Två saker är riktigt viktiga

1, Att svensken har rätt storlek på sin belåning och 2, Amerikansk löneinflation. Allt annat kan ni skita i!!!!

Det är därför som jag i många år lyft fram Amerikansk löneinflation som den ABSOLUT största enskilda riskfaktorn för Svensk ekonomi….

Se om ni hänger med:

jobb skapas i USA
arbetslösheten sjunker
arbetsmarknaden blir tajt
lönerna tar fart
Lönerna är den största förklarande faktorn i Core Service Inflation
Core Service Inflation utgör 2/3 delar av Core PCE
Core PCE stiger över 2%
FED tvingas balansera sin penningpolitik
FED höjer med 150-200 punkter
ECB gör först INTE ett skvatt
Realräntespreden USA vs Europa förändras kraftigt
Ovan gör att Euron faller i pris mot dollarn, typ under 1,0 så länge som ECB inte gör nåt
Kronan är kopplad till Euron, kronan faller också…
Svag euro och krona gör att vi börjar importera inflation
ECB höjer räntan med nästan lika mycket som FED för att balansera
Ingves hakar på och gör samma sak
Räntorna på statspapper stiger med lika mycket
Räntorna, genom spreadarna, på bostadsobligationer stiger lika mycket eller mer
Bankernas kostnader för bolån stiger
Bankerna höjer räntorna ut mot bolånekunderna för att kompensera
Bolåneräntorna går upp!

TYP

Sen kan man dra det vidare

Bolånekunder får svårt att få ihop räntebetalningen (beroende på hur hur hög räntan blir)
Banken måste erkänna lånet som en kreditförlust när de inte får in 3st månadsbetalningar
Bolånekunden säljer bostaden i jakt på nåt billigare, alt hyra.
Det blir en Buyers market, med distressed Sellers. Säljarna vill inte sälja, de är tvingade.
Fastighetspriserna faller
Folk blir rädda. Consumer och Business Confidence faller brant
Folk, trots att de har pengar och jobb, drar ner på konsumtion för att de är rädda
Tillväxten vänder ner
Folk får ”vatten på sin kvarn”… dvs det var rätt att vara försiktig. De fortsätter att vara försiktiga
Tillväxten blir negativ, folk blir av med jobbet.
Folk kan inte betala räntan utan lön, ännu mer prisfall på fastigheter
Folk som säljer får negativ EK, skuld till banken alltså och står utan jobb. inte bara dålig konfidens, nu även realekonomiskt tufft.
Ännu sämre tillväxt, arbetslösheten tar fart.
Arbetslösa kan inte shoppa eller betala räntor…

And so it roles….

DÄRFÖR är det jävligt viktigt att ALLA hushåll i Sverige som har lån, klarar en högre ränta. För då blir det bara en konfidens shock (som det delvis bara blev under 2009), och inte lika mycket en realekonomisk (även om större räntebetalningar till viss del tar av potentiell konsumtion). Skillnaden är att man ganska snabbt och enkelt kan ta sig ur en konfidensshock, medan en realekonomisk är ett helvete!!!!!!

så låg mig repetera:

Det som är viktigt är att

1, Att svensken har rätt storlek på sin belåning och
2, Amerikansk löneinflation.

Allt annat kan ni skita i!!!!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

23 kommentarer till Två saker är riktigt viktiga

  1. Lediga Ludde skriver:

    Donald Trump vill att tillverkningen av USA:s varor skall vara i USA och ej i Mexico, China, Thailand, Pakistan .m.m Han skall vidtaga åtgärder mot det. Är det ett bra sätt att höja de amerikanska lönerna? Skaffa fler jobb i USA.

    En grupp i Sverige som består av långt över miljonen. Är pensionärer,, snart fler än de som arbetar, har i många år fått tillgång till allt mindre pengar. Jag vet från tidigare svar från GaStan att han anser det pensionerärerna konsumerar i svensk ekonomi är försumbart. Men om överbelånade bostadslånare skulle kunna ställa till sådan oreda i ekonomin, som GaStan målar upp, skulle inte några tusenlappar i månaden till pensionärerna, ställa allt till rätta.

    • GaStan skriver:

      Oj, ja du är inne och berör många saker här.

      Grundregeln i nationalekonomi är att den som är bäst på nåt ska göra just det, inte allt. Alla ska inte göra allt.

      Dvs om Mexico kan göra en vara billigare och/eller bättre så är det effektivare om de gör det än att USA gör det. För bägge parter.

      Samma resonmang går att applicera inom ett land. Dvs, det är bättre om du går till ditt jobb och gör det du är bra på, än att du stannar hemma och renoverar huset. Då är det bättre att en hantverkare gör det, och sen anlitar han dig när han behöver dina tjänster.

      Lagen om komparativa fördelar.

      Rätt logiskt ellerhur?

      Sen är det så att alla länder vill exportera mer än de importerar. De vill ha ett handelsöverskott. Som Sverige, Tyskland, Kina och Japan. Har man ett överskott där har man ett överskott i bytesbalansen normalt sett. Det blir samma effekt om man har inhemsk tillverkning, som man säljer till den inhemska marknaden. Då väljer man bort att importera, som även det är bra för handelsbalansen, dvs bytesbalansen.

      Om man har ett underskott i bytesbalansen, dvs om man importerar för mycket, eller exporterar för lite, enkelt uttryckt, så måste man finansiera detta underskott…. dvs man måste sälja sin egen valuta, och köpa en utländsk valuta, för att betala det landet som nettosålt varorna till en. Dem vill ju ha betalt i sin egen valuta.

      Om har stora underskott i bytesbalansen så har man i regel en svag valuta (eftersom den hela tiden säljs för att köpa utländska valutor). En svag valuta gör att man importerar inflation, då priserna stiger med den svaga valutan. Stiger inflationen så stiger räntorna. Har man höga räntor, så blir tillväxten i regel lägre. Den blir det för att färre vill låna, och fler vill spara, och de som har lån bränner mer på räntor än annat.

      Däremot om man exporterar mycket, så får man allt annat lika en rätt stark valuta efter ett tag, vilket gör att inflationen inte tar fart (först), varpå räntorna är låga. Om räntorna är låga blir den strukturella tillväxten hög. Har man hög tillväxt skapas jobb. Skapas det jobb leder det till ännu högre tillväxt. Men någonstans blir arbetsmarknaden så tajt att lönerna börjar röra sig uppåt. Rör de sig uppåt för länge och för mycket, så blir konkurrenskraften lägre, dvs det är inte lika intressant för omvärlden att köpa varorna. Den andra effekten är att löneinflation leder till högre inflation vilket leder till högre räntor, vilket leder till lägre tillväxt…

      Kina, som exempel, har många år av 10%+ löneinflation bakom sig.

      Därför leder detta till att tillväxten går ner efter ett tag…..landet tappar. Japan har befunnit sig här i snart 25 år.

      Då är det helt plötsligt ett annat land som kan konkurrera. Sedan 15 år är det Kina, Mexico och Indien och några till…..

      De kan konkurrera fram till det inte går längre. Då svänger pendeln och det blir helt plötsligt ekonomi för USA att tillverka själva och exportera till Kina och Mexico, där befolkningen i det läget har höga löner och är rika….. och så kommer det fortsätta till det är nästa marknad att ta över. En dag kanske Sverige säljer Tshirts till Kina, då vi gör dem billigare och bättre.

      Det enda som kan förlänga detta fenomen sägs vara teknisk utveckling och utbildning. Dvs att Kina förbättrar sin produktivitet relativt oss så kan de dra ut på den här processen. och det gör dem. Men på andra plan gör dem inte det. HM tillverkar sina T-shirts i Bangladesh nu för tiden. Inte Kina. Kineserna gör det inte lika bra och billigt längre.

      and so it goes.

      Sen är vissa branscher inte så löneintensiva…. dvs lönerna utgör inte så stor del av totalkostnaden. Där har Kina inte en komparativ fördel. Vissa länder har råvaror tillgängligt. Då kan de ha en komparativ fördel med detta, tänk Sverige och skog. USA har en teknisk komparativ fördel… därför är Google, Apple och Amazon amerikanska…. inte kinesiska!

      Så det är rätt komplex materia.

      Men att tvinga fram detta…. ex med att lägga shockhöga tullar på importerade varor för att främja egen tillverkning har aldrig fungerat. Se på Kuba, Venezuela och Nordkorea… som vill vara oberoende omvärlden. Det blir ju inte så bra. Sen handlar de länderna om andra saker också såklart!

      Men frihandel är något som är bra. Men det är grunden till globalisering…. som lett till att

      1, vi kan köpa bättre och billigare varor än någonsin
      2, att det globala produktions kapacitetstaket, näst intill är oänderligt… vilket gör att inflationen är strukturellt låg, vilket gett låga räntor, vilket gjort att alla belånade fått låga räntekostnader, varpå de kan konsumera de insparade pengarna på annat.
      3, att låga räntor främjat lån, inte sparande…. och där lånen gått till tillväxtbefrämjande konsumtion och investeringar.

      så det är superduper positivt med globaliseringen de senaste 15-20 åren.

      MEN, a big MEN

      Jag har också hävdat att globaliseringen haft en baksida.

      POLITISK POLARISERING i Europa och USA. Det handlar inte om invandring enligt mig. Det är bara Syndabocken!

      Tidigare såg våra samhällen ut så här

      5% underklass, fattiga
      90% MEDELKLASS
      5% överklass, rika

      Grovt förenklat.

      Med globaliseringen flyttades en massa jobb till kina, indien, mexico etc….

      Det gjorde att bland de 90% medelklassen fanns vinnare och förlorare. Grovt kan man dela in förlorarna bland dem som blev av med jobbet eller inte längre var konkurrenskraftiga hemma. Alla andra blev vinnare.

      Sen har de riktigt rika blivit fler, det vet vi bla genom Pikettys forskning. Har också en känsla av att fattiga och uteliggare är fler. Men problemet är inte de fattiga och rika. Det är polariseringen av medelklassen

      Helt plötsligt ser samhällena ut så här

      10% fattiga
      40% som har det VÄSENTLIGT sämre nu än då
      40% som har det VÄSENTLIGT bättre nu än då
      10% rika

      10% fattiga är inte så politiskt aktiva. Övre 50% är nöjda med tillvaron, men 40% är PISSED OFF. De kan också köpa billiga Tshirts från Bangladesh… problemet är att de saknar jobb och knappat har råd med mat på bordet. Därför att Tshirten blivit billigare, men hälsorvård, skola och många andra grejor har blivit rejält mycket dyrare för de framgångsrika top 50% har drivit upp priserna. De övre 50% fattar inte riktigt vad nedre40% menar. De lever skilda världar. Övre 50% sitter på makten. De har råd att vara solidariska. De nedre 40% saknar jobb, eller är pensionärer och tycker att samhället ÅTMINSTONE borde ta hand om sina egna, de som ändå betalat skatt varje år. Köpt biljetten till trygghet. De anser inte att samhället ska ta hand om de som inte har betalat skatt hela livet. Det är inte rasism. Det handlar om att man inte ska kunna få en biljett gratis. Dessutom, om en massa människor får biljetten gratis, så får de som köpt biljetten en sämre service. Eftersom man bara har Xkr för erbjuda trygghet och hjälp. Kvaliten på biljetten går ner, om det är fler biljetter men bara en kaka liksom.

      De är inte rasister, de anser att övre 50% skänker bort en service de hela livet betalat dyrt för.

      Att inte de övre 50% fattar detta gör 40% skaran ännu mer pissed off. Den övre skaran behöver knappt en biljett. De har råd att köpa samma service eller bättre på den privata marknaden. Trump anhängare och liknande i övriga länder tillhör den nedre 40% skaran. Detta är polariseringen i ett nötskal. Det är vad som triggat Brexit. Något som ”etablissemanget” aldrig trodde skulle hända. Lika lite som man trodde att SD skulle få 20% i opinionsundersökningar. Lika lite som att man tror att Trump kan vinna.

      Är det därför som vi ska ta hem jobben? Om du jobbade för den amerikanska fabriken som sydde t-shirts, och blev arbetslös när den försvann. Så fick den personen får det sämre. MEN kostnaden relativt vinsten för alla som köper billiga importerade t-shirts är fortfarande mindre. Så det är fortfarande en nettovinst för samhället totalt att låta Bangladesh tillverka Tshirts.

      Men vi måste lösa knuten med han som blev av med Tshirt jobbet. Han måste känna att hans år att betalad skatt, dvs den köpta biljetten är värd lika mycket…. och att det inte delas ut gratis biljetter kors och tvärs.

      Jag säger inte att det är fel att ge pensionärerna mer pengar, bara att de måste finansieras. Gör man det genom att höja moms eller inkomstskatt så får det totalt sett en negativ nettoeffekt på ekonomin då pensionärernas konsumtionsviljan är lägre än bland dem som jobbar. Eller var det förr i tiden…. pensionärerna kanske kan tänka sig att sprätta upp pengarna på kaffe lattes…. det hade i så fall varit bra!

      Typ!

      • Storugglan skriver:

        En rejäl fastighetsskatt och noll eller svagt negativ inkomstskatt upp till en nivå som täcker in x procent av befolkningen. Skulle inte det göra susen?

      • GaStan skriver:

        hehe ja du…

        det jag inte gillar med fastighetsskatt att det finns många människor med klen cash flow och små inkomter…. men som bor i stora värdefulla kåkar. Det är liksom inte schysst att beskatta med ett flöde, när det är stocken som är värdefull.

        Jag har alltid tyckt att låga skatter för dem som tjänar lite är en bra idé….. de samlar inte pengarna på hög som de rika… utan de shoppar upp alla pengarna vilket driver tillväxt och jobb. Pengarna som de shoppar upp hamnar ändå i de rikas plånböcker eftersom det är dem som äger företagen som gör vinst på shoppingen. Sen istället kunde man skatta utdelning lite tuffare, så att pengarna tvingades stanna kvar i bolagen och återinvesteras…. något som i sig kan bidra med tillväxt och jobbskapande… som gör att de rika tjänar ännu mer pengar till slut.

        Alltså poängen är inte att straffa de rika som du kanske förstår utan gynna de minst bemedlade på ett sätt som gynnar alla, ink de rika, till slut.

        Växer ekonomin så kommer ändå statens inkomster att öka, för de är helt korrelerade med tillväxten. TROTS att man sänka inkomstskatten.

        Men att sänka A-avgiften köper jag inte. Företag anställer inte för att det blir något billigare tror jag. De anställer när de ser efterfrågan. Sänkt A-avgift gör bara att totala lönekostnaden sjunker och ökar vinsten. bättre att sänka I-skatten, som leder till ökad konsumtion, och tillväxt, och JOBB, som ger tillväxt igen…

  2. RA skriver:

    Tack mycket konkret och bra beskrivning av ”kedjan” mellan amerikanska löner och svenska hushålls belåning. Problemet är väl att höjningen som Ingves gör för att dämpa inflationen som triggas av en svag krona slår över och hämnar tillväxten (genom att folk får för höga räntekostnader). Slutsatsen man kan dra av detta är väl att räntehöjningen får ett väldigt leverage av hushållens belåningsgrad.

    Kan man således tänka sig ett scenario där Ingves inte behöver höja lika mycket som ECB – då vi har en hög belåningsgrad hos hushållen – och således lyckas stävja inflationen utan att folk inte kan betala sina räntekostnader?

    • GaStan skriver:

      MYCKET MYCKET bra fråga.

      Sverige är unikt. 70% av svenskarna äger sin bostad. De flesta har lån. De som har lån har mer än 50% av lånat på rörliga ränta.

      Vi har alltså precis som du säger en inbyggd broms i systemet.

      Det snackas mycket om Ingves låga räntor ska stimulera låntagande, precis som att höjda räntor bromsar det. Men det pratas väldigt lite om att Sverige redan är belånat… och ränteförändringar handlar mer om att bromsa eller gasa konsumtions förmågan hos folket, då Ingves kan bestämma hur mycket som ska stanna kvar i plånboken eller gå in till banken som ränta.

      Jag tror, som du säger, att det hela kan gå rätt fort. Dvs höjer FED räntorna så kommer vi hänga på, men rätt snabbt inser Ingves hur snabbt Sverige bromsar in, varpå han snabbt kan sänka igen. Kanske både mer och snabbare än sina kamrater på de andra centralbankerna.

      Väldigt få talar också om att Sverige var lite saved by the bell 2008. De rörliga bolåneräntorna touchade nämligen 6% under 1H08…. och det började knorra och svida på rätt många håll…. men så kom Lehman, PANG, FED sänkte ner till noll. ECB hängde på… och även Ingves. Det gjorde att över en natt så frigjordes en satans massa pengar som tidigare gick in till banken i form av räntor. Det var en stimulans som hette duga. Parallellt med detta hade vi jobbskatteavdrag. Så det var mumma för de svenska hushållen. Sen miste vi aldrig omvärldens förtroende för att Sverige hade:

      35% statsskuld
      budget i balans
      handelsöverskott.

      Den trion kunde bara andra Europeiska länder drömma om…. så det gjorde att Sverige blev en flight to safety. När man dessutom såg att arbetslösgheten inte sköt i höjden, tillväxten var bättre än i omvärlden och fastighetsmarknaden klarade sig bortsett från lite skak under ett halvår där priserna i Stockholm mjuknade med 10%…. ja då insåg man att Sverige var the Place to be… resten är moment 22 ur ett positivt perspektiv!

      men svaret på din fråga är… kommer Ingves höja mindre…. Nej jag tror han höjer rätt mycket… för att sen sänka rätt mycket.

      • RA skriver:

        Har funderat lite mer på detta. Normalt brukar man väl säga att det tar va 1 år att se effekten av en höjning/sänkning av styrräntan. Men genomslagskraften på svenska hushåll måste ju vara mycket snabbare än så (de flesta ligger ju på 3 månader rörligt) – det tar väl således i princip max 3 månader innan gemene man får mindre i pålnboken – detta måste ju vara en bra ”inflations-broms” som dessutom slår igenom snabbt.

        Talar inte detta för att Ingves faktiskt kommer att höja mindre eller i alla fall minskar det risken för att han höjer för mycket?

      • GaStan skriver:

        Kanske!

        Han gillar ju inte när kronan är stark mot euron, då han är så fokuserad på vår handelsbalans (dvs att export ska gå bra och inhemsk produktion vs import). Så när ECB höjer kanske han väljer att ligga i underkant. Där kan man även ta in ditt resonemang att höjningar biter mycket effektivare på Svenska hushåll, än ECB biter på europeiska.

        Ex1 Ok, säg att FED höjer med 125, så höjer ECB med 75-100, så höjer Ingves med 50? från -0,50 till 0,00

        Problemet är om Svensk inflation börjar ta fart…. då lär han inte vara nöjd med noll ränta!

        Detta är base case

        Ex2. Låt säga att lönerna verklien kickar in i usa…. då kan man tänka sig 175bp från FED, 125-150 från ECB samt 100 från Ingves

        Översatt till Svenska bolåneräntor så skulle första ex ge 2%-2,5% ish på den rörliga räntan för Ex1.. 3-3,25% på ex2.

        Efter ränteavdrag blir det 1,4-1,75… snitt 1,6% för Ex1…. dvs en uppgång av räntekostnaderna på 50% mot idag.

        Andra Ex blir det 2,1-2,3%… snitt 2,2…. dvs en dubbling av räntekostnaderna

        Notera att detta gäller rörliga räntor… så givet att snittlåntagaren har hälften rörligt, så blir initial uppgången 25% vid ex1 och 50% vid Ex2….. men allteftersom läggs bundna lån om så den stiger. Men ändå!

        Jag tror att blir det Ex1 så får vi viss avmattning i Sv ekonomi… men vi kommer klara det galant.

        Andra ex så blir det betydligt kämpigare…..

        Fast då lär han ju sänka i syfte att stimulera!!!!

        Men summasumarum så skulle en Balansering av Amerikanska Penningpolitik… dvs där FED höjer sakta för att balansera realräntan mot noll…. få klart begränsad inverkan på Sverige realekonomiskt. Medan tar lönerna verkligen fart, vilket tvingar FED att inta en åtstramande penningpolitik, så skulle det ha förödande effekter för svensk ekonomi…. men då lär ju Ingves vilja stimulera å andra sida…. så det är ett tough call vad nettot blir, och hur det utspelar sig!

    • GaStan skriver:

      Men den stora frågan är

      NÄR får vi en ihållande löneinflation i USA på över 3%?????

  3. Bostadsbjörnen skriver:

    Jag köper ditt argument, men hur ser du på timingen?

    Dvs från att lönerna i USA sticker till att Ingves tvingas höja.

    Tack för en grym blogg!

    • GaStan skriver:

      förr sa man att det tog ett år mellan det som händer i USA följs upp i Europa… men min känsla är att det går snabbare och snabbare…

      Best guess… mellan 6-12m

  4. Erik skriver:

    Väldigt intressant inlägg måste jag säga, och jag delar din analys fullständigt. Känns som att få personer vill prata om hur beroende vi faktiskt är av utvecklingen i USA.

    En något annorlunda men närliggande aspekt som jag tycker är intressant är hur Europeiska/Svenska börserna är beroende av vad som händer i USA. Det talas om en eventuell botten i både OMX och DAX men givet att vi har en hårt spänd gummisnodd på ovansidan i SPX (både värderingsmässigt men även tekniskt) så känns det alltför osäkert och tidigt att tanka på långinnehav för nästa ”business cycle” så att säga. Vad är din åsikt om detta undrar jag?

    Känns helt enkelt som nedsidan är betydligt större än uppsidan för tillfället. Vissa pekar på hur börserna i USA och Europa spreadat isär senaste åren och att det kanske inte finns en självklar korrelation däremellan. Detta är enligt mig riktigt skitsnack. Dels så finns det inget stöd historiskt för detta, och dels så beror ju spreaden på att marknadens tillit till FED verkar ha varit större än den för ECB vad gäller lågräntepolitiken och QE. Detta ser jag snarare som en anomali än ett långsiktigt hållbart fenomen, och är övertygad att vi förr eller senare att vi kommer få se en korrigering vad gäller detta (och inte till fördel för amerikanska aktier skulle jag gissa). I detta potentiella nedställ läge så vill man inte ligga rålång svenska högbetaktier tänker jag.

    • GaStan skriver:

      Jag räknar ju hem svenska börsen fundamentalt kring 1480 så nån jätteuppsida tror inte jag på… Å andra sidan är börsen billig under 1300!
      Givet det jag vet idag och tror om framtiden

      Vad gäller korrelationen så är det som du säger lögn att den inte skulle gälla. Går usa upp, så gör även europa och sverige det.

      Men nivån behöver inte vara densamma. Faktum är att tittar man på värderingen, och korrigerar för tillväxt, så är både usa och europa, på rätt nivå…. Europa har laggat för att vinstrevideringarna har varit väsentligt sämre…. Punkt!!!!

      Tror du att den här pendeln vänder… Dvs att usas vinster kommer utvecklas sämre än europa… Ja då kommer det att vara en helt ny grej….men Europa brottas med strukturella problem som inte usa gör, så det lär dröja…

      Men sentimentsmässigt var tidigare europa högbeta… Dvs om usa går upp med 5% så går europa 10%…. Och på samma sätt när det faller…. Så tror jag nog att det är fortfarande…

      Men summasunarum…. Börsuppgången sjunger på sista versen. För att tro på mer så måste konjunkturdata växla upp ordentligt… Och det tror inte jag… Och även om den skulle göra det så får du i så fall ett koppel av räntehöjningar på halsen….

      Köp när blodet flyter och alla tror på undergång…. Sälj in i optimism… Kommer funka ett tag till!

  5. Lediga Ludde skriver:

    Kommentar av bostadsanalytikern Bengt Hansson vid statliga myndigheten Boverket. Publicerad i tidningen Senioren:

    . Köpte du ett hus 1969 för 300 000 och säljer det för 2,3 miljoner 2015 anses du ha gjort en vinst på 2 miljoner. Den vinsten får du skatta för. Det trots att dina 300 000 kronor från 1969 motsvarar 2,42 miljoner i dagens penningvärde. I själva verket är huset mindre värt idag än när du köpte det.
    Skatten du ska betala på din påstådda vinst är 22 procent – på två miljoner blir det 440 000 kronor.
    (Slut citat)

    • GaStan skriver:

      Har verkligen inflationen legat på knappa 5% i snitt sedan dess? För det är den effektiva årsräntan under de här 46 åren. Bara under de senaste 20 åren ligger snittet på max 2%…

  6. Lediga Ludde skriver:

    GaStan kämpar envist med att vi ej har inflation i Sverige. Så här skriver teknologie doktorn och före detta VD för ett av våra börsföretag Lars Bern i sin blogg:

    Det svenska etablissemanget har lyckats lura i de 99-proceneten att vi inte har någon inflation och har därmed fått dem att i stort sett avstå från krav på högre löner. Sanningen är den att man i inflationsberäkningen inte tar med vanliga människors största utgift – den för deras bostäder och ökande tätortsboende. Eftersom det bara finns jobb i storstadsregioner tvingas de 99-procenten i stor utsträckning flytta dit.

    Med landets permanenta bostadsbrist sedan socialdemokraterna redan på 50-talet avskaffade en fri bostadsmarknad, tvingas de arbetande att antingen lägga en allt större del av sin inkomst på hela tiden dyrare bostäder i tätorterna, eller så får de långpendla till sina tätortsjobb. Pendlarna kommer dock inte undan skenande kostnader i form av trängselskatt (1.500 kr/månad i Stockolm) och för parkering (uppåt 1000 kr/månad). Dessa utgifter syns inte i inflationstalen. Den här typen av dolda skatter drabbar hårdast de minst bemedlade, medan de är fickpengar för 1-procentarna.

    • GaStan skriver:

      Han har fel!

      Boendet har aldrig varit billigare. Sett som boendekostnad som % disponibelinkomst så är det den lägsta på över 30 år.

      Skulle räntorna gå upp så är det en annan femma.

      Det här med inflationen stämmer inte heller. Genomsnittssvensken gör ungefär samma sak i år som förra året. Dvs lägger ungefär samma pengar på mat, transport, semester och resor, skor och kläder, restaurangbesök osv varje år.

      Det finns ett antal skiften där man ändrar sina vanor, ex när man går från student till sitt första jobb, när man går från singel till att bilda familj osv. Men sett till samhället i stort spelar det ingen roll för när en student tar sitt första jobb är det någon annan som blir student.

      Point being, sett över senaste 5 åren så konsumerar genomsnitts svensken ungefär samma saker. Jag påstår att inflationen i snitt varit 1% om året senaste 5 åren. Det är 5% totalt. Vissa hävdar att den riktiga siffran ligger på 25%. Statistiken ljuger säger man.

      Men det är inte sant, eftersom vi vet att genomsnittslönen inte gått upp med 25%…. Så borde folk varit jävligt förbannade för att det får det sämre för varje år….. Men det har de alltså inte fått.

      En annan sak är kronan. Marknaden är inte dum. Hade vi haft 5% inflation istället för 1%…. Så hade realräntorna varit mycket mer negativa, och därmed hade kronan kostat 12kr mot en euro…

      • Storugglan skriver:

        Tack för klargörande kommentar. Tidningen Aktiespararen hade i våras en artikel rubricerad ”Syna bluffen om inflationen” skriven av en nyanställd 22-årig analytiker. Inget ont om 22-åriga nyanställda analytiker men när de för fram följande konspirationsteori då drar man örona åt sig:

        ”Varför skulle då de statliga myndigheterna vilja förvränga statistiken och ha en lägre officiell inflationstakt än den verkliga takten? Av uppenbara skäl – för att de har incitament till att porträttera sanningen så. Exempelvis kan pensionsutbetalningar begränsas, ersättningar i sociala försäkringsnät hålls nere, budgetunderskotten kan fortsätta, kredittagare gynnas och människor ifrågasätter inte det nuvarande monetära systemet.”

        http://www.aktiespararna.se/artiklar/Marknadsanalyser/Syna-bluffen-om-inflationen/

        Kan du se att det finns någon som helst substans i den typen av argument som förs fram i artiklar som denna?

        Noterar att han konstaterar att det ”lyckligtvis finns alternativa källor för inflationsberäkningen” i USA och hänvisar till en ” John Williams på Shadow Government Statistics”, som dock mötts av som det förefaller befogad kritik:
        https://en.wikipedia.org/wiki/Shadowstats.com#Critique

      • GaStan skriver:

        Stort tack för input.

        Jag vågar faktiskt inte svara på huruvida datan skulle vara manipulerad eller inte, i syfte att nå vissa mål.

        Egentligen är jag inne på att man borde skrota hela inflationsmåttet och ersätta det med löneinflationen istället. Det är ju ändå den som slutligen driver inflation. Kapacitetstaket inom tillverkning har liksom spelat ut sin roll.

  7. Lediga Ludde skriver:

    De artiklar som Christoffer Ahnemark har skrivit i tidskriften Aktiespararen är mycket intressanta. Tack Storugglan som hänvisat till dem.

    GaStan skriver ovan att om inflationen varit en procent de senaste fem åren. Han reagerar mot att vissa utredningar kommer fram till en inflation på 5 procent om året.

    Hade inflationen varit 5 procent då skulle vi haft löneinflation till samma procentsats, är GaStans slutsats.

    Men jag frågar om GaStan mäter nominell lön eller disponibel inkomst efter skatt når han talar om löneinflation.

    Anders Borgs löneavdrag på en månadslön hittills (om som regeringen Löfvén) ej tagit bort. Har det haft någon betydelse i frågan att folk ej märkt av någon inflation. Pensionärerna har märkt det.

    • GaStan skriver:

      Vi pratar om olika saker här!

      När man pratar löneinflation är det ALLTID nominell lön som menas. Vi försöker ju fånga två saker,
      Är det god tillväxt i ekonomin som leder till lönehöjningar?
      Är arbetsmarknaden tajt på ett sätt som tvingar fram högre löner?

      Det du är inne på är om svensken fått det bättre, och det har hon pga jobbskatteavdrag och lägre räntor…. Men inte på pga lönehöjningar

  8. Lediga Ludde skriver:

    GaStan i texten ovan:

    DÄRFÖR är det jävligt viktigt att ALLA hushåll i Sverige som har lån, klarar en högre ränta.

    Dagens nyheter i dag 7/10 videointervju med Stefan Ingves:

    Vi börjar höja räntan senare under 2017. Det kommer att gå sakta. En normalränta kring 4 procent , det kommer att ta många, många år innan vi kommer dit. Det är inte aktuellt i närtid.

    • GaStan skriver:

      FED höjde räntan i december 2015, och flaggade för 4 höjningar under 2016. Deras prognoser ger jag faktiskt inte mycket för. Inte Goldman, Merrills eller Morgans heller….

      Riksbanken, konjunkturinstitutet, våra 4 storbanker mfl…. deras prognoser är tyvärr inte bättre. De är marginellt bättre än att singla slant.

      Att Ingves säger att han börjar höja räntan 2017 är ingen prognos. Det beskriver en vilja från hans sida givet vad han gissar hur världen ser ut då. Den gissningen är inget värd. Han säger att det kommer att gå sakta. Vad han menar är att han vill och tror att det kommer gå sakta. De har ingen aning! Ingen annan heller!

      gå tillbaka i riksbankens pressarkiv och skriv ner alla utfästelser, guidningar och prognoser de lämnat senaste 10 åren. Titta sedan hur många som slagit in. DE HAR INGEN ANING.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s