Kortsikt's Blog

Det är ju alltid frestande att leta efter halmstrån när något gått dåligt… som ex Svenska cykliska bolag. Tyska ZEW index har en viss korrelation med rel traden mellan cykliskt och defensivt… och den har studsat. Måste säga att jag är lite kritisk till ZEW index då tyska börsen ingår i index. Börsen leder ju inte börsen 🙂 Men ändå, Simon Blecher var ute idag och sa att Sandvik och Volvo är kanske börsens billigaste storbolag. Han är i varje fall påläst…. sen har inte han någon spåkula heller. Men tanke frestar…

Att oljan faller är inget man behöver oroa sig över. Det är en konsekvens av vad som varit, inte vad som komma skall. Att de allra flesta länder tjänar på ett fallande oljepris.. det är logiskt! (Även om oljans andel i ekonomin minskat radikalt bara de senaste 10 åren)

och för er som tvivlar på ”det där med Skifferolja i USA”…. Tro mig, det är en gamechanger. Allvarligt! Hur kul tror ni Saudi tycker det här är… jag menar de har rätt goda argument för att trycka ner priset i syfte att göra livet surt för dem som har en högre kostnad att framställa olja än dem själva.

Det finns mycket negativt att säga om Kina. Fastighetspriserna har toppat ur… och gud vet var detta komma sluta (bortsett från att Kina kommer vara  väsentligt större om 10 år, men det har inget med en lyckosam investering att göra). Men CS noterar att surpriseindex har studsat, och det brukar innebära att Gruvaktier här hemma går relativt bra. My take, är att det finns potential för en studs, men det är sannerligen ingen Buy and Hold ännu!

Hörde ni att November hittills slagit rekord i lite antal soltimmar… det kan knappast ha undgått någon. Gå samtidigt in på Fritidsresor och kolla priserna över nyår…. huuaahhhh! Att folk betalar 1,3% i ränta på sitt bolån (ink rabatt, ränteavdrag och nästan inga amorteringar) gör att det blir pengar över i plånboken om man exempelvis kalkylerat med en avsevärt högre ränta. Är det dem pengarna som går till Thailandsresor måntro? Det kan man såklart ha synpunkter på om det är sunt. All konsumtion, till och med om du köper en liter mjölk, är lånad konsumtion så länge som du har ett lån. Skulle du gå in till banken och låna till en Thailandsresa? De flesta skulle nog inte göra det. Men samtidigt har man inga problem att köpa en liter mjölk, som faktiskt är samma sak.

Är det bättre att spara? (amortering=spara). Jag skulle säga att det beror på! Klarar du att betala 5% ränta eller till och med mer på ditt bolån, ja då har du inte för HÖG skuldsättning. Då är det helt upp till dig vad du känner för… spara eller konsumera, gör det som ger dig högst nytta. Men rent krasst kan man säga att egentligen har du ju inte planerat din ekonomi på ett sätt som gör att du kan åka till Thailand. Det är den låga räntan som idag ger dig den möjligheten. Men genom att välja Thailand så väljer du bort nyttan av att få lägre räntekostnader i framtiden om du istället för thailand amorterar istället, nu när du har möjligheten. Du måste ställa nytta mot nytta. Men eftersom du inte har för hög skuldsättning så har du valmöjligheten.

Vissa verkar leva efter devisen, den som har ”mest pengar när han dör vinner”. Det är rätt svårt att härleda nyttan i det. Den verkliga nyttan av att ha en förmögenhet, bortsett från att den ger dig möjlighet att konsumera (och då är det ju konsumtion som är nyttan) är oftast två faktorer. Trygghet och Arv. Dvs den upplevda tryggheten av att ha en förmögenhet genererar en stor nytta för många. Den sistnämnda, arv, berör oftast äldre människor, vilket i grunden handlar om att de ser en stor nytta av att överföra förmögenheten till sina barn när de dör och på så sätt ge barnen ett tryggare och bättre liv. I bägge fallen handlar det inte om pengar, utan trygghet. Men bortsett från de här bägge nyttofaktorerna är det svårt att se ett egenvärde i att bara sitta på ett kapital. Beviset är följande exempel. ”Låt säga att jag ger dig en aktieportfölj med aktier för 100mkr. Den är din! MEN du får aldrig under några omständigheter ta ut några pengar och använda dem. Alla utdelningar återinvesteras. Du får inte belåna den eller på nåt annat sätt använda den till egen vinning. När du dör likvideras portföljen och pengarna eldas upp (hade de gått till Röda Korset hade du kanske känt ett visst värde av det). Hur glad hade du blivit?

Åter till Thailand. Klarar du inte av räntor på 5% eller högre, så ska du skita i den där Thailandsresan och amortera istället! För då ligger du helt klart i riskzonen för att vara överbelånad…. även om du inte upplever att du är i riskzonen idag. Belåning är inte fel, ÖVERbelåning är…. och den ultimata definitionen av ÖVERbelåning är när du inte kan betala räntan på ditt lån, utan tvingas lämna det som du har som säkerhet eller gå i personlig konkurs. Hamnar du aldrig i den situationen så är du inte överbelånad. PUNKT. Vissa verkar tro att din belåningssituation svänger med värdet på din bostad. Det är felaktigt. Beviset för det är att många kan betala sitt lån, och därmed få bo kvar, trots att de har 85% Loan/value och fastighetspriserna faller brant. På samma sätt kan folk tvingas flytta trots att de har 10% loan/value och huspriserna stabila, just för att de inte kan betala räntan. Så definitionen av ÖVERbelåning måste ju vara att du tvingas flytta, vilket är kopplat till om du kan betala dina räntor.

Det finns viss problematik i det här resonemanget då det är dessvärre många som tvingas sälja i en fastighetskrasch. Logiken är följande; anledningen till att priserna faller med 99% är att det finns många forcerade säljare i marknaden. De är forcerade för att de inte kan betala sitt lån, vilket i grunden handlar om att räntorna gått i taket, därmed tror jag att kraschen måste handla om väsentligt högre räntor. Loan / value är en klen tröst då!

Det går alltså inte att fastslå en viss nivå, och säga att detta är ÖVERBELÅNING. Det finns lika många definitioner av ÖVERbelåning som det finns låntagare då det är högst individuellt vilken ränta man klarar av, innan man ställer in betalningen. Vid dagens räntor är nästan ingen ÖVERbelånad. Vid 10% räntor är majoriteten av svenskar ÖVERbelånade.

Förlåt alla tycker att jag repeterar saker, men vissa tycker säkert det är fruktansvärt att folk har så mycket lån när de helt plötsligt kan bli av med jobbet, men det handlar inte om överbelåning. Även den som bor i hyresrätt eller har 10% Loan /value får problem vid arbetslöshet.

Nej, för att fastslå om priserna är för höga så måste man fastslå om det förekommer överbelåning. Förekommer inte överbelåning, så är priserna korrekt. Men för att förstå om det förekommer överbelåning så måste man bestämma en ränta som på nåt sätt sätter ett tak, och det går liksom inte. Jag har tidigare sagt att 5% nog inte är fel. Finns det dem som inte klarar 5% ränta så har de tagit för stora lån. De här lånen har varit delaktiga i att bjuda på en fastighet,   Så den har gått för ett högre pris än vad den gjort om personen i fråga lånat mindre pengar. Pris är alltid lika med ek+lån. Å andra sidan kan man säga att just idag är priserna rätt då folk klarar av sin skuldsättning.

Sen vad beträffar lån/värde kvoten så känns det såklart bättre att ha en låg sådan än en hög, och för en enskild person så har han ju mindre lån i absoluta termer om han har 10% loan/value än 85% loan/value, och mindre lån i absoluta termer gör att han löper mindre risk att hamna i en situation där han inte kan betala räntekostnaderna. Så visst är en låg loan/value bra, men det är mer en slump att den råkar vara bra.

En fastighetskrasch kommer oftast som en konsekvens av överbelåning. Men kraschen i sig handlar ju om att säljarna tvingas sälja till priser långt under vad de egentligen vill sälja till. Oftast vill de inte sälja alls. Men de är tvingade, tvingade av den som lånat dem pengar. Långivaren tvingar dem att sälja för att de inte betalar räntan. Räntan är nämligen långivarens levebröd. Amortering är inte en inkomst för långivaren. Bankernas högsta önskan är INTE att alla bolånekunder amorterar ner sina lån till NOLL, för då har de NOLL i intäkter. Det ligger inte heller i bankens intresse att slänga ut en skötsam kund ur sitt hus bara för att Loan/value överstiger 1, då det enda som händer är att de blir av med en intäktskälla och realiserar en kreditförlust.  Många har en bild av att de gör bankerna en tjänst som sätter in pengar hos banken, och när man tar ett lån av banken så är det banken som är schysst som lånar ut. Det är precis tvärtom. Lånet är deras inkomst, det är du som gör dem en tjänst när du lånar pengar. Inlånade pengar en kostnad, och du gör dem en otjänst när du lånar in pengar. Varför tror du bankerna ger dig 0% i inlåningsränta, och vill att du köper en räntefond istället?

Vi har en skruvad bild av skuld idag, som är en konsekvens av att vi var lika skruvade fast åt andra hållet för 6 år sedan. Skuld anses vara nåt fult. Men kom ihåg att bakom varje skuld finns en fordran. Bakom en stor del av skulderna finns säkerheter. Även om en skuld använts till konsumtion, så har visserligen den konsumerade varan gått upp i rök, men pengarna finns kvar någonstans och är någons tillgång. Många hade nog tyckt det hade varit himmelriket om det fanns NOLL statsskulder i världen, och NOLL lån hos världens alla banker. Utan att gå in på detaljerna, så vill jag bara säga att den världen hade jag inte vilja leva i. För mycket skuld ställer till problem, skuld i paritet med utveckling är väldigt sunt och bra och något helt naturligt i en marknadsekonomi.

Lönerna är på väg upp i USA… vilket vi vetat en tid! Det här är sjukt viktigt för FED!

Många mäklarhus har sedan en tid fört en diskussion huruvida det är bra eller dåligt för FED att vara tidig på bollen eller sen på bollen. Med bollen menas NÄR man ska börja höja räntan OCH HUR mycket man ska höja. FED har ju 4 alternativ;

1. Tidig höjning, små steg

2. Tidig, stora steg

3, Sen, små steg

4. Sen, stora steg

De flesta verkar vara överrens om att alternativ 1 och 4 är huvudalternativen. Men resonemanget med för- och nackdelar är också intressant. Vid alt 1 är nackdelarna uppenbara, man vill inte göra som många andra länder, därav Sverige, att höja för att sen inse att man kanske gjort fel och tvingas sänka igen. Fördelen är om man prickar rätt så får det en väldigt sund dämpande effekt på tillväxt och inflation. Fördelen med alternativ 4 är såklart att man inte riskerar att göra ett misstag att konjunktur och inflation inte skulle vara på G, utan detta är något man känner till då man höjer när man de facto har facit. Men nackdelarna är oftast kostsamma, då FED är tvingad att ta till krafttag mitt i en stark konjunktur vilket gör räntan måste höjas mer, vilket också gör att tillbakagången blir kraftigare. Det skapar dålig och kostsam volatilitet för räntor, inflation och konjunktur, och de svängningarna kan göra den långsiktiga penningpolitiken svårskött och kostsam i form av lägre tillväxt. Så på pappret är alt 1 bättre. Men då vi kommer ur sex år av centralbanksstyrd ekonomi, så vill de inte göra policy misstaget med Alt 1, och därför är risken stor att de satsar på Alt 4.

Sist jag skrev om den tekniska bilden så var jag positiv, fast insåg att marknaden var rejält överköpt och trolig rekyl stod inför dörren. Rekylen har än så länge uteblivet, och marknaden har valt att konsolidera istället, och därmed har överköptheten pyst ut något. Varför marknaden är så stark kan man orda om men jag ser på det ganska krasst. SPX handlas nära ATH och har inte rekylerat. Denna relativa styrka har smittat och därmed har ex OMX inte rekylera heller. Rekylerar USA, så rekylerar vi. Var är vi på väg nu då? Tja det är svårbedömt. vi kan lika gärna ta oss till 1450 närmaste veckorna som att vi går mot 1380… Det känns som om man ska ha aktier tekniskt, och inte vara så greedy. Dock har jag inte hoppat på själv… jag lever inte som jag lär med andra ord. Men rekylerar SPX, så rekylerar vi! Basta!

I Europa har Draghi lyckats få ner usd/eur till 1,23 som lägst, från 1,40 i somras. Det var väntat. Men med tanke på att vi har ett ordentligt stöd kring 1,20 så är det frågan hur lätt det är att pressa ner den ytterligare. Särskilt utan att köpa statspapper, QE, rätt av. Många talar om att de stora länderna, som ex Tyskland, borde vara mindre fokade på att köra en balanserad budget, och tillåta mer expansiv finanspolitik. Just eftersom ECBs metoder ändå har en begränsning vad det gäller att skapa tillväxt.  Vi vet ju att finanspolitik är effektivare under lågkonjunktur. Titta på USA säger man! Men skillnaderna haltar. När USA gick på pumpen 2008 så låg statsskulden på 40%/BNP. Det fanns utrymme. Idag närmar den sig 100%. Lite beroende på hur man räknar. Problemet i Eurozonen är att den samlade statsskulden ligger på ca 93%. Utrymmet att köra budgetunderskott saknas. Även om det skulle behövas.

Oljan handlas under 80 dollar, och har därmed fallit med 30%. Detta är allt annat lika mumma för världen, bortsett från en handfull länder som missgynnas. Jag tror personligen det är dollarförsvagning och ett svagt Europa/Kina som ligger bakom. Men det finns även gott om teorier kring att OPEC gärna knäpper såväl Ryssland som Amerikanska skifferolja producenter på näsan…. vi får se, dollarn lär inte försvagas i det korta perspektivet (de relativa konjunktur utsikterna mellan US och Europa måste förändras ganska drastiskt). Samtidigt börjar OPEC hinta om produktionsneddragningar. Kanske tycker till och med OPEC att det är trist med 75 dollar per fat, så det kanske räcker som argument?

För USAs del är det mumma med lågt oljepris och stark dollar (importen blir billigare). Både för konsumenternas plånböcker, och inflationsdatan. Å andra sidan är jobbskapandet urstarkt och borde utmynna i högre löner. Nettot av de här effekterna borde FED vara intresserad av. Frågan är inte OM FED höjer, knappast NÄR heller, utan snarare hur mycket. Hur mycket styrs just av ovanstående parametarars inverkan på priserna.

Den här är intressant. Andel människor som frivilligt säger upp sig. något man bara gör om man är säker på att få ett nytt jobb.

Även jobb less claims har legat under 300k i 9 veckor i rad… det är starkare än under förra konjunktur toppen!

Tittar man på hur marknaden är positionerad mot aktier så ser man att den gick från en rejäl övervikt i somras, som man sedan tog ner till en rejäl undervikt under hösten… för att sen i samband med oktober rekylen börjar återställa mot mer normala breddgrader. Sen har det fortsatt och marknaden är ganska fullsketen i aktier…. visst, vi kan få en körare till uppåt. Men sen är det nog dags att ta på skygglapparna och invänta någon slags rekyl. Översatt till svenska börsen så skulle det betyda att 1380 dröjer och det snarare är 1450 och 1540 som väntar.

Flödena har också en tendens att följa dollarn, vilket är helt logiskt. Du vill inte sitta på en tillgång vars valuta går åt helsike, och tvärtom. Med tanke på att dollarn för tillfälligt befinner sig i en rätt trevlig trend, vilket dessutom kan stärkas ytterligare när man höjer räntorna och på sikt initierar The REAL exit, så skulle det betyda att flödena till amerikanska aktier kan fortsätta. Men analysen bör även kompletteras med värdering och vinstutsikter, och då ser det såklart sämre ut.

Ytterligare ett chart som säger stark dollar = inflöden

Rätt intressant chart. Senaste årens rally i amerikanska aktier har gjort att aktieförmögenheten faktiskt är större än egna kapitalet i fastigheter, som också har utvecklats hyggligt. Problemet med detta är att en uppgång i fastighetspriser gynnar fler människor, än vad rallyt i SPX gör, då detta främst gör redan rika människor ännu rikare.. och du kan som bekant inte mer än äta dig mätt.

Men jänkarna har varit duktiga på att ta ner skuldsättningen, då lönen inte rört sig nämnvärt de senaste åren. Detta gör ju inte att de kastar sig in i en ny leveraging cykel i eftermiddag… men det är ändå positivt för confidence. Motsvarande kurva för Sverige ser inte likadan ut om jag säger så…. Huruvida detta räcker för att möta högre räntor de närmaste åren vet jag inte. Men subprime lån lär vara bortrensade ur systemet.

SBAB sänker sin 5 åring och erbjuder  2,10%. Billigare än alla andra löptider. Övriga banker erbjuder i snitt 2,75%. Om du är en halvbra kund borde du kunna förhandla ner till 2,25%. SBAB är ändå billigare. JAg har sagt det innan och säger det igen. Bind halva lånet!!!! (givet att du inte ska sälja din bostad inom 5 år). historiskt har det nästan alltid varit korkat att binda lånen. För detta krävs två ytterst ovanliga kriterier.

1. Den långa bundna räntan ska vara låg i absoluta termer och

2. spreaden mellan rörlig och bunden ska vara ytterst liten.

Mycket  ovanligt. Men det är just det läget vi har nu!!! Ta chansen och flytta en del av lånet till SBAB och samtidigt ge din bank en knäpp på näsan. Det förtjänar dem med tanke på den nollräntan du fått på inlåningskontot de senaste åren.

Slutligen, Buffett är tydligen baissad. Artikeln nedan säger förvisso fel. Hans mått är inte Mcap/GDP, utan GNP… Gross National Product, som inkluderar det USA producerar utanför landets gränser, men som ägs av USA. Men även den är på en hög nivå. Nu ska man komma ihåg att detta är en ytterst dålig tajmingindikator. Den kan vara för hög länge till innan något händer. Börsen kan lätt stå 20% högre om ett år, och indikatorn säger fortfarande sälj.  Men har man en horisont som Buffett, och känner man att man inte behöver jaga sista kronan så är det ett mått som fungerat. Behöver jag påminna om att jag själv är fundamentalt skeptisk?

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3865131.ece

Slutligen några ord om vad som är leading och inte leading. Det finns en oro kring att den svaga utvecklingen för olja indikerar att den globala konjunkturen står inför en inbromsning. Det kan mycket väl vara så, MEN det beror i så fall inte på att olja är en ledande indikator. Har precis tagit del av en rapport från CreditSuisse som ganska utförligt visar att olja är en laggande indikator. Inbromsningen i världen, ex USA, har medfört att Aggregerad efterfrågan gått ner. Samtidigt har Supply ökat, främst genom ökad produktion i USA. Detta i kombination med den starka dollarn, har gjort att oljepriset tappat stort. Olja är en laggande funktion av det som händer i världen. Inte ledande. Tvärtom innebär fallet att världskonjunkturen stimuleras framöver, allt annat lika. Så om något borde det vara en ledande contrarian i så fall. För er som tvivlar har jag en fråga… när peakade oljan inför finanskrisen och The Great Recession? Just det, inte särskilt leading!

Lycka till där ute, och var rädd om dina pengar!

Den 22 september stod OMX i 1423 och optimismen spirade tekniskt sett. En vecka senare, den 2 oktober, fick jag en teknisk säljsignal på 1375 och stoppade ur mig. Redan en vecka senare testades stödet vid 1321. Det höll inte! Ytterligare en vecka senare stod index i 1246 och jag manade till spekulativt köp, trots att den tekniska analysen var negativ. Visst trodde jag att studsen kunde bli kraftig, men lik förbaskat en studs i fallande trend. Jag trodde aldrig vi skulle orka tillbaks till 1400+ i något som kan beskrivas som köparnas marknad.

Så var står vi idag? Tja, vid senaste analysen var det säljarnas marknad, således var den tekniska analysen negativ, varpå trenden kan förväntas vara negativ, varpå man bör Sell on Strength. Nu är det köparnas marknad, och då gäller Buy on weakness. Börsen är för tillfälligt överköpt, men vid nästa rekyl ner mot 1350-1380 bör man hoppa på igen!

Men det är vanskligt, i september när vi var positiva på 1424, borde man varit negativ. När vi för två veckor sedan var negativa på 1246 borde man varit positiv. Kan index stå i 1200 den 20 december? Absolut!!!

Skeptikerna till min korta TA säger, varför göra det så komplicerat? Sedan 6 år är trenden uppåt, sitt på aktier till motsatsen är bevisad. Problemet med den långa analysen är att den kommer kosta den dagen du konstaterar att trenden inte längre är uppåtriktad. Det är najs när man sitter med men över tiden köper och säljer du väldigt sent vilket kostar total performance.  Jag kan även hålla med att INGEN vet NÄR den långa trenden bryts, och därför är det mest sannolika att den fortsätter….. tills den inte gör det. Jag föredrar att vara kortsiktig i min TA med tajt SL istället.

Skeptikerna till 6 års trend-haussarna pekar på att 21EMA har brutit 150 SMA. Historiskt har det varit en väldigt tillförlitlig säljsignal (och köpsignal på andra hållet), även om den varit falsk vid 3 tillfällen (2004,2006, 2012). Huruvida den är äkta eller inte idag är dessvärre omöjligt att säga.

Så summasumarum, Jag är köpare rent tekniskt mellan 1350-1380, men med SL strax under då vi utan problem kan stå i 1200 om en månad. Målet är först 1450 och sen ATH kring 1547… men jag hoppas som sagt på rekyl innan. Buy on Dips, och använd SL.

Fundamentalt är jag fortsatt negativ! Jag tycker aktier är oattraktivt värderade, jag tror inte att vinsttillväxten kommer överraska och jag tror på högre räntor de närmaste åren.

INGVES sänkte räntan till NOLL, men grämer sig över hushållens skuldsättning.

http://www.dn.se/debatt/infor-amorteringskrav-for-att-bromsa-bostadslanandet/

I samband med sänkningen var det flera som passade på att ge honom en känga och Lars O Svensson en liten guldstjärna. Både rättvist och inte rättvist kan jag tycka.

Svensson hävdade alltid att räntan borde sänkas väsentligt då inflationenen låg under  2% målet. Om man inte gör det så kostar det tillväxt och i slutändan jobb. Han hade så rätt. Men Ingves är inte dum. Han insåg också att inflationstakten var för låg vilket motiverade lägre räntor, MEN han hängde upp sig på hushållens ökade skuldsättning. Han såg, och ser detta som ett problem, som i slutändan kan bli Riksbankens problem i framtiden (om Svensk ekonomi börjar gå dåligt till följd av en skuld och fastighetskris). Svensson argumenterade inte emot detta. MEN, de skiljer sig på punkten om det är Riksbankens uppgift, och kanske ännu viktigare, förmåga att åtgärda detta problem. Min och Svenssons, och på senare tid Ingves, uppfattning är att det är inte Riksbankens uppgift. Kanske främst för att de inte har de optimala verktygen. Någon många inte verkar inse. Så egentligen handlar det inte om att Svensson haft så himla rätt, utan att Ingves blandat in skuldsättningen i sin penningpolitik. Det var fel, även om han kan ha rätt i sak.

Så fort som Ingves gav upp sina ambitioner att försöka påverka utlåningen, så sänkte han snabbt ner till 0%, vilket inte är så konstigt med tanke på

1. Den låga inflationstakten i sverige 2. ECB stimulanser 3, inbromsning i Europa och 4, kraftigt fall i energi priser.

Den här utvecklingen hade inte ens Svensson prognostiserat!

Men det är ett rätt speciellt läge Ingves befinner sig i, då tillväxten och jobbskapandet är synnerligen gott. Men än sån länge gör det inget avtryck i kärninflationen ex boendekostnader. Notera att jag tittar på ex boendekostnader, då just den här posten är den största kostnadsbäraren för ett svenskt hushåll. Sänks räntan, så sänkt deras kostnader, så sjunker top line inflation.. och då föranleder detta ytterligare räntesänkningar för att stimulera ekonomin till högre inflation, vilket alltså inte funkar då räntesänkningen leder ännu lägre inflation. OCH tvärtom. Ja, ni fattar vad jag menar!

Men Ingves har delvis rätt i sin oro kring hushållens skulder. I alla historiska fall där vi haft en skuldkris har detta förutgåtts av en KRAFTIG ÖKNING AV LÅN. Vad man däremot INTE kan fastställa är en viss nivå av skulder skulle vara skadlig. Det finns länder som fått problem vid en viss nivå, medan andra har kunnat ligga kvar på just samma nivå under lång tid utan problem. Det är ökningstakten som är oroande!

Men det är som sagt inte Riksbankens puck, utan politikernas, och där händer inte mycket. Tyvärr!!! Det pratas om;

Fastighetsskatt

Slopat ränteavdrag och

Amorteringskrav.

De två förstnämnda är synnerligen dåliga då det slår mot alla (och därmed Svensk ekonomi), och det är ju inte alla låntagare som har en osund belåning, och det är den osunda belåningsdelen vi vill råda bot på. Inte paja Svensk ekonomi, eller straffa alla med bolån. Sen kan jag hålla med om att ränteavdrag känns grymt onödigt idag. Varför ska staten subventionera räntekostnader? Fastighetsskatt anses också vara en bra skatt då man inte gärna kan flytta fasta tillgångar. Men det är en annan diskussion.

Då är amorteringskrav bättre, eller mindre dåligt. Det angriper dem med hög skuldsättning i förhållande till bostaden. Men det behöver inte betyda att någon har för mycket lån i förhållande till sin kapacitet att finansiera sina lån. Det betyder bara att de hade, eller har, lite EK när de köpte bostaden. Någon som för 5 år sedan köpte med en hög loan/value ser idag bra ut, pga av prisuppgången. Det säger ju inte så mycket om deras förmåga att finansiera lånet. Så det handlar om NÄR man köpt, vilket är rätt ointressant. Någon som har 80% loan/value idag anses vara en osund kund, men skulle priserna gå upp med 20%, så skulle ovan sjunka till 66%, och helt plötsligt framstår han som en bättre låntagare. På samma sätt framstår en bra kund idag som dålig om priserna skulle gå ner kraftigt. Så är det ju inte!

Lån-ränta-disponibel inkomst är det enda intressanta, vilket inte amorteringskravet fångar in. Men trots att det inte är en optimal åtgärd så misstänker jag att man genom amorteringskrav ändå kommer åt många av dem med för höga skulder (definierat som Negativ värde=Disponibel inkomst – Normaliserade Levnadskostnader – Lån X 5%). Man missar några, och straffar med sund skuldsättning men det kanske vi får leva med.

En annan faktor är att amorteringskrav slår mot dem som inte är inne i bostadsmarknaden, dvs unga. Dvs två välutbildade ungdomar som ska köpa sin första bostad, och samtidigt har lite EK, har sämre köpkraft än de som har varit inne i marknaden ett tag. de måste konkurrera med köpare som redan är inne i marknaden och kan sälja sin befintliga bostad och få loss EK, som gör att de kan större lån, än de utan EK. Visst säger någon, har du mycket EK, ska du väl kunna köpa nåt dyrt, men har du inget EK, så måste du hyra eller köpa nåt billigt. MEN DÄR HAR NI FEL. För låt säga att personen med högt EK (pga han gjort en fastighetskarriär) har en låg lön, samtidigt har det unga paret utan EK en bra lön (hon är läkare och han IT konsult). Vad händer när räntan går mot 5%???? Jo han som har den dassiga lönen kan inte betala räntekostnaderna trots låg lån/bostadsvärde, medan de unga paret kan betala lånet, trots hög lån/bostadsvärde. Att ha en låg lån/bostadsvärde löser inte problemet om du ändå inte kan betala dina räntekostnader. Värdet på bostaden är ointressant. Lån-ränta-lön är det enda relevanta. Bankerna delar egentligen den här synen då de klassificerar ett lån som non performing, dvs kreditförlust, när låntagaren inte betalar räntan. Däremot är det inte en kreditförlust om värdet på säkerheten skulle sjunka under lånets värde.

(Sen som jag sagt tusen gånger, det finns säkert många med hög lån/bostadsvärde som har en känslig lån-ränta-lön kalkyl, och de borde såklart amortera, men amorteringskravet fångar inte in den potentiella problemgruppen. Men låt säga att de med dålig betalningsförmåga även har hög loan/value, säg 85%. Då tar det dem ändå 20 år+ att komma ner till 50% loan/value med det senaste förslaget. Dessutom finns inget som säger att deras inkomster klarar 5% ränta även vid denna nivå)

(En annan aspekt är att senaste förslaget bara gäller nya låntagare. Jag misstänker att bulken av överbelånade finns bland låntagare som redan sitter på för stora lån. De slipper undan idag)

(Amortering är även en utmärkt sparform, men det är inte det vi diskuterar här)

Har vi ett problem idag? Nej! Men det kan bli! Vid dagens räntor, där folk dessutom har valt rörlig ränta, inte amorterar i större utsträckning samt åtnjuter 30% ränteavdrag, så har vi inga problem!!! Hade vi haft det hade kreditförlusterna varit väsentligt högre, och riskpremien på Svenska  bostadsobligationer högre. Men detta fattar Ingves också! Han är orolig över när folk kommer att tvingas betala 5% på sitt lån. Hur många kommer inte klara det? Jag har gissat på 10%, men det verkar inte finnas någon som vet säkert. Det är dem här 10% som kommer skapa problem för hela samhället. Om det nu är 10%????

Klarar du att betala 5% ränta på ditt lån, med slopat ränteavdrag?

Samtidigt är jag kritisk till många där ute som hojtar självsäkert att det är en bubbla. Jag tror DE FLESTA familjer sitter ner vid köksbordet och helt rationellt tittar på sin lön, månatliga levnadskostnader, och bildar sig en uppfattning hur mycket de är beredda att lägga på boendet. Sen kalkylerar de inte på dagens ränta utan har marginal. Sen när de går till banken för lånelöfte, så kör ju banken sin kalkyl. Detta borgar för att de flesta har rätt belåning. Gemene man vill inte köra i diket. Men jag kan ha fel….

Till dem som självsäkert säger att vi är i en bubbla har jag några frågor jag tycker ni ska fråga er själva:

1. Vilket MÅTT använder du för att fastställa huruvida priserna/belåningen är för hög? Vad är logiken bakom det måttet.

2. Om du nu vet att något är en bubbla, vad är fair value? Det bör man kunna säga om man nu vet vad som är ett bubbelpris

3. I Stockholm har priserna gått upp kraftigt senaste åren, men inte i Malmö. Betyder det att Malmö är mer rätt värderat? Vid en krasch, kommer de falla lika mycket, eller relativt uppgången?

4. Vid en förmodad krasch, hur ser ränteutvecklingen ut? Vad är logiken bakom denna?

5. Hur stor andel av disponibel inkomsten lägger den genomsnittlige villaägare på räntekostnader idag. Hur stor andel räntekostnader hade de vid senaste tillfället då villor var korrekt värderade? Är detta en irrelevant siffra?

6, Om priserna ska ner kraftigt, så krävs det att det finns säljare som är beredda att gå ner i pris.  Varför har inte detta hänt, och vad kommer göra att det inträffar?

Om du klarar att svara på de här frågorna, är du fortfarande lika övertygad? Om du inte klara svara på dem, är inte det lite konstigt? . Därmed inte sagt att du inte kommer få rätt!

Sen läste jag nedan ang Lars Jonung, sån j-a idiot rent ut sagt.

http://www.di.se/artiklar/2014/11/7/professorn-sagar-ingves-nollrantepolitik/

Som professor i Nationalekonomi borde han förstå att det inte är RiksBankens jobb. Ponera att Riksbanken har mandat att kontrollera utlåningen. Då höjer de styrräntan till 5% (för att höja från 0 till 0,5% får ingen effekt), för att få effekt. Mycket riktigt kommer utlåningen att avstanna. Check, målet uppnått.

Men vad händer med resten? ekonomin kommer tvärbromsa då folks och företags räntekostnader kommer öka (även bland dem med låg andel lån), konsumtion och investeringar faller, och därmed tillväxt. Detta gör att arbetslösheten stiger, färre bolag kommer investera dels för att räntan är högre och dels för att efterfrågan viker, fastighetspriserna faller brant vilket påverkar consumer confidence hos alla, inte bara dem som äger sin kåk, lån eller ej. tillväxt bromsas ännu mer, DEFLATION kommer som ett brev på posten till följd av att vi är i recession (KPI kommer förvisso ge en mixad bild då räntehöjningen skickar upp boendekostnaderna vilket påverkar KPI positivt, samtigit som recessionen som drabbar kpi ex boende negativt.

Att försöka påverka utlåningen till hushåll genom styrräntan är ett extremt dåligt verktyg. För att inte säga det sämsta då det får så många andra oönskade effekter, och i många fall motstridiga effekter. Ni som tycker att man ska använda styrräntan till att styra utlåning i Sverige…. läs på!

Riksbanken har två mål, värna om ett stabilt penningvärde och stabilitet i finansiella systemet. Det sistnämnda skulle jag säga är inte att direkt varje dag försöka styra hushållens belåning, utan snarare att gå in vid kriser, som Lehman, som likviditetsgarant och lender of last resort, så man vet att ingen bank går under. (Worse case är förstatligande).

Stabilt penningvärde handlar om inflation, men även sysselsättning. Sysselsättning är egentligen samma sak som inflation, då vi vid full sysselsättning per automatik får löneinflation (annars är det inte full sysselsättning). Vid låg sysselsättning så har vi väldigt lite inflation, om någon, då det inte förekommer någon lönepress. Så inflation och sysselsättning går hand i hand. Därför är de också bra att styra mot som mål. Till skillnad från att styra utlåning, som i mångt och mycket går på tvären med det andra målet. Alltså ska bara Riksbanken ägna sig åt Inflationsmålet. Inget annat!

Jonung verkar till viss del fatta att de bägge målen lite strider mot varandra. Han borde insett tidigare när styrrätan låg på 2% under 2011, så bromsande inte ens det utlåningen. Utlåningen bromsas INTE av att Riksbanken låter bli att sänka med 100 punkter eller inte. Det krävs MYCKET järvare tag för detta, och den här typen av järvare tag kommer vara helt stick i stäv med Inflationsmålet…. som trots allt är Riksbankens helt grundläggande syfte.

Ok, är det ett problem att Riksbanken inte tar ansvar för utlåning till hushållen. Är det inte en superviktig sak för samhället. Jovisst, men frågan ska lösas av Finansinspektionen som reglerar bankerna, och Fi lyder under politikerna.

Varför är det ingen som vågar rikta skarp kritik till våra fega populistiska maktkåta politiker. Är det för att Ingves inte är folkvald som vi kan hacka på honom och vänta oss mer opoulistiska åtgärder från denna stackars man.

Finansinspektionen genom politikerna borde ge sig på bankerna och reglera upp skiten… men det är väl så mycket svåger politik och lobbying att det händer inget… och slutligen , en majoritet av Svenska folket är så inkompetenta att de inte förstår det här, så det blir ingen bra debatt av det heller. Jag tycker synd om Ingves… det kommer sluta med att han kommer att säga…. ”vad var det jag sa” när det skiter sig!!! tror ni någon politiker blir hängd då.. nej då, de kommer bara prata bort det! Visst om vi får en fastighetskrasch så får vi recession, och då brukar man byta regering när man skyller dåliga tider på den sittande. Men det är en klen tröst.

Jag har sagt det innan och säger det igen. Samtliga bolånekunder måste kunna betala 5% ränta på sitt lån, och samtidigt klara sin ekonomi. (Detta i en värld utan ränteavdrag). Jag skiter fullständigt vad kåken köptes för en gång i tiden. Finns det någon som inte klarar detta, så måste bankerna göras ansvariga att 1. ta reda på vem det är 2, sätta in åtgärder… IDAG.

Vi kan lösa det idag med en hyfsat stark fastighetsmarknad och låga räntor. Om några år kan det vara för sent! Kommer vi runt detta så spelar det ingen roll om priserna och skuldmassan fortsätter att växa, för de bygger den på sunda grunder… dvs grunder där familjer klarar sitt boende även vid ett högre ränteläge, givet dagens löner.

Amorteringskrav? Javisst, men det borde läggas upp dynamiskt. Ta en familj som räknat med 5% ränta, får en räntekostnad på 100,000 om året (exempel). Idag, pga av låg ränta och ränteavdrag så ligger deras årliga kostnad på 25,000kr. Men istället för att semestra upp 75,000 om året borde de tvingas till amortering. Går räntan upp så att de årliga kostnaderna istället ligger på 50,000, ja då bör amorteringstakten justeras till 50,000kr. De får gärna ha rörliga lån, men de ska leva som om räntan alltid var 5%. Det hade varit sunt. Loan/Value blir då ointressant då lånet anpassades efter inkomst, och med marginal för höga räntor. Amorteringskrav löser inte problemet men sannolikt kommer några nya bolånekunder undvika att ta för höga lån. Det är den positiva sidoeffekten. Men dessvärre inte lösningen!

Häromveckan avslutade FED sitt QE program. Lite av en historisk händelse faktiskt. Bortsett från kommande räntehöjningar kommer det bli intressant att följa vad de tänker göra med de 3000mdr dollar de har i skuld i Bank Reserves. Det är vad jag kallar The Real Exit.

Credit Suisse noterar att efter QE programmens slut har börsen varit rätt dassig!

också rätt intressant i dagar som dessa när man pratar om FEDs hökaktighet, är att nästa år, på global basis, så finns det goda chanser att det blir mer stimulativt än i år. Snabbanalysen av detta är en fortsatt stark dollar, och svag olja!

rätt intressant faktiskt att marknaden kissade på sig i slutet av september när Yellen sa att problemen i omvärlden faktiskt påverkar USA mer negativt än USAs styrka kan påverka omvärlden. Detta i spåren av den starka dollarn bland annat. Sen kastade sig alla över amerikanska räntepapper i sin jakt på safety. Men helt plötsligt kom Yellen ut och var hökaktig och sa att arbetsmarknaden i USA kanske inte är så underutnyttjad trots allt. Ovan på detta hade vi en lysande ISM siffra. På fredag kommer NFP. Helt plötsligt tror marknaden på räntehöjningar igen, efter en kort tids skeptism.

Apropå stark dollar, svagt pris på olja. Det är gör att bensinpriserna går ner, och gissa vem som gillar det… jominsan. Det landet som redan går bra….

Men i vanlig ordning, underskatta inte marknaden. En stor del är inprisat

Men det finns en stor skillnad, och det är inflationen. Så det är inte konstigt att det även under tid framöver kommer bedrivas olika penningpolitik på de bägge sidorna av Atlanten!

och till alla som tror på låga räntor länge i USA säger jag bara….

även credit Suisse flaggar för detta…

Samtidigt ska man komma ihåg att en stark dollar och svagt oljepris innebär att de IMPORTERAR deflation. Så för FED blir det en utmaning att förstå NET NET effekten av den starka dollarn och de stigande lönerna nästa år.

Hursomhelst, jag tror inte det är realistiskt med negativa realräntor på korträntorna som vi har idag….

Men det innebär också att FED troligtvis kommer vara behind the curve, vilket kan sätta press på dollarn på sikt!

Varför skulle de riskera att vara behind the curve? Tja, de vill inte göra nedan misstag 🙂

En kommentar kring Sverige. Senast Sverige hade en inflation ex boendekostnader på 2%var i december 2010. Sedan dess har den varit lägre och fallande. DÄRFÖR var Riksbankens räntehöjningar från mitten på 2010, till mitten på 2011 fullt logiska. Sänkningarna från mitten på 2011 fram till idag har också varit rätt, MEN gått alldeles för långsamt. Redan i december 2011 låg kärninflationen på 0,5% i årstakt. Det i sig pekar på att man borde haft nollränta redan då. Men det skulle dröja nästan 3 år innan vi nådde dit. OCH DEN LÅNGSAMHETEN i räntesänkningarna, tror jag handlar om att man ville ta det varligt för att inte blåsa upp bolånebubblan (som kanske inte är en bubbla?). Det är alltså inte höjningen under 10/11, som var policy misstaget, utan den långsamma sänkningen. Den har kostat tillväxt och jobb!

DeutscheBank konstaterar även att efter oktobers berg och dal bana så verkar aktieexponeringen globalt sett befinns sig på rätt neutrala nivåer. Vilket förvisso inte säger mer än att det både kan gå upp och ner härifrån. De konstaterar även att den kraftiga uppgången i slutet av oktober till stor del orsakades av short covering. Dvs många aktiebaissare satt och gnuggade händerna i slutet av sep början av oktober när nedgången ÄNTLIGEN ville infinna sig, men när den så abrupt vände…. ja då var det dags att stoppa ur sig. Det är inte lätt!

Trevlig kväll!

Idag är det exakt ett år sedan jag blev fundamentalt negativ till aktier, och har sedan dess inte ändrat den uppfattningen. Den tekniska/taktiska analysen har varit mer fladdrig, åt det positiva hållet.

Tack för kaffet, SÄLJ!

Hur har det betalat sig? Tja index är upp 3% sedan dess. Å andra sidan har OMX handlats på 1424 (9%) som högst, vilket inträffade för en månad sedan, och 1246 som lägst (-4%), vilket inträffade för en vecka sedan. Lägger man tillbaks utdelningarna som betalades ut i våras försämras datan med ytterligare 3-4%. Så för att summera, det var ett rätt dåligt beslut. Bra hade varit om vi haft en sättning på 15-20%, som gjorde att man blev positiv och gått in. Men det är inte super dåligt i den bemärkelsen att vi handlas 20% högre. Men visst, jag är inte nöjd. Man hoppar ju av för att kunna köpa på sig billigt, och det har inte gått! Punkt!

För egen del kan jag även tycka det är intressant att se vad analysen byggde på, och  hur rätt man haft. Jag vill dock understryka att hur rätt man än har i sin analys så är det helt oviktigt om man inte lyckats tjäna pengar. Jag skulle hellre ha fel hela tiden om allt, samtidigt som jag hade flax med markettajming etc och tjänade pengar. Ni fattar!

Jag skrev:

Jag ansåg att börsen var dyr, baserat på de vinstförväntningar som låg till grund. Det var korrekt, den har bara blivit dyrare.

Jag trodde att konjan skulle stärkas, men kanske inte så mycket som marknaden hoppades på. Det var helrätt, USA hade sin vargavinter som drog ner tillväxten, men Europa har verkligen gått trögare än många hoppats på. Även tillväxtmarknader är en besvikelse.

Suprpriseindex har gått rätt dåligt överallt bortsett från USA, som de senaste 6 månaderna varit riktigt stark.

Vinstrevideringarna har inte kunnat driva kurserna globalt sett.

För att summera, analysen var inte så tokig, men nedgången uteblev.

MS pratar om Yellen ser strukturella problem bland amerikanska hushåll…. jag förstår henne. På sikt kommer de rika att beskattas. Tro mig!

http://linkback.morganstanley.com/web/sendlink/webapp/BMServlet?file=jtdc655e-3p2o-g000-af18-d8d3855ab600&store=0&d=1&user=k0zitbgsl7yo-0&__gda__=1539984223_6ee498650ef9d1095372e8e896120536#0021&k0zitbgsl7yo-2&1539984223_9d9b607ad92f8c59a7419dea68006f3d&0011&k0zitbgsl7yo-1&1539984223_0de1667f3bb8a99465efc38201be431f

Avslutningsvis, var står vi rent tekniskt? Börsen tuffar på bra. Vi har ett motstånd kring 1350, ytterligare en utbudsnivå kring 1360 och slutligen ett gap på 1365. Det viktiga är egentligen inte VAR vi vänder ner, utan ATT vi vänder ner och sätter en NY lägre topp. Så länge som den nya toppen inte är forcerad gäller SELL on strength. Passeras den vid senare tillfälle så tar vi raska steg mot en ny approach och BUY on dips. Den tiden den sorgen. Vid kommande rekyl kommer 1310 nivån, som tidigare var motstånd, bli intressant. Håller den så ökar faktiskt risken att 1246 var botten. Passeras 1310 så lär det bli nya turer söderöver. Jag siktar fortfarande på 1200, men det är marknaden som bestämmer….. såklart!!! Sell on Strength!

En kollega till mig var av annan åsikt. Han menade att så här långt upp i en börscykel blir det oftast fladdrigt och svårtolkat, gärna med högre toppar och lägre bottnar samtidigt. Som han sa, jag skulle inte bli ett dugg förvånad om börsen gick till 1450 och satte en ny topp, som födde fram optimism, för att därefter vända ner och gå mot 1200, och föda fram pessimism… och därmed tvinga många att göra riktigt dåliga affärer, och de allra flesta riktigt förvirrade…. det enda jag kan kontra med är: Ta gärna position, men använd SL!!!

Ja enligt CS rapport förra torsdagen hävdar man att det gjorde det. Sorry, att jag inte publicerar förrän nu!

I korta ord så pekar senaste nedgången, med tillhörande VIX och dyl att ISM mfl ska kapsejsa från dagens nivåer. Något CS inte finner troligt. och NEJ, det gör väl inte jag. Däremot är jag av åsikten att dimensionen av uppgång, i kombination med rätt oattraktiva värderingar, fungerade som riktigt fint krut inför den nedgång av vinsthemtagningar som vi bevittnade förra veckan.

Rent tekniskt studsade det med råge, och jag väntar mig en urtoppning när som helst. Frågan är om detta är 2a vågen av 3, i en klassisk korrektion, och vi står inför ännu en rejäl utförslöpa. Jag vill gärna tro det. Sell into strength gäller alltjämnt!

och då tycker jag det är kul att titta rent tekniskt på marknaden!

SPX har korrat 10% från topp till tå, och det tillhör inte vanligheterna. Även OMX är nere kring 1250 som är en stödnivå… jag tror att man kan specka här och göra nån procent!

Men jag är fortsatt tekniskt negativ, vilket innebär Sell on Strength.

Jag tror fortfarande att vi ska nå 1130-1200 på OMX tids nog, och givet det vi vet idag, är det även en intressant nivå fundamentalt sett.

En studs härifrån tar oss i första hand upp till 1310 som hållt innan. Men det skulle inte förvåna mig om den passerades och födde fram lite falsk optimism.

Men det är klart, köper man här, så måste man använda någon typ av SL för det är trots allt ett fångande av fallande knivar vi talar om!!!

Så här skrev strategen på DB igårkväll

Why are market expectations for short rates and inflation becoming more and more disconnected from FOMC expectations? It is as if markets have invented their own logic on the outlook for rates, which is full of stories unrelated to current data (China, Ukraine, Secular stagnation, Banks buying, Real money buying, European slowing, Ebola etc). While the market continues to come up with fresh reasons why rates will stay low the Fed continues to say that they are data-driven. And the data, including the latest employment report, is getting stronger and stronger. The table below from the Primary Dealer Survey shows that market participants expect the Fed to hike rates when the unemployment rate is 5.6% and PCE is 1.8%. With those two variables currently at 5.9% and 1.5%, and the Fed expecting an acceleration in growth to almost 3% over the coming years, we are closer to the first Fed hike than the market is currently pricing.

Men det går att kontra på den här, då visst, mycket har handlat om oro och sentimentsförändring. Men samtidigt var det den Amerikanska detaljhandelssiffran igår som spädde på nedgången, och den är i allra högsta grad realekonomisk. Point being, DB och till viss del FED präglas av historien och det som SKER JUST NU handlar om att marknaden snarare misstror historien som vägvisare. Den tror att risken är stor att USA konvergerar mot omvärlden. det sedvanliga mönstret där USA tar täten och sen följer resten av världen efter med lite eftersläpning… ska alltså inte gälla denna gång. JAg vet inte vad som kommer hända… MEN jag vet att marknaden till 100% alltid prisar in en nedgång innan den kommer, dvs blir 2015 ett år av tillbakagång så är det helt i sin ordning att aktier reagerar negativt redan nu! Problemet med marknaden är inte att den alltid har rätt, utan att den rätt ofta har fel. Dvs om det inte blir som marknaden just nu tror så är det bara
en tidsfråga innan det vänder upp med besked.

Dollarn är en nyckelkomponent i den här diskussionen, och CS tror att vi är inne i en sekulär bullmarket för dollarn.

The dollar has been volatile in recent weeks, but we think the dollar is in a bull market that is set to last much longer. Key conclusions from our 50-page note out today: historically, a dollar bull market has been good for equities, bad for commodities and provide a significant headwind for GEM equities. We note that European dollar earners have not really reacted to the dollar strength, while conversely, consumer staples have not reacted to the weakness of GEM currencies.

Dollar cycles have tended to last for around 8 years, with dollar bull markets tending to see the dollar rise by over 50%. So far the dollar has been appreciating for 3 years, and risen by 20%. Fundamentally, we see this as being driven by the return of US growth leadership globally as China experiences a structural slowdown, which is the key difference to the dollar bear market of the 2000s, while growth in Europe and Japan is also likely to remain subdued.

The other 4 key reasons for the dollar strength: (i) a sharp improvement in the current account deficit, (ii) clear signs that US recovery is further advanced than elsewhere US GDP and the US is the only country where consensus GDP is being revised up, (iii) private sector deleveraging is much more advanced than elsewhere and (iv) FDI inflows are picking reflecting energy self-sufficiency, which the IEA think the US will achieve by 2025.

Ongoing Euro weakness is a clear consequence. We still see a Euro weakening to Euro/$ 1.20 near-term, in line with our FX team forecast, but even further out the risks are still to the downside. Relative growth differentials and real rate differentials are consistent with 1.20. And every time the ECB has expanded its balance sheet against the Fed the Euro has weakened. The only issue is that speculators are short but historically the Euro has previously weakened further when this has been the case. Long-term, if the ECB are to hit their 2% inflation target, the Euro might have to weaken as much as another 10% (10% adds 0.5% to inflation); so far the trade-weighted euro is down only 5%.

We think sterling/dollar falls to 1.45 to 1.50. The UK has a much worse current account position than the US, much higher household leverage and a worse primary budget deficit. Unlike, the Euro, speculators are only neutrally positioned and PPP is 1.46. The UK is also highly exposed to the Euro-area, so any slowdown there could push back expectations for the first rate hike. And finally, the Yen/$ still seems set to fall toward Y120.

Be careful out there! Men kom ihåg, många av de bästa köplägena, på lång sikt, uppstår när alla är som mest negativa!!!

För nåt år sedan hade vi en het debatt kring aktiv förvaltning, dvs att fonder kallade sig aktiva, tog betalt för att vara aktiva, men presterade i linje med index minus avgifter.

Det ironiska är att sedan dess har faktiskt Aktiva Sverige fonder presterat ganska hyggligt. Då menar jag inte att 4-5 fonder av utbudet på 150 Sverige fonder började leverera, för det har det alltid funnits. Nej jag menar som grupp.

Optimisterna pekar på att det har skett en positiv förändring. Dvs att fonder som kallar sig aktiva, har tvingats bli aktiva. De övriga kallar sig inte aktiva, och tar betalt där efter. Vissa aktiva fonder som inte levererat har fusionerats eller stängts ner. Det ställs större krav på förvaltaren än tidigare… osv. Jag tror delvis att detta stämmer.

Men en stor faktor till överprestationen handlar också om att många aktiva fonder har haft en stor del indexlätta småbolag i sina portföljer. De här bolagen har som grupp gått bra. Visserligen är det en prestation om du i valet mellan Nobia och HM, väljer Nobia som sedan utvecklas bättre. Indextung eller inte.

MEN det kan också vara läge att vara kritisk. Dvs om du har en fond som till 90% består av bolag som väger 10% i index, och du har undvikit de bolag som väger tungt, så gäller det att du presterar även när de indexlätta bolagen går sämre. Aktiv förvaltning handlar inte bara om att avvika från index, genom att sitta på större del småbolag, HELA TIDEN, utan det ska ju även skapas outperformance i alla typer av marknader.

Sedan i våras har indexlätta bolag gått sämre än indextunga, och om man verkligen ska tala om skicklighet hos en förvaltare, så bör det finnas konsistens i överprestationen, dvs i alla marknadslägen ska han outperforma. Annars handlar det inte om skicklighet utan tur. Jag menar en ren småbolagsfond som jämförs mot ett index dominerat av stora bolag, ska ju inte få cred när småbolag går bra, lika lite som han ska kritiseras när småbolag går dåligt. Han sitter ju alltid på småbolag!!!

Jag har skrivit en del om detta i min About. När man utvärderar en fond tycker jag man ska titta på två saker, givet att benchmark är relevant och att förvaltaren verkligen har som ambition att över tiden slå detta benchmark. Dels tycker jag att Active Share i kombination med Konsistens är bra. Active Share visar hur mycket han avviker från index. Avviker han inte från index så kan han inte slå index. Punkt. Många aktiva fonder har under de senaste åren haft en hög Active Share. Främst genom att man sitter på indexlätta bolag på bekostnad av indextunga. Konsistens visar andelen perioder han slagit index av totala perioder. Även här ligger många bra till, men det återstår att se hur det går i sämre tider. Risken är att förvaltarnas vinnarpostioner, som bidragit till outperformance, börjar underperforma, och slå mot konsistensen. Konsistens är ett bättre nyckeltal än total performance, då en förvaltare kan ha slagit index på 5 år, men egentligen gick han bara bra År 1 och inline år 2-5. Det andra nyckeltalet är Beta kvoten. Dvs Beta i uppgång minus Beta i nedgång. Detta nyckeltal rimmar med Konsistens. Dvs om en förvaltare går upp med 15% när index går upp med 10%, så är det ju ingen bedrift om han går ner med 15% när index sen går ner med 5%. Då är det ju bättre om han går upp med 10% och ner med 3%.

Det kan vara svårt för privatpersoner och ta fram de här nyckeltalen men det är inte så svårt att göra en ungefärlig analys.

Sedan i våras har Svenska fonder, i takt med att börsen börjat hacka, också gått sämre. Jag gick in i Morningstar och valde den breda kategorin Sverige fonder, som inkluderar alla fullinvesterade Svenska aktiefonder, även småbolagsfonder.

Sedan årsskiftet är index upp 1%. Jag tittade på fonder som levererat 5% eller bättre sedan årsskiftet, och som därmed får anses vara aktiva.. på ett framgångsrikt sätt. 11 fonder av 148 kvalar in. (och som rapporterat in data per igår)

I steg två tittade jag på hur fonderna presterat under den senaste baissen, då index är ner 5,4% på en vecka, och 6,9% på en månad.

Av de här 11 fonderna har en stått emot nedgången, och det är Handelsbanken AstraZeneca fond, som knappast kan ses som en aktivt förvaltad fond, då den alltjämnt ligger tungt i Astra. 4 fonder har gått sämre än marknaden och man kan ifrågasätta förvaltningen ur ett Betakvots perspektivet.

Glädjande nog har 6 fonder gått som index, vilket är en bedrift. Det betyder att de är beta positiva, då det haft ett högre beta än 1 i uppgången, och beta 1 i nedgången. De fonderna är Carnegie småbolag, Lannebo Sverige, Utdelning och 130/30, Cicero Fokus samt Robur Utdelning.

Det finns en kategori som vi inte fångar, och det är dem som gått sämre än index i uppgången, men presterar så pass bra i nedgången att de slår index, om marknaden fortsätter att falla. hittills har uppgången varit för stor, och nedgången för liten för att man ska kunna se vilka de är… men de är klart intressanta också! Spiltan Stabil, SEB Sw Value och Granit 130/30 kan vara sådana defensiva fonder, som om börsen fortsätter att gå dåligt så kan de gynnas.

Missförstå mig inte, jag säger inte att defensiva fonder är bättre än aggressiva. Jag säger bara att beta i uppgång måste vara  större än i nedgång… sen om det är beta 1,3-1,1 eller 08-0,7 spelar ingen roll. Bara att det tillsammans med Positiv Konsistens oftast fångar skickliga förvaltare. Förvaltare som håller en hög Active share, fast där den aktiva delen ibland består av hög andel småbolag, och ibland av en hög koncentration storbolag (där du kan uppnå hög aktiv share om du ligger lägger alla pengar på Nordea, istället för att sprida dem på samtliga banker. Givet att Nordea går bättre än bankerna, och givet att bank generellt går bättre än index)

Nu är detta en kort period att mäta på, och man kanske inte ska dra för stora slutsatser, men det är ändå intressant hur fonderna klarar ett hack i kurvan efter en så pass lång uppgång.

http://www.realtid.se/ArticlePages/201410/14/20141014172547_Realtid382/20141014172547_Realtid382.dbp.asp

Styrkan ville inte infinna sig i fredags, och det fortsätter att vara svagt nu på morgonen. Detta är inte en Buy on Dips marknad om man rent tekniskt är ute efter 1400+ nivåer och 10% avkastning.

Däremot är marknaden rejält översåld och det kan studsa närsomhelst. MEN, studsen lär, i första hand, vara begränsad till 1310-1339 området, och så länge som vi inte får en stängning ovan detta är det inte en regelrätt BUY on Dips marknad, utan en Sell into strength marknad. Det går faktiskt att dra ut strecken ända till 1360-1365 utan att rådet Sell into strength ska vara intakt.

EMA21 har brutit ner genom SMA150. Det har hänt 7 gånger de senaste 14 åren. Inför alla kraftiga nedgångar, 3 st, så var det rätt att hoppa av och vara försiktig. Problemet är att vid 4 tillfällen blev rekylen begränsad och snart fick vi en köpsignal igen. Ingen holy grail såklart. Det är ju bara 2 medelvärden, det hade varit rätt konstigt i så fall. Men man kanske ska vara lite skeptisk och avvakta köpsignaler, istället för att sitta med optimist-luvan på, något som varit väldigt rätt senaste åren.

Det som talar mot ovan är att historiskt har de närmaste 3 månaderna varit en synnerligen gynnsam period, särskilt om det har rekylerat i sep/okt. MEN, jag är inget jätte fan av säsongsmönster, så man ska känna till det… men ta det med en nypa salt.

Tittar man på SPX så blir jag också mer positiv. Vi är nere vid augusti stödet, och trenden är stark. Å andra sidan har SPX dubblats på 3 år, så det hade inte varit så konstigt om vi gör en större rekyl än 5%…..

På nedsidan finns en massa stöd, där jag tycker 1200 området är intressant. Trendlinjen sedan 2009 möter upp kring 1150-1200. 1250 området är också viktigt i det korta perspektivet, där möter även 2011 trenden upp.

Vi kommer inte gå rakt ner till ”1150” utan rekyl. Sannerligen vänder det upp inom kort och 1310-1339 området kommer testas av. Men om man som jag, vill köpa om det finns chans att nå 1450 inom några månader, då är detta inte läget att köpa, för jag tror att det kommer dröja. Av den anledningen vänder jag från Buy on Dips till Sell on strength, och det är intakt på länge som vi inte stänger ovanför 1310-1339 området.

Eftersom jag fundamentalt är negativ sedan länge betyder det att jag sedan 2 oktober står helt utanför marknaden.

ps. Samtidigt stör det att det inte är högre räntor som taktiskt har punkterat den här uppgången. Utan det är geopolitisk oro i kombination med svaga ekonomiska utsikter. Vad betyder detta? Jo, eftersom framtidsutsikterna är så grumliga så säljer man aktier och köper räntor. Risk off. Därför pressas räntorna ner. 10 åringen är nu på 2,31%. MEN för varje dag som 10-åriga räntan går ner, så framstår andra tillgångsslag allt annat lika, däribland aktier, som MER attraktiva. Därför blir aktiemarknaden extremt känslig för positiva signaler. Alltså fortfarande samma typ av marknad som vi varit i sedan Lehman.

Baisse Caset med högre räntor, som trots att det prisar in en bättre konjunktur/policy skifte i global centralbanks politik, är mer negativt då högre räntor gör övriga tillgångsslag MINDRE attraktiva om det inte kompenseras för högre vinsttillväxt etc. Även högre räntors inverkan på hushållens köpkraft, belånade stater, bankers kreditförluster och generellt för fastighetsmarknadens attraktionskraft är nästan mer negativt, TROTS att det skulle symbolisera att vi brutet en era av svag konjunktur med extraordinär centralbankspolitik.

Så för att summera;

Fundamentalt är aktier fortsatt oattraktiva, särskilt om man som jag vill se 15-20% uppsida för att det ska vara lönt att ta risken. Trots senaste nedgången har inte detta förändrats. Utsikterna är dessutom för klena och i fel riktning sedan i somras, även om det till större del handlar om skifte i sentiment och mindre om realekonomi och bolagsvinster. VIX uppgång är ett tecken på detta. Svenska börsen handlas idag till 15,7X vinsten för 2014. 13,9X 2015. Dock tror jag analytikerna i vanlig ordning är för positiva, särskilt mot bakgrund av vad som händer i världen. Best guess 2015 är 15,7X… och det innebär ingen 20%+ potential. Jag har sagt det innan och säger det IGEN… en värld med låg vinsttillväxt, förtjänar inte gamla genomsnittsvärderingar (typ PE16). Så det faktum att vi handlas kring 16X beror enkom på låga räntor och multipelexpansion. Hade räntorna normaliserats, utan att Vinstförväntningarna förbättras, ja då vill jag se PE 12X typ.

Tekniskt, ja vad ska man säga, säljarna håller i taktpinnen för prissättningen…

Taktiskt… ja det är den enda positiva faktorn, som blivit ännu mer positiv sedan i somras. Fallande räntor brukar leda till multipelexpansion. punkt.

Så frågan är om den sistnämnda faktorn gör att rekylen inte blir så omfattande som många hoppas på… å andra sidan kanske den inte är stark nog för att återetablera positiv trend?

Börsen öppnar ner, men börjar nästan direkt stiga upp till gårdagens lägsta 1316. På 1317 vänder det ner igen, och i skrivande stund har vi även passerat morgonens lägsta. Detta är svagt!

Det är även i dem här trakterna köparna bör komma in igen i hopp om att börsen står 5-10% högre om en månad. Men det har dem inte gjort ännu! Svagt

Det här Buy on Dips rådet står och väger just nu! Det finns en risk att det faller på ytterligare här och att nivåer kring 1400+ kommer att dröja länge, och det är just 1400+ som är anledningen till varför man ska köpa på dipparna. Uteblir den så är inte dippen intressant!

Jag blir mer positiv när jag tittar på SPX, men risken är att den laggar OMX.

Som sagt, jag vill fortfarande tro att detta är en Buy on Dips marknad, men så länge som köparna inte kommer in, och åtminstone driver oss förbi dagshögsta 1317 så ska man vara försiktig då ännu lägre kurser kan vara i antågande….

passerar vi 1317 så kan man alltid börja med att hoppas på gaptäppning kring 1366!!!! Men just nu i denna sekund så har inte köparna tittat fram!

Även FED har noterat att dollarn har stärkts mot omvärldsvalutorna.

Vi har tidigare tittar på varför, och det är logiskt med tanke på att omvärlden går knaggligare än USA och omvärldens centralbanker är fortfarande inriktade på att öka stimulanser, till skillnad från FED som ämnar att minska dem. Dollarn har stärkts och även om vi får lite vinsthemtagningar så lär den fortsätta att göra det!

Detta innebär att man importerar dis inflation, allt annat lika är det dåligt för amerikansk export och det innebär att omvärlden borde vilja ha dollar assets, typ räntepapper mm.

Kontentan av detta är att FED inte behöver ha bråttom att höja räntan, givet att kärninflationen, trots ovan, inte tar fart.

Marknaden fattar detta, varpå räntorna sjönk. Vilket gynnar multipelexpansionen, vilket gynnar den amerikanska börsen….

Så det är snarare ett steg tilbaka, back to basics….

http://linkback.morganstanley.com/web/sendlink/webapp/BMServlet?file=5h9jl6fu-3p2f-g000-b786-d8d385599400&store=0&d=1&user=c9mgcqyrw2n4c-0&__gda__=1538945254_9fb74914e349705b8e87a56d7bb43e9d#0021&c9mgcqyrw2n4c-2&1538945254_456fca7b0091bb0d08cc2e376c02b87e&0011&c9mgcqyrw2n4c-1&1538945254_37f467dabec8714f1522deab47949ace

Men det är knappast något nytt…. vi noterade att Tyskland började tappa momentum redan i somras…. dock  är dollar rallyt en nyare företeelse!