QE explained

Det är rätt många som missuppfattar vad QE är och vad det innebär. Låt mig göra en kort redogörelse för hur jag ser på det. Den är inte heltäckande på nåt sätt!

JA, QE innebär att FED trycker pengar.

JA, pengarna används till att köpa värdepapper, nämligen amerikanska bostadsobligationer och statspapper, främst statsobligationer.

Nej, de köper inte direkt av Treasury, dvs deras Riksgäld, eller i förstahandsmarknaden, utan de måste köpa i andrahandsmarknaden till marknadsmässiga villkor. Dvs de kan inte påverka säljarna. Detta innebär att de, som i vilken annan marknad som helst, måste bjuda upp för att få köpa.

JA, pga att FED agerar storköpare i marknaden så har priset på obligationer stigit, dvs räntorna har fallit.

JA, detta påverkar naturligtvis indirekt priset i förstahandsmarknaden positivt, dvs räntan går ner, när Treasury säljer. Eftersom en köpare där vet att han kan sälja den nyinförskaffade obligationen i andrahandsmarknaden till FED, som betalar bra.

NEJ, FED finansierar alltså inte budgetunderskott, och därmed statskuld. Det gör dem som köper obligationer i förstahandsmarknden. Dock är det en rätt liten grupp med utvalda banker och agenter som agerar i förstahandsmarknaden, dvs i auktionerna, ordnade av Treasury. Men man kan säga att de agerar som mäklare och representerar andra köpare, dvs slutkunder som ex pensionsfonder, försäkringsbolag och banker men även utlänningar. Dvs indirekt amerikanska folket och utlänningar. De säljer sen vidare sina nyinköpta obligationer till FED som är största köpare i andrahandsmarknaden, dvs det man normalt kallar för marknaden. Detta kan Jämföras med ett företag som ska börsintroduceras, vilket de nästan alltid gör genom en nyemission, som fyller på aktiekapitalet (under EK) och kassan (under tillgångar). De som deltar i introduktionen gör det genom att teckna sig för aktier. Pengarna de betalar går in i företaget (motsvarande Treasury). När de sen säljer de nyköpta aktierna på börsen till någon annan (FED), så finansierar inte den affären företaget, utan pengarna går till säljaren. De är beredda att betala ett högt pris hos Treasury för de vet att FED finns där ute att köpa dem i marknaden. Tänk om du visste att den fanns en aggressiv köpare på börsen, då skulle du vara angelägen om att delta i nyemissionen, för att kunna sälja aktierna till ett högre pris över börsen!

Transaktionsmässigt kan man tänka så här. Säg att Pensionsfonden är Kalle istället. Kalle har 100kr hos banken. Banken har en skuld till Kalle på 100kr. Banken har samtidigt en reserv på 100kr på tillgångssidan. Kalle tar ut 100kr för att köpa en obligation av Treasury. Treasury får 100kr. Kalle får en obligation. Kalle säljer obligation till FED för 100kr. Kalle sätter in 100kr på banken. FED har en obligation på tillgångssidan. På skuldsidan har de Bankreserver för 100kr. Treasury har en skuld på 100kr till FED, de har 100kr som tillgång. De spenderar 100kr (De spenderar egentligen 1,100kr och tar in skatt för 1,000kr, så nettospenderingen är 100kr). Kalle tjänar 100kr på staten spendering. Kalle sätter in 100kr på banken. Nu har han 200kr. Bankens reserv ökar till 200kr. Det enda jag inte får ihop är hur staten kan ha 100kr i skuld, men ingen matchande tillgång. hehe, skoja lite. De har visst tillgångar, men det är lite mer svårdefinierat. Staten är ju i slutändan folket. Det viktigaste är att de kan betala ränta och amortering på skulden. Det gör man i regel med skatteintäkter, räcker inte dem, ja då får man väl sälja mer statspapper så skulden växer ytterligare :-). Nu tror ni att all statsskuld är något dålig. Tänk på ett läge där skulden helt amorterades bort… det hade inte fungerat. Nej, det intressanta är inte skulden utan budgetunderskott och hur mycket finansiering de behöver och vilken ränta de måste betala.

JA, FED påverkar priset på statskuld och nya lån. Dvs varje gång Treasury säljer en obligation, oavsett om det handlar om att rulla över en gammal som är del av statskulden eller emitera en ny för att finansiera budgetunderskott, så är det bra om räntan är låg. Om räntan varit dubbelt så hög hade de påverkar budgetunderskottet negativt. Om regeringen inte vill att det försämras måste de spara alt ta in mer skatt. Båda är negativt för tillväxt.

JA, indirekt påverkar alltså FED tillväxten genom att den tillåter staten att köra en mer stimulerande finanspolitik, än vad de hade kunnat göra om räntan de fått betala på sina Treasuries varit väsentligt högre.

NEJ, pengarna som FED använder för att köpa obligationerna för hamnar inte ute i systemet, dvs i cirkulation. De pengarna är deponerade hos FED. På FEDs balansräkning har de alltså 100 i tillgångar i form av statsobligationer, men 100 i skuld i form av Bankreserver. Bankerna har 100 i tillgångar i form av bankreserver, och 100 i skuld i form av deposits.

NEJ, eftersom i princip alla pengar som FED tryckt och köpt obligationer för ligger deponerade hos FED, i form av bankreserver, så har inte pengarna hamnat ute i cirkulation. Därför leder dem inte heller till inflation.

JA, skulle bankerna välja att skifta ut reserver mot lån till amerikanska hushåll och företag då kan det leda till inflation. Men då kan FED närsomhelst kalla hem reserven och strypa deras tillgång på cash.

JA, den riktiga exit är när bankreserverna ska krympas mot noll. Dvs om de inte av bankerna ska skiftas mot lån och istället bli pengar i cirkulation. Det vill inte FED utan då ska cashen hem och reserverna sjunker. Då måste också tillgångssidan krympas mot noll, dvs man måste göra sig av med obligationerna. Det kan gå till på två sätt, antingen säljer man den i andrahandsmarknaden. Detta gör att räntorna går upp. Eller väljer man att låta obligationerna förfalla. Då är det treasury som ska betala FED. För att Treasury ska göra det måste de förmodligen emitera nya obligationer, om de inte kör ett budgetöverskott vilket inte är så troligt. Om inte FED finns i andrahandsmarknaden som köpare, så kommer antagligen de som köper direkt av Treasury att begära en högre ränta än idag. Exit innebär alltså stigande räntor

NEJ, Treasury kommer aldrig få problem att sälja sina obligationer. Det är en sk. FIAT currency regime. Detta innebär aldrig, i motsats till ex Grekland, att de kan blli insolventa, dvs inte kunna betala igen en skuld. Amerikanska staten kommer ALLITD att kunna betala igen en skuld så länge som den är i dollar. Det är bara frågan om priset, dvs räntan, och effekterna på dollarn. Vad som händer om väldigt få vill köpa amerikanska statspapper är att ränta som måste erbjudas för att locka kommer bli väldigt hög. Detta innebär att alla andra räntepapper kommer bli ännu högre. Så det får alltså en crowding out effekt på andra finansieringskällor vilket är tillväxt dämpande.

JA, FEDs agerande påverkar även räntorna på bostadslån. De senaste åren har de sjunkigt och gjort att amerianska hushåll fått mer över i plånboken, även Svenska. De har inte konsumerat upp alla extra slantar, men allt annat lika har det haft en positiv effekt på tillväxt för att hushållen hade fått spara om räntorna varit dubbelt så höga.

JA, FED har alltså indirekt påverkat tillväxten positivt genom de lägre räntorna. Positiv i den bemärkelsen att tillväxten varit lägre om de inte agerat som de gjort. Men märkväl, det handlar inte om att de prånglat ut cash i ekonomin, utan att de fått ner priset på räntan vilket påverkat hushållens och statens lånekostnader positivt.

JA, nu när räntorna stiger så kommer det komma till ett läge i framtiden där det finns en naturlig efterfrågan på en statsobligation om 10 åringen står i 5%. Då är det inga problem för Treasury att sälja statspapper på marknadsmässiga villkor. Med de nya pengarna betalar dem FED vars obligation löpt ut. Nu sitter FED med cash på tillgångssidan. FED behöver inte cash. Då kan de krympa sin balansräkning igen. Frågan är inte om 5% är en attraktiv ränta, utan om marknaden kommer begära premium ränta med tanke på att det finns en ”jättesäljare” i marknaden, ungefär det motsatta till idag då det funnits en jätteköpare.

Exit som det pratas om idag är hur man ska trappa ner på månatliga köp av statspapper, till att helt sluta. Men Exit handlar egentligen om helt andra grejor, MYCKET STÖRRE GREJOR. Nedan ser ni FEDs balansräkning. Det normala på skuldsidan är bankreserver är nere på noll, idag ca 1,800mdr usd, dvs 22 månaders köp av oblisar ungefär. Det handlar alltså inte om att SLUTA KÖPA bara, det är visserligen steg ett. Men steg två handlar om göra sig av med, SÄLJA. Min syn är att Bernankes ambition att ta ner den till NOLL. Visst det kan komma att ta 10 år, och då är behöver man ju bara göra EN månadsförsäljning i halvåret. Vill han göra det på 5 år, ja då är det en i kvartalet. Vill han göra det på 2 år, ja då är det en gång i månaden. Men poängen kvarstår, kommer han gå från att vara storköpare, till storsäljare? Jag tror inte han vill att den summan successivt flyttas upp mot Money in circulation iallafall. Det är i vart fall inte hans avsikt idag.

Om han ska reducera den till noll, så måste tillgångssidan också reduceras. Det går att göra på två sätt. Antingen säljer han i marknaden, främst statspapper och MBS, men då måste det finnas köpare av de här volymerna. Men allt har ett pris, så det går säkert. Men jag tror dessvärre räntan han får betala blir för hög. Det innebär att han kommer sälja till ett mycket lägre pris än han köpt dem för. Nej det är inget bra alternativ. Det bästa är att vänta till obligationerna förfaller, och få pengarna direkt av Treasury alt utställare av MBS.

Det innebär ett par saker. Det troliga är att landet fortsätter köra ett budgetunderkott under många år till. Det gör att Treasury kommer fortsätta att gå ut i marknaden och be om pengar för att täcka detta underskottet. Detta samtidigt som marknaden vet att FED inte finns som köpare i andrahandsmarknaden. Bara detta är räntedrivande. Sen ovannpå detta förfaller obligationer vars ägare (dvs FED) inte är intresserade av att rulla över till ett nytt papper. Det sätter en jäkla press på privatmarknaden att pröjsa för alla nyemiteringar. Jag ifrågasätter inte att det inte kommer finnas köpare. Som jag var inne på tidigare är systemet uppbyggt så att Treasury inte kan misslyckas med att sälja en obligation. Det jag frågar mig är priset, dvs räntan, kommer att bli. Gissningsvis, högt!!!

Det kommer att få realekonomiska effekter som är svåra att överblicka idag, men ett är klart. Det kommer sätta press på tillväxt, och kan ge kraftigt negativ assetinflation (dvs motsatsen till det vi sett de senaste åren). Vi kan helt enkelt hamna i en situation där tillväxten, och därmed inflationen, är väldigt svag, fast där räntorna är väldigt höga.

Namnlös1630

Det är många som trodde att FED ville få igång utlåningen, och därigenom driva tillväxt. Men de var väl medvetna om följande:

1, lågt jobbskapande, folk i arbete kan ta upp lån.
2, restriktiva krav från bankerna gör att de som vill låna inte får, och de som bankerna vill ska låna, behöver inte det
3, svag fastighetssektor, det är trots allt hus som binder upp mest lån. Svaga priser och nybyggnation leder inte till nya lån
4, många, som har jobbet kvar och det ganska gott ställt, har amorterat
5, när räntan är extremt låg, som nu, kan det även få en omvänd effekt än den nationalekonomerna tror. Dvs om dina pengar som är placerade riskfritt inte avkastar något, då blir du mer riskavert och sparar mer. Inte lånar. Hade räntan på banken däremot varit 5% hade du varit nöjd, och ändå köpt en bil och betalat 7% ränta på. Motsägelsefullt kanske men sant.
6, allmänt lågt consumer confidence, dvs trots att du är rik som ett troll och jobbet kvar, så tittar du på nyheterna och påverkas. Är allt negativt så tar du inte upp lån, även om det är väldigt förmånligt.
7. Många brydde sig inte om loan/value för deras hushåll, innan krisen. De bara brydde sig om de kunde betala räntan. Den här krisen har fått hushåll att bli medvetna om deras balansräkning, inte bara resultaträkningen.

Jag tror aldrig Ben räknade med att lånen skulle öka i en värld med hög arbetslöshet, dassiga balansräkningar hos hushåll, och företag med överkapacitet och ett rörelsekapital som minskade.

Däremot ville han få ner räntorna, så att staten kunde finansiera sig billigare (och därigenom få över pengar att spendera på annat), hushållen fick mer pengar över i plånboken och så att assets (räntepapper och aktier, men även på sikt fastigheter) av olika slag steg i värde. De här faktorerna i sig kan indirekt skapa tillväxt.

Kan verkligen asset inflation skapa tillväxt, jovisst kan den det

Namnlös1676

Den förklarar otroligt bra hur flödena ser ut med QE;

http://brown-blog-5.blogspot.se/2013/03/banking-example-4-quantitative-easing.html

men den förklarar inte vad som händer i steget efter, dvs när Trs säljer ännu fler bonds.

Någon som inte håller med eller vill komplettera med något

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

23 kommentarer till QE explained

  1. Roland Angel skriver:

    QE är värdelöst, nästan!

    Federal Reserve Bank of Francisco har gjort en intressant undersökning om större tillgångssköp. Deras slutsats är precis som i många tidigare studier att QEs effekt på den reala ekonomin nästintill är obefintlig.

    ”The 0.13 percentage point median impact on real GDP growth fades after two years. The median effect on inflation is a mere 0.03 percentage point. To put these numbers in perspective, QE2 was announced in the fourth quarter of 2010. Real GDP growth in that quarter was 1.1% and personal consumption expenditure price index (PCEPI) inflation excluding food and energy was 0.8%. Our estimates suggest that, without LSAPs, real GDP growth would have been about 0.97% and core PCEPI inflation about 0.77%.”

    http://www.frbsf.org/economic-research/publications/economic-letter/2013/august/large-scale-asset-purchase-stimulus-interest-rate/

    • GaStan skriver:

      Jag köper inte det.

      Fråga dig själv, var hade räntorna varit om FED inte agerat med QE? rätt mycket högre. Se bara nu när de andas ordet tapering… räntorna har gått upp kraftigt. Vi har inte haft normala räntor. Se historiskt, långräntor ligger över tiden kring nominell BNP tillväxt, dvs real BNP + inflation. korträntorna brukar ligga någonstans mellan core inflation och inflation. De har legat betydligt lägre. korträntan i usa borde vara 2%, inte 0,3%. Långräntan borde vara 3,5%, inte 1,5% (som den var i maj)

      FED QE har alltså tryckt ner marknadsräntor världen över. Bland de viktigaste är amerikanska bostadsräntor och statslåneräntor.

      Hur hade den amerikanska ekonomin vuxit om de senaste 5 åren, om räntorna vid varje givet tillfälle varit ca dubbelt så höga? Lägre tror jag!

      Ta svenska förhållanden. Den rörliga räntan på bolån låg strax över 2%… det ger rätt mycket pengar över i plånboken för många hushåll jämfört med om den legat på 4%. Ok pengarna som är frigjorda måste inte gå till konsumtion, de kan investeras eller amorteras. Men allt annat lika gynnar det hushållen, och därigenom ekonomin, jämfört med om vi hade haft 4% i rörlig ränta senaste 5 åren.

  2. Mikael skriver:

    Hej,

    Intressant som vanligt, enda anmärkningen är kanske att eftersom du verkar tillhöra den yngre generationen så har du ingen koll på skillnaden mellan de och dem. Mitt förslag är att du håller dig till dom.

  3. RA skriver:

    Mycket intressant och klarsynt genomgång i mina ögon!
    Jag tolkar kontentan av det som du skriver att den huvudsakliga effekten av QE är att man tryckt ned räntorna så att privatpersoner och företag får mer pengar över (p.g.a. lägre räntekostnader) och inte att det har drivit på nyutlåning. Hade vi sett en kraftigt ökat nyutlåning så hade ju inflationen tagit fart. Detta stärks av att vi sett minskade total privat skuld i USA sedan peaken runt 2008 (se t.ex. http://online.wsj.com/article/SB10001424127887323639704579012661218273926.html). Detta visar ju verkligen att QE är något som är mer genomtänkt (duh!) än att finansiera budgetunderskottet via sedelpressarna!
    Sen så finner jag det väldigt intressant det du skriver:
    ”JA, skulle bankerna välja att skifta ut reserver mot lån till amerikanska hushåll och företag då kan det leda till inflation. Men då kan FED närsomhelst kalla hem reserven och strypa deras tillgång på cash.”
    Vad är det egentligen som har gjort att nyutlåningen inte har ökat då vi har haft en artificiellt låg räntenivå? Tror du att det är bankerna som varit restriktiva eller är det helt enkelt så att folk redan är belånade så högt att de inte har haft möjlighet att ta upp nya lån?

    • GaStan skriver:

      Den totala skulden har inte minskat. Total skuld är private debt + public debt. Den har faktiskt ökat¨!!!

      Private debt brukar definieras som Hushållens skulder + Företagens (ex banker) skulder… de har minskat.

      Anledningen till att nyutlåningen inte har ökat beror på en rad saker;

      1, lågt jobbskapande, folk i arbete kan ta upp lån.
      2, restriktiva krav från bankerna gör att de som vill låna inte får, och de som bankerna vill ska låna, behöver inte det
      3, svag fastighetssektor, det är trots allt hus som binder upp mest lån. Svaga priser och nybyggnation leder inte till nya lån
      4, många, som har jobbet kvar och det ganska gott ställt, har amorterat
      5, när räntan är extremt låg, som nu, kan det även få en omvänd effekt än den nationalekonomerna tror. Dvs om dina pengar som är placerade riskfritt inte avkastar något, då blir du mer riskavert och sparar mer. Inte lånar. Hade räntan på banken däremot varit 5% hade du varit nöjd, och ändå köpt en bil och betalat 7% ränta på. Motsägelsefullt kanske men sant.
      6, allmänt lågt consumer confidence, dvs trots att du är rik som ett troll och jobbet kvar, så tittar du på nyheterna och påverkas. Är allt negativt så tar du inte upp lån, även om det är väldigt förmånligt.
      7. och sen som du är inne på, många brydde sig inte om loan/value för deras hushåll. De bara brydde sig om de kunde betala räntan. Den här krisen har fått hushåll att bli medvetna om deras balansräkning, inte bara resultaträkningen.

      för att nämna några!!!!

      • RA skriver:

        Jag är helt med på att den totala skulden har ökat. Men det var den privata som jag syftade till ovan och den har som du skriver minskat.

        Tack för intressanta anledningar ovan! Det här är en väldigt intressant diskussion tycker jag! Någonstans så kan man ju tro att FED hade en tanke om att de privata lånen inte skulle skena som en följd av QE. Har du några tankar kring detta?

      • GaStan skriver:

        Jag tror aldrig Ben räknade med att lånen skulle öka i en värld med hög arbetslöshet, dassiga balansräkningar hos hushåll, och företag med överkapacitet och ett rörelsekapital som minskade.

        Däremot ville han få ner räntorna, så att staten kunde finansiera sig billigare (och därigenom få över pengar att spendera på annat), hushållen fick mer pengar över i plånboken och så att assets (räntepapper och aktier, men även på sikt fastigheter) av olika slag steg i värde. De här faktorerna i sig kan indirekt skapa tillväxt.

  4. John-Olof Bauner skriver:

    Relativt krisen så har den totala skulden minskat även om den nu börjat öka igen. Den privata sektorn har minskat sina skulder mer än den offentliga skulden har ökat. Se t ex
    http://blogs.ft.com/martin-wolf-exchange/2012/07/12/debt-deleveraging-and-crisis-in-the-us/

    • GaStan skriver:

      Jag får inte upp länken, men datan jag har från bla. Credit suisse pekar på en ökning totalt

      • John-Olof Bauner skriver:

        Man ser det också i Bridgewaters dokument ”How the Economic Machine Works”
        http://www.bwater.com/home/research–press.aspx
        sid 10 även om skalan är från 1916.

      • GaStan skriver:

        Tack för input… intressant tycker jag att trots att hushållens skuldsättning ökat de senaste 30 åren, så har räntekostnader i förhållande varit ganska flat kring 10%…. den aspekten gäller inte bara i USA utan i många länder. Det tror jag många missar!

      • John-Olof Bauner skriver:

        Ray Dalios kompletta dokument ger ett bra perspektiv på skulder med bl a en beskrivning av Weimar-republikens skulddilemma. Som du visar i din artikel så blir en exit ur unconventional policy förmodligen knepig men om förtroendet för USD bevaras så behöver man inte kopiera Weimar. QE har kritiserats av andra som John Taylor. Kanske vi alla blir österrikare till slut. Här hittar man Rays hela dokument:
        http://www.zerohedge.com/news/ray-dalio-how-economic-machine-works

      • GaStan skriver:

        Tack

        även Cullen Roche har en del intressanta inlägg på sin pragcap.com

        Personligen måste jag säga att jag är inte så värst oroad över inflation och se hur FEDs tillgångsköps pengar ska sippra ut i realekonomin. Jag är mer oroad över konsekvenserna när FED ska krypa sin balansräkning med ca 1,800 mdr usd. Dvs ta ner reserver till pre crisis nivå, dvs noll, med motsvarande på tillgångssidan, främst MBS och Bonds. Jag är helt säker på att det får konsekvenser, helt säkert högre räntor, men även cash flow specifika som jag är mer osäker på.

        Det jag grubblar över är:

        (1) Om inte FED köpt en enda bond, och inte ökat reserver med en spänn… dvs status que sen 2007. Vad hade Balansräkningseffekterna varit, INTE räntan?

        alternativt

        (2) Om Fed säljer bonds för 1,800 imorgon (i andrahandsmarknaden), och nettar bort cashen mot reserver så att balansräkningen sjunker med 1,800 på bägge sidor. Vad händer med BR då för banksektorn och privata sektorn… bortsett från att räntan går upp?

        alt

        (3) Ponera att bonds, ägda av FED, förfaller imorgon till ett värde av 1,800 usd. FED väljer att ta emot pengarna och inte rulla över i nya oblisar, och för pengarna nettar man mot reserver så att balansräkningen sjunker med 1,800 på bägge sidor. Vad händer med BR då för banksektorn och privata sektorn… bortsett från att räntan går upp?

        De två sista är kuggfrågor då FED har gjort en stor grej av att man inte finansierar staten genom att man deltar i andrahandsmarknaden, och därför borde effekterna vara annorlunda även vid en exit.

        Någon som kan ge en bra svar på vad som händer med balansräkningarna för privat sektor, banksektor samt stat vid ovan scenarior?

  5. Amco skriver:

    Man undrar ändå om inte pengarna som har gått till obligationsköp (då alla visste att FED köpte dyrt i andramarknaden) inte hade gått till tillväxtskapande investeringar istället. Om det skulle vara fallet så skulle kanske högre räntenivå inte spelat så stor roll..

  6. Staffan Kjellin skriver:

    I Was Out With My Drinking Buddies Last Night, And We Were All in A Frenzy About This .

    Centralbankens balansräkningar har tredubblats. Men för handel och produktion som skulle stimuleras, har penningmängden inte märkts.

    Art Cashin är en av schweiziska storbanken UBS mest erfarna traders. När han och hans kollegor sitter på krogen så är det hyper-egendomliga penningmängder de diskuterar och de tittar på chart levererade av den amerikanska centralbanken FED.

    För att hålla den låga räntan nära noll och den långa så låg som möjligt har FED sedan 2008 köpt upp statsobligationer på marknaden.

    Var har pengarna kommit ifrån. Vi vet det alla. Det är FED som tryckt pengar (eller framställt dessa elektroniskt).

    Men varför blir det ej inflation. Alla ”experter” har ju varnat för att detta skulle leda till en brinnande inflation.

    Men varför händer ej detta? Jo det ställs krav på bankerna att de skall ha reserver. Så när FED köpt upp deras innehav av statsobligationer, så för FED elektoniskt över pengarna till bankernas tillgångskonto i Centralbanken. FED:s balansräkning har tredubblats. Men inga pengar kommer ut på marknaden, men bankerna har fått en tillgång för sin balansräkning.

    Där blir det ingen stimulans. Det är därför erfarna traders sitter på krogen och förvånat stirrar och diskuterar på dagens chart som visar att det ej varit så låg penningmängd ute på den verkliga marknaden, handel och produktion, på över femtio år.

    Det här har jag läst på BUSINESSINSIDER.COM. och där har jag stulit ovanstående roliga rubrikrad på engelska ovan. (tyvärr ser jag ej i mina anteckningar vilket år ovanstående artikel av Art Cashin är publicerad, men det finns annat mycket intressant av Art Cashin på nätet).

    Riksbanken har den 13 december 2007 fattat beslut om ett antal ändringar i säkerhetskraven för krediter i betalningssystemet RIX. (Det försvinner år 2016 och vi har diskuterat detta i höst på denna blogg Kortsikt). Förändringarna innebär att Riksbanken i dag godkänner säkerställda obligationer som utgivits av låntagaren själv eller av låntagaren närstående institut. Riksbanken acceptera värdepapper utgivna av svenska eller utländska banker. Beslutet började gälla den 28 december 2007. Varje vecka sedan dess har Riksbanken tagit in ”vilka värdepapper som helst” från bankerna i omvända repor (cirka 35 miljarder i veckan). När värdepappren hela tiden omsätts hos Riksbanken behöver de ej tas upp som osäker fordran på bankens balansräkning eftersom de ej finns i bankerna ägo över ett år. De har ju varit på utflykt hos Riksbanken några dagar varje år.

    Stefan Ingves har alltsedan 2007 sagt att vi har ingen inflation i Sverige.
    Ga STan säger det samma (eftersom vi ej har lönestegring finns ej inflation (har jag fatta Ga Stan rätt?).

    Milton Friedman säger ju att det är penningmängden som avgör om vi har inflation eller ej. Men som påpekas ovan är det nya att Centralbankerna trycker pengar, men skickar ej ut dem på marknaden (som Anders Borg gjorde med sina löneavdrag).

    Men min skarpsynte granne, tillika direktör i ett finansiellt bolag säger till mig:

    – Har vi ingen inflation i Sverige. Förvånandsvärt. Ty att våra bostadsrätter i Stockholm gått upp så otroligt i pris de senaste åren, detta är INFLATION. (inte bubbla).

    Finansdirektören säger vidare: Kvalitetsförsämring är INFLATION.

    Om en chokladkaka kostar 10 kronor och producenten vill tjäna 10 procent mer då har han tre möjligheter. Han kan höja priset till 11 kronor. Eller han kan förminska chokladkakan med en tiondel och fortsätta sälja den för tio kronor. Han kan behålla storleken med ha sämre och billigare råvaror (kvalitetsförsämring=inflation).

    Det är det som händer i Sverige där staten står för stor del av tjänsteproduktionen. Ta hemtjänsten som ett exempel. Den kostar lika mycket för de gamla som tidigare, men hemtjänstpersonalen kommer färre timmmar, är stressade, och gör färre arbetsuppgifter (kvalitetsförsämring= inflation).

    Ga Stan har skrivit att snart kan vi avsluta QE och i stort sett har ju ingenting hänt, som han tycker. Det blir jämvikt igen och ingen kommer att märka att något skett, enligt Kortsikt. Stimulanser från Centralbank och QE är precis som det skall vara.

    Jag har skrivit tidigare om bankerna tillgångar,: Det som göms i snö, kommer upp i tö.

    Då blev Ga Stan förbannat på mig och skrev en sur kommentar.

    • GaStan skriver:

      Hehe jag är inte förbannad, gillar att debatterar. Är också ödmjuk inför att vi tror oss ha alla svaren.

      Artikeln är från sommaren 2013.

      Försök konkretisera frågorna lite tack.

  7. Lediga Ludde skriver:

    Det är ju ute i marknaden pengarna skall vara.Trots en snart fördubbling av penningmängden har det ej på 50 år funnits så lite pengar ute i marknaden. Varför?

    Riksbanken använder de nya pengarna till att köpa stats och bostadsobligationer. Bankerna tackar och tar emot att Riksbanken köper till överpris och dessutom låter bankerna får vinst på förmedlingsavgifterna. Tack, tack!

    Ga Stan jublar, men det gör inte statens revisorer i granskning av FInansinspektionen i veckan. Kritik i veckan. Vad händer i ett samhälle där staten lånar till verksamheten, så köper Riksbanken upp skuldsedlarna. Bankerna lånar för att kunna i sin tur låna ut till bostadsbyggande. Då går Riksbanken in och köper upp dem. Vid krisen 2007-2008 i stort sett alla, påpekar Statens revisorer.

    Staten sitter på varenda stol som finns! Var håller Mr Market hus?

    • GaStan skriver:

      så är det… ett land som kör en hyfsat balanserad budget säljer inga nya statspapper. Men befintlig statsskuld måste rullas över. Dvs när papper i befintlig skuld faller, så säljer man nya, för att finansiera de som faller. Om man inte amorterar då vill säga, vilket är ganska ovanligt!

      Hursomhaver, så är det ju inga pengar som går ut i ekonomin…. det gör dem ju bara genom budgetunderskott.

      Så vad riksbanken gör är att köpa statspapper som emiteras i syfte att finansiera gamla som förfaller. Så de trycker ut privata aktörer från Statspappers marknaden. Därmed faller räntorna och privata marknaden tvingas in i andra tillgångar, som ex företagsobligationer och aktier. Riksgälden har ju aldrig haft problem att refinansiera statsskulden, och kommer typ aldrig att få problem med detta…. utan syftet från Riksbankens sida är att skapa asset inflation på annat håll…. vilket på pappret stärker balansräkningar som gör att folk känner sig glada och kan konsumera.

      Men vad folk gärna blandar ihop är att de tror att Riksbanken trycker pengar, som går ut i ekonomin, så att tillväxten ökar. Så funkar det inte!

      Riksbanken trycker pengar, som de köper nyemiterade statspapper för. De som sitter på papper som förfaller får cash. De här privata investerarna köper andra tillgångar för pengarna. Effekten är inte att pengar går ut i ekonomin utan att tillgångspriserna stiger, och räntorna trycks ner.

      Vad som händer är att värdet på din kåk stiger, samtidigt som räntekostnaden på ditt lån sjunker. Istället för att ta hundralapparna som blir över i plånboken och amortera så upplever du att värdeuppgången redan har förbättrat din loan/value. Därmed kan du ta dina hundralappar och spenderar dem ut i ekonomin. Det driver tillväxt. Tillväxt skapar jobb, jobb skapar lön, lön går till konsumtion. Konsumtion driver tillväxt. Så rullar det på. Taket på den tillväxt som kan skapas beror på lön minus räntekostnad. Om det är lågt jobbskapande och låg löneinflation så sätter den ett tak för konsumtionen. Att värdet på fastigheter stiger påverkar konsumentförtroendet oerhört positivt, och gör att man VILL konsumerar. Men disonibelinkomst efter räntor bestämmer HUR du kan konsumera.

      Så syftet med Riksbankens QE är inte att QE pengarna i sig skapar konsumtion, tillväxt och jobb…. utan indirekt.

      Riksbanken sitter idag på en rätt maffig hög med statspapper. De går mot förfall. Då kan de välja att inte köpa nya utan bara låta dem förfalla och ta pengarna. Om de tar pengarna kan de makulera dem och därmed att QE återställt. Inga pengar har gått ur i ekonomin, inga pengar tas tillbaka. Men de som finansierar riksbankens förfallna obligationer kommer vara privata aktörer. Dvs de som redan idag får cash för förfallna bonds, och där de inte tecknar nya. Pengarna kommer då komma från Riksgäldens nyemiterade papper. Men när detta händer så kommer räntorna att stiga för att privata marknaden har inte samma muskler som Riksbanken och de kräver kompensation, främst mot inflation, för att köpa ett statspapper. idag, när räntan är -0,5 och inflationen ca 1%… ja då är ingen rationell aktör villig att köpa någon som ger en realavkastning om -1,5%. Förutom Riksbanken då. Då kommer räntorna allt annat lika att stiga, och så får det såklart omvänd effekt mot ovan redogörelse. Då vill det till att Svensk ekonomi, och dess omvärld, är tillräckligt stark för att klara denna omvända stimulans.

      Amorteringskravet får de spännande effekten att det kan potentiellt dra ner priserna något (givet att storlek på lån bestämmer priserna enligt lån+ek teorin). Samtidigt påverkar det inte disponibel inkomst efter räntekostnader något.

      Så vad händer om priserna går ner… jo då sjunker konsumentförtroendet. Men folk har lika mycket kvar i plånboken i slutet av månaden. Om de inte konsumerar pga försämrat konsumentförtroende, då sparar man. amortering = sparande. Amortering är negativt för tillväxt. Negativ tillväxt skapar färre jobb. Så trots att vi inte har mindre över i plånboken så kan en åtgärd som amorteringskravet eventuellt få negativt genomslag på tillväxt och jobb….. fast positivt för sparande.

  8. Lediga Ludde skriver:

    Det här är ett område Ga Stan behärskar. Han måste ha arbetat på Riksbanken.

  9. Lediga Ludde skriver:

    Nu hör jag Stefan Ingves presentera senaste räntebesluten i dag den 6 juli 2016.
    1) Han ser bara en möjlighet att få upp byggandet i Sverige, nämligen att avskaffa ränteavdraget. Han kan ej förklara varför det skulle ge mer bostäder men detta har han sagt sedan 2007.

    2) Inför fastighetsskatten igen. Det har han också alltid sagt. Blir troligen mer bostäder då (jag försöker vara ironisk).

    Regering och riksdag har gång på gång sagt till Ingves att syssla med finansiella penning- och räntefrågar. Han skall ej lägga sig i bosektorn. Men det är det enda han talar om. En gång har jag hört honom på sju år nämna ordet ”hyresregleringen” men det var inget han ville avskaffa.

    När jag hör Ingves så läser jag samtida en bok om japansk succéinvesterare som säger att ett företags ledare är det viktigaste. Han gör bedövningen på tre promisser.

    1) Vem är personen som som beslutar om verksamhetens framtid?
    2) Är han kreativ och innovativ?
    3) Har han en meritlista på att kunna skapa bra verksamhet.

    Om Stefan Ingves kan man väl klart svara NEJ på de sista två svaren och jag orkar ej höra hans tomma standardfraser.

    1) Vi har en verktygslåda
    2) Låg räntepolitiken har tjänat Sverige väl
    3) Var har ni oförändrad ränta. Därför att det är bra. Varför har ni ej höjt? Nej vi tycker inte det är bra!

    Stackars land med sådan Riksbankschef som dessutom är så pompös. Två ekonomiska professor som för Finansutskottets granskade Riksbankens verksamhet (inte de två sista) sade inför Finansutskottet att de ej förstod varför Stefan Ingves var så stöddig, dels gentemot dem och dels mot svenska folket när han är i TV. Han uppträder, som de två professorerna sade, som om han hade svaret alla frågor. Vilket han givetvis ej har, tillade dom.

    • GaStan skriver:

      Han vill avskaffa ränteavdrag och införa fastighetsskatt för att strypa bostadsutlåningen. Inget annat.

      Han bryr sig om bostadssektorn, eftersom räntan är en ”hyfsat” viktigt komponent av den här. Alltså inser han RBs styrränta får effekter på bostadsmarknaden. Han säger också att han skulle kunna höja räntan kraftigt och därmed döda bostadsutlåningen, men dess bieffekter på andra saker, som ex inflation, tillväxt, jobb och valuta är icke önskvärda. Detta gör räntan till ett olämpligt verktyg för bostadsmarknaden…. därför pushar han övriga instanser som han tycker gör för lite.

      Han inser också att om det blir en finans-och fastighetskris i Sverige så påverkas hans jobb av detta…. så indirekt är det bostadsmarknadens hans huvudvärk i förlängningen.

      En centralbankschef ska väl knappast vara innovativ och skjuta från höften. Jag tycker hans trackreckord är bra. Det finns mycket påtryckningar där ute på att han skulle höjt räntan för längesedan. Säg att han gett efter och styrräntan legat på 2% senaste 3 åren. Då hade Svensk ekonomin gått sämre, det hade skapats färre jobb, valutan hade varit väsentligt starkare än vad det är idag. Sämre, inte bättre, av den enkla anledningen att skuldsatta hushåll och företag hade betalat mer i ränta på sina lån, än till konsumtion, investeringar, sparande och amorterande.

      1, de har en verktygslåda, de kan sänka räntan mer. De kan köpa mer genom QE
      2, låga räntor har gjort att Sverige växer med 4,5%… inte 1,5% som resten av Europa. Inhemsk konsumtion som skapat tillväxt, som skapat jobb

      Problemet är att folk, och media i synnerhet, är korkade och obildade. Det förstår inte de här sakerna.

      Det enda jag kan kritisera RB för är deras prognosförmåga…. den har varit urkass. Å andra sidan vet jag inte prognosmakare som har haft rätt heller.

      Ett kvitto på medias inkompetens…. är när tidningarna skriver ”Då höjs räntan”…. och så använder de RBs räntebana som utgångspunkt. Hade de haft en gnutta intelligens hade skrivit,,, RB vet inte när räntan kommer att höjas. Bästa prognos är förmodligen dagsläget… dvs ingen räntehöjning på mycket lång sikt. Därmed inte sagt att det kan komma en… .bara att ingen, absolut INGEN, vet när det blir!

      För den som tror sig kunna prognostisera den bevisar samtidigt hur lite han förstår….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.