Kortsikt's Blog

Det här känns svagt… verkar som om marknaden börjar prisa in högre inflation, kommande räntehöjningar, stigande markandsräntor, press på multiplar.

Jag sätter omvänd Stopp till 1645… brott av den är det Happy Days igen!

Men värt att notera är också att 10åringen och 2 åringen ”bara” ligger i 0,60% och 2,20%…. så skulle marknaden verkligen tro på räntehöjningar så borde Sell offen bli kraftigare…. så vad är konklusionen? Tja, antingen är räntemarknaden sen på bollen och kör seeing is believing, dvs det krävs mer data som bekräftar kommande höjning för att de verkligen ska dumpa Statspapper, eller har de ”rätt”. Dvs att det bara är noise och aktiemarknaden är nervig, vilket gör att den här rekylen i aktier inte är något annat än lite profittaking och Buy on Dips läge?? Dvs att nuvarande räntenivåer är rätta, givet att datan inte kommer ge FED anledning att höja i höst eller senare i år. Time will tell!

150506 update…

Tekniskt update… finns stödnivåer kring 1540 och 1480 som kan vara väl värda att specka i. Håller dem så är vi fortsatt i våg 3 och nya toppar kan hägra längre fram. Håller INTE dem, ja då har vi sett toppen och vi är inne i våg 4 korrektionen som borde ta oss minst till 1280, och potentiellt lägre än så. Lönedatan på fredag tror jag blir viktig. 10-åringen nu 2,23%….. spännande!

Spekulera=att göra mer eller mindre kvalificerade gissningar med mycket hög risk att få fel.

Jag stöter ofta på vänner och bekanta som inte är i branschen, som brukar säga, när vi frågar dig om råd vad beträffar vårt sparande, så brukar du aldrig vilja ge några råd. Det kan dem iofs förstå av olika skäl. Sen läser dem bloggen från tid till annan men den gör dem inte klokare. Det är ju rätt, för det är inte tanken med bloggen heller.

Men om jag ändå, med kniven mot strupen, tvingas ge råd hur man ska förvalta sina surt förvärvade slantar så blir det nåt sånt här:

Jag tror börsen är inne i en typ av 5 vågs rörelse.

Den första vågen var från botten 2008 till 2011. Den andra vågen var sättningen under 2011. Nu är vi inne i våg 3. Nästa våg 4 kännetecknas av en större sättning. Sen kommer våg 5 som är en avslutande uppgångsfas.

Tajmingmässigt har jag ingen aning när saker och ting ska hända.

Vi kan ha sett toppen på våg 3, men chsnsen är ändå betydande att vi har en körare till uppåt.

Om man är väldigt riskavert så skiter man i den och lägger sig cash. Om man är risk neutral så kan man ha 50% i aktier. Om man är ok med risk och jagar avkastning så ligger man helt i aktier. Men för de två sistnämnda strategierna så gäller det att man jobbar med stopp loss, och att man känner sig själv att man klarar av att ta en stopp. Gör man inte det ska man ligga cash. Om man jagar de sista procenten i våg 4 så gäller det att, trots att man har rätt, att man har en exit strategi. För du vill ligga i cash när våg 4 rekylen kommer!

Bry er inte om räntebärande för cash delen.

Sen kommer våg 4 korrektionen. Då ska man köpa! Storleken på korrektionen är svår att sia om men minst 20% eller ca 38% av 2011 uppgången. Det viktigaste är inte att träffa botten utan att köpa väsentliget billigare än idag. Anledningen till att vi får en korrektion beror på stigande räntor. Frestas inte att köpa obligationer i korrektionen, trots att de blivit billigare. Du ska köpa aktier.

Våg 5 kännetecknas av stigande konjunktur och vinster, och stigande räntor och aktier. Det är först när du ridit klart på väg 5 och du har sålt dina aktier, trots att alla säger att du är dum i huvudet som säljer, som du ska köpa långa räntebärande papper, trots att alla även där säger att du är dum då folk sedan en tid sålt sina obligationer, vilket tryckt upp räntorna.

Sen väntar den sedvanliga kraschen då alla säljer sina aktier, som de köpt av dig när du sålde, och kastar sig efter trygghet, dvs statspapper som börjar stiga, dvs räntorna pressas ner.

När det är dags för en ny cykel säljer du dina obligationer med god avkastning, och köper aktier till mycket förmånliga priser, och så börjar allt om igen.

Största problemet att det inte kommer fungera är förmodligen du själv. Detta kräver tålamod och förmågan att agera trots att det känns jobbigt och riskabelt!

Enkelt va?

VARNING FÖR SPEKULATION!

Ps. Många sitter på aktieportföljer med innehav de haft länge och tror på. Det kanske är lättare sagt än gjort att bara kasta sig in och ut ur marknaden. Jag fattar. Men ett tips kan vara att gå kort OMXs30 terminen med samma summa som din portfölj. Då blir nettoeffelten som om du låg cash minus din portföljs avvikelse mot index. Bra va! Ds

Ps2. När vi ändå håller på så kan vi prata lite risk, för jag brukar alltid få lite motreaktioner i form av, oj det där är lite risky för mig! De flesta har fel uppfattning om vad risk är. Risk är inte svängningar av din förmögenhet. Risk är att förlora pengar. Om du visste att dina 10kr blev 100kr över en 10 årsperiod, så skulle du välja det framför att de växte till 20kr, oavsett hur mycket de svänger. Risk handlar alltså om NÄR du köper tillgångar som svänger. Köper du dem vid fel tillfälle så är det jätterisky, köper du dem vid rätt tillfälle så är det inte särskilt risky. Det bygger på att du är långsiktig, minst 10 år. Men det är dem allra flesta, exempelvis en 65 åring som väntas plocka ut sina pengar under en 20 årsperiod, så ligger hans genomsnittshorisont på 10 år. Alltså gäller detta dem flesta. De flesta säger också att de har en absolut syn på sparandet. Men det är också helt fel, nu när vi talar om 10 år och mer. Sitter du på en fond som avkastat 5% i årlig avkastning under 10 år, samtidigt som marknaden är upp 15%, så kommer du känna att du hellre skulle haft den senare. Anledningen att du inte känner så idag beror på att det är en stökig värld… Någon gång i framtiden kommer du garanterat att känna så.

Anledningen till inga rådgivare säger detta till dig beror på att de inte anser att det går att veta NÄR man ska äga aktier eller inte. Vad beträffar tajming så är det så. Det går inte att över tiden tajma marknaden. Men med hjälp av gansla enkla regler så kan du sälja dyrt och köpa billigare. Det är inte tajming. Det handlar om värde och pris. Det finns två skäl till varför rådgivare inte tillämpar detta. Det första är att de garanterat inte kommer att ge rådet att köpa på botten eller toppen, vilket kunden kommer tycka är frustrerande då det kan ta flera år innan rådet visade sig vara bra. Då hinner relationen försämras många gånger om. Risken är stor att kunden byter rådgivare. Den andra faktorn är att kunden har en tendens att inte vilja sälja när han borde, och tvärtom när han borde köpa. Det är som bekant oftast hausse och känns rätt bra att sitta på aktier när man borde sålt och tvärtom. Det gör att rådgivaren måste övertala honom, vilket inte är så kul med tanke på att han ändå kommer ha ”fel” då det inte går att tajma marknaden. Alltå bryr sig inte rådgivningsSverige om om att öka och minska på aktieexponeringen, trots att priset vs värdet är den avgörande faktorn för verklig risk, absolut och relativ avkastning.

Ds2

Icahn och Buffett tycker visst obligationer är för högt värderade!!! No Shit

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3905432.ece?anp_mid=14844691&anp_rid=413124384

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3905399.ece?anp_mid=14844691&anp_rid=413124384

Föreställ er en värld med ca 2% inflation…. vilket borde vara ”within reach” för USA med tanke på att arbetslösheten ligger på ca 5%, Europa rycker upp sig något och att Dollarns 40%iga revalvering utgör merparten av dess omvärdering.

I en världs med ca 2% inflation borde styrräntan ligga på ca 2%. Detta gör att ett kort statspapper borde ligga på ca 2,5%. Om spredarna mellan löptider, sk term structure, också normaliseras borde en 5-åring leta sig upp mot 3,5% på sikt.

Många företagsobligationer har en löptid på 5 år. Om den riskfria statliga 5 åringen ligger på 3,5%… vad är ett rimligt påslag för att ta företagsspecifik risk? Idag ger många Företags oblisar med IG rating ca 0,5% yield.

Vad händer när räntorna går upp? Just det!!!

Men man ska inte överdriva farorna. Många pratar gärna om bubbla. Om man menar bubbla i bemärkelsen att något kan pysa ut, och sen blir det inget kvar. Då är det fel resonerat. De flesta IG obligationerna kommer vid förfall att kunna betala tillbaka nominellt belopp. Problemet är att du fått 0,5% avkastning X 5 år = 2,5% total avkastning om du suttit hela tiden. Om du hoppar av under tiden lär är risken att du gör en ännu sämre affär då du får bita i det sure med ränterisken.

Men är det verkligen IG som är diskussionen handlar om? Jag skulle säga att det är High Yield det handlar om. De är också tokigt prisade, givet att en 5 årig statsobligation kan stiga till 3,5% på rätt kort tid. Men återigen, man kan ju alltid skita i ränterisken om man sitter till förfall. Men när man pratar High Yield så bör man även ta en disussion om default risk. Många uppfattar den som liten. Jag är rädd att den är långt mycket större än vad många tror.

Bara så att ni är med på noterna. Totalavkastningen på HY om du håller till förfall är Yield MINUS Defaults. När något defaultar så kan man nästan utgå från att du kommer få tillbaks noll. Varför, jo för att om bolaget har kassaflöden och/eller tillgångar så lär det inte vara några problem att rulla över en obligation in i en ny, och därmed kunna finansiera förfallet. Om en HY defaultar, så är det för att de inte lyckades rulla över den, och anledningen till detta är att investerarna inte känner sig särskilt säkra på vare sig resultat- som balansräkning. Så om en HY defaultar så är det förmodligen kört.

I vilket grad vi kommer uppleva defaults i framtiden är osäker. Ingen har svaret, men jag misstänker att många generellt sett underskattar riskerna idag.

Hur räknar man? Jo säg att du sitter på en portfölj med 20 HY papper, som yieldar 5% om året i 5 år. De ger alltså 25% totalt. Ett papper väger 5%, om 5 st papper defaultar har du 0% avkastning under de här 5 åren. Dvs om default ration ligger på 25%. Det blir samma sak om du räknar på 100 papper. Så vad kommer den framtida default ration bli? Omöjligt att säga såklart, men jag är rädd att det som uppfattas som bra avkastning idag, typ papper som ger 7%+, kanske inte blir så bra när man väl summerar om några år. Inom HY tror jag du gör klokt i att riskminimera, men det är bara en känsla jag har.

så när man talar om aktier jmf med företagsobligationer så gäller det att ha tungan rätt i mun. Sticker räntorna så lär aktier gå sämst, no doubt. Men sitter du på obligationer som defaultar, då lär aktier gå bättre. Därför är det stor skillnad mellan IG och HY, och även inom HY. Dessvärre pratar man inte så mycket om IG längre då de inte erbjuder någon avkastning. Men då ska man veta att HY som inte defaultar kan bli en bättre affär än aktier, men HY som defaultar är alltid den sämsta affären. En aktie förfaller ju inte (givet att bolaget inte kursar), så är du bara tillräckligt långsiktig så kan du till slut göra en bra affär.

Så för att det ska bli äpplen och äpplen, så ska du jämföra en aktien och IG i samma bolag. När räntorna drar så går oblisen dåligt, men aktien går nog ännu sämre. När oblisen förfaller så vet du vad du får, aktien kan stå i vad somhelst, så den jämförelsen går inte att göra.

Om du jämför aktien och oblisen i ett HY bolag, så lär även där aktien gå sämre när räntorna drar. Vid förfall är det svårt att säga vilket som gått bäst. Defaultar obligationen så spelar det ingen roll om du suttit på aktien eller oblisen… pengarna är i stort sett borta!

Har du en nykter syn på default risken i din HY portfölj?

Carnegie Corporate Bond Fond har varit framgångsrik, och jag kan tänka mig att många sneglar på den… men sorry. Det som har hänt de senaste åren är på många sätt ett nytt fenomen och jag skulle säga att den fonden är omöjlig att utvärdera. Du behöver stresstesta den för att se om de badar utan byxor… och det läget har vi tyvärr inte upplevt ännu!

För att gräva lite inom området default risk:

Man skulle kunna systematisera det något. Default handlar enligt mig om 3 aspekter

A. Finns det någon risk att emitentens EBITDA/fria kassaflöde inte kommer täcka de årliga Ränteutbetalningarna under obligationens löptid?

1. Extremt liten risk
2. Varken eller
3. Hög risk

B. Hur stor är risken att emitenten inte kommer att ha medel att betala tillbaks nominella värdet vid förfall (om han vill) utan tvingas rulla över skulden i en ny obligation?

1. Extremt liten risk, emitenten kommer, om han vill, ha medel att lösa obligationen.
2. Varken eller
3. Rullning in i ett nytt skuldpapper förefaller mest sannolikt

C. Givet att emitenten defaultar, hur ser balansräkningen ut? Kommer det finnas omsättbara tillgångar på ett sätt som gör att obligationsinnehavarna kommer få tillbaks insatta medel?

1. Ja, sannolikt
2. Varken eller
3. Risken är mycket stor att det inte kommer finnas några, eller tillräckligt med omsättbara tillgångar.

Det finns en koppling mellan B och C, då det oftast går att rulla över en obligation, trots att bolaget har det jobbigt om det finns gott om nettotillgångar. Det är bara att den nya bondägarna kräver bra betalt, men det är ju inte ditt problem som nuvarande bond ägare, du vill ju bara ha tillbaks det nominella värdet!

Men som sagt, ställ de här 3 frågorna innan du köper en HY bond, allt över 5p, är knappt värt risken!

Det är klart svårt att veta det här när det kommer till en fond, men jag tycker man kan maila och fråga, hur stor Andel HY har du i din fond? Hur stor andel av HY anser du vara av hög kvalitet, och hur mycket av lite lägre? Hur stor anser du att defaultrisken är vid ett riktigt svårt marknadsklimat. Kan han inte svara på detta så är det frågan varför du ska köpa den fonden?

För det första vill jag bara säga att det gäller att dansa nära utgången om man väljer att sitta i marknaden. Därmed inte sagt att man bör sälja, eller avstå från att köpa.

Ser man till OMX så fick vi egentligen en säljsignal i förra veckan då börsen bröt ner efter två månaders konsolidering (eller uppgång om man väljer att inkludera utdelningar). Bryter vi ner under 1,615 är det såklart negativt! Samtidigt visar inte SPX några negativa tendenser, men Stockholm har en förmåga att ligga steget före ibland.

Vi har tidigare talat om Sell in May and stay away, och det går att måla upp ett stökigt scenario framöver. Sell in May grundade jag på att datan skulle förändras under våren på ett sätt som tvingar FED att agera under 2H15. Detta caset är mer bräckligt nu, men kan helt klart hända. Å andra sidan har de senaste årens mönster varit att man ska köpa när det ser oroligt ut. Är det skillnad denna gång?

Njae, räntorna, särskilt den amerikanska 10 åringen har börjat röra sig uppåt något. Den som är mer skeptiskt lagd säger att 1, lönedatan i förra veckan visade sina första staplande steg mot att gå mot 3%, 2, dollarn har inte stärkts på över en månad vilket är positivt för tillväxten framöver och 3, vädereffekter etc är övergående, vilket tillsammans gör att databeroende FED kommer att agera i höst… och marknaden börjar redan ta höjd för detta genom att sälja bonds. Den som är mer positivt lagd säger att 1, var inte så säker på trenden i datan och det lilla vi sett är för lite för att FED ska agera och 2, SPX trenden är fortsatt MYCKET stark, och därmed är aktier fortsatt att betrakta som BUY on Dips. Kort sagt, den förste tror att vi står inför ett skifte, och den senare är inne på ”inget har egentligen förändrats”.

För att summera, om man tror på fortsatt ljummen tillväxt och svaga inflationstendenser i USA, så kan man INTE tro på räntehöjningar och stark dollar. Detta borde även innebära hyfsad börs! Tror man däremot att tillväxten under Q2 och framåt, och med den inflationstendenserna, kommer att ta fart. Då ska man nog vara rädd för både räntehöjningar och en återigen stark dollar… och troligtvis rätt svag börs! Sen kan det även vara nyansskillnader, dvs man kanske tror på det förstnämnda just nu och lite till, men att det senare är på väg! Det är som bekant inte alltid svart och vitt 🙂

Jag konstaterar att:

ISM kom in på 51,5 mot väntat 52 och fg 51,5… rätt klent. Fast där New order vände upp från 51,8 till 53,5.. intressant!

Dollarn har gått från 1,05 till 1,13 mot Euron. Intressant. Så länge som 1,10 håller är Dollar trenden satt ur spel, om än tillfälligt. Fortsätter den att försvagas så ser jag Fib38% kring 1,18 som intressant. Tittar du på sek/usd får du även applicera Riksbankens politik. Hursomhelst, en svag dollar är naturligtvis kopplad till den relativa styrkan mellan USA och omvärlden, och Q1 var inget roligt. Men framöver är det många som tror att styrkan tilltar. Ovanpå detta finns risken för att FED måste agera, vilket också skulle innebära att dollarn stärks. Så frågan är inte om Dollarn ska fortsätta att trenda uppåt efter lite paus? Tajming mässigt är det svårt med en uppfattning. Men som sagt, så länge som 1,10 är intakt, så är det korrektionsfasen som gäller. Svag dollar, stark Olja… där tar jag sikte på 70-72.

Som person gillar jag att säga köp, när marknaden är skeptisk. Men det är ett knepigt läge. Strategiskt är jag fortsatt negativ, utan det handlar om den taktiska/tekniska traden. Jag tycker ändå att oddsen är goda för uppgång, då jag tror att 10 åringen kanske orkar till 2,20ish och sen vänder den ner igen. Jag tror att trenden på datan kommer fortsätta, men vi är fortfarande en bit från de nivåerna som jag tror triggar FED att agera. Vissa i marknaden är för nerviga helt enkelt. Så jag säger köp (instoppad i marknaden igen från 1,595) fast med en rätt tajt SL på 1,615. Jag tänker inte följa med ner när jag ändå sett riskerna så länge…. ‘

Klicka för att komma åt The_Equity_View.pdf

På fredag är det NFP…

Trevlig vecka!

US Core PCE kom in på 1,3% YoY mot väntat 1,4% och föreg 1,4%.  Ingen fara på taket!

Bryter man ner Core mellan Service och Goods kan man se hur Service inflationen faktiskt varit på uppåtgående en tid. Däremot är det Goods som kapsejsat och hållit nere Head line siffran. Anledningen till att Goods har gått ner är dollar. Importerade varor har blivit billigare, och därmed har man importerar disinflation.

MEN dollarna har haft en lugnare utveckling senaste månaden, och givet att USA inte ”ångar” på som vanligt och Europa kanske visar allt starkare ekonomisk aktivitet framöver så finns det skäl att tro att dollarns styrkefas kan ha tagit en paus. Däremot skulle räntehöjningar åter bli temat för dagen, och eller Europa gör oss besvikna, så kan dollar trenden återupptas.

http://linkback.morganstanley.com/web/sendlink/webapp/BMServlet?file=n4ufqo8i-3p7e-g000-86bb-005056013700&store=0&d=1&user=4gzr9pvs2rgjr-0&__gda__=1556488009_6bb6632bcd74b855bc85211bc0d18666#0021&4gzr9pvs2rgjr-2&1556488009_e4ad463d09f4ee5d67cd88ac8c3f1975&0011&4gzr9pvs2rgjr-1&1556488009_19a184b152fb30778b5484fd5973ce7c

Så stabiliseras dollarn så finns det på sikt risk att Core PCE kan vända upp…

Men då kvarstår den viktigaste faktorn, lönerna.

ECI, Economic Cost Index, rapporteras kvartalsvis och är Yellens favorit mått.

Man hade väntat sig 0,6% lönetillväxt QoQ, mot föregående kvartals 0,6. Den kom in på 0,7%. Men QoQ är lite stökigt att titta på. I YoY landade löneinflationen på 2,6% mot 2,5% väntat och föregående 2,2. Det var den högst YoY takten på 7 år.  Så visst händer det saker.

Läge att vara orolig, njae. Löneinflationens koppling till kärninflationen ligger på ca 1%. Så ligger den på 2,6 så är proxyn 1,6 för inflationen, och givet var PCE kom in på så är det kanske inte orimligt. Jag skulle säga att löneökningstakten behöver komma upp i minst 3% för att FED ska känna sig manade att höja. Jag tror att Yellen tolkar siffran så här:

1. Ja, vi ser att lönerna är på väg upp. Det är naturligt givet jobbskapandet senaste åren.

2. Men lönetakten är fortfarande på en nivå där vi inte känner oss tvungna att höja

3. Men att fortsätter trenden, vilket vi tror, så är det bara en tidsfråga innan vi kommer behöva agera.

Nästa vecka är det NFP och lönerna. De utgör ett viktigt komplement.

Dollarn är den viktiga outsidern. Den dåliga BNP siffran går till stora delar att skylla den starka dollarn på då Net Exports drog ner BNP siffran väldigt mycket. Så dollarn medverkar egentligen till två saker:

1. Potentiellt svagare tillväxt, vilket ger sämre jobbskapande, vilket leder till lägre löneinflation

2. De varorna man köper in blir billigare, man importerar disinflation

Dvs en väldigt stark dollar har potential att grusa kommande räntehöjar planer. Min gissning är att så länge som den inte går under 1 mot Euron så är inte Yellen alltför orolig.

Huvudscenariot är ändå att närmar sig lönerna 3% så kan FED inleda höjningar i december. Än så länge finns det ingen anledning att ifrågasätta detta!

Trevlig Första Maj!

BNP under första kvartalet kom in på 0,2% mot väntat 1,0 och föreg 2,2. Urdåligt.

Consumer Confidence igår kom in på 95,2 mot väntat 102,2 och föreg 101,3.. urdåligt

Ja USA är inne i en soft patch, men som enligt MS går att skylla på väder och vind. De flesta verkar överrens om att det vänder upp snart.

Huspriserna häromdagen kom in bättre än väntat. Vi står säsongsmässigt inför en period där huspriserna går upp.. eller dem gjorde det under 13/14 i alla fall. Vi får se hur det blir med det.

Men givet den här datan, och FED möte ikväll så lär Yellen säga att 1, det har varit svagt men att det 2, förhoppningsvis är temporärt och att det 3, finns inget i datan idag som föranleder till en höjning, men de räknar med att datan på sikt ändå blir bättre vilket ger 4, förutsättningar för att höja… men att det går inte att avgöra NÄR.

Imorgon torsdag har vi ECI samt PCE Core, samt nästan fredag har vi NFP.

Det är inte förrän den datan är på plats som vi kan bilda oss en uppfattning var penningpolitiken är på väg!

Just nu är dollarn svag, helt i linje med den svaga datan och försenade räntehöjningar… MEN VARFÖR är 2 och 10-åringen så starka???? Tack vare att de går upp så går aktier ner!

Rent tekniskt borde Stockholm vända upp här någonstans… alternativt får vi en ”oktober14” händelse, som är en BUY the dip givet att inte datan kommer inte på ett sätt som leder till räntehöjningar.

Kan någon svara varför Amerikanska räntor stiger?

EU har tröttnat på Greklands finansminister, som tydligen framstår som en amatör. PM Tsipras ger honom då sparken, och samtidigt säger Merkel att hon vill hitta en lösning. När den här farsen är över så kan man göra bra film på det tror jag!!! Är det inte rätt kul att bråket handlar om att Grekland behöver låna pengar AV EU, för att betala igen en skuld TILL EU. En klassisk rullning. Inte så big deal faktiskt. Om ni tycker det är mycket ”drama” nu… vänta till i sommar. Då börjar det bli riktigt allvarligt!

Börsen springer på efter att ha stått stilla och stampat en tid… eller har den? Lägger man tillbaks alla utbetalade utdelningar så var kanske inte april så dålig trots allt!

På fredag har vi lönedata i form av ECI, och nästa fredag har vi lönedata i form av NFP. Marknaden prisar in höjning i december… vi får se hur det blir med den saken. Vi är ju helt databeroende nu för tiden!

Deutsche skriver så här om USA

The economy is losing momentum and I’m getting a lot of questions from clients what the source is of the ongoing slowdown in consumer spending and capex. Reasons for the recent weakness include:

1) Weather,
2) The dollar,
3) The West Coast port strike,
4) Weak growth in China and Europe,
5) Maybe we are underestimating the negative impact on the rest of the economy of the slowdown in the energy sector.

Whatever the source is, the market seems to believe that the slowdown will be temporary; one month forward OIS curves are pricing in almost 100% chance that the Fed will have hiked rates by the December FOMC meeting. In other words, despite the recent softening in the economic data the market continues to believe the Fed’s rhetoric that they will hike rates this year. Bottom line: If the current soft patch is either shorter or longer than expected then we should see a narrowing of the gap between the red and blue line in the chart below.

Morgan Stanley tror också vi är inne i en temporär soft patch, och med framförallt stöd av den amerikanska konsumenten så kommer tillväxten ta fart redan i Q2.

Europa har tvärtom USA överraskat positivt. MEN! Deutsche Bank har någon realtids modell som försöker pricka de ledande indikatorerna, som ex PMI etc. Den har tydligen vänt ner med besked.

Being optimistic on the eurozone economy often seems like a game of whack-a-mole. Those pesky rodents were raising their heads thick and fast this week with weaker-than-expected data on April PMIs and consumer confidence. Indeed, following these numbers, the surprise index element of SIREN, Deutsche Bank’s tool for real-time tracking of the eurozone economy, has dipped clearly into negative for the first-time in 2015. So did economists simply get ahead of themselves or is growth rolling over? Thankfully, SIREN’s momentum index – which estimates how quickly the economy is growing – provides the answer. Despite not meeting elevated expectations, these early indicators for the second quarter still point to a 0.4 per cent quarterly growth rate. That remains in-line with consensus expectations for the yet-to-be-released first quarter. Ever more rodents in coming weeks, however, would suggest something scarier is going on.

Min gissning är att inga träd växer till himlen, men inga rötter växer till helvetet heller. Tittar man på Surprise index för Europa så har den gått rakt upp, tittar man på surpriseindex för USA så har den gått väldigt dåligt. Tittar man Ration av båda, som till stor del drivit relativ trejden Europa över USA, så är den på höga nivåer. Min inte alltför järva gissning är att den har potential att vända ner under 2H15. Det skulle kunna medföra att SPX inte behöver gå så dåligt relativt sett. Dollarn lär i detta scenario har förmåga att ta nya kliv mot 1 eur/usd… och frågan är inte om räntehöjar temat kanske ändå blir aktuellt igen i takt med att datan blir bättre. I absoluta termer är det inte omöjligt att tänka sig dålig börs, där det framförallt är profittaking i Europa. Oljan kanske faller tillbaks något, vilket punkterar Ryssland. Räntorna pressas uppåt. Men lugn i stormen… detta är mer ett scenario för 2H15, än så länge ser allt väldigt starkt och fint ut. Faktum är att det mesta nu pekar på att oljan ska fortsätta då vi från och med i sommar kan de fallande lager och produktion i USA. Det är de negativa effekterna av oljepriset som nu kommer börja slå genom på utbudssidan. Så Brent olja på 70usd+ känns inte så avlägset!

http://pull.db-gmresearch.com/cgi-bin/pull/DocPull/2965-192B/39030452/DB_SpecialReport_2015-04-24_0900b8c0899a0b21.pdf.

Klicka för att komma åt European_Equity_Strategy.pdf

Någon kanske kommer ihåg att jag var baissad inför sommaren. Visst, allt kan hända, men hittills har det varit klart feltajmat. Grejen är att börsen har hållits uppe av låga räntor, som hållits nere av att FED inte höjt räntan, och FED har inte agerat pga datan inte tvingat dem till det. Enkelt va!!!

Så vem vet… vi kanske sitter här på senhösten, med fortsatt dassig data, och stigande börs.

De drog in amorteringskravet. Det var ju synd! Men ingen game changer. Detta skulle ju bara beröra dem som tar nya lån, och bulken av överbelåning ligger ju hos dem som redan har lån. Så det löser liksom inte problemet.

Två vänner till mig letar hus i Stockholmsförort. De har sålt sina lägenheter och fått bra betalt. (men husen är dessvärre också rätt dyra :-))
Jag diskuterade deras lånelöften, och två saker var intressanta.

1. De hade varit runt hos flera banker och fått lånelöfte, och precis som jag misstänkte kör man lite olika modeller. Resultatet av det är att de får låna OLIKA mycket hos olika banker. Vilken bank tror du de väljer? Eller som en sa, det är ju inte så att man vill vara belånad, men samtidigt vill man få råd att köpa ett hus, och givet konkurrensen så vill man ha så mycket pengar som möjligt på fickan. Så bägge parter har incitament. Bankerna kan bara öka sin vinst genom att låna ut mer, och låntagarna vill låna så mycket som möjligt för att ha goda chanser vid en budgivning. Inte så bra kombo kan jag tycka :-). Läge för Fi att reglera?

2. Till min glädje använde de flesta en kalkylränta kring 6-7%. Det är mycket bra. För att 3 månaders bolån ska kosta 7%, så krävs det en styrränta på minst 4%, vilket kräver att kärninflation i Sverige ska ligga på minst 3%. För att vi ska nå detta krävs en tillväxttakt i ekonomin på över 3% och ett jobbskapande som tvingar ner arbetslösheten mot 4%. Försiktigt räknat. Detta är inte troligt.

Men vad som är oroande är kvar-att-leva på kalkylen. En stockholmsfamilj med två barn beräknad kunna leva på 20,000kr i månaden. Detta föder ett antal frågor.

Kan man det? De jag talade med svarade, Inte en chans. Men det finns klart ett stort portion av ovilja att avvika från dagens livsstil. Så tar man bort relativ resonemanget och börjar diskutera i absoluta termer, dvs kan en familj klara sig på 20,000 i månaden, så blir kanske svaret annorlunda. Men det är frågan om syftet med målet och konssekvenser.

Forskning har visat i USA att en familj inte gärna lämnar sitt hem, utan är beredda att koka soppa på spik först. Om man dessutom säljer med en förlust mot sina lån, och därmed blir sittande på en skuld efteråt, så är incitamentet att leva fattigt och bo kvar ännu större. Detta talar för att det funkar med en låg kvar-att-leva på summa.

Den andra aspekten är indirekta effekter. Om att låntagare i Sverige tvingades halvera sin levnadskostnad för att räntekostnaderna stiger kraftigt så lär det ge negativa effekter för Svensk ekonomi och tillväxt. Det i sig tvingar upp arbetslösheten som gör att ekonomin blir ännu svagare plus att huspriserna faller (då de arbetslösa inte kan betala sina lån och måste sälja sitt hus i en depressed marknad).

Då får vi ju ändå det resultatet vi ville undvika, svag ekonomi, fallande fastighetspriser, depressed hushåll….. osv.

Så frågan är inte om ett hushåll ”överlever” på dagens kalkyl, utan om de direkta och indirekta konsekvenserna är önskvärda? Varför inte höja kalkylen till en summa som är mer realistisk. Trevligare för låntagarna för de har tagit höjd för ett normalt liv, inte ett liv på spiksoppa, och realekonomin äventyras inte. MEN, det gäller att alla långivare jobbar med samma kalkyl, annars funkar det inte. Därav Fi´s reglering. Då tycker jag istället att man kan lätta något på kalkylräntan. Kraftig inflation har varit synnerligen ovanligt i Sverige de senaste 70 åren, om man tar bort den oljerelaterade inflationen på 70-talet.

Hur man än gör så har vi ett systemfel där den som är villig att låna ut mest, också får låna ut. Detta driver priserna, som leder till ännu större lån. Helt i onödan!!!!

Låt istället lönetillväxt och amortering driva fastighetspriserna. De är sundare och är lätt att uppnå om alla körde med samma lånelöfteskalkyl.

Have a nice one!

ps. Har ni noterat att kvartalsrapporterna från bankerna har varit starka? Inte så konstigt!

https://www.compricer.se/borantor/

Listräntan för ett 3månaders lån ligger på ca 2%. Efter sedvanlig rabatt på 50 punkter ligger kostnaden på 1,5%. Historiskt har bankernas marginal legat på i snitt 100 punkter, vilket skulle innebära att de har en upplåningskostnad på 0,5%. Har dem det? Icke! Proxyn för upplåning av 3m pengar är Stibor3m. Den ligger idag på -0,215. Det betyder att bankerna tjänar 171 punkter på sina rörliga bolån. Det är en hög marginal sett till de senaste åren. Tittar man på 5 åringen så ligger listräntorna kring 2,30%. Givet 50 punkters rabatt och upplåningskostnaden som skattas till den 5 åriga bostadsobligationen så ligger den marginalen på 2,30-0,50-0,52=1,22. Sämre än röriga lån, men ändå en förbättring.

Vad handlar detta om?

Jag tror det är en kombination av faktorer:

1. Räntorna är i absoluta termer så låga, och de allra flesta låntagare tycker att deras räntekostnad idag är så liten att de inte pushar sin bank, eller byter bank för att de är missnöjda

2. Bankerna gör en grej av att de har en kostnad för inlånade pengar, dvs folks vanliga deposit accounts. Det är väl en sanning med modifikation. Bankerna har varit duktiga på att få folk att köpa räntefonder istället för att spara på bankboken. Detta tjänar dem pengar på. Men det har också varit bra för kunderna i takt med att räntorna gått ner. Banken lånar ju även ut pengarna de får in men jag tror inte systemet är uppbyggt så att det är just deras egen kunds pengar som just går till den egna kundens utlåning. Bankerna deponerar all likviditet till en negativ räntan idag, vilket kostar dem pengar. Samtidigt lånar de upp till lika förmånliga villkor som deponi villkoren är oförmånliga. Det är inte helt enkelt utan man måste se det som ett NETTO (tror jag, det är inte riktigt mitt kompetensområde):

+ intäkt från utlånade pengar, dvs lånen (där räntan visserligen gått ner, men volymen ökat)

– kostnad för att låna upp pengar (där volymen ökat pga ökad utlåning men kostnaden har gått ner kraftigt)

– kostnad för inlånade pengar, som ligger på noll, då kunder erbjuds noll i ränta, och banken vill ge ett intryck av att vara snäll då de deponerar inlånade pengar till minus ränta.

+ intäkt på deponerad likviditet. Fast där den här intäkten inte längre är en intäkt utan en kostnad idag då Stibor över natten är negativ.

= Räntenetto

In the end of the day så är det ändå räntenettot som är intressant, för banken alltså! Jag fick precis DnB rapport över Swedbank. Den säger att Swedbank förväntas öka sina total lånestock med ca 3,6% i år. Samtidigt väntar man sig att räntenettot ska öka med 1,7%… så marginalen krymper faktiskt. tittar man på NIM% (dvs räntenettomarginalen) så väntas den ligga på 1,6% i år. Förra året var 1,7%. Sedan 2008 har den som högst varit 1,8%, som lägst 1,3%.. men medianen ligger kring 1,6%. Swedbanks marginal är flat sett ur ett större perspektiv. Det enda sättet att tjäna mer pengar är att öka utlåningen. Men just under Q115 så ökade räntenetto med 4,3% jämfört med samma kvartal förra året, vilket tyder på att marginalen ökade något.

ps2. Riksbanken rör inte räntan utan ligger fast på -0,25%. Tror detta i grunden handlar om tre saker

1. Kärninflationen i Sverige har slutat att falla. Head line CPI lär vända upp från och med i sommar när energipris effekterna börjar klinga av. Kronförsvagningen, mot framförallt dollarn, börjar slå genom nu.

2. Ingves vill avvakta hur Draghi agerar. Om tillväxten i Europa överraskar framöver, så är det frågan är Draghi agerar. Det är ju inte så att han kommer dra åt snöran, men han känner sig inte tvungen att stimulera heller. Ett mindre stimulativt Europa, gör att Ingves inte heller behöver vara så aggressiv. Allt är relativt.

3. FED. Ingves vill se hur datan trillar in i USA, och hur FED agerar. Höjer FED behöver inte Ingves sänka, han är stimulativ bara genom att sitta still i båten.

ds2.

Var är vi på väg egentligen? Som jag sagt tidigare så har lönedatan nästa fredag alt NFP veckan efter potential att ge aktier en knuff i endera riktning. Svag data = sjunker FED Fund rate ytterligare vilket betyder att höjning skjuts på framtiden = räntorna sjunker = dollarn svag till flat = aktier upp. Eller så överraskar datan och då blir det tvärtom. Ingen vet hur datan kommer bli, men rent statistiskt, eller ”odds” mässigt, så borde den vara som den varit… dvs enligt trend!

Senast kom core inflation in på 1,7%…. den 30e har vi ECI löner samt Core PCE, sen den 8 maj kommer NFP Löner…. och det finns ingen i marknaden som tror att datan kommer in på ett sätt som får FED att agera, åtminstone inte i Juni…. och snart inte heller i September.

Från ett EU perspektiv:

Skäl till att undvika Grexit:

1. Politisk prestige, dvs att många politiker ser det inte bara ur den ekonomiska aspekten utan att Euro zonen som projekt MÅSTE fungera i alla väder. Vad händer nästa gång det knakar i fogarna.

2. Contagion effect/spridningseffekter. Dvs om Grekland tillåts falla, hur sprider detta sig till andra ”problem” länder. Det kan även finnas andra icke överblickbara spridningseffekter.

3. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan ECB ta ”förlusten” av att Grekland defaultar på sin statsskuld. Men det kan komma kräva att ECB fyller på kapitalbasen efteråt, och då måste ändå euroländerna pytsa upp pengar vilket inte är så kul trots allt.

Skäl till att acceptera Grexit:

1. Det finns folklig opinion i Europa att göra det.

2. Om inte Grekiska regeringen går med på kraven, och EU skulle släppa på dem. Vad kommer andra länder att kräva, nu när man vet att allt är förhandlingsbart?

3. Grekland är inte en jätteviktig kugge i den Europeiska ekonomin.

Från ett grekiskt perspektiv:

NEJ till Grexit:

1. 70% av grekiska folket VILL ha kvar euron (vilket är ganska märkligt då de samtidigt gått och röstat på Syriza)

2. En ny (devalverad) valuta gör att värdet av tillgångarna kommer minska. Inflation och räntor kommer troligtvis bli väldigt höga vilket skapar andra problem.

3. En ny valuta gör att importen blir oerhört kostsam, vilket gör att man kan importera mindre och således får man det sämre givet att det inte finns ett inhemskt substitut.

4. Troligtvis får man det rejält mycket sämre FÖRST, och potentiellt senare blir det bättre.

JA till Grexit:

1. Kraven från EU och skuldens storlek gör att man inte kommer växa, och därmed kommer skulden öka, tillväxten utebli, inga jobb skapas… vilket är en utveckling som är ohållbar politiskt.

2. Man blir av med skulden och dess kostnader och krav.

3. En ny valuta kommer devalvera och skapa konkurrenskraft mot omvärlden allt annat lika.

Detta var några punkter… men de flesta bedömare verkar tro på en kompromiss, såväl de närmaste veckorna som i sommar. Frågan är om det är en väl underbygd analys, eller wishful thinking. Time will tell!