Vilket är det största hotet mot börsen?
-De största hoten är de man aldrig ser. Du vet aldrig var nästa krishärd blossar upp. Det som oroar mig mest just nu kanske är just det: att allt känns för bra.
Så jäkla bra sagt… och konstigt att inte fler svarar så!
Marknaden gladdes över FED mötet igår. Fortsatt rebound i ekonomin, men inte oroliga över inflationstendenserna och smått oroliga över att återhämtningen i husmarknaden inte är stark nog.
Tror detta innebär att vi kan göra nya attacker uppåt. Som sagt tidigare, det största hotet mot en rejäl sättning i marknaden är en hastig uppgång i räntorna, långa som korta. Detta skulle kunna komma från att ledande inflationsdata kommer in starkt och tar FED på sängen, och liksom tvingar dem till att ändra språket. Detta skulle komma oväntat då vare sig marknaden eller FED väntar sig någon egentligen rörelse i inflationsförväntningarna. Jag har stått på andra sidan, och har trott att de senaste åren jobbskapande faktiskt börjar utmynna i lite löneinflation, som brukar sippra ner på priserna generellt. Jag tror fortfarande att så är fallet, men det är inte anledning nog att taktiskt stå utanför marknaden.
Eftersom marknaden de senaste veckorna ändå uppmärksammat vissa inflationstendenser, var man nu rädd att FED skulle börja prata om dem…. men de är alltså inte alls oroliga. De är oroliga för att husmarknaden inte fortsätter att repa sig. Det är en extremt viktig drivkraft i en belånad konsumtionsekonomi som den Amerikanska.
Tror OMX kan nå 1440-1450 nu….
M och S får rekordsvagt stöd i ny mätning, 21 resp 29%. När ska de sluta motarbeta varandra, och istället inse att de båda tappar väljare till SD och Fi.
MP går starkt, och är numera Sveriges 3e största parti. För dåligt påläst, men vissa av deras förslag verkar vara riktigt tillväxt hämnande, dvs dåliga för sysselsättningen. Var kommer stödet ifrån?
Men likheterna eller skillnaderna mellan S och Mp, och S och M, är ungefär lika stora. Dock inte samma frågor.
Jag tror inte att Löfven vill bilda regering med Vp. Men tillsammans med Mp så har de 42%. Men hur kul är det med minoritetsregering?
Tänk er om M och S skulle gå ihop… vilken skräll det hade varit.
Det som gör det omöjligt är väl ”fördomarna”. Dvs större delen av de trogna M och S väljarna vet inte om hur nära de står varandra i de flesta frågorna. De tror nog fortfarande att det är ett vänster parti och ett höger parti, när de idag egentligen är center-med vänster dragning, och center med lite höger dragning.
Frågan är vad som hade hänt, rent hypotetiskt om de gått ihop. I den här undersökningen har de 50,6% tillsammans. Hade de fått det, mer, mindre?
något annat som inte alls är lika hypotetiskt är om Löfven hade tänkt regera själv eller med några andra? Är det någon som på allvar tror att han VILL regera med Mp, Fi eller V? Det tror inte jag. Men han kan bli så illa tvungen. Jag tycker nästan lite synd om honom.
Nåväl, det blir väl förmodligen S och MP i koalition i höst… på nåt sätt är det priset S får betala att de tappat massa unga och kvinnor, så jag antar att det inte är mer än rätt åt dem? Å andra sidan känns Alliansen så jäkla trött och innovativlös… så de förtjänar det inte heller. Kvittot på att båda alternativen känns rätt sunkiga är när Fi kan komma utan partiprogram, ekonomi, eller en riktig laguppställning…. och ändå ta röster. Inget ont om feminism, det kunde lika gärna varit något annat. Men att kunna fiska så många röster på så lösa grunder borde inte vara möjligt!
Det är mindre än 3 månader kvar till valet, och jag tycker inte det finns något parti idag som riktigt förtjänar min röst. Nästan varje parti har någon fråga som jag sympatiserar med… och många frågor som jag inte gör det. Jag tycker det saknas något i Svensk politik, jag kan bara inte sätta fingret på vad!
ps. Idag är vi nere och nosar på korta stöd. Även om vi även kan testa ner mot 1370 så tror jag man kan specka på uppgång i de här trakterna. Det finns fortfarande chanser att nå 1440-1450. I värsta fall faller vi genom och fortsätter mot gap 1364 och sen mot 1316-1343. Men det här är ändå bara köplägen rent tekniskt. Det går liksom inte att svara på hur greedy man ska vara. Hur man lägger upp det är en smaksak… men det är BUY on dips som gäller tillsvidare… Om man redan ligger investerad, ja då kan man gott ligga kvar. Totalt sett så bör man inte vara mer än Neutral. ds.
ps2. Noterade i förra veckan att US treasury inte hade några somhelst problem i auktionen för 10-åringen. Har ju tidigare haft på känn att den kunde bli en prövning… men det visade sig vara helt fel ds.
Trenden är stigande och det är BUY on Dips som gäller.
Men det börjar osa rekyldags. Jag tänker mig en sättning på kanske 4-5%. Framförallt kommer den att inledas i USA, på kvällen, vilket trasslar till det för många då vi kommer att öppna ner på morgonen. Rekylen lär bli kort, 90% av rörelsen kommer ske under 2-3 dagar… sen blir det en del hackande då baissarna kryper fram och börjar prata negativt. Då ska man köpa!
Vad beträffar OMX ser jag att rekylen kan ta oss till 1316-1343… och väl där är det BUY the dip.
Men just nu, just idag, finns det fortfarande kraft i marknaden (vilket förvisso kan blåsa bort på en sekund) och så länge som det håller i sig kan vi nå 1440-1450. Detta target gäller så länge som 1380 håller. Väl uppe vid target bör man på nytt vara observant.
Ur ett längre perspektiv tycker jag mig se potential att nå både ca 1200 (-15%) som ATH på ca 1540 (+10%), vilken vi ska nå först, och NÄR är dessvärre omöjligt att säga.
Njut av solen mina vänner!
För mig är det ett mysterium hur 2 åringen kan ligga på 0,44% och 10 åringen på 2,64%… givet att den amerikanska ekonomin är så stark.
Visst FED är fortfarande nettoköpare i marknaden, budgetunderskottet har krympt, blankarna har stoppat ur sig, ECB skapar en carry trade med allt vad det innebär, inflationen har ännu in börjat lyfta, FED har varit ganska duvaktiga under våren osv osv…
Men det finns samtdigt en hel del som talar emot,
FED är klar med tapering till hösten, ledande indikatorer pekar på att löneinflationen finns runt knuten, Euron borde försvagats mer om carry traden föll helt ut, Guld och Dollar har inte reagerat på FEDs sk. duvaktighet, surprise index har studsat från låga nivåer, US Earnings revisions är bättre än på 3 år, ISM New order mfl är stark…..
I min värld borde räntorna gå 100 punkter från dagens nivåer… givet de vi vet idag, på kort sikt. Sett på några års sikt, så tror jag amerikanska korträntan borde ligga kring 2-3% och långräntan 3-5%.
Det verkar vara helt tvärtemot vad räntemarknaden och de flesta tror….
Den kom in på 217k mot 215k väntat, och föreg. 288k, uppreviderat från 282k. Egentligen är den rätt inline. Kan konstatera att NFP har legat på plus 200k senaste 4 månaderna.
Detta leder oss in på Hourly earnings, eller löneinflation. Den kom in på 2% YoY mot väntat 1,9 och fg 1,9. Lite gäsp faktiskt för den har faktiskt legat kring 2% senaste 3 åren.
FED är naturligtvis medvetna om att löneökningstakt på den här nivån inte leder till någon direkt press på övriga priser. räntemarknaden prisar också in detta då 2 åringen ligger stadigt på 0,41%.
Men frågan är om löneinflationen har potential att ta ett kliv mot 3% inom det närmaste året? Jag tror det, och jag är inte ensam!
Frågan är när korträntorna ska börja prisa in en sånt scenario? Det är ju egentligen helt sanslöst att räntorna inte rör sig med tanke på;
1. Till hösten är tapering klar, och FED är inte längre nettoköpare av statspapper
2. Allt pekar på att löneinflation och vanlig inflation kommer att ligga högre
3. FED tvingas givet punkt 2 att bli mer duvaktig
I min värld borde lång och korträntor gå ca 100 punkter relativt snabbt, när det väl börjar. Sen har korträntor potential att gå 100 punkter till lite beroende på hur konjunktur och inflation utvecklas.
Sen är det lite som MorganStanley säger. Ränteuppgången är negativt för aktier genom att vi kommer få multipelkontraktion, till skillnad från de senaste årens expansion. Enligt dem är det inte omöjligt att den här effekten kan ligga på upp mot -20%. Den stora frågan är var ligger ”E”, dvs earnings. Dvs får vi en vinsttillväxt med 20%, ja då kommer börsen gå sidledes trots högre räntor. Nu tror jag inte E blir +20%, utan snarare i linje med fg år, dvs flat. Anledningen är bla.
1. Högre räntor sätter press på de belånade hushållen. Inte för att de leder till minskad konsumtion, snarare utebliven tillväxt.
2. Obama spenderade i snitt 1,000 mdr dollar mer än vad han tog in i skatter, dvs deficit, varje år mellan åren 07-14. Min bästa gissning är att deficit spending kommande 7 åren ligger på högst en tredjedel av det.
3. Operativ leverage bland de amerikanska börsbolagen är låg. Jag skulle inte sagt om de kom från en nivå med låg omsättning och låga marginaler. Då kan en liten ökning av efterfrågan ge ganska stort utslag på sista raden. Där är vi inte, tvärtom. Marginalerna är rekordhöga. Däremot tror inte jag som vissa att marginalerna ska falla. De gör de nämligen sällan så länge som konjunkturen pekar uppåt. Det handlar om att så länge som nominell tillväxt är tillräckligt positiv i en ekonomi, så tenderar kostnaderna att öka i samma takt eller lägre. Det är inte förrän konjunkturen vänder ner, och sales faller, som marginalerna brukar krympa. Då går det förvisso väldigt snabbt.
Avslutningsvis vill jag gratulera USA. Krisen är numera ett minne blott. Idag är det fler som har arbete än vad det var pre crisis peak under 2007. Lehman och Co är numera inte en del av verkligheten utan ett kapital i historieböckerna.
Men man ska komma ihåg att det här hade aldrig gått om inte Obama spenderat 1.000mdr om året i underskott. Sverige brukar ju lyftas fram som ett framgångsrikt exempel i den här krisen. Jag undrar hur ovan graf ser ut i Sverige. Troligtvis sämre. Å andra sidan har vi kört en balanserad budget under de här åren, och som belöning har vi 35% statsskuld, jämfört med USAs 80%. Men det har haft ett pris, och det är färre sysselsatta. Dvs fler missnöjda. Dvs fler röster till SD, V och Fi. Så det har påverkat oss alla, direkt och indirekt.
För att förenkla. Vi har haft att välja mellan. 1 Det vi har idag och 2. högre statsskuld till följd av budgetunderskott, fast då fler jobb och SD hade haft färre väljare. Har det varit rätt väg? Tja, det får framtiden utvisa. Det tragiska är att sittande Regering får lida trots att det tycker de har fört en ansvarsful ekonomi. Frågan är hur ansvarsfullt det är att köra en balanserad budget när arbetslösheten är så pass stor och statsskulden så liten att det inte hade varit några problem.
http://www.di.se/artiklar/2014/6/5/rekordmanga-far-hjalp-med-bolan/
VI har diskuterat en del här på bloggen huruvida Svenskarna är överbelånade eller ej. Mycket pekar på att tillräckligt många är det för att det ska kunna leda till ett problem i framtiden om räntorna stiger till mer normala nivåer.
Många har varit kritiska, med all rätt, i den här diskussionen då bankerna förmodas vara försiktigare än vad många tror i sin utlåning. Vi har även identfierat problemet med överbelåning bland yngre hushåll och personer.
Jag tror jag har hittat svaret på ett frågetecken. Di skriver idag om att andelen medlåntagare har ökat från 6% under tidigt 2000-tal till 36% idag.
Det handlar primärt om att många 25 åringar inte har kontantinsatsen på minimum 15% vid köp av en bostad, och då går föräldrarna in och stöttar. Ibland tar föräldrarna ett lån med sin egen bostad som säkerhet, ibland inte. Men om det bara handlade om kontantinsatsen, hade det inte räckt med att bara GE pengarna till sina barn. Varför måste de stå som MEDLÅNTAGARE på lånet? Jo troligtvis därför att 25 åringen kanske har en osäker anställning, om ens någon, för låg lön osv, för att bankerna ska vara nöjda med kalkylen. Därför måste de gå in som MEDLÅNTAGARE, dvs nya tidens borgensman.
När Riksbanken och Fi gör sina körningar och tittar på disponibel inkomsterna i förhållande till lån, så drar de naturligtvis slutsatsen att många i den här kategorin är för högt belånade.
Det är ju delvis en felaktig slutsats då banken kommer be föräldrarna att betala räntekostnaderna om deras barn inte klarar det. Men frågan är om föräldrarna initialt gör det för att vara snälla, men egentligen aldrig räknat med att en sån här situation ska uppstå? Kommer alla föräldrar kunna hjälpa till att betala räntekostnaderna den dagen räntan drar? Vissa av de här föräldrarna har ju egna lån.
Hursomhelst, när man analyserar Svenskarnas överbelåning, så bör man ju även ta hänsyn till ovan. Dvs hushållet är ju inte de 25-åringen, hans lån och inkomst. Utan som hushåll bör man se till 25-åringen + föräldrarna, och deras samlade lånebörda samt samlade inkomst.
Av de här 80,000+ hushållen som inte klarar en dubblering av bolåneräntan, så antar jag att många är unga och vars föräldrar står som back up på lånen. Om man räknar om det enl ovan, så borde fler hushåll se OK ut (då föräldrar + 25 åring ser bättre ut än 25 åring ensamt) och därmed är kanske överbelåningssituation ett problem när allt kommer omkring.
Samtidigt visade Di.se undersökning för några veckor sedan att det verkar som om många i klasserna medelinkomst och högre inkomster ändå tror sig få problem, eller rent utan stora problem, om räntorna dubblas. Generellt sett är det ju inte de unga som har de höga lönerna. Så frågan är om de här ”föräldrarna” har det så enkelt att hjälpa till den dagen räntekostnaderna är väsentligt högre.
Man kan ju också tänka sig att Föräldrarna inte alltid är helt rationella när det kommer till att hjälpa sina barn med boendefrågan. Detta är en riskfaktor i sig.
Hur man än vrider och vänder på det här så borde bankerna, varje år, undersöka om deras låntagare klarar att betala 5% ränta på sin SAMLADE skuldsättning (alltså inte bara lånen hos den banken) och ha tillräckligt kvar att leva på för att driva runt sig själv och sitt hushåll.
Så länge som det finns dem som inte gör det så har vi ett problem som måste åtgärdas.
Till alla amorteringsivrare…. detta bekräftar också vad jag befarat. Dvs att amorteringskrav inte löser problemet. Vad tror ni händer om man ökar kravet ytterligare? Dvs att det skulle krävas 25% EK vid köp, jo det betyder bara att föräldrarna får pytsa in ytterligare pengar. Pengar som dem kanske lånar i sin tur? Tycker ni att har löst några problem då?
Sen om jag får lägga till en personlig reflektion, jag tror många föräldrar kan tänka sig att hjälpa sina barn med att skjuta till lite pengar så de kan köpa sin första bostad. Men jag tror rätt få av dem har tänkt sig att barnen ringer den dagen då räntan står i 5% och de säger att de har svårt att klara räntebetalningarna. Många föräldrar hade nog räknat med att barnen skulle klara detta på egen hand.
Jag har också blivit kritiserad för att inte ta Priserna på allvar, eller rättare sagt förhållandet mellan pris och lån. Många frågar om jag inte minns Sverige på början av 90-talet, då priserna föll och orsakade stora problem. jovisst minns jag men ni har FEEEEEEEEEL. Det var inte priserna som skapade problem. Priserna är bara en konsekvens av ett annat problem. Det var nämligen så att man fick problem att betala räntorna på skulderna vilket framtvingade prisnedgången. Många tror felaktigt att det är prisnedgången som är problemet, men det är bara ett symtom av att folk inte kan betala kostnaden för sina skulder, och det är i sin tur oftast ett resultat av att man har för mycket lån. Men det är lätt att tänka fel, för oftast, för att inte säga alltid, går prisnedgången hand i hand med en svag konjunktur och folks betalningssvårigheter.
Bankerna fattar detta egentligen, tror jag. I Sverige kallar vi det visserligen för Kreditförluster. Men utomlands kallar man det för NPL, Non performing loans. Det är precis vad det handlar om mina vänner. Performing. Inte att det finns lån på 70% eller 90% av den underliggande säkerhetens värde, utan att låntagaren betalar (performing) sina räntekostnader varje månad. Det är det enskilt viktigaste. Det är inte FÖRRÄN HAN INTE GÖR DET, som banken blir orolig, sur och tvär och vill ta tillbaks säkerheten, dvs den underliggande. För att i sin tur sälja den, och på sikt låna ut pengarna till någon som är performing. Det är i samband med den här försäljningen det naturligtvis är intressant med värdet på tillgången, då den gärna får vara minst lika stor som lånet.
Men allt börjar med betalningsförmågan, den dagen tillräckligt många inte kan betala… då blir det problem för då tar bankerna över tillgångarna, per definition vill sälja dem för att återställa lånet, vilket by definition leder till en prisnedgång. Då har det oftast varit skit samma vilken loan/value dem hade långt innan betalningsproblemen uppstod. Så oavsett om man har ett hus som är fullbelånat, eller bara belånat till hälften idag, är det skitsamma. Det viktiga är att du kan betala dina räntekostnader.
Sen kan jag väl också erkänna att det säkert finns en stark koppling mellan dem som har fullbelånade hus och som inte klarar en ränteuppgång. Men bara så att vi är på det absolut klara med att loan/value, är sekundärt. Räntekostnad/Disp inkomst det enda viktiga! När den sistnämnde går åt h-e, då gör också den förstnämnde det per automatik. Inte tvärtom!!!! Om vi visste 100% säkert att alla hade bara så mycket lån att de klarade en normalränta, dvs inte var ÖVERbelånade, då hade vi inte behövt bekymra oss för priserna, oavsett om de går upp eller ned.
Credit Suisse highlightar att GULD inte har gått upp trots att real räntorna har fallit i USA (som handlar mycket om att räntorna gått ner). Hur ska man tolka detta? Jo som att Guld investerarna tror inte att den här räntenedgången i år säger nåt om framtiden utan att räntorna kommer komma tillbaks…
CS Highlightar också att Iron ore priserna har fortsatt att falla trots att ledande indikatorer i Kina har stabiliserats. Normalt sett är de korrelerade. Vad betyder det här? Jo att iron ore investerarna är klart tveksamma till de Kinesiska utsikterna.
De highlightar också att det faktum att Tillväxtmarknader som grupp outperformat på sistone, medan cyclicals i DM inte gjort det. Normalt sett är de här bägge väldigt korrelerade med förändrade förväntingar om framtida tillväxt…. Cykliska aktier verkar alltså inte tro på en stark återhämtning.
De highlightar också att amerikanska räntor fallit, samtidigt som macro, earnings och inflations momentum pekar åt andra hållet. Halvbra förklaringar är duvaktigt FED (även om guldet inte reagerar på detta), spread bunds us bonds (även om dollarn inte stärkts), positionering (även om short positionen är stängd)…. alltså måste det handlar om att räntehandlarna bettar på att det ska bli sämre, trots att det inte finns några tecken på att så skulle vara fallet.
Alla verkar annars fokusera på vad Draghi ska göra imorgon, blir det loose loose, dvs sell on facts el besvikelse…. svårt att säga. Snart kanske vi borde fokusera på Kina igen… frågan är vad som kokar där borta, är det en svart svan i antågande?
DB brukar vara ganska så rätt på bollen…
Men i senaste presentationen lyfter de fram det faktum att US Private growth inte alls varit dålig post crisis jämfört med pre crisis, och att det skulle vara en myt att privata sektorn deppat och är i någon typ av sekulär stagnation, och att privata sektorn inte alls har behövt staten som drivkraft.
Detta är nys. Var hamnar mellanskillnaden om Obama spenderar 10 dollar, men bara tar in 9 dollar i skatt? Dvs 1 dollar i budgetunderskott. Just det, i privata sektorn. Låt säga att Obama hade kört en Borg strategi, dvs en balanserad budget under de 7 åren från 2008-2014…. det hade inneburit att privata sektorn TAPPAT en rätt bra kund som spenderat:
Budgetunderskott:
2008: 454mdr
2009: 1413mdr
2010: 1293
2011: 1300
2012: 1089
2013: 680
2014: 492
Totalt: 6,700 mdr dollar…. eller ca 40% av BNP.
som en lite kuriosa grej kan nämnas att statsskulden innan det här låg på ca 40% av BNP, den har nu dubblats pga av deficit spending ovan.
Låt säga att Obama hade kört NOLL i underskott, dvs inte satt sprätt bort de här pengarna.
HUR TROR NI PRIVATE SECTOR GDP HADE SETT UT DÅ? Åt helvete skulle jag säga….
Det är också pga av den här tillväxten, som vi har den arbetslöshet vi har idag. Föreställ er var arbetslösheten varit om de inte satt sprätt på 6700 mdr dollar….
ps. Någon noterar att under åren 2009-2012 låg underskotten på över 1 triljon. Eftersom FED köpte för (40X12) ca 500 i Tresuries så låg nettot som privatmarknaden måste hantera på minst 500. Om nu FED går ner till NOLL i nettoköp, men underskotten ligger på ca 500. Ja då blir nettot ca 500, dvs samma som under QE tiden.
Bortsett från under 2013, då FED sög upp nästan hela nettosäljet från marknaden, så borde nettosäljet till privatsektorn bli hanterbart. Men det är svårt att prognostisera var räntan ändå ska landa för du behöver en syn på
1. core inflation, som stiger pga av lönerna
2. framtida budgetunderskott
3. hur och när kommer FED SLUTA rulla över bonds, i syfte att göra THE REAL EXIT.
Ur den här aspekten kanske inte pressen på räntorna blir så stor trots allt.
Bortsett från att korträntan går till 1,5-2% och långräntan 3,5-4%. Det tror jag fortfarande på… Även om det kan ta lite tid 🙂
Trevlig kväll!
Innan vi börjar prata TA kan jag bara konstatera på nytt att räntorna i USA fortsätter att gå ner, samtidigt som väldigt lite, on något, pekar på att recoverien skulle ”de rail” under 2H14. Visst, hade man sett kraftiga nergångar på aktiesidan, till följd av ex övervärdering, så hade man kunnat tänka sig att rent flödesmässigt så skulle en del pengar söka sig till räntemarknaden. Men så är inte fallet. FEDs senaste uttalanden och datan som kommit in stärker inte heller caset. Det är märkligt!
Men det finns vissa argument till ränterallyt:
1. Aktier är på ATH vilket gör att vissa kliver av tåget till förmån för räntor. Detta är ett ganska klent argument. Amerikanska aktier har stigit hela tiden. Ibland har räntorna gått upp, ibland ner. Tror inte räntenedgången har med aktier att göra.
2. Spreaden mot bunds har nått nivåer som gör att du hellre köper us trs. Tja, marginell effekt.
3. Vissa hävdar att en svag datamässig q1 får vissa att söka trygghet. Det här köper jag inte alls då marknaden är framåtblickande
4. Short squezze. Många har varit korta i räntor med tanke på tapering. Den affären har inte betalat sig. Även det är tveksamt då det behövs en nyhet för blankarna att stänga sina possar. Vad har de att gå på nu?
5. Det kanske viktigaste argumentet. Net supply. Dvs i takt med att budgetunderskottet sjunkigt så säljs det inte lika många bonds. Denna är lite knepig och jag har bara tittat på innevarande år, när jag ex highlightat att juni, och senare i höst blir tuffare när man ser till net supply som måste absorberas av marknaden ex FED. Är 50mdr mycket en enskild månad? Ja det är det om man ser till det här året. Förra året var fed storköpare vilket underlättade. Men budgetunderskottet var högre vilket försvårade, i år är det tvärtom!
Under 13 låg underskottet på 680mdr. Under 2012 låg det på 1080mdr. I år väntas underskottet landa på ca 450mdr.
Om man tänker att FED köpt bonds för 480mdr (40X12) om året, så fick privat marknaden ta hand om,
2012: 1080 – 480 = 600
2013: 680 – 480 = 200
2014: 455 – 255 = 200
2015*: 450 – 0 = 450
2016*: 450 – (100) = 550
2015 och 2016 är ingen prognos utan bara en indikation. Under 2015 antar jag samma budgetunderskott som i år, och NOLL i QE samt att FED rullar över befintliga bonds. 2016 samma budgetunderskott, fast nu väljer FED att inte rulla över Bonds som förfaller.
Men det går också att måla upp ett hyggligt scanrio. Tänka att konjunkturen blir successivt bättre, och underskottet landar på 350 samt 250 under kommande år. Då landar volymen på 350 samt 350. Inte så farligt.
Oavsett vad det blir så tror jag den absolut viktigaste slutsatsen är att OAVSETT VAD, så kommer korträntorna att spegla inflationen i en värld utan FEDs aktiva medverkan i räntemarknaden. (Om man ser OMO aktiviteter som passiva aktiviteter som inte syftar till att aktivt driva räntan till icke normal nivåer).
Så visst kan man konstatera att trycket inte är så farligt i år trots tapering. De tar ut varandra. Nästa år då? Tja vi vet vad FED kommer nettoköpa..NOLL. Så det beror helt och hållet på underskottet. Men det kan nog landa kring 400mdr. Vi vet ju inte riktigt hur obama care slår. Det skulle i så fall vara en dubbling. Sen i nästa skede är det dags för FED att ta ner sin balansräkning. De gör det genom att inte rulla över dem som förfaller. Jag uppskattar det till, lågt räknat, 100mdr om året. Så då handlar det om underskott plus 100mdr som ska finansieras av privatmarknaden.
I detta läge tror jag man vill ha kompensation för inflation när man köper ett kort papper. Köper man ett långt vill man ha ytterligare lite till…
Diskuterade olika scenarior med en kollega och kom fram till att det var lite loose loose situation.
Säg att konjunkturen närmaste åren blir hyggligt stark, typ 3%+ i medeltal om året. Då blir budgetunderskottet litet, och därmed Netto försäljningarna av Treasury, vilket innebär att trycket på privata marknaden blir litet. Man kan vänta sig att korträntan speglar inflation, dvs 2-3%.
Säg att konjunkturen blir svag, dvs klart under 3% per år. Då kommer inte budgetunderskottet att krympa och då lämnas mer åt privata marknaden att hantera, vilket gör att vi kan tänka oss en premium mot inflation. Men eftersom det är sämre tider lär också inflationen vara lägre. Säg att inflationen ligger på 1-2%. Samtidigt kan man tänka sig att premium ligger på ca 1%. Det ger också 2-3%. Dvs oavsett om det blir bra eller dåliga tider så borde korträntorna leta sig upp mot 2-3%. NÄR vet jag inte….
Tekniskt forsätter det att puttra på. Den positiva synen har varit rätt och BUY on dips gäller tillsvidare. På riktigt kortsikt har vi motstånd i form av trendtaket, som i skrivande stund ligger på va 1416, men det rör sig uppåt. I övrigt ser jag 1440-1450 som viktigare targetnivå. Trenden är uppåt!
Så länge som 1380 alternativt 1364 håller är ovan case intakt. Bryts de här så är det rekyl som gäller. Då siktar jag i första hand på ca 1318 och i andra hand 1277.
Men som sagt, trenden är positiv så det är Buy on dips som gäller.
De senaste åren har april/maj varit stökiga. Den här gången har det inte varit det. Är det för att turbulensen bara har blivit fördröjd? Jag har ju tidigare varit inne på att det kan bli press på räntorna i juni av diverse skäl. Det känns ju rätt avlägset då räntorna snarare är på väg åt andra hållet… men det kan vara värt att ha i bakhuvudet.
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 