Kortsikt's Blog

I en artikel av PA frågar man banken om vilken kalkylränta man använder sig av.

http://www.privataaffarer.se/bostad/sa-hog-boranta-kraver-bankerna-att-du-ska-klara-av-738901

Jag har länge framhållit 5%, som egentligen motsvarar 7%, så länge som ränteavdraget finns kvar. Så allt verkar vara frid och fröjd, eller?

1. Men man säger inget om kvar-att-leva-på kalkylen. Dvs även om man räknar på att man ska klara 7%. Vadå klara, sett till hela lönen eller? Nej, det krävs en ganska bra marginal även där för att hushållen inte ska förändra sitt levnadsmönster så pass radikalt att det slår mot ekonomin i allmänhet, och därmed börjar generera arbetslöshet, som leder till kris om du tappar din inkomst, då ingen kalkyl i världen hjälper.

2. Man bör se till total skuldsättning, dvs inte bara bolånet, och inte bara de lån man har i den specifika banken. Jag tror inte man gör det idag.

3. Det kanske viktigaste punkten. Om bankerna generellt körde med väldigt tajta kalkyler, varför är det så många som säger att de kommer får det ekonomiskt svårt vid en dubbling av dagens 3m ränta? Alltså inte att de får det sämre, vilket är en självklarhet, utan får det svårt att hantera sina räntebetalningar. De borde de ju inte få givet den tajta kalkylen och oförändrad inkomst?

Hur väl håller sig bankerna till sina kalkyler egentligen?

Detta borde regleras, det är allt jag har att säga!

Hälften av alla jänkare sparar inte!

Undrar hur det ser i Sverige?

Jag är såklart positiv till att man har ett sparande, av både många och helt självklara skäl!!! Att amortera är förmodligen den i särklass smartaste sparformen idag, särskilt om man ser till risken.

Men är det någon som kan svara på den ekonomiska nyttan av att ha en nettoförmögenhet den dagen man dör? (Om man måste bortse från den upplevda nyttan av att barn, arvingar och välgörenhetsorganisationer ärver en) Sparande har många positiva effekter, men om alla sparade överdrivet mycket, så kommer vi få det sämre. Fundera på den ett tag om du inte riktigt fattade först 🙂

Många är sura på Riksbanken att de sänker räntan. De tycker det är sjukt att statsräntorna är nära noll oavsett löptid. Jag kan också ha synpunkter på agerandet och risken är stor att västvärlden befinner sig lite i en skuldfälla som innebär att tillväxten inte kan återgå till 3%+. Men faktum kvarstår, I Japan+Europa+Nordamerika är Sysselsättningen, jobbskapandet, svagt i förhållande till vad den brukar vara i en ok konjunktur. En real tillväxt kring 1-2% eller en nominell om ni så vill kring 2-3% är också klart under de nivåer som brukar råda vid en hygglig konjunktur. Jobbskapandet och tillväxten går som vanligt hand i hand. Om ni inte tycker Ingves, Draghi, Yellen & Co gör rätt i att hålla räntorna låga…. så måste ni tycka att räntorna borde vara högre? Säg att alla centralbanker höjer till 3%. Vad tror ni händer med tillväxt och jobbskapande? Är ni nöjda då?

Sen skuldsättningen… jag har inte de exakta siffrorna men företagens (ex banker) skuldsättning är den lägsta i modern tid. Hushållens skulder ökar inte i vare sig absoluta termer eller relativt inkomst. Räntekostnaderna som andel av inkomst däremot har minskat kraftigt. Men det kan klart svänga kraftigt med räntan. Faktum är att räntekostnadernas andel av inkomst är lägre idag än vad de var för 30 år sedan. Skulderna relativt hushållens förmögenhet har ökat kraftigt senaste åren, men det beror inte på skulderna har minskat utan tillgångarna har ökat, vilket också kan svänga.

Summasumarum, dagens låga räntor är gynnsamam för företag och hushåll… varför vill så många ha högre räntor (eftersom ni inte vill ha låga eller negativa) när jobbskapande och tillväxt redan är svagt?

Staterna då? Jag har höftat siffrorna något men för 25 år sedan låg statsskulden på ca 50% (public debt/gdp) för USA+Europa+Japan. Idag ligger den på ca 110%. Men räntekostnaderna för skulden ligger på ungefär samma nivå. Om man ligger på 110% så vill man två saker. 1. Man vill att BNP växer snabbare än skulden så att ration minskar, och man vill inte köra några underskott som ökar skulden. Dessvärre är det lite motsatsförhållande mellan de här. Alltså hoppas egentligen regeringarna på två saker, att penningpolitiken är stimulativ och att privata sektorn är den primära motorn för tillväxt. Nu har det visat sig att hushållen inte vill vara det (annars hade tillväxten och jobbskapande varit bättre). Kvar finns centralbankerna som gör vad de kan, dvs nollar räntan, köper upp statspapper som gör att vi alla andra måste investera pengarna på andra ställen i jakten på avkastning samt försvaga valutan så att man kan öka export och importera inflation. Den första åtgärden fungerade inte. Dvs det spelar ingen roll om man sänker räntan till noll om ingen kan/vill låna. (Sverige är tämligen unikt i sammanhanget där hushållens lån ökat, fast pengarna har gått in i befintliga fastigheter, vilket inte genererar någon tillväxt). Den andra åtgärden asset inflation, har förmodligen bidragit till viss tillväxt genom ökat confidence, men inte till någon investeringsboom i nya tillgångar. Den sistnämnda är ett valutakrig som i regel inte brukar ha några vinnare. Vi ska vara jävligt tacksamma att USA ändå går hyfsat bra, för de är den enda motpolen i det här valutakriget. Om USA skulle börja gå dåligt, ja då har vi ingen att bedriva valutakrig mot.

Att fastighetspriserna är höga har inget med inflation att göra som vissa verkar tro. Riksbanken korrekta syn på inflation, som jag delar, är den typen av prisökningar som är ett resultat av hög tillväxt och starkt jobbskapande. Det är den korrekta definitionen av inflation. Den är den inflationen som ska bekämpas med högre räntor om den är för hög, och tvärtom. Man bekämpar den för jobbskapande och tillväxt är på en sån nivå att den behövs kylas av. Om priset på en lägenhet på strandvägen dubblas, eller en Zorn på Bukowskis dubblas så leder det inte per automatik till hög tillväxt och starkt jobbskapande. Därför är det inte inflation.

Det faktum att lägenheten på strandvägen har dubblats handlar om låga räntor, dvs låg äkta inflation, dvs låg strukturell tillväxt, dvs svagt jobbskapande……. Det har alltså inget att göra med GODA tider. Tvärtom!!!!

Skulle Fastighetspriserna i Sverige vara ett tecken på verklig inflation, så skulle jobbskapndet och tillväxten senaste 7 åren varit väsentligt mycket högre än vad den varit. Varför har inte tillväxt och jobbskapande gått hand i hand med asset inflation under den här tiden? Därför att de senaste årens asset inflation är ett resultat av låg inflation, och rätt svag konjunktur och arbetsmarknad…. fast inte för svag, för det måste finnas kassaflöden bakom varje belånad tillgång, för att betala räntekostnaderna, hur låga de än må vara.

Ur ett Asset price perspektiv har vi varit i en ”perfect storm”. Inte högkonjunktur, med höga inflation och räntor. Inte låg konjunktur med svaga kassaflöden… utan precis mitt i mellan.

Blanda inte ihop det med den inflation som är ett resultat av tillväxt, löner och jobbskapande och därmed hur Riksbanken bör agera! Gör du det riskerar du att strama åt i dåliga tider och tvärtom!! Eller den dagen inflationen stiger, som ett resultat av god tillväxt och jobbskapande, fast där fastighetspriserna står stilla… då vill inte ni strama åt eller?

Sen kan vi också diskutera det här med vad som är rätt mått på inflation. Jag är den förste att skriva under att det finns stora brister i dagens mått, som ex KPI eller löner för den delen. Men jag vet vad det korrekta måttet är, och det är det mått som korrekt avspeglar temperaturen i ekonomin sett till tillväxt, jobbskapande och resursutnyttjande. Vilket det är, det hoppas jag RB har koll på.

Är du orolig för skuldsättningen, prata med Maggan och Fi… det är deras puck!

ps. Igår kom CPI från USA. Headline som förvisso e rätt ointressant kom in på 0,0 YoY mot väntat -0,1 och fg -0,1. Energipris effekten börjar avta? Faktum är att den börjar avta ganska snabbt from september i år, och i januari nästa år slår den faktiskt negativt… givet att priset på olja ligger kvar vill säga. Core CPI kom in på 1,7 YoY mot väntat 1,7 och fg 1,6%. Det är fallet i Core goods som börjar avta något. Detta är starkt kopplat till den starka dollarn, och redan i sommar börjar dollar effekten klinga av givet att dollarn ligger kvar på dagens nivå. Summasumarum, priserna faller inte längre, men de ligger inte heller till grund för räntehöjningar. ds.

ps. Maggan vill sänka ROT avdraget för att det kostar för Mycket. Fair enough… men jag undrar om någon räknat på nettoeffekten, dvs SkatteIntäkterna direkt relaterade till att ROT avdraget finns minus kostnaden för utbetald ROT. Dvs intäkter i form av att svarta jobb blivit vita och att fler faktiskt renoverat pga ROT vilket skapat jobb. Plus att byggmaterial firmorna har gått bra vilket genererat momsintäkter, inkomstskatter och vinstskatter.

Det hade varit intressant att se hur Nettoeffekten utvecklats genom åren. För om man ska vara kritisk åt andra hållet, om ROT e så jävla bra som vissa andra hävdar, varför inte då brassa på med 500,000kr och 75% avdrag? Jag bara menar att någon smart snubbe i finansdepartementet har klart gjort simuleringar och tester av detta som visar optimal nivå, dvs hur utformar man ROT så det ger maximal nettoinverkan? Det är inte helt lätt, och därför får du inte heller en diskussion i media, då media hatar att ha komplicerade diskussioner. Om det säger nåt om journalister eller befolkningen eller både och låter jag vara osagt.

Sen finns det klart mjuka värden som att vit arbetskraft är pensionsgrundande osv, samt att försäkringar gäller när vita jobb går snett… men det får såklart inte kosta vadsomhelst.

Hur vet man att det är ROT avdrag som bidragit till renoveringsboomen, och inte är den fallande räntekostnaderna, och det faktum att en badrumsrenovering utgör en mindre kostnad i förhållande till värdet på huset idag än för 10 år sedan, vilket såklart gör det mer intressant att göra renoveringen?

De sänker alltså från 50% till 30%. Men lämnar det totalbeloppet, dvs 50,000kr orört? I så fall gynnar detta drag de med större renoveringar, vilket normalt sett är dem som bor i större hus, vilket normalt sett är dyrare, vilket kräver en högre förmögenhet och inkomst… således inte Sossarnas kärnväljare. Det är ju rätt intressant i så fall!

Det är synd att ROT egentligen ska behövas. Det är precis som att säga att man inte kan bota patienten utan den behöver medicinering resten av livet. Men jag tycker Maggan gör rätt i att testa sänkningen och se om den negativa effekten blir så stor. Blir det inte det, så var de ett smart drag. Blir den det får man väl höja ROT igen… It s all about NET effect anser jag!

ds.

ds.

Credit Suisse har en rapport om Europa där man är positiv till aktier. Inget nytt under solen egentligen… den här trejden har varit rätt konsensus ett tag. Men det kan ändå vara intressant att se var vi står! Håll i er!

Trejden är som sagt rätt etablerad vilket inte minst ses på flödena….. men det är inget man behöver hänga läpp för att vid tidigare tillfällen har Europa gått hyfsat på både 1/3/6 månader

Continental Europa är överköpt… men i USD är det bara neutralt. hittills har kursuppgången till stor del bara kompenserat för den svaga euron….

Ser man till den inprisade riskaptiten är den fort under medel, och Europa outperformance har en tendens att toppa ur en bit efter att riskaptiten bottnat…

Om man tittar på BNP differentialen vs USA så prisar man in att Europa ska växa med 0-0,5% i år… vilket är lågt

det gör även BNP diffen mot omvärlden

Ser man till PMI/ISM ration så borde Europa gå 15% bättre än USA.. men man ska veta att detta är en sentiments indikator som kan svänga snabbt

Många har säkert noterat att Bund% har gått ner vilket brukar vara negativt för Europa vs USA… den här har gått åt olika håll nu, och jag tycker det gäller att hålla tungan rätt i mun här för att tidigare har Euron gått dåligt för att europa har gått dåligt, och man väljer då bort Europeiska aktier. Nu är Euron försvagningen något som Draghi framkallat som tvärtom är bra för Europa… därför ska man inte bry sig om att detta samband inte håller längre!

Vi har inga bevis ännu, men se nedan till retail sales och på sikt IP. Det går starkt. Jämför det med 2011 när man också trodde på Europa…

Makro Surpiseindex pekar på att PMI ska fortsätta att stärkas… vilket brukar vara bra för revisions av EPS

Även efterfrågan på lån har börjat ljusna. Vi är nu på samma nivå som under 2011, fast då kom man ur en kris. Det här känns nästan bättre. Frågan är om bankerna är villiga att låna ut?

tittar man på domestic demand sedan Lehman så har Europeerna haft det tufft. Frågan är hur mycket som är uppskjutna inköp, och hur mycket som är minskad köpkraft genom fler arbetsösa etc…. rätt viktigt för att förstå om den kan vända upp och med hur mycket

ryssland och Kina är trots allt viktiga för Europa… men där hävdar CS att mycket redan är taget, och således inprisat!!!

Idag prisar in PMI in 1% tillväxt i Europa. CS tror att PMI kan stiga 4 punkter till, vilket skulle prisa in 2%… dvs klart över konsensus.

Det som talar för att Europa faktiskt kan överraska är de positiva effekterna av svag Euro och Olja…. Europa brukar reagera väldigt bra på detta!!!

Värderingen då? Jo, Europa sett till klassisk PE, dels i ett historiskt perspektiv, men även sett till sin omvärld, ser dyrt ut. Men kan vinstutsikterna förbättras, dvs mer än vad konsensus förväntar sig, så är det billigt. Även sett till räntorna är det billigt… men den senare är lite lurig!

För även om vinsnivåerna är låga ur ett historiskt perspektiv i Europa,,, så har vinst revideringarna varit väldigt starka på senare tid!

och ser man vs USA så är det inte SALES i Europa som varit dålig senare åren, utan nettomarginalen. Det har gjort att EPS utvecklingen i Europa är sämst i världen sedan 2009. Nettomarginalen brukar ha en positiv korrelation med att tillväxt gapet minskar… samtidigt fungerade inte detta sambandet under 2012… men det går väl skylla på Grekland

En stor anledning till varför USA har haft en sån god utveckling av ROE jmf med omvärlden handlar till stor del om skatter och räntekostnader

Därför ska man inte underskatta effekterna av noll räntor i Europa… de kan ge en rejäl push på sista raden i form av minskade räntekostnader

Återigen, vi ska inte underskatta Euro försvagningens inverkan på vinster och marginaler. Men det gäller att det är valuta försvagning av RÄTT anledning

Apropå rätt anledning… ur ett större historiskt perspektiv så brukade faktiskt Europa aktier gå bra när Euron försvagades… Bevis på rätt anledning är också att PMI går bra trots att Euron går svagt…

Europa är också den enda regionen där arbetslösheten idag är högre än snittet senaste 10 åren. Löneinflationen kommer dröja länge…. medan den lär dyka upp på andra ställen i världen och slå mot vinstmomentum, och därmed aktier!

För att summera… jag tror inte man ska ha så mycket aktier, men har man några så ska man nog ha en skicklig Europa förvaltare!

Morgan Stanley har skrivit lite om tillväxtmarknader… de har inte varit positiva på 3 år, och är fortfarande inte det, men kan se hur ett eventuellt köpläge kan vara på väg att uppenbara sig!

MS tror att den starka dollar i kombination med kommande räntehöjningar kan ge en rejäl knäpp i EM, trots att EM aktier underperformat senaste åren.

Jag tror de har rätt. Underperformance senaste åren är helt logisk. Däremot behöver inte EM vara en Beta 2 marknad i en korrektion som förr i världen. Men Beta 1 mot DM räcker för att ett köpläge ska uppenbara sig!

Utlandet har inte varit så pigga på att köpa aktier i EM, men aptiten på obligationer har varit desto större. För 10 år sedan var det utländska ägandet aldrig över 20% i nåt land. Idag är det nästan INTE under 20% i nåt land. Får vi en Unwind av senaste årens oblis rally, så räkna med högre räntor i EM, och därmed lägre aktiemultiplar.

Även om realräntorna och bytesbalansen i många EM länder blivit bättre, så är det inte tillräckligt för att hålla emot en extern chock!

EM outperformade DM i nästan 10 år… och det blev så självklart. Därefter har det gått sämre senaste 4-5 åren.

och förklaringen är rätt enkel

Bakgrunden till detta handlar i sin tur om att marginalerna krymt, dvs kostnaderna ökat snabbare än sales, och att asset turnover avtagit då cap ex cykeln under de goda åren tryckte upp assets snabbarare än vad sales ökade….

Så länge som dollarn är stark så lär det inte vända…

Även råvaror har tajt korrelation, ´även om den kan tänkas avta i takt med att EM Asia tar större del i EM index, samt EM som helhet blir mindre capex och tillv beroende, och mer domestic och consumption styrda…

Är EM aktier billiga? Njae, not quite. Särskilt inte med tanke på att många av dem står inför en nödvändig strukturell omvandling… men skulle DM tappa 20%, och EM 30%+… då är det intressant!

Tittar man på räntemarknaden är spreadarna låga. räntor har, rensat, för problemländerna gått väldigt bra. Även där borde spreadar l likhet med 08/09 vara önskvärda för att kunna utropa en köpläge

att de har bra grundar sig helt enkelt på att de genomgått en re rating vs DM. Men en fortsatt dollar förstärkning gör inte livet lättare.

Man konstaterar också att även om EM public debt/GDP är lägre än i DM, så är det väsentligt högre än för 10 år sedan… det kommer också att kännas när vi får högre räntor.

Samtidigt är det oftast kriser som framkallar reformer, vilket lägger grunden till nästa sekulära fas, vad den nu kommer kallas för, för EM. En fas som kommer bli intressant att följa och som kan vara intressant att investera i givet att man kommer in vid rätt tidpunkt!

Jag har länge talat om att vi är inne i en strukturell lågtillväxt miljö i den utvecklade världen…. där ekonomer runt om i världen hela tiden, felaktigt, hoppats på att högre tillväxt runt hörnet.

Den här strukturellt låga tillväxten har också medfört en strukturellt låg inflation, som egentligen är grunden till dagens generellt sett låga räntor. (Globaliseringen med Kina är också starkt bidragande till den strukturellt låga inflationen)

Nedan illustrerar FEDs tillväxtprognoser, som visar detta på ett bra sätt.

Vad är förutsättningarna för att vi ska ta oss ur det här?

sådär säger jag, trending growth kräver

1, att hushållen börjat belåna sig. Detta är inte så troligt. För även om lån sett till förmögenheter har minskat kraftigt senaste åren så beror det inte på att lånen gått ner särskilt mycket utan det är snarare förmögenheter som har vuxit kraftigt. Men det är inte mha förmögenheten du betalar räntan med utan dina kassaflöden och dem har inte rört sig lika mycket. Visserligen är räntorna lägre, men hushållen kalkylerar inte med dagens räntor utan räknar med viss marginal. Lån sett till Inkomster ligger inte på en nivå som borgar för att skuldsättningen ska öka kraftigt i den utvecklade delen av världen.

2, Budgetunderskott. USA, Japan och Europas public debt/GDP ligger på en så pass hög nivå att det inte finns utrymme för någon mer uthållig eller större expansiv finanspolitik. Åtminstone inte den vi såg under 1945 till 2005. Det var en viktig drivkraft för tillväxten under hela efterkrigstiden. Anledningen till att skulden inte skenade, var att BNP också växte kraftigt. Idag är skulden hög samtidigt som BNP inte växer. Ingen bra kombo!

3. Inkomstökningar. världen har blivit globaliserad, och därmed är det knepigare idag att skapa real lönetillväxt än vad det var förr i världen.

4. Bankerna har idag väsentligt mycket högre leverage än man hade för 20 år sedan. Dvs om man mäter Assets/Equity. Det gör att de kommer vara försiktigare i sin utlåning. Basel reglerna gör det också dyrare för dem att låna ut då de måste avsätta mer kapital.

Det man kan hoppas på är tekniska framsteg, produktivitetsförbättringar och att medelklassen i tillväxtländerna blir tillräckligt köpstark för att agera motor globalt. Men så här långt ser det ganska ljummet ut.

Så frågan är inte om vi får vänja oss vid en tillväxt i den utvecklade världen kring 1-2% ett tag till?

Låter det flummigt? Nej då. De säger bara att vi är så pass långt gången i konjunkturen och sysselsättningen är så pass stark och på en nivån att det förr eller senare borde leda till stigande kärninflation, och då bör man också höja räntan… MEN, the big MEN är att det finns inga tecken på inflationen har börjat röra sig, och då behöver man inte göra nåt.

http://linkback.morganstanley.com/web/sendlink/webapp/BMServlet?file=mf1ldu74-3p6d-g002-8665-d8d3855ab300&store=0&d=1&user=4d8hap66rjffm-2&__gda__=1552857270_a9722fc0cb66994db9e4dc21c80cf426#0001&4d8hap66rjffm-0&1552857270_5e088aa1bd2f7ebc6f74b1f9071f5b65&0011&4d8hap66rjffm-1&1552857270_65444d870b85bb085192c57d98508fa6

För att citera några av Direkts översättningar… som är talande:

Federal Reserve slopade ”patient” (tålmodig) i uttalandet efter räntemötet på onsdagen, men det betyder inte att kommittén har blivit ”impatient” (otålig).

Hon underströk att det förändrade budskapet inte betyder att en räntehöjning ska komma i juni, men en junihöjning kan inte uteslutas.

Janet Yellen upprepade att hon räknar med att en räntehöjning kommer att vara lämplig när kommittén ser en bättre jobbmarknad, och när den kan se att inflationen är på väg mot 2-procentsmålet.

Marknadsbaserade mått på inflationskompensation är fortsatt låga men enkätbaserade mått på de långsiktiga inflationsförväntningarna är fortsatt stabila

Beträffande inflationen noterar kommittén att den kommer att väntas ligga kvar på låg nivå på kort sikt men sedan stiga gradvis mot 2 procent i takt med att arbetsmarknaden förbättras och de ”övergående effekterna” av lägre energipriser och andra faktorer försvinner.

Det som är intressant är att både låga energipriser och dollareffekterna verkar hon se som en underordnad och temporär effekt. Dvs oljan slår igenom YoY just nu, men det effekten förväntas klinga bort till hösten. Även dollarns styrka som gör att exporten är svag och att man importerar deflation anses vara temporär och därmed ha en avklingande effekt. De verkar alltså inte tro att dollarn bara ska stiga och stiga i en linjär trend. Det känns rimligt när man tittar på några drivkrafterna bakom dollarn, dvs

* ränte och inflationsspreaden med framförallt Europa.
* US Penningpolitik vs omvärldens penningpolitik
* US Tillväxt vs omvärldens tillväxt.

Momentum och effekterna som berör ovan har börjat klinga av och derivatan är snarare negativ. Dvs det är mer troligt att Europas inflation och tillväxt faktiskt tar fart vs motsvarande i USA närmaste 12m vilket egentligen har en negativ effekt på dollarn…. Point being, dollarn har gått från 1,40 EURUSD till 1,04. Den kommer inte gå från 1,04 till 0,60 närmaste 6 månaderna, givet den informationen vi har idag.

Nej, det verkar som om det är löneinflationen som väger tyngst, och så länge som den inte rör sig så behöver hon inte göra nåt… men NÄR den gör det så kommer dem att agera.

Marknaden reagerade genom att räntorna föll, och börserna steg (multipelexpansion)…. dvs back to basics!!!

ps. Många har börjat undra efter Ingves sänkning igår, hur långt kan man egentligen sänka räntan? Teoretiskt kan du sänka lika långt som du kan höja. Dvs du kan lika gärna ha -0,25 som -2,5 eller -25 eller -250%. I praktiken strävar Ingves efter att försvaga kronan och därmed importera inflation och till viss del gynna export som ger tillväxt och inflation. Det är framförallt SEK/EUR som han tittar på då det är det viktigaste valutaparet. Han tittar även på REER, real effective Exchange rate, för att se om han lyckas försvaga den. Dessvärre vet jag inte var den ligger. Men på frågan hur mycket han sänker beror alltså på relationen med ECB penningpolitik. Det finns ingen absolutnivå att tala om utan allt är relativt Europa. Han måste vara X stimulativ Europa för att åstadkomma X kronförsvagning som ger X uppgång i kärninflationen (dvs inflation rensat för räntekostnader, mat och energi). Skulle den svenska kärninflationen vända upp och ta sig över 1% så tror jag han börjar bli nöjd. Frågan är hur mycket kronan måste försvagas mot Euron, eller mer korrekt en korg av valutor som speglar vår bytesbalans…. och slutligen vilken minus ränta krävs för åstadkomma den kronförsvagningen. Riksbanken gör modelleringar av detta… men de är ju såklart osäkra, så därför tar han små steg i taget till han märker att det fungerar. Vi kan idag inte veta vilken exakt nivå det är. De vet inte ens dem själva. Men så länge som kärninflatinen inte vänder upp så kan vi nog kallt räkna med fortsatta sänkningar. ds.

ps. Bryr sig ECB om att Sverige bedriver ett valutkrig mot dem? Inte särskilt tror jag. De bedriver själva ett krig mot USA och dollarn. Vi är egentligen bara en effekt av USA. Säg att Yellen höjt med 100 punkter om ett år från idag. Då skulle ECB rent teoretiskt också kunna strama åt sin penningpolitik i motsvarande omfattning, och FORTFARANDE VARA EXAKT LIKA STIMULERANDE SOM DE ÄR IDAG RELATIVT USA. För att Ingves då ska vara EXAKT LIKA stimulativt RELATIVT Europa så måste även Ingves dra ner på stimulansen. Därför lär Amerikanska räntehöjningar nästa år, som känns extremt sannolika, också medföra att Ingves borde höja räntan. Allt annat lika. Ett annat sätt att se på det är att Ingves inte behöver fortsätta att sänka räntan om FED höjer om han vill stimulera. Det är samma sak! Allt är relativt!!!
ds.

Kollade bolåneräntorna, samma pris på 3m, 1 år och 2 år.

https://www.compricer.se/borantor/

Dvs listpriset ligger på ca 2%, vilket betyder att man borde kunna få 1,5% av banken.

Men känns det inte som om listräntorna har legat där väldigt länge????

Gick in och tittade på upplåningskostnaden

http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Sok-rantor-och-valutakurser/

Utvecklingen av den 2 åriga bostadsobligationen har fallit från 0,60% till 0,27%… och den var faktiskt nere i 0,14% för ett tag sedan. Se nedan. givet att bankerna brukar vilja tjäna 100 punkter så borde räntan ligga på 0,27+1,00=1,27%. Lägg på rabatten på 0,50 så får du listpriset, dvs 1,77%. Varför ligger man 23 punkter över, dvs 2,00-1,77=0,23%????

Alltså växer bankernas räntenettomarginal…

ELLER, en annan tes är att de låter bli att sänka bolåneräntorna för att på så sätt kompensera för kostnaden av inlånade pengar. Bankerna har ju sagt att de ogärna tar betalt för inlånade medel. Men tro inte att de är generösa på något sätt. Pengarna måste hämtas hem från nåt annat! Se chart nedan… för första gången ligger Stibor3m under den genomsnittliga inlåningsräntan. Historiskt!

Jag tror att så länge som de INTE behöver sänka de korta bolåneräntona, trots att Ingves sänker, så kommer de kunna hålla NOLL ränta på inlåningskonton… men den dagen bolånetagarna surnar till och en bank tar första steget, och sänker boräntorna… då går det nog relativt snabbt till att de börjar ta betalt för inlånade pengar. Time will tell!

ps. Efter gårdagens räntesänkning så haglar kritiken över Ingves. Tänk på bolånebubblan säger man. Men jag vill att alla funderar på följande: Om bankerna var reglerade så de var tvungna att kalkylera med en ränta på 5% och slopat ränteavdrag, OAVSETT vad dagens räntan ligger på, när de lämnade lånelöfte (och en kvar att leva på kalkyl med bred marginal). Där alla låntagare med högre belåning än 50% loan/value var tvungna att lägga upp en 30 årig amorteringsplan för att komma ner till 50%. Hade det spelat någon roll vilken styrränta Riksbanken hade haft då??????? Om ni svarar NEJ på den frågan, är det inte Fi och Maggan ni bör kritisera i så fall? Om ni svara JA, då undrar jag varför? Ds

Tidigare har det här chartet haft en stark korrelation med multiplarna. Multiplarna kommer falla om räntorna går upp kraftigt. Alltså kan man också tolka detta som att marknaden börjar prisa in en serie av räntehöjningar.

Vi får se vad FED säger ikväll… 2-åringen var tidigare uppe och harvade kring 0,75… vilket jag tolkar som om marknaden tror på en höjning till 25 punkter, men inte mer! (0,75-0,50=0,25)

Ingves sänkte räntan med 15 punkter, ner till -0,25%. Kronan tappar direkt. Det är helt enligt planen att försvaga kronan så pass mycket att inflationen börja vända upp. Då kommer de att sluta. Det är helt rätt. Kritikerna säger att det är farligt då det får svenskarna att springa att ta lån. Det är inget Ingves borde bry sig om. Om Fi och politikerna hade varit tillräckligt rakryggade hade de sett till att reglera bankerna så att de bara lånar ut till dem som ska få låna, och de som lånar, lånar lagom mycket, dvs med en hög säkerhetsmarginal. Det senare är jag orolig för, men det är sannerligen inte Ingves jobb. Hade det varit Ingves jobb att döda utlåningen så borde han höjt till 3% idag. Men följdeffekterna hade blivit, minst sagt, oönskade. Kanske någon då förstår varför det inte är Riksbankens jobb.

Inse faktum, vi är inne i ett globalt VALUTAKRIG, där USA står på ena sidan, och alla andra på andra sidan!

Ps. Jag är fortfarande negativ fundamentalt då jag inte tror på de här låga räntorna i kombination med de höga värderingarna. Tekniskt hoppade jag av på 1,595. Man borde kanske stoppat tillbaks sig, men jag har inte gjort det. Får se hur det blir med den saken. Nu står man utanför. Faktum är att jag tror att NÄR Fed höjer, vilket kommer vara 25 punkter, och sen troligtvis i takt med att ekonomin håller upp till 100, då tror jag börsen kan sätta sig 20%+. Det behöver ju inte vara just den dagen de höjer, utan när marknaden verkligen prisar in att det ska ske, och det sedan sker. Men NÄR faktorn är jag fortfarande osäker på, då jag misstänker att FED vill se mer i datan att det är på G. Men jag kan ha fel. I USA ser jag 5-7% till ovansidan om det fortsätter, vilket jag tror det gör om marknaden inser att FED inte kommer att höja ännu. Ds.

De flesta är rätt nöjda när de tittar på sitt sparande de senaste åren. Det har ju gått upp en hel del. I haussetider är i regel väldigt få kritiska till avkastningen, är det upp så är det upp!

Men det är alltid intressant att kasta ett öga på hur aktiefonder presterat. Jag tog mig en titt på den en av de bredaste kategorierna på Morgningstar, nämligen Globala aktiefonder. En stor kategori bestående av 288 fonder.

De senaste åren är den här kategorin upp 77,5%. Drygt 12% om året.

Är det bra eller dåligt? Tja, de måste jämföras med ett index, och allmänt vedertaget är MSCI World Net Total Return, som inkluderar utdelningar. Index består av DM länder, som USA+Kanada, Europa+Israel, Japan+Australien+Singapore+Hongkong osv. Indexet inkluderar INTE Tillväxtmarknaden, då kallas det för MSCI ACWI, All country World Index. Men det förstnämnda är ett mer vedertaget index, och en Global aktieförvaltare som köper Ryska aktier har oftast ansetts, med viss rätt kanske, att ta en aktiv risk då han går utanför index. Det kanske inte är helt orimligt?

Hur har då MSCI World gått? Jo index är upp 97,5% senaste 5 åren. Dvs ca 14,5% om året.

Mellanskillnaden verkar ligga på 14,5-12,0=2,5% underavkastning om året.

De här fonderna hade en genomsnittlig avgift på 1,7%.

Rensat för den gick de 2,5-1,7=0,8% sämre. Låt säga att fonderna i genomsnitt hållit en kassa på 1% under den här tiden. Med tanke på att marknaden, index, är upp med 97,5%, så har det kostat nästan 1% att ligga med en kassa på 1%.

Så summasumarum, Fondkategorin Globala aktiefonder har utvecklats som index, före avgifter och rensat för kassan, de senaste 5 åren. Som fondsparare struntar man såklart i avgift, kassan och annat… och då har de gått sämre.

Men om man ska se objektivt på prestationen så har de gått som index.

Nu finns det såklart många index nära fonder som såklart går som index. Men det finns även de som är aktiva och avviker från index.

Bland de fonder som faktiskt slagit index med lite marginal så finns det två Svenska. Öhman hjärt och lungfond samt SEB Globalfond. Öhmans fond har inriktning mot Hälsovård och större andel svenska aktier så den har ju haft ett Bias som gör att den inte går att jämföra. SEB fond är jämförbar. Dessutom har förvaltaren Ulrika Bergman varit med hela tiden. Den är upp 107,3%. Det är knappt 1% bättre än index per år. Det känns kanske inte så märkvärdigt, men det är faktiskt en bedrift, då vi kunde slå fast att genomsnittliga fonden har en avbränning på 2,5% om året. Så rent krasst är Ulrika 2,5+1=3,5% bättre än index. Det är mycket starkt!!! Synd att avgiften äter upp så mycket!

Bäst i klassen är JO Hambro Global Select. Den är upp 142%. Fonden har 5 stjärnor. Förvaltarna har varit med hela perioden. Det är klart inget kvitto på att den ska fortsätta upp, det finns ju 287 andra fonder som kan gå bra. Men det har i varje fall gjort nåt bra senaste 5 åren. Fonden har 24,3 miljarder under förvaltning så jag är uppenbarligen den ende som kommit fram till att de verkar göra nåt rätt.

SEB har även en fond som heter SEB Dynamisk Aktiefond som förvaltas av Christian Darenhill med en väldigt intressant inriktning. Den är intressant för att jag tror att de kommande 5 åren kommer att se väldigt annorlunda ut jämfört med de senaste 5 åren. Därför behövs en förvaltningsstrategi som kan svänga mellan stilar, främst defensiv och offensiv stil, alt value vs growth. Sen om Christian kommer att lyckas, trots att han har mandatet, låter jag vara osagt. Fonden har slagit index hittills, och jag kan tänka mig att han och Ulrika jobbar ganska tajt.

Givet ovan så var det ganska underhållande att läsa

http://www.aktiespararna.se/Artikelarkiv/Analyser/2011/april/Vi-foljer-inte-den-gangse-finansteorin/?lb=no&kampanj=pop-up-nej-tack

Njut av solen!!!

ps. Någon kanske tänker till, varför nämner han inte AP7 aktiefond. Det är ju en global aktiefond, som dessutom gått rätt bra? Jovisst, men den har inte 5 års historik faktiskt. Det är först till hösten den har det. Men tittar man på den senaste 3 åren, samt sedan start, så har den gått väldigt bra. Faktiskt i paritet med SEB fond ovan. MEN EN VÄLDIGT STOR SKILLNAD!!! AP7 har belåning, så att den går upp med 1,5% när världsindex går upp med 1%, på ett ungefär. Det gör att när börsen faller 20%, vilket är en fråga om NÄR snarare än OM faktiskt, så kommer den gå ner ca 30%. Då tror jag faktiskt SEBs fonder ovan har bättre chanser att gå bättre. Så om du har varit en slapp PPM sparare, som med lite tur hamnat i AP7, har jag ett råd. TA HEM TUREN. TACKA för KAFFET och byt till SEB fond. Det finns goda förutsättningar för att det blir en bra affär sett på lite sikt. När börsen ”kraschat”, byt tillbaks. Det är ett av de enklaste och bästa råden jag kan ge idag. ds.

En god vän till mig läste inlägget om att det inte går så bra för Sverige trots allt. Dvs vi är vare sig i högkonjunktur eller recession. Någonstans mittimellan.

Han sa, jag var på stan på lunchen och vid Stureplan sitter man ute i solen och äter lunchrätter för 250kr och tar en flaska rosé till…. är inte det högkonjunktur så vet jag inte vad det är!!!

Sant, i stora delar av huvudstaden får man verkligen vibbar av högkonjunktur, men Sorry du har fel. Kännetecknet för en högkonjunktur är stark tillväxt, minst 3%. Det ska vara ett starkt jobbskapande, och lite av en arbetstagarens marknad vilket kräver låg arbetslöshet. Detta ska gälla generellt, inte på enstaka platser. Faktum är att så är det inte i Sverige. Ta bilen och kör till Örebro, där får man se en annan bild, vilket bekräftar att det inte är generell högkonja i Sverige.

Vad min käre vän har studerat är ett annat fenomen, som inte ska blandas ihop med generell konjunktur. Låt oss kalla det räntefenomenet.

EX.

Ett par i Stockholm, hon är läkare och tjänar 60,000 i månaden, han är senior konsult och tjänar 100,000 månaden. Hon har ut 480,000 om året, han 720,000kr. De köpte ett hus för 10mkr för 5 år sedan. De tog 8mkr i lån. De hade 2mkr själva. De kalkylerade med 5% ränta (räntan var inte riktigt så hög på den tiden med de ville ha marginal). Dvs 8mkrX5%=400,000kr om året i räntor räknade man med. De tänkte att hon tar lånet på sin lön och så lever de på hans lön. De körde på rörlig ränta. Alla sa att det var bäst över tiden.

Idag betalar de 1,5% rörlig, och efter ränteavdrag, 1%. Deras räntekostnader ligger på 1%X8mkr=80,000kr. De har alltså frigjort 320,000kr, eller ca 26,000 i månaden mot vad de budgeterat. Ska de amortera, njae, huset har stigit med marknaden generellt och de skulle idag få 15mkr för det. Lån/värde 8/15=53%. Banken klagar inte. Det känns ju rätt lugnt. De har alltså frigjort en jävla massa pengar och känner inte att skuldsättningen är så hög. Detta har INGETING med stark konjunktur att göra. Snarare svag konjunktur!!!! Lunchen på Stureplan är nemas problemas.

Ett annat par i Örebro, de tjänar 50,000 respektive 35,000kr i månaden. De köpte ett hus för 3 mkr, och satte in 1 mkr själva. 2 mkr i lån. De kalkylerade också med 5%, dvs 100,000kr i räntor. Idag betalar de 20,000kr. De har alltså frigjort 80,000kr, eller ca 6,500kr i månaden. Huset har nästan inte alls stigit i värde, och de 6,500kr i månaden är ju mycket, men inte en game changer. De vill inte sprätta pengarna utan man passar på att amorterar. Några 300 kronors luncher finns inte på kartan. Man har teoretiskt råd med dem, men vänner och kollegor gör det inte, så varför skulle dem? Dessutom är man rädd om sitt jobb. Det finns trots allt inte så mycket jobb i Örebro. Loan/value har inte rört sig så mycket då värdet på huset knappt har förändrats så det är bättre att passa på att amortera. Särskilt nu när tongångarna är att man ska amortera ner till 50%. Så trots att deras räntekostnader är lägre som andel av samlad disponibelinkomst, så har de mindre pengar i absoluta termer att röra sig med. Synom och sist så är det pengar i absoluta termer som räknas.

De lever i en helt annan verklighet, en verklighet som inte är så annorlunda för fem år sedan.

Naturligtvis är det sistnämnda exemplet mer sunt än det förra…. men det är inte det vi diskuterar här. Utan om det är en generell högkonja i Sverige eller inte? Det är det inte!!! Det är bara på vissa ställen, framförallt i Stockholm, där det finns en viss grupp som har sett sitt hus stiga i värde samtidigt som de har fått avsevärt lägre räntekostnader. Det är ett räntefenomen som haft stora effekter lokalt på sina ställen. Jobbskapande och tillväxt är inte superstarkt. Någon starkare i sthlm än i örebro, men ingen outright högkonja. Det är ett räntefenomen som ha väldigt lite att göra med en generell högkonjunktur.

Som jag sagt tidigare… får vi en klassisk högkonja då räknar jag med löneinflation, allmänt högre inflation, och därmed räntor….. och då är det faktiskt Stureplans stekaren som är förloraren. Men även vid en recession får stockholmaren det tuffare.

Just nu är han som sagt, i en ”perfect storm”. Visst går räntan till 5% så klarar han det… det var ju det han räknade med från början. Men luncherna får nog utebli.

Däremot blir det tufft om han blir av med jobbet. Men det blir det även för dem i Örebro… och även för alla dem som bor i hyresrätt. I Stockholm och Örebro kan du också sälja din fastighet om du inte klarar lånen. Just det, tänk om den gått ner i värde med 25%? Ja men då har även det billigare boendet som du tänker köpa gått ner i pris. Vi måste börja förstå att vinster och förluster i fastighetsmarknaden inte är verkliga. Det enda som betyder nåt är om du kan betala räntan på ditt lån till hyresvärden, dvs banken. Allt annat är sekundärt. Givet att du måste ha någonstans att bo.

/GaStan

Såg igår att Retail sales siffran från USA var svagare än väntat. Rejält mycket svagare än väntat. Man säger att de hushållen sparar in på lägre energipriser verkar sparas istället för att konsumeras. MorganStanley reviderade ner sin 1Q15 BNP prognos till 1,2%…. tror ni fortfarande FED höjer så länge som core PCE/CPI ELLER NFP timlöner och/eller ECI timlöner INTE rör sig uppåt? DET TROR INTE JAG!

Deutsche biter sig kvar i sin tro att vi har annalkande löneinflation, även om ECI och NFP datan inte visar det ännu….

Nedan visas hur företagens lönekostnader faktiskt har börjat stiga.

och det verkar vara kostnader för bonusar och övrigt utanför den fasta lönen som tar fart och därmed driver upp totalkostnaden

Vad handlar detta om? Är det så att företagen gör allt för att INTE höja den fasta lönen, men pga av företagen går rätt bra och att konkurrenter drar i duktiga medarbetare så ger man dem en bonus istället som kompensation…

och inte helt oväntat är det i service näringen lönerna drar… man skulle jobbat på Facebook 🙂

men det är även intressant att notera att lönekostnaderna för fackanslutna industriarbetare ökar mer än för dem som inte är det.

Även CS har noterat ett och annat!

Alla vet att det har gått åt helvete för Grekland… men alla kanske inte vet att vi har ett alldeles eget Japan i europa, nämligen Italien!

Europa vädrar morgonsol… men hitintills är det mest Retail sales som lyft, inte så mycket industriproduktionen… men det borde kunna rycka upp sig kommande månader

därför är det intressant att se att PMI i Tyskland vänt upp, och kan förväntas fortsätta att stiga. Vad händer med Bunden då? Jag tror det börjar bli dags att sälja Tyska statspapper om man nu sitter på sådana

I likhet med DB så tror även CS på högre löner…

CS Skriver så här om obligationer

Bonds are overvalued, over-owned and overbought: our fair value model suggests that US bond yields should be 60bp higher; duration risk appetite is high and there has been $1.3tn inflows into bond funds since 2008 vs only $40bn in equity funds

Financial repression is no longer needed (i.e. low real yields) to the same extent to stabilise government debt to GDP: the improvement in fiscal deficits, means that countries can accommodate higher real bond yields (up to 80bp in the US)

Funds flow arguments do not always work: the ECB is indeed buying double net issuance (higher than the Fed or the BoE), but other investors could sell – foreigners own more than 60% of German and French bonds and banks own 20% of the bond market.

Intressant att se nedan, dvs att Bunden faller men defensives går dåligt. Förklaringen tros vara att man tror att Draghis åtgärder att försvaga euron är bra för konjunktur och tillväxt, och därmed cykliskt. Dessutom hade defensives gått bra innan och var högt värderat. Fair enough. Det jag ifrågasätter är Bundens styrka. Visst, det förklaras av QE. Men om nu den europeiska konjunkturen kickar in + att räntorna fortsätter att stiga på andra sidan av Atlanten… hur långt tror ni att Bunden kan gå. Ta hem vinsten säger jag!

Iroiskt nog går relativ affären mycket mer som den amerikanska 10 åringen. Då är det rätt uppenbart att det är QE a la Draghis som får marknaden att agera så här irrationellt!

Spreaden mellan den Tyska och Amerikanska 10 åringen har aldrig varit så hög och förklaras såklart av framförallt skillnader i penningpolitik, men även eur/usd och skillnader i inflation…. jag tror det mesta är taget faktiskt. SPX blir nu bara dyrare för att dollarn är stark, och den är stark för att Euron är svag…. och FED kommer tids nog inleda räntehöjar cykel före ECB. Det är möjligt att vi får en rörelse till uppåt under vårkanten innan korrektion… men korrektionen känns ofrånkomlig!

Många som tror på stingande löneinflation, och därmed räntehöjningar, verkar ändå tro att rekylen på SPX kan bli måttlig. Anledningen är att de tittar på historiken. De säger att rekylen i snitt blir 7% efter första höjningen och att marknaden tagit igen hela nedgången på mindre än ett år efter första höjningen. Jag tror visst att marknaden kommer repa sig efter rekylen, det beror mest på vinstrevideringar och konjunktur. Men jag är skeptisk till att rekylen blir klen. Multipelexpansionen har sedan 2008 varit mycket kraftigare än vid tidigare tillfällen, och det finns därför mer att ta av. Vinstrevideringstakten har också kickat in från en låg vinstnivå. Idag ligger USA på högsta vinstnivån, både sett till netto% samt vinster/BNP, någonsin. Jag tror rekylen blir kraftfull. Vid senaste höjningen 2004 gjorde SPX en FIB23,6% korrigering av uppgången. Skulle vi får en likadan den här gången så ska SPX sätta sig 16%.

Nedan chart visar dollarn. Mycket riktigt brukar valutamarknaden vara smart och prisa in framtiden. Så dollarns styrka vi ser nu är delvis en inprisning av räntehöjningar… den dagen de höjer räntan så kommer dollarn att gå dåligt. Det är en No Brainer!

Trevlig helg!