupas.

En annan aspekt är att de tittar på skuldsättningen aggregerat. Säg att alla belånade svenskar aggregerat klarar en ränta på ca 5%, utan att passera 30% gränsen. Men säg att i detta urval så är det hälften som klarar 3,5% och hälften som klarar 6,5% (3,5+6,5=10/2=5). Detta är teoretiskt, men det skulle betyda att går räntan till 5% så har vi en fastighetskris som heter duga på halsen. Mark my Words. Poängen är att det är farligt att titta på aggregerade siffror.

Att det finns många aktörer som försöker ta reda på huruvida svensken är ÖVERbelånad eller ej är jättebra. Men det är en bit kvar till vi får en komplett analys, och det är en lång bit kvar innan vi får regleringar som skyddar oss från problem… problem som kommer drabba alla en dag om vi har ett ÖVERbelåningsproblem.

Jag anser att man behöver diskutera den här frågan över partigränserna för att få till stånd en lösning…. typ igår!