Kortsikt's Blog

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3850257.ece

Har läst på ett antal ställen att trenden att bunkra cash tilltar. Och då pratar vi inte Cash nivåerna bland vanliga fonder, för där finns dels ett tak hur högt man kan gå i cash, och dels svänger kassanivåerna ganska rejält. Detta är en annan sak.

I tidningar och om man frågar strateger så verkar det alltid handla om räntor el aktier, eller möjligtvis nån hedgefond. Cash alternativet finns aldrig med som valmöjlighet. Fråga dig själv, när fick du senast rådet att ligga i cash? Om man frågar någon om vad de tycker om cash alternativet, så svara de usch och fy… cash avkastar ju inget!

Men varför bunkrar så många cash?

Jo därför att de tycker att risken att ALTERNATIV AVKASTNINGEN är NEGATIV har blivit stor. Alltså det är bättre att få NOLL i avkastning, än negativ.

Nu ska man ju komma ihåg att det är ganska riskaverta människor som gör det här. Dvs de är rädda för risk, vilket man oftast är om man är rik, då förlora pengar gör ondare än att det är skönt att tjäna pengar. Allt annat lika.

Detta innebär också att om de har FEL, så spelar det inte så stor roll då de redan har mycket pengar, och förmodligen har tjänat mycket pengar under de senaste åren. Detta kan också vara värt att ha i åtanke då inte ens de här människorna har Facit över hur det kommer att bli.

ps. Funderade på alla stackars Romer som är i Sverige och som jobbar som tiggare. Det är ju för jävligt att Rumänien, där de allra flesta kommer ifrån, inte tar sitt ansvar. Jag går förbi en kvinna varje morgon på väg till jobbet, och jag undrar om hon har det bättre i Sverige än i Rumänien, rent ekonomiskt alltså. Medellönen i Rumänien ligger på ca 3,700kr i månaden. Kvinnan i tunnelbanan tigger ungefär 10 timmar om dagen. Hon är där måndag till lördag. Om hon drar in 15kr i timmen, eller ca 2,50kr var tionde minut, så tjänar hon lika mycket i Sverige som vad en sjuksköterska gör i Rumänien. Notera att jämförelsen är en medellön, det finns dem som tjänar sämre. Notera också att medellönen är efter skatt. Kvinnan förmodar jag betalar ingen skatt i Sverige. Så för många tiggare i Sverige så drar de in minst lika mycket pengar som en medellön hemma i Rumänien. Problemet är att de är utstötta från det rumänska samhället, så där får det inte ens jobb. Jämförelsen haltar till stor del, då det är betydligt dyrare att leva i Sverige än i Rumänien. Å andra sidan bor de i husvagnar och tält utanför stan (om man får tro på TV) och antas leva så billigt det går…… Det är fortfarande väldigt synd om dem, men relativt deras situation i Rumänien, så har dem det kanske bättre här?

Ds.

http://linkback.morganstanley.com/web/sendlink/webapp/BMServlet?file=kr7hi3eq-3p1u-g000-9b75-d8d3855ae000&store=0&d=1&user=bcvlin0iphzd-0&__gda__=1537128692_659b445b00fc2976e31e633baec0b9e2#0021&bcvlin0iphzd-2&1537128692_5144595c3eccb65f6be72641ace9c413&0011&bcvlin0iphzd-1&1537128692_57da96528fc57890ef24ef4c164c42af

Yellen låter Considerable ligga kvar, vilket betyder att det inte blir några räntehöjningar på kort sikt. Det anmärkningsvärda är att räntorna, vare sig långa el korta, inte föll tillbaks. Det borde de nästa ha gjort med tanke på att senaste tidens uppgång till stor del handlade om en befarad policy förändring. Vad handlar detta om? Börjar marknaden lyssna mindre på Yellen, och titta mer på data?

Tittar man chartet ovan så är den enkla analysen, att givet hur stark datan varit på sistone relativt förväntningarna så borde det fått ett inverkan på räntorna. Vad handlar det om? Ja dels kan det handla om att den geopolitiska oron runt om i världen har fått investerarna att söka sig mot tryggare tillgångar, trots att datan ser bra ut. Det kan också handla om att USA ser bra ut konjunkturellt, men övriga världen gör inte det. Kanske har man inte förtroende för att USAs outperformance är uthållig, dvs man tror det är större odds att USA mean revert mot övriga världen, än att övriga världen mean revert mot USA. En annan faktor kan vara att aktiers Risk/reward relativt räntor inte ser så attraktivt ut vilket gör att man är beredd att betala bra för räntor. Dvs aktier kanske kan stiga med 10% på ett års sikt, men också sjunka med 20%. Medan en tioåring kan ge 2-3% på ett års sikt (givet att räntan ligger kvar där den är idag), men där nedsiderisken kanske ligger på max 5-6% (givet att räntan stiger från 2,5 till 3,5%). Visst, relationen 10/20 och 3/6 är lika stora, men i absoluta tal är 10 åringen mer intressant för den som är riskavert. En annan faktor kan vara att core PCE och core CPI  inte stiger längre. Dvs prisuppgången har avtagit , vilket gör Yellen lugn. Stigande löner och därmed priser är tvingande för FED… men än så länge har de varit förskonade.

Som sagt, det finns ett antal faktorer som motiverar varför räntorna är låga, men samtidigt skulle 1. Europa ta fart 2. eller löneinflationen i USA eller 3. Vinstrevideringarna på global basis, eller 4. den geopolitiska oron fade away något… ja då kan det gå snabbt, och för FED är det inte så svårt att stryka ETT ord ur sitt protokoll. Men än så länge har man inte gjort det, och då gäller ”back to basics”, vilket förmodligen innebär hyfsat stark börs.

Funderade lite på den politiska situationen som vi har idag.

Om S+MP bildar regering och lägger fram en budget som Alliansen+SD röstar ner, så kanske vi tvingas till nyval. Utfallet av nyval är svårt att säga, men rent teoretiskt borde röstfördelningen bli liknande den vi har idag. Men för enkelhetens skull låt säga att Alliansen får bilda regering istället. Då kommer Alliansen lägga fram en budget, som vänstern röstar ner, OCH som även SD röstar ner då denna budget, precis som vänsterbudgeten, utgår från fri invandring. Alltså får vi ingen regering då heller! Rent spelteorimässigt finns det bara ett antal lösningar. 1. Vänstern eller högern sammararbetar med SD. Det är inte troligt. 2. Högern och vänstern samarbetar. Troligt. MEN, de vill inte sitta i samma regering.

För att Sverige ska få en regering så ser jag bara en enda möjlighet för Löfven (för det är trots allt han som borde vara statsminister då han företräder största partiet), och det är att gå till Alliansen och säga, ”Ingen av oss kommer klara att bilda regering om vi röstar ner varandras budgetar, givet att vi inte går SD till mötes. Vi vill inte sitta i samma regering, men låt oss förhandla om budgeten. Kontentan är att för att detta ska funka så måste budgeten rent teoretiskt präglas av 50% högerpolitik och 50% vänsterpolitik. Någon kanske säger att Alliansen faktiskt borde regera, om man ser dem som ”ett” då de är större än S+MP. Faktum är att det förändrar inget. Leder ett nyval till att Alliansen ska bilda regering, så kan Vänstern+SD rösta ner dem lika enkelt, och så är vi tillbaks på ruta ett.

Alltså, antingen samarbetar man med SD, eller får man konstruera en budget som består 50/50 av vänster/höger politik. Vem som sitter i regering, och är statsminister är irrelevant, då den här personen måste förhålla sig till en 50/50 politik.

Och givet att Alliansen fick 39% och vänstern 44%… är inte det en rätt fair politik?

Utifrån det här resonemanget så undrar jag egentligen varför Löfven gick ihop med MP. Det kommer bara göra förhandlingarna svårare. Hade varit mycket bättre om S regerade själva, och förhandlade med Alliansen varje gång det gällde nåt i Riksdagen, då de tillsammans hade haft 69% vid omröstning i Riksdagen. Aliansens 39% är ju en bättre partner än MP+V 12%…. och hur långt står S och Alliansen varandra egentligen? Bortsett från att det är ideologiskt omöjligt för dem att sitta i samma regering.

Jag slår alltså ett slag för en 50/50 politik, eller rättare sagt 50/50 budget… men det är ju i stort sett samma sak!

En annan grej jag tänkte på!! Tänk om vi får nyval nästa år, och Reinfeldt dök upp med ett nystartat parti, Allianspartiet. Vi säger att Janne, Göran, Borg och Annie också anslöt sig till det här partiet. Hur många röster skulle det få?

Eller har jag missat något?

ps. Läste det här, och om det stämmer så är det ju ruggigt. Kan det hända där, så skulle det kunna hända här? Eller?

http://cornucopia.cornubot.se/2014/09/is-terrordad-avvarjt-i-australien.html

ds.

ps2. Nu bryter upp över de gamla topparna kring 1410 OMX, vilket i sig är en köpsignal, som pekar på att vi ska ta oss mot 1440-1450 längre fram. Men jag tycker inte att man behöver ha särskilt bråttom att köpa här då vi har ett gap kring 1395 som kommer täppas till innan vi når målet. Samtidigt måste jag erkänna att jag varit för greedy och haft en hel del fel med TA på sistone. När vi var nere vid 1321 så trodde jag på lägre kurser, vilket var fel. När jag sen blev positiv igen, så siktade jag på 1360-1365 som relevant entry level, vilket vi aldrig nådde och som därför också blev fel. Så TA analysen har haltat, även om grundrådet Trenden är uppåt, Buy the dips har funkat.

Dessvärre är det väl så att så länge som trenden är uppåtriktad så kommer rekylerna, och därmed köplägena, vara betydligt mindre än vad vi hoppas på… och den dagen vi får ett trendskifte så kommer nedgångarna bli betydligt större än vad vi väntar oss. Kontentan, eller ska jag säga risken, är att man kommer inte in i marknaden på ett bra sätt i den stigande trenden, och sen när vi väl får en tillräckligt stor dipp, ja då borde man inte hoppat på för då väntar  trendskifte, med uteblivna nya toppar och allt lägre bottnar? Därför är det viktigt att alla är med på grundrådet, dvs att tekniskt/taktiskt bör man sitta på aktier.

Man får väl börja med att gratulera Stefan Löfven, och Jimmie Åkesson! Sen får man väl tacka Fredrik Reinfeldt för de här 8 åren. Mycket väl genomfört!

Är det inte komiskt att Göran Persson förlorade 2006 när Sverige var starkt, och ekonomin i ordning. Nu gör Fredrik exakt samma sak. Ganska sensationellt att man i Sverige idag förlorar makten trots att man gjort ett hyfsat jobb. Visst, det kan alltid vara  bättre, men Sverige är i ganska ok skick. Trots detta förlorar man!

SD är valets stora vinnare, trots att deras framgång knappast kan komma som en överraskning. Det är till stor del övriga partiers fel att de inte vågar prata lite självkritiskt om integrationen. 13% av Sveriges vuxna befolkning är inte rasistiska galningar, låt oss slå fast detta. Det är många människor ute i landet som tycker att landets integrationspolitik har misslyckats och på många sätt påverkar dem negativt. Samtidigt känner de att alla partier utom ett verkar inte alls förstå detta överhuvudtaget. End of story! I grunden tror jag inte det är solidariteten och öppenheten folk sätter sig emot. Jag menar hade vi kunnat ta emot 100,000 flyktingar som med lätthet fick jobb och blev en naturlig del av samhället så hade ju det varit bättre än om det kommit 1,000 personer som gått på bidrag, bott i en flyktingförläggning och varit arbetslösa. Problemet är inte invandringen. Problemet är om invandrarna inte blir en del av samhället på ett bra sätt. Att vi överhuvudtaget använder ordet integration visar bristerna i politiken. Dvs redan från början har man bestämt sig för att det finns ett VI och ett DEM. Reinfeldt mfl sneglar avundsjukt på USA, Kanada och delar av Europa som har dragit nytta av invandringen. Synd att vi inte lärt oss mer av dem! Samtidigt ska man ha klart för sig att USA är ett land som är uppbyggt på invandrare och där definitionen av vad en Amerikan är skiljer sig från vad en Fransman är rent kulturellt.

Hur ska börsen gå framöver?

För det första är Sverige en stor export ekonomi, och det syns inte minst om man summerar försäljningssiffrorna, eller ebitda, bland börsens bolag. Därför borde effekten vara begränsad.

Men ser man till nettoeffekten borde den vara negativ.

Anledningen är att skattetrycket under kommande regering, allt annat lika, borde öka. Även om det skapas nya jobb som tillför skatteintäkter så borde inte det kompensera för den totala neg nettoeffekten. Således borde de aggregerade disponibelinkomsterna gå ner, och därmed borde konsumtionen allt annat lika minska. Mindre konsumtion är lika med mindre försäljning för företagen. Om dessutom skatt på arbete, som ex arb giv avg etc, och skatt på resultat, höjs så borde den samlade vinsten allt annat lika gå ner.

Detta är negativt för börskurserna.

Sen kan man inte utesluta att en del av detta redan borde vara inprisat, då valutgången var väntad.

En annan effekt skulle kunna handla om räntorna. Men med tanke på att Sverige är en liten öppen ekonomi så påverkas räntorna mer av det globala ränteklimatet än svensk politik. Att den nya politiken riskerar vara mindre tillväxt vänlig skulle kunna innebära att inflationen blir lägre och det skulle därmed få en marginellt sett dämpande effekt. Å andra kanske omvärlden kräver en högre riskpremie för en svag vänsterregering. Svårt att säga!

Analysen är ändå att räntorna inte borde förändras nämnvärt. Vad FED gör är viktigare.

Så totalanalysen är, marginellt negativ inverkan på börskurserna är att vänta!

Å andra sidan kan den omedelbara effekten bli positiv, då vi tidigare kan tänkas haft en viss osäkerhetsrabatt på börsen, då vi inte vetat vem som ska regera landet kommande år.

Nu vet vi iallafall att nästa statsminister heter Stefan.

Grattis!

Ps1. Är det någon mer än jag som funderat på hur valet hade gått om INTE Fredrik Reinfeldt hållt sommartalet där han vädjade till svenskarna om att öppna sina hjärtan? Samtidigt är frågan egentligen helt ointressant då Fredrik aldrig skulle kunna föra en annan politik. Nåja vi får väl se vem som blir nästa ledare… Är det back to the höger roots som gäller? Det hade kännts trist, då jag tror att Moderaternas framtid, om de vill vara ett regeringsparti, är att ligga nära mittfåran. ds

Ps2. Samtidigt måste jag ge media en känga för att de till stor del har gynnat SD. Så fort någon från något parti viljat öppna upp frågan kring intergrationpolitiken, så har personen blivit slaktad i media. De har ju faktiskt bidragit till att man inte kunnat diskutera frågan på ett konstruktivs sätt. Det lär väl ändras förr eller senare ds.

Ps3. En annan tanke som slagit mig är om Regeringen kört en mer stimulativ finanspolitik de senaste åren. Dvs anpassat budgetunderskottet efter tillväxten, så att public debt/gdp varit flat. Nu har den gått ner istället. Så pass restriktiv hade man inte behövt vara. Tänk om Ingves parallellt med det här hade kört en penningpolitik som tagit fokus på inflation och sysselsättning. Då hade vi sett de senaste räntesänkningarna för längesen! Resultatet av ovan hade förmodligen varit att vi hade haft en lägre arbetslöshet. Det hade kanske räddat Alliansen i valet. Ds.

Ps4. Stefan står inför en tuff uppgift. Det är inget snack om att han ska bli landets statsminister. Men frågan är inte om han bara borde bilda minoritetsregering med MP. Jag tror nästan det blir lättare för honom att samarbeta med högern i Riksdagen, vilket kommer att behövas. Ingår V i regering, då kan vi nog ganska snart få ett dödläge, då han hela tiden kommer hamna i trång mål, då SD troligtvis kommer rösta emot dem i  Riksdagen varje gång. Dessutom gillar han ju inte V. Ds.

ps.5

http://cornucopia.cornubot.se/2014/09/stalldalen-ljusnarsberg-vastra.html#more

Tidigare har de här bägge gått i samklang, men inte nu. Frågan är vem som leder vem, eller börjar sambandet rent utav klinga bort?

Man kanske också borde ta in i kalkylen att när dollarn stärks så försvagas de flesta råvaror. Det är logiskt. Allt annat lika, dvs om inte utbud och efterfrågan har ändrats. Så finns det ju ingen anledning att ett fat olja ska kosta:

6 kr (usd/sek innan) X 110usd = 660kr
7kr (dagens kurs) X 110usd = 770kr…FEL
660kr / 7kr= 94USD per fat…..RÄTT

Allt annat lika alltså, ja ni fattar poängen!! Korrigerar man iron ore för detta så har inte försvagningen varit så kraftig. Å andra sidan är den kinesiska valutan peggad mot dollarn.

Men det kanske är så att Kinas decoupling från I-ekonomi till C-ekonomi innebär att kopplingen till råvaror tynar bort.

En annan faktor skulle kunna vara att de senaste 10 årens investeringsboom i kapacitet för de flesta råvaror innebär lägre jämnviktspriser, trots att efterfrågan förbättrats något… vet ej hur det förhåller sig här.

Eller håller sambandet, och det är bara en tidsfråga innan någon av dem ska göra Catch-up… frågan är vilken?

ps.  Jag har ett förslag till Putin. Jag tycker han kan ta sina trupper och åka hem till Moskva. Väl hemma kan han ge ordern till Gazprom och kanske även Rosneft att sluta leverera gas och olja till Ukraina och Europa. Sen skicka ut ett meddelande där han skriver…. nu har jag kastat in handduken, jag hoppas ni är nöjda. Hädanefter sköter jag mitt och ni sköter ert. Ha en trevlig vinter. ds.

Visst, det kostar en del, men en del av försäljningen bör han kunna styra om mot Kina. Han kan ju också skita lite i OPEC och kanske sälja med lite rabatt till Asien.

😉

https://finance.yahoo.com/video/feds-endangered-phrase-191600156.html

Marknaden hickade till ikväll till följd av rykten om att Fed kommer ändra språket, genom att ta bort den långlivade frasen ”considerable time” mot att styrräntan bör sättas utifrån hur datan kommer in. Om detta är sant så är det faktiskt en rätt stor grej! Yellen har ju varit duvaktig lite oavsett hur bra olika data har varit, och bara hänvisat till slack i ekonomin och bräcklig recovery i husmarknaden.

Datan vet vi ju var vi har den 🙂

Visst, timlöner, core PCE etc håller sig fortfarande hyggligt på mattan men det borde inte krävas mycket förrän Fed känner att de behöver agera….

10åringen har inte riktigt reagerat ännu, vilken den borde göra om Fed tar bort sin hökaktighet… Samtidigt ligger 2 åringen på högsta nivån sen 2011… Men fortfarande talar vi om 0,5%!!! Peanuts!!! Den borde minst upp 100 punkter om Fed verkligen menar allvar… Och ytterligare punkter när väl core PCE börjar klättra!!!

Men det är värt att hålla koll på… Då det funkar inte att vänta på första räntehöjningen, för då kommer det garanterat vara för sent!

Det intressanta är inte längre OM Fed kommer införa en mer hökaktig, eller ska jag säga traditionell, penningpolitik… utan NÄR!

De strateger och ekonomer som hävdar att räntorna kommer fortsätta att vara låga, jag vet inte riktigt hur de tänker. Om de alltså inte menar att 10-åringen är fortfarande låg, ur ett historiskt perspektiv, även om den stiger till 3,5%, från dagens 2,5%. Eller att 2-åringen är fortfarande låg även om den stiger till 2,5% från dagens 0,5%. I så fall håller jag med!

Ska bli intressat att se om stöd nivåerna på Omx håller… det kliar i fingrarna att kliva på tekniskt igen nämligen!

Nedan chart brukar man se från tid till annan. Låt oss vara på det klara att aktier går inte ner bara för att det gått upp. Men för att de ska kunna falla kraftigt brukar de ha stigit mycket innan!

Ska man vara petig borde man dragit ringen redan under mars 2013, då vi nådde de gamla topparna från 2000 och 2007…. men SPX har stigit 33% sedan dess.

Jag säger inte att det INTE ska ner, jag har ju varit ganska skeptisk. Jag säger bara att genom att titta på en graf så blir du inte klokare…. utan man måste titta på fundamenta och de strategiska och taktiska förutsättningarna. Som ni vet så ser jag inte någon större fundamental uppsida, och därför är jag negativ. Taktiskt däremot är jag fortsatt positiv!!!

Javisst!! Jag tror ju att vi står inför ett signifikant högre ränteläge de kommande åren. Detta av det enkla skälet att korträntor, av logiska skäl, bör avspegla inflationen, annars borde ingen normalt funtad människa vilja köpa ett papper med negativ realavkastning. Detta är logiskt. Detta samband har fungerat i alla tider.

MEN det finns två undantag, som vi erfarit de senaste 7 åren, vilket påverkat oss, och fått oss att känna att negativa realräntor nästan är the New Normal. Det är en farlig känsla!!! De här bägge skälen är:

1. Centralbanker som aktivt ger sig in i syfte att slå ut den här enkla regeln. Här får man säga att man lyckats!!!

2. Att omvärlden på olika sätt är så osäker, att investerarna hellre tar -2% realavkastning, för att de tror att alternativet kan vara -20% eller ännu värre. Under de här åren har det funnits lägen där jag tror många har känt så!!!

Eller en kombination av 1 och 2.

Men jag har också påpekat att det här med bubbla är ett dumt ord när det kommer till räntor. I synnerhet statspapper. Nedan saxat från Pragcap

Is the bond bubble about to burst?

David Tepper was cited on Bloomberg earlier today calling for the end of the “bond bubble”. I have no idea if he’s right. Personally, I still have a hard time seeing permanently higher inflation in the coming 5 years, but I could be totally wrong. But even if I am wrong I think it’s important to remember a point I highlight in my book – a bond bear is very different from a stock market bear. Since 1928 the 10 year US Treasury note has been negative in just 14 calendar years. Those negative years averaged a -4.2% return. Stocks, on the other hand, have been negative in 24 of those calendar years and with an average decline of -13.6%. The worst calendar year decline in stocks was -43% while the worst calendar year decline in bonds was -11%. So it should be clear that a bear market in bonds is very different from a bear market in stocks. It’s important to keep that in mind when digesting Tepper’s comments.

Sant varenda ord!!

Vad handlar detta om? Kreditrisk kan absolut diskuteras, men de allra flesta företag kommer kunna betala tillbaka de inlånade pengarna. Säg att företag X säljer en obligation IDAG med 2 års löptid till 2% ränta. Det finns olika typer av obligationer, och vad beträffar ftg oblisar så är FRN vanliga, dvs kupongen justeras utifrån gällande ränta. Men här tar vi det enklaste exemplet, ingen kupong och helt rörlig.

Detta är bara ett exempel för att illustrera bubbeleffekten! Pris idag:

100/1,02^2=96,10kr

säg att ett år senare har räntan stigit till 10%. Bubblan har brustit kommer man kunna läsa i tidningarna, då handlas den i

100/1,1^1=90,90kr

Dvs en rätt kraftig nedgång på ca 5%. Ajaj

Men ytterligare ett år senare handlas den i 100kr, dvs när den förfaller, givet att företaget kan betala tillbaks.

Så vad är bubbla? Visst obligationen har stor nedsida prismässigt, särskilt i förhållande till yielden du köpt den på, dvs att få 2% om året. Men för den som kan sitta till förfall, så är risken hanterbar!

Det finns ytterligare en aspekt, det är avkastningen relativt aktier. Jag tror att den dagen den obligationen sjunker i värde med 5%, så sjunker aktier mer, allt annat lika. Dvs går räntorna upp, så multiplarna ner. Det enda som kan motverka detta är att vinstförväntningarna går upp mer än vad multiplarna går ner. Gör dem inte det, så faller aktier också! Så om man tror på det här caset så kvarstår egentligen bara cash som enda alternativ, eller cash liknande räntepapper, typ Bills, eller växlar som vi säger i Sverige. Rätt trist analys faktiskt! Men 0% är bättre än både -5% och -20%… det kan ju vara värtatt komma ihåg!

Det finns ännu en effekt när det kommer till räntor. Likviditetsrisken. för den som är långsiktig spelar det inte så stor roll. Men den som bryr sig om svängningar, ska ha detta i åtanke.

En kollega till mig handlar räntor. I fredags köpte han en Företagsobligation X för 82kr. Den löper ut om 4 år, dvs sep2018. I marknaden hade den länge handlats kring 91kr. Jag undrade vad som hänt eftersom han kunde köpa så billigt. Han sa att det fanns en forced seller, som bara skulle ur! Han fick alltså gå ner 10% för att kunna sälja. Det finns många företagsobligationer med likviditet som är sämre small caps. Jag bara säger att får vi en short squezze i den marknaden… räkna kallt med nedgångar på 10%. Sen säger detta inget om kreditrisken, dvs företaget X kommer förhoppningsvis kunna betala igen 100kr i sep 2018… så då är 82kr troligtvis en väldigt intressant ENTRY Point. Så frågan är inte om du ska sälja på 82kr, utan snarare om man ska köpa. Men frågan är om du sitter på den idag… hur intressant är den då?

Det är ganska uppenbart att USA har presterat bättre än Europa de senaste 3-4 åren. Bättre i termer av arbetslöshet, bättre i termer av tillväxt.

Vad handlar det om? Räntorna och inflationen är låga på bägge sidorna av atlanten… valutan har under den här perioden inte varit någon stor game changer. Utlåningen, till såväl hushåll som företag, har inte varit särskilt anmärkningsvärd, även om USA på senare tid har kommit igång någon samtidigt som det är ganska kraftfull de-lev i Europa.

Nej som jag ser det handlar det i huvudsak om Finanspolitik. Som jag redovisat tidigare har USA kört kraftiga budgetunderskott från 2008-2013, på i genomsnitt 6% om året, eller ca 40% av BNP. Detta har varit ytterst stimulativt, men samtidigt tagit statsskulden från dryga 35% (där Sverige är idag!) till 75%.

http://en.wikipedia.org/wiki/National_debt_of_the_United_States

Man hade alltså en relativt liten statsskuld när man sprang in i krisen och valde, pga man hade möjlighet, att stimulera ekonomin genom köra underskott, dvs öka statsskulden. FED och QE spelar en avgörande roll här. De har nämligen sett till att priset staten har fått betala är synnerligen lågt för de sålda obligationerna, eller synnerligen högt, om man ser till dem som köpt dem. Av den nyemiterade obligationerna har FED köpt ungefär 1/4 av alla sålda statspapper. Framförallt de av längre löptid, dvs 5år+.

I Europa har man haft en annan syn på Finanspolitik. Där har man bedrivit en linje som handlar om Austerity, dvs att inte göra underskott, utan sträva efter en budget i balans. Det är lite märkligt för den mesta forskningen pekar på att Expansiv finanspolitik är det enda som funkar i dåliga tider. Penningpolitik fungerar ganska dåligt. Många blir lurade att tro att den fungerar när den bedrivs parallellt med expansiv finanspolitik, men egentligen handlar det om det är finanspolitiken som biter. Nej Penningpolitik fungerar bäst åt andra hållet, dvs när man ska strama åt. Penningpolitik fungerar också när man vill skapa asset inflation. Det har både FED och till stor del Drghi lyckats med, då vi knappast har några låga värderingar av vare sig aktier, räntebärande eller fastigheter på någon av sidorna av Atlanten. Problemet med asset inflation är att de gör folk rikare, (dock mest dem som redan är rika) men kopplingen till jobbskapande och tillväxt är rätt diffus. Det är inte så konstigt, då det är få människor som börjar konsumera bara för att aktieportföljen gått upp. Medan folk gärna konsumerar mer om de får ett jobb eller högre lön. Det är ju klokt! Draghi har kört hyfsat expansiv politik sedan 2012, och räntorna är rekordlåga i Europa… men kommer jobbskapande och tillväxt igång? Nej!

Varför kör man då åtstramningar i Europa när det behövs expansion?

Det handlar om vilka förutsättningar man har. Hade man som USA en låg statsskuld när krisen slog till, ja då kunde man gasa. Europa, EU28, ligger idag på ca 88%. Eurozonen några procent högre. Detta är faktiskt högre än USA.

Klicka för att komma åt 2-22072014-AP-EN.PDF

När man sprang in i krisen låg siffran på ca 62%. Man har alltså gått från 62% till 88%, dvs en ökning med 20%, vilket kan jämföras med USAs ca 40%. USA har varit mer stimulerande, dubbel så mycket faktiskt! Men Europa hade en höger statsskuld från början. Tittade man dessutom på strukturen av budgetunderskottet, så är det inte så konstigt att Europa kört en åtstramning då det knappast hjälper konjunkturen att ge frikostiga pensioner till Greker osv. USA har inte haft samma strukturella problem med sin budget, och har därför lättare kunnat gasa + det viktigaste, man sprang in i krisen med en låg statskuld.

En annan aspekt är att Europeiska banksektorn har varit högre belånad, sett som Assets över Equity, och har egentligen behövt vara mer återhållsam än den Amerikanska.

En annan faktor är att USA är en konsumtionsekonomi, med handelsunderskott och där hushållen står för 70% av BNP, som därmed är motorn, och därmed fungerar underkotts stimulanser extra bra. Europa är tvärtom en produktionsekonomi med handelsöverskott och där hushållskonsumtionen står för knappt 50% av BNP. Europa lyfter bättre när omvärlden mår bra, allt annat lika. Därför är en svag Euro så viktig. Mycket viktigare än dollarn för amerikanerna.

Men nu står vi här med ungefär samma statsskuld. Den är också så pass hög att stora budgetunderskott är inte att tala om som stimulansåtgärd på någon av sidorna framöver. Men där är en stor skillnad. FED sitter på 3,000 mdr dollar i bostadspapper och statspapper (ca 50/50 fördelning mellan MBS och Treasuries), som de på sikt kommer vilja lyfta över till privata sektorn. Det gör inte Draghi, ännu. LTRO, exempelvis, har inte varit något annat än en väldigt stor och gynnsam repa. Det är en annan grej. Vi får väl se vad det kommer att få för konsekvenser för USA när det ska genomföras. VI får också se vad det får för spridningseffekter till Europa och resten av världen… Men som sagt, från Europa och USA kan vi inte räkna med vare sig expansiv penning- som finanspolitik framöver. Det finns liksom inget utrymme! Då återstår privata sektorn, där företagen över tiden bara är en funktion av hushållens köpkraft. Vem har bäst förutsättningar att driva tillväxt? Ja det handlar om hushållens belåning, och aggregerade köpkraft, som är en funktion av reallöneutveckling och jobbskapande… mer om det en annan gång!

ps.

Så här kommenterar DB förra veckans halvdassiga NFP siffra, som marknaden tog med en axelryckning

If Kmart’s first Christmas advert this week hasn’t focused Fed minds on the final few months of the year then Friday’s shocking jobs number certainly has. But even if monthly payrolls between now and December average just 196,000 – a tenth below their six month average – the year will still chalk up the strongest employment growth since 1999. With job openings at a 13 year high that does not look onerous. On the flip side policy makers face a ninth straight year of below 3 per cent output growth. In fact just to match last year’s 2.2 per cent rate the 4 per cent expansion in the second quarter must be followed up with 3.5 per cent growth in both the third and fourth quarters. The last time America managed a string of three quarters like that was ten Christmases ago.

Ds

Vän av ordning, så vill jag ändå påpeka att det är inte jobbskapande eller arbetslöshet som är det viktigaste, utan löneinflationen. Jag menar skulle vi ha 0% arbetslöshet, fast ändå 0% löneinflation, så skulle inte FED behöva vara så hökaktiga ändå…. men hur troligt är det? Jag menar det har åtminstone historiskt funnits ett samband, som även är väldigt logiskt, mellan lägre arbetslöshet och stigande löner!!!!

Men som en kollega sa till mig… Yellen kan ju prata om Slack i ekonomin ändå tills hon inte gör det. Jag menar en dag så kan hon bara ändra sig att säga att slack är inte längre ett problem, utan tvärtom börjar hon se faror med lönebildning. Hon kan ju säga det när fasen som helst, och då ritas hela världskartan om på två sekunder. Till de som hoppas att hon långsamt kan fasa ut duvaktigheten och långsamt fasa in hökaktigheten har jag bara en fråga…. hur gör man det?  

*PUTIN SAYS HAD CONVERSATION WITH POROSHENKO *PUTIN SAYS HE DRAFTED UKRAINE PLAN BASED ON POROSHENKO TALKS *PUTIN SAYS PLAN INCLUDES END TO OFFENSIVE IN DONETSK, LUHANSK *PUTIN SAYS FINAL AGREEMENT MAY BE REACHED AT SEPT. 5 TALKS (THIS FRIDAY)

*PUTIN SAYS HIS PLAN FOR UKRAINE INCLUDES END TO REBEL OFFENSIVE *PUTIN CALLS FOR INTERNATIONAL CONTROL OVER TRUCE IN UKRAINE *PUTIN PROPOSES PRISONER SWAP, HUMANITARIAN CORRIDORS IN UKRAINE

ps. Som jag hintade häromdagen är jag sugen på att stoppa tillbaks mig i marknaden rent tekniskt/taktiskt. Enledningen är att jag fick fel, det blev ingen rekyl och 3 vågs rörselse den här gången heller. Jag trodde OMX skulle stiga max till 1365 och sen vända ner och sätta ny botten. Detta uteblev och istället fortsatte kurserna upp och nu väntar troligtvis test av 1410 motståndet. Det skulle heller inte förvåna mig om marknaden noterade en ny topp. Gärna uppbackad av positiva nyheter från Ukraina och/eller Draghi…. men börsen känns överköpt och rekyl väntar, och därmed mitt intåg. Jag är rätt säker på att vi mitt i all optimism vänder ner och ska känna av ca 1360-1370 och lite beroende på vad som händer där kan man gå in i marknaden igen. Det finns även ett gap kring 1335, men det känns väldigt avlägset just nu! ds.